Till styrelsen vid Göteborgs universitet Jan Sandvall 2010-02-18 Dnr B5 296/09

Internrevisionen Till styrelsen vid Göteborgs universitet Jan Sandvall 2010-02-18 Dnr B5 296/09 INTERNREVISIONENS RAPPORTERING FÖR ÅR 2009

1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet med Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd. Internrevisionen skall granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens processer för intern styrning och kontroll. Resultatet av internrevisionens granskning skall årligen redovisas i form av iakttagelser och rekommendationer till styrelsen. Grunden för rapporteringen utgörs av internrevisionens revisionsplan. 2. Internrevisionens omfattning och inriktning Internrevisionens granskningar har genomförts i enlighet med revisionsplanen. I revisionsplanen för år 2009 beräknades resursen för internrevision till cirka 3 årsarbetare. Det faktiska utfallet överensstämmer med detta. Det har inte funnits något behov av att anlita externa revisionsresurser under året. De granskningar som genomförts har löpande avrapporterats till ansvariga chefer samt rektor. Denna rapportering avser därför enbart väsentliga iakttagelser och rekommendationer. Kvalitetssäkring Ekonomistyrningsverket (ESV) har sedan januari 2006 ansvaret för att samordna och utveckla internrevisionen inom staten, bl a när det gäller kvalitetssäkring samt metod- och kompetensutveckling. Internrevisionen har utarbetat ett kvalitetssystem/kvalitetsprogram för att säkerställa att kontinuerlig tillsyn och utveckling sker av internrevisionens effektivitet. I denna struktur ingår att var femte år genomföra en s k självutvärdering av internrevisionen med extern validering. Detta är planerat att ske under hösten 2010. I god internrevisorssed ingår kontinuerlig kompetensutveckling och under året har därför samtliga internrevisorer vid landets lärosäten träffats för att under tre dagar utbyta erfarenheter. Rådgivning I internrevisionens uppgift ingår att ge råd och stöd avseende myndighetens processer för intern styrning och kontroll. Deltagande i nätverk Internrevisionen har under året deltagit i nätverk tillsammans med internrevisorer från andra statliga myndigheter och universitet. 3. Internrevisionens väsentliga iakttagelser och rekommendationer avseende varje enskild granskning Samtliga granskningar har genomförts med utgångspunkt från COSO-modellen. Denna modell utgör ett regel- och ramverk för att värdera verksamhetens interna styrning och kontroll. 2(11)

3.1 Institutioner och centrumbildningar I revisionsplanen ingick granskning av institutioner och centrumbildningar, med inriktning mot intern styrning och kontroll. Detta med särskilt fokus på redovisning och bokslutsrutiner med syfte att granska bl a ansvar och befogenheter, styrning och ledning samt kommunikation och uppföljning. Under året har 18 st institutioner och centrumbildningar granskats. Vid många tillfällen har enheterna då lyft fram frågor som berör redovisningen och/eller anställdas löner/förmåner. Internrevisionen har besvarat dessa frågor, i vissa fall efter förankring internt eller externt. Granskningarna har resulterat i att ett antal frågor tagits upp i revisionsrapporterna, varav här följer de som uppkommit med viss frekvens eller är av intresse av annan anledning. -Inköp och upphandling (se även avsnitt 3.2) En viss del av universitetets inköp sker inte i enlighet med inköps- och upphandlingspolicyn. Av policyn framgår att avrop skall ske mot gällande ramavtal vid inköp av varor, tjänster och entreprenader. I de fall inköpsbeloppet inte överstiger två basbelopp (fr.o.m. 2009-01-01, fyra basbelopp) och ramavtal saknas kan inköp ske från valfri leverantör utan att upphandling behöver göras, dock först efter att en affärsmässig och objektiv jämförelse gjorts exempelvis avseende pris. Internrevisionen vill markera vikten av att regelverket efterlevs, dels ur ett rättsligt perspektiv och dels ur perspektivet att göra så ekonomiskt fördelaktiga inköp som möjligt. Allt fler anbudsgivare blir medvetna om de möjligheter de har till rättslig prövning av en upphandling. Såväl överprövningar som skadestånd kan för universitetet innebära väsentliga kostnader. -Inventeringar Ett antal enheter har inte genomfört fullständiga inventeringar. Av universitets anvisningar om regler och riktlinjer för hantering av anläggningstillgångar framgår bl a följande: Institutionerna skall inventera sitt anläggningsbestånd enligt 22 i Förordning om myndigheters bokföring. Inventeringen skall ske minst 1 gång/år och skall protokollföras, vilket sker genom att lista (inventeringsprotokoll) tas ut ur ekonomisystemet över samtliga anläggningar i registret (både avskrivningsbara och ej avskrivningsbara). På inventeringsprotokollet antecknas inventeringens resultat, t.ex. om utrustningen fortfarande är i bruk, om den är stulen, kasserad etc. Inventeringsprotokollet skrivs under av prefekt och arkiveras på respektive institution/enhet. Kopia på inventeringsprotokollet ska sändas till fakultetskansliet. Av anvisningarna framgår vidare: För att underlätta inventering bör anläggningsnumret markeras på alla datorer och andra apparater. Detta gäller då även stöldbegärlig utrustning av mindre värde som inventarieförts i anläggningsregistret. Internrevisionen konstaterar att avsaknaden av fullständiga inventeringar skapar osäkerhet kring de bokförda anläggningstillgångarna. 3(11)

-Representationskostnader Internrevisionen konstaterar att många underlag har brister vad gäller uppgift om representationens syfte, deltagarförteckning samt deltagarnas organisatoriska hemvist. Av universitetets ekonomihandbok framgår följande: Representation ingår som ett naturligt led i universitetets kontakter med omvärlden. All representation ska emellertid utövas återhållsamt och med omdöme. Den ska alltid ha ett omedelbart samband med universitetets verksamhet. Kostnader av mera personlig art eller i samband med personliga högtidsdagar är inte att betrakta som representation. Detta är privata kostnader som inte får betalas med universitetets medel. Bristande underlag medför svårigheter med att bedöma representationskostnadernas koppling till verksamheten. -Bristande fakturaunderlag. Universitetet har under 2008 övergått till elektronisk hantering av leverantörsfakturor. Samtliga leverantörsfakturor skickas till ett externt skanningsföretag. En gemensam fakturaadress har införts som styr fakturaflödet direkt till skanningsföretaget. Möjligheten att skicka med kvitton och andra underlag tillsammans med fakturan har därmed försvunnit. Underlagen ska institutionen istället skanna in och koppla till fakturan i ekonomisystemets dokumentarkiv. Arkivering av de fysiska underlagen ska därefter ske på berörd institution. Det har framkommit att detta förfarande inte tillämpas på samtliga enheter. Underlagen arkiveras istället direkt utan att först kopplas till fakturorna i ekonomisystemet. Internrevisionen har rekommenderat berörda enheter att fortsättningsvis skanna underlagen så att ett fullständigt fakturaunderlag kan utläsas ur ekonomisystemet. -Privata kostnader En anställd lärare/forskare har fått ersättning om 40 tkr avseende en resa till Dubai. Vistelsen, som varade cirka en vecka, uppgavs avse deltagande vid två konferenser. Den aktuella reseräkningen var inte attesterad av ansvarig utan var istället administrerad och handlagd direkt av en administratör som då utgick från de underlag hon fick från läraren. Utredningen har visat att underlagen är förvanskade för att dölja fakta. Läraren har aldrig besökt någon konferens. Hon har heller inte på ett trovärdigt sätt kunnat förklara varför kostnaden skall bestridas av universitetet. Enligt internrevisionens bedömning rör det sig i praktiken om en privat semesterresa. Det har i några fall framkommit att anställdas mobil- och bredbandskostnader uppgått till stora belopp. I ett fall uppgick fakturabeloppet till 30 tkr. I ett annat fall var årskostnaden cirka 40 tkr. Som förklaring uppges att dessa kostnader kan bli höga särskilt i samband med utlandsvistelser. Det har tidigare gått ut information från IT-service till samtliga, i vilket det uppmanats till försiktighet vid användandet av mobiler/bredband utomlands. Vidare har det framkommit att vissa kostnader uppstått under semesterledigheter. Beträffande kostnaden om 30 tkr har internrevisionen rekommenderat institutionen att fakturera den anställde del av denna kostnad vilket också skett. Grundläggande är att kostnader för mobiler och bredband, liksom övriga kostnader, ska kunna kopplas till universitetets verksamhet. 4(11)

