KYRKSLÄTTS KOMMUN Mellersta kyrkslätt projektnummer 10306 STATIONSOMRÅDET 2. SKEDET DETALJPLANEBESKRIVNING
Kyrkslätts kommun 1 (29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 Identifikationsuppgifter... 4 1.2 Planområdