RADIOPROGRAMMET TEXTAT. RADIOPROGRAMMET FINNS PÅ

Relevanta dokument
Varför är jag inte normal!?

Intervjusvar Bilaga 2

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Om författaren Namn Ålder Intresse Böcker som jag inspireras av Tidigare utgivna böcker Tack till Om boken

Du är klok som en bok, Lina!

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Du är klok som en bok, Lina!

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Värderingsövning -Var går gränsen?

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Utvärdering deltagare

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Känsliga uppgifter och integritet

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

- Hörde du ljudet Vilda? viskade Filippa. - Nej, Filippa? - Tyst, sa en mörk röst helt plötsligt. Vi kollade båda upp och där så stod Fredrik - VÅR

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Lägerutvärdering VETTRA 2016

STADSLEDNINGSKONTORET

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag


Om etiken i samband med engagemang

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100).

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Hur känns det? När någon nära dig har fått cancer

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Simbegwire. Rukia Nantale Benjamin Mitchley Lena Normén-Younger svensk nivå 5

- Det kunde vara värre, och nu är jag ju friskförklarad, så det är alltid något, säger hon och delar med sig av ett pärlande smittande skratt.

Mina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med!

Han jobbade så hårt att han började bli lite blöt av svett.

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

Frågor om nätmobbning

Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra:

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Den Magiska Dörren Av Hugo Flink & Milly Herkestam

Den magiska dörren. By Liam Holmström Svanold

Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan Fredrik Zimmerman

SIDAN 1 THOMAS HALLING. Åka fast. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

Det handlar om kärlek

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Rapport skolturné våren 2017 samtals

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

Sommarpraktik - Ungdom

Frågor och svar. Satans torn

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

Hur är vi mot varandra på nätet?

att göra slut Att göra slut MTM:s skolwebb - funderingsfrågor och diskussion mtm.se/skola Funderingsfrågor I boken står det:

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Art nr

Rädslan När Sebbe gick hem kom han och tänka på ljudet han hade hört tidigare på dagen. "Undra vad det var för ljud?"tänkte Sebbe.

/////// // ///////// / // /

Johanna Bergquist Mittuniversitetet Sundsvall Musik och Ljuddesign LP004G Handledare Jan Thim. Tinnitus och ljudöverkänslighet

Farlig sömn. Läsförståelse. Elevmaterial. Kapitel 1 MATS JOHANSSON SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Den magiska. dörren skriven av. Diana och Leia.

Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra. Fredrik Zimmerman

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

Vardag Äldreboendet Björkgården

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

UTDRAG!! ATT ÄLSKA MERA (arbetsnamn) en deprimerande igenkänningskomedi. Hedda Halinen

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

Såhär vill jag ha det i skolan

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

Känsliga uppgifter och integritet

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Parken Paradiset. Simnet våren Fler simuleringar hittar du på:

Filifjonkan - Fördjupningsmaterial MOOMIN CHARACTERS

Sida: 1 (8) Studentutvärdering av introduktion och mottagande i samband med terminsstarten. Fokus på studentföreningarnas aktiviteter.

Manus Att välja sida

Pengar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Kapitel 1- Ljuden. - Hörde du? Frågade Lisa. - Vadå? Frågade Lea. - Ljudet. Det kom från golvet, sa Lisa. - Nej, det var säkert ingenting, sa Lea.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Transkript:

LÄTTLÄST DATE-dejta Lovisa RADIOPROGRAMMET TEXTAT. RADIOPROGRAMMET FINNS PÅ WWW.DATE-LARMATERIAL.SE. Jag mådde väldigt dåligt under hela högstadiet. Jag kände mig väldigt oförstådd och ensam. Men, mina betyg var ju jätte bra! För jag var ju alltid hemma och gjorde läxor. Men det sociala livet var ju nästan ingenting. Det var som att de inte ville ha något med mig att göra. Eller, de trodde att jag var en självegoistisk idiot eftersom jag inte lyssnade. Men i själva verket var det ju att jag inte hörde. I lågstadiet var det inga problem vad jag minns, inte i mellanstadiet heller. Det var först i högstadiet som det började bli problem för mig. Men det var inte på grund av tekniken. Utan på grund av hur lärarna såg på problemet. De såg ju mig som ett problem. Och hur mina klaskamrater behandlade mig. Jag var ju annorlunda. Jag var ju ingen man kunde umgås med. De förstod inte riktigt hur det var att höra dåligt utan det var mer som: Vadå, hör hon inte?! Varför svarar hon inte? Varför skrattar hon inte? Ja, jag var ju utfryst och lite mobbad för det där Jag fick en slinga. Lärarna fick en sådan där mikrofon som de satte på sig på tröjan. Jag hade en speciell sändare så ljudet gick rakt från mikrofonen in till mina apparater. Så jag hörde ju ganska bra. 1/5