-Externa medel. Det har framkommit att erhållna forskningsbidrag vid en enhet i vissa fall styrts till bankkonton knutna till externa stiftelser. Medlen uppges dock ha använts för kostnader relaterade till forskningsprojekt. Detta har dock inte styrkts. Det huvudsakliga skälet till förfarandet har varit att man velat undvika att forskningsprojekten belastas med indirekta kostnader. Frågan har ställts till internrevisionen om det i något sammanhang kan accepteras att forskningsbidrag eller uppdragsinkomster styrs till konton som inte disponeras av universitetet. Internrevisionen kan konstatera att medel som genereras av universitetets anställda i tjänsten, skall inbetalas till universitetets konton. Detta är naturligt eftersom det är universitetets egendom och mot den bakgrunden måste universitetet ha fullständig kontroll och disposition. 3.2 Inköp och upphandling Området har i Göteborgs universitets riskanalys definierats såsom ett kritiskt område i den bemärkelsen att en bristande intern styrning och kontroll kan leda till betydande ekonomisk skada och/eller goodwillförlust för universitetet. Granskningen har syftat till att undersöka den interna styrningen och kontrollen, dels avseende effektiviteten i inköpsprocessen och dels avseende följsamheten mot lagar och förordningar. Internrevisionens granskning visade på brister avseende effektiviteten i inköpsprocessen och följsamheten mot lagar och interna regelverk. Grunden till detta är att inköpen inte i tillräckligt stor utsträckning sker utifrån ingångna avtal. Internrevisionen rekommenderade i rapporten bl a att: -Följa upp köptroheten - i dag kan väsentliga inköp utanför avtalen inte kopplas till ansvarig beställare på ett kostnadseffektivt sätt. En sådan koppling skulle öppna för ansvariga att i det löpande arbetet snabbt och effektivt följa upp inköpen. Det skulle också möjliggöra för ansvarig enhet och/eller internrevisionen att regelbundet söka upp och föra framåtsyftande samtal med rätt motpart. Universitetet skulle genom detta väsentligt förbättra den interna kontrollen inom området. -Genom information tydliggöra vikten av att regelverket efterlevs, dels ur perspektivet lagen om offentlig upphandling, dels ur perspektivet att göra så ekonomiskt fördelaktiga inköp som möjligt. En viktig del är här att synliggöra ansvaret för att lagen om offentlig upphandling efterlevs och peka på de skadestånd som kan drabba universitetet och de enheter som inte följer avtalen. -Begränsa antalet beställare för att underlätta kommunikationen mellan upphandlingsenhet och beställare. Det kan ifrågasättas om hälften av universitetets personal ska behöva avsätta tid för att ta emot nyheter och information om upphandling/inköp och vara insatta i hur avtalsdatabasen fungerar. Den övergripande kvaliteten i inköpsprocessen blir lidande. 5(11)

3.3 Elektronisk fakturahantering (EFH) Ekonomisystemet Agressos system för elektronisk fakturahantering, Agresso EFH, infördes under 2008. Granskningen har haft som syfte att säkerställa att de rutiner, behörigheter och den attestordning som är knuten till EFH stödjer en god intern styrning och kontroll. Elektronisk fakturahantering är nuförtiden mer eller mindre standard hos stora och medelstora företag och organisationer. Att införa elektronisk fakturahantering handlar om att skapa ett snabbare flöde och därmed säkerställa betalning i rätt tid, men också om att frigöra resurser. Internrevisionens bedömning är att EFH är ett driftsäkert system med bra funktionalitet. Kvaliteten i redovisning och hantering är god. Bedömningen är att EFH medfört besparingar för universitetet. Fakturaflödet har dock inte blivit snabbare. Internrevisionen rekommenderade efter granskningen att annonseringen av nya fakturor i medarbetarportalen bör kompletteras med e-postmeddelande, att ekonomiavdelningen undersöker om det finns ett ytterligare informationsbehov till och från verksamheten, att universitetet bör sträva efter att ta emot en större andel e-fakturor samt att en begränsning av antalet beställare är önskvärd för att få en bättre kontroll över attestflödet i EFH och nå den besparingsvinst som ursprungligen beräknades. Internrevisionen rekommenderade därför även här en tydlig behovsprövning av antalet beställar-id. 3.4 Bisysslor I revisionsplanen för 2009 ingick granskning av bisyssleredovisningen vid universitetet. Granskningen syftade till att undersöka om universitetets rutiner vid hantering av bisysslor är ändamålsenliga och bidrar till en god intern styrning och kontroll. Med bisyssla menas varje syssla eller verksamhet som en statsanställd har vid sidan av sin anställning och som inte kan hänföras till privatlivet. Bisysslor i form av politiska uppdrag och förtroendeuppdrag i ideella organisationer är i princip tillåtna för alla anställda. I många situationer är det positivt att universitetets anställda har uppdrag vid sidan av ordinarie verksamhet, men det är samtidigt viktigt att anställda inte utövar bisysslor som till innehåll och omfattning kan skada universitetets intressen och anseende. Enligt högskoleförordningen är lärare skyldiga att hålla arbetsgivaren underrättad om samtliga bisysslor som har anknytning till anställningens ämnesområde. Också övriga anställda är på arbetsgivarens uppmaning skyldiga att redovisa eventuella bisysslor. Hanteringen av bisyssleredovisningen sker på olika sätt vid de olika fakulteterna. Vissa fakulteter begär in redovisningar av alla anställda, medan andra fakulteter går ut med påminnelser till lärarkollektivet om att lämna in redovisningar om bisysslor om sådana finns. I det förstnämnda fallet får personalen aktivt ange om bisysslor saknas. I det senare fallet vet inte arbetsgivaren om den anställde inte har några bisysslor eller bara missat att skicka in en sådan redovisning. Enligt beslut av rektor 2007-01-22 skall uppgifter om bisysslor registreras i det personaladministrativa systemet Palasso. Denna rutin brister vid 6(11)

flera fakulteter. Gemensamt för de flesta fakulteter är att det inte görs några uppföljningar av kvaliteten i de anmälningar som kommer in. Internrevisionen rekommenderade följande: Göteborgs universitet borde ta fram tydligare riktlinjer för en mer enhetlig hantering av bisyssleredovisningen. Förbättra de centralt framtagna blanketterna, så att omfattningen av de redovisade bisysslorna bättre kan anges och därmed på ett enklare sätt kan föras över till Palasso. Undersöka om det är möjligt för universitetets personal att framöver anmäla bisysslor via den elektroniska egenrapporteringen. Vid anmälning av bisysslor som bedrivs i bolagsform bör såväl namn som organisationsnummer anges för att underlätta jämförelser mot andra register, som exempelvis universitetets leverantörsreskontra. Universitetet bör mot bakgrund av att många anmälningar är gamla och ofullständiga, undersöka möjligheten att årligen begära in uppgifter om samtliga anställdas bisysslor. Det bör göras en stickprovsmässig uppföljning på fakultetsnivå (eller motsvarande) av att lämnade uppgifter är korrekta. 3.5 Kontraktsreskontran - EKO I revisionsplanen ingick att granska om juridisk och affärsmässig kompetens används i tillräcklig utsträckning vid tecknandet av avtal med externa parter. I detta inbegrips även en granskning av den administrativa struktur som berörs. Området har definierats såsom ett kritiskt område i den bemärkelsen att en bristande intern styrning och kontroll kan leda till betydande ekonomisk skada och/eller goodwillförlust för universitetet. EKO-applikationen innebär i stort en förbättring i jämförelse med tidigare hanteringsordning. Även stödet från förvaltningsgruppen och informationsinsatserna upplevs som mycket positivt, dock finns det fortfarande en förbättringspotential beträffande främst avstämningsrutiner och kontraktshantering. Internrevisionen har därför bl a rekommenderat att fortsätta och om möjligt intensifiera det arbete som påbörjats för att skapa en effektiv och uthållig avstämningsrutin mellan ekonomisystemet Agresso och EKO. Detta eftersom en användare måste kunna förlita sig på EKO-applikationens utdata fullt ut - vilket inte är fallet för närvarande. Vidare bör övervägas om det är möjligt att skapa en reskontra som hanterar forskarnas ansökningar. Slutligen rekommenderades att överväga vad som bör gälla beträffande upprättande och förankring av kontrakt/avtal avseende uppdrag. I dagsläget granskas inte samtliga avtal så som handläggningsordningen förskriver. 7(11)