Men problemet var att de glömde bort det hela tiden! Så jag fick säga till flera gånger varje dag, varje gång. Till slut ledsnade jag på det och typ sket i det. Det var ju ingen ide : Men, kan du sätta på dig slingan! Ja, just det Men så glömde de ändå bort det! Vi var en stor klass, typ 28 stycken som mest och samlade i ett klassrum som var ganska litet. Det var ganska mycket stök, mycket prat. Så jag blev tvungen att ofta sitta i ett eget rum. När jag försökte hänga med i deras samtal, jag ville ju fråga och veta vad de pratade om och så där. Så jag frågade: Vad pratar ni om, vad sa ni för något? De svarade: Nä det var ingenting Så de struntade i att se till att jag hängde med. De vände sig ofta med ryggen mot. Jag vet inte om det var medvetet eller omedvetet, men det var som att de inte ville att jag skulle höra. Eller, så visste de om att jag inte hörde och då var det som om de kunde prata i närheten av mig utan att jag skulle höra och då pratade de lite lägre typ. Eller så var det att de inte förstod att jag inte hörde och trodde att jag var en självegoistisk idiot som bara brydde mig om mig själv. Utifrån det var det som att de inte ville umgås med mig och då var det som om: vi fryser ut henne istället. Jag kunde inte göra någonting. Jag försökte prata med lärare och skolkuratorn. Men kuratorn förstod inte heller. Det blev bara värre och värre ju längre tiden gick. När de väl börjat frysa ut mig så började de mobba mig också. 2/5

Det var som att de testade gränserna hela tiden eftersom lärarna ju inte gjorde något. Till slut slutade jag prata. Jag gick inte till kuratorn, jag sa inget till lärarna. Det var som att jag bara höll allt inuti. Det var ju inte bättre. Det pågick hela högstadiet. Ända tills jag gick ut nian. Skolavslutningsdagen i nian, då kände jag som att nu är jag äntligen fri. Det var verkligen så jag kände. När jag började gymnasiet, då var det något helt annat! Det var som: Du är hörselskadad. Jaha, okej Det var liksom ingenting mer med det. Det förändrades verkligen när jag kom till gymnasieskolan i Lycksele. Plötsligt var det ingen som tyckte att det var jobbigt när jag inte hörde. Attityden var ju helt annorlunda. Det var inte jag och mitt handikapp utan det var jag som person som de såg. Mitt självförtroende lyftes ju, och lärarna vet ju hur det är. För en av lärarna har en hörselskada och fått tinnitus av musiken. Deras attityd var ju helt annorlunda, de visste exakt hur det var. De sa: Var rädd om din hörsel, det är inget kul att vara hörselskadad. De har förstått att jag inte hör. De vänder sig mot mig när de pratar med mig. De knackar mig på ryggen när de vill säga någonting till mig om jag inte hör. Om jag sitter med hörlurar så knackar de i bordet, då ser jag att de vill prata med mig så då tar jag bort hörlurarna och pratar med dem. 3/5

Intervjuaren: Hur kändes det första tiden när du började i gymnasiet? Lovisa: Som en lättnad. Det var som att: nu är jag en människa, nu är jag inte ett problem. Intervjuaren: Hur gick det med skolan då? Lovisa: Jag hade ju verkligen kanonbetyg när jag gick i högstadiet. Sen började jag bli mer social på gymnasiet. Jag var ute på fester och ute med kompisar och vi for med klassen någonstans. Så mina betyg blev ju sämre. Men det är så mycket värt det, med det sociala livet. Att ha vänner runt omkring mig, att bara kunna ringa någon som vill vara med en. Det är viktigt! Det är viktigt med vänner det har jag märkt. Man klarar sig inte utan dem. För att kunna ha kul. Alltså, få bra självförtroende. För då vet man att jag är någon som folk vill vara med. Jag är någon som är trevlig, någon som är glad och så där. Intervjuaren: Nu efteråt, vad känner du att dina lärare skulle ha gjort när du gick i högstadiet? Lovisa: Skaffat sig kunskap! Det var något de saknade, det gjorde att ingen förstod. De gjorde en bra övning i gymnasiet. Vi fick sitta med hörselkåpor. Sen berättade de något och vi skulle skriva ner vad vi mindes, typ rita eller så. Samtidigt som en annan stod och slog och drog i stolar. Det var jätte mycket ljud omkring. Ingen hängde med! Det var ingen som riktigt hörde vad som sades. Då frågade de mig och jag sa: Ja, det är så här det är. När man har en hörselnedsättning som gör att man inte hör allting då är det jättesvårt att koncentrera sig. 4/5

Man måste koncentrera man sig extra mycket på att höra vad personen säger. När det dessutom kommer ljud utifrån är det som att det ljudet tar bort allting som personen säger. Så, det var en väldigt bra övning. Kunskap! Det sammanfattar mycket. Berättare: Lovisa Stenberg Intervju och regi: Arash Dehvari Produktionen är en del av DATE lärmaterial. Om mötet mellan elev och skolmiljö. Du hittar mer material på www.date-larmaterial.se Produktionen är gjord 2014 av Fanzingo på uppdrag av Handikappförbundens projekt DATE. Finansiär: Arvsfonden 5/5