3.6 Förstudie Externa medel Området har i ett riskperspektiv definierats såsom ett kritiskt område. Detta mot bakgrund av att minskande forskningsfinansiering i relation till konkurrerande lärosäten kan innebära tappad attraktionskraft samt att bristande ekonomiska kalkyler kan leda till ofinansierad verksamhet. Internrevisionen noterade att många institutioner/kanslier inte etablerat tydliga former för det stöd som medfinansieringen är tänkt att vara. Detta får bl a till följd att tiden fram till det att forskaren får besked om medfinansiering upplevs som alltför lång. Här pågår dock ett arbete i syfte att tydliggöra förfarandet. Beträffande den administrativa struktur som berör forskningsverksamheten är internrevisionens bedömning att den fungerar tillfredsställande. Det saknas dock en tydlighet vad gäller frågan om hur överskott från avslutade verksamheter skall hanteras. Vidare kunde internrevisionen konstatera att en relativt sett liten grupp forskare står som mottagare för en betydande andel av universitetets externa medel. Bidragen, vilka per forskare uppgår till mångmiljonbelopp, förbrukas av naturliga skäl oftast inte fullt ut av den forskare som sökt och erhållit bidragen, i bemärkelsen att medlen används till forskarens personliga lön och forskningskostnader. Huvuddelen av medlen förbrukas istället i de forskargrupper där respektive forskare verkar. På goda grunder är det rimligt att anta att de forskare som söker är starkt beroende av att den egna forskarmiljön är väl fungerande. Flertalet av de 16 forskare som intervjuats under granskningen understryker att så är fallet. Att långsiktigt söka framgångsrikt förutsätter att forskaren har god förmåga att skapa väl fungerande och kreativa forskarmiljöer. Detta är en del i att söka framgångsrikt över längre tid. Vidare är ett inslag att forskarens ämnesområde givetvis påverkar, men det har under intervjuerna framkommit att forskare även inom områden där det traditionellt inte finns de största summorna att söka når framgång genom att skapa god arbetsmiljö, agera proaktivt samt genom att beskriva forskningsområdet utifrån nya perspektiv. Det ligger inte inom internrevisionens naturliga kompetensområde att ge rekommendationer i frågan om hur den externa finansieringen skall säkerställas/expanderas. Här har internrevisionen en iakttagande ansats. Internrevisionen har dock sett ett värde i att låta rapporten belysa de synpunkter som framkommit. Internrevisionen bedömer att universitetet, om möjligt, bör överväga att ytterligare involvera de forskare som historiskt attraherat betydande externa medel, i de administrativa processer som rör universitetets forsknings- och ansökningsstrategier. Vidare bör bokförda pågående projekt ses över och avslutas varefter samlingsverksamheter bör skapas, lämpligen inom myndighetskapitalet. 3.7 Centrumbildningar Extern påverkan I revisionsplanen för 2009 ingick granskning av centrumbildningar och institutioner, med inriktning mot intern styrning och kontroll särskilt med fokus på redovisning och 8(11)

bokslutsrutiner. Syftet var att granska bl.a. ansvar och befogenheter, styrning och ledning samt kommunikation och uppföljning. En särskild punkt i revisionsplanen var i vilken utsträckning externa krafter påverkar centrumbildningarna. Anledningen till denna punkt var att vid universitetets övergripande riskanalysarbete hade risken externa krafter styr för starkt identifierats och delvis kopplats till centrumbildningar. Under 2009 granskade internrevisionen åtta stycken centrumbildningar, varvid analys av roller, ansvar och regelefterlevnad gjordes. Vid de granskade centrumbildningarna framkom inte någonstans att risken externa krafter styr för starkt var överhängande. Internrevisionen kunde inte finna några påtagliga bevis för detta. Men då antalet centrumbildningar vid Göteborgs universitet är mångdubbelt större än de nu granskade, så kan en sådan situation inte uteslutas vid någon enstaka centrumbildning. Den interna styrningen och kontrollen var överlag god vid de granskade centrumbildningarna, men ett antal brister noterades. De flesta brister var dock oftast inte specifika för just centrumbildningar, utan påträffas också vid institutioner och andra arbetsenheter. Exempel på sådana allmänna påpekanden är; ej genomförda inventeringar av anläggningstillgångar, bristande underlag i samband med representationskostnader samt bristande följsamhet mot universitetets inköpspolicy. Internrevisionen genomförde 2007 en förstudie gällande centrumbildningar. De flesta rekommendationer i denna förstudie har senare implementerats genom rektors beslut 2008-06-23 om ett nytt regelverk för både inrättandet av nya centrumbildningar och för befintliga centrumbildningar. Den mest väsentliga förändringen jämfört med det tidigare regelverket är att samtliga befintliga centrumbildningar som önskar kvarstå som centrumbildning ska ansöka om detta. Internrevisionen anser att det nya regelverket påtagligt har förbättrat den interna styrningen och kontrollen gällande centrumbildningar. 3.8 Uppföljning av tidigare gjorda granskningar Under 2008 utfördes en granskning av IT-universitetet, nuvarande IT-fakulteten, varvid ett antal brister kunde konstateras. En uppföljning av bl a denna granskning har gjorts under 2009 i syfte att följa IT-fakultetens arbete med att säkerställa struktur, transparens och kostnadsfördelning. Den redovisningsmodell för integrerade institutioner som tagits fram centralt på universitetet och Chalmers används inte. Detta beroende på att det uppges finnas oklarheter i hur den nya modellen skall tolkas. Beträffande en av de två berörda institutionerna sker det ingen kostnadsfördelning, enligt uppgift beroende på tidsbrist. På den andra institutionen sker en kostnadsfördelning enligt en äldre modell. Det pågår ett arbete centralt för att konkretisera och förtydliga redovisningsmodellen för integrerade institutioner. Målet är att den ska tas i drift vid årsskiftet 2009/2010. Det har under året anställts en ekonom på en av institutionerna vilket är positivt då detta minskar personberoendet. 9(11)

Internrevisionen konstaterar att det finns ett beslut om att använda den nyframtagna redovisningsmodellen för integrerade institutioner. Så sker inte idag vid IT-fakulteten. 3.9 Råd & stöd Under året har fyra projekt särskilt granskats och revisionsintyg skrivits för dessa. Tre projekt avser SIDA-finansierad verksamhet och gäller Vietnam, Rwanda samt temaprojektet Skog/bioenergi klimat fattigdomsbekämpning. Det fjärde granskade projektet är delvis finansierat av Nordisk Kulturfond (Nordiska rådet) och är en vetenskaplig undersökning av nordiska museers konstpedagogik. Vidare har internrevisionen löpande fått ett antal frågor av redovisnings- och skattekaraktär från olika ansvarsställen. Internrevisionen ger löpande råd och stöd till de olika verksamheterna vid universitetet, främst i ekonomiadministrativa frågor men också mer allmänt för att stödja en god intern styrning och kontroll. 3.10 Övrigt Under året har ett upphandlingsförfarande startat avseende revisionstjänster, främst gällande revisionsintyg för EU-projekt. Internrevisionen är här behjälplig såsom sakkunnig. Vidare har ett löpande avtal med Ernst & Young avseende internrevisionstjänster förlängts med ett år. 4. Internrevisionens sammanfattande slutsats och bedömning Internrevisionens sammanfattande slutsats är, på basis av de granskningar som genomförts, att den interna styrningen och kontrollen befinner sig på en tillfredsställande nivå. Den kan dock förbättras och stärkas inom vissa områden. Internrevisionen vill speciellt föra fram följande: Arbetet med att kartlägga och utveckla den interna styrningen och kontrollen pågår. Det är väsentligt att detta blir en integrerad del av den löpande verksamheten. Resultatet så här långt är positivt. Lönehanteringen en enhetlig lönehanteringsprocess innebär tydligare fokus på centraliserade rutiner samt förbättrade kontrollrutiner. Internrevisionen följer denna process. Upphandlings- och inköpsprocessen hanterar avsevärda medel. Det finns anledning att även framöver granska hur väl organisationen följer det aktuella regelverket Den nya redovisningsmodellen har tagits i drift under året (OH-modellen). Den finns anledning att följa införande för att bl a säkerställa en rättvisande redovisning avseende projekt mot extern part 10(11)

Internrevisionens bedömning är att universitetet agerar på ett konstruktivt sätt för att säkerställa ett betryggande system för intern styrning och kontroll. Det pågående arbetet ger också i förlängningen förbättrade förutsättningar för universitetets kärnverksamheter. Förslag till beslut Styrelsen beslutar att fastställa internrevisionens rapportering avseende verksamhetsåret 2009 samt att uppdra åt rektor att utarbeta förslag till åtgärdsplan mot bakgrund av de synpunkter som internrevisionen framfört. INTERNREVISIONEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Jan Sandvall 11(11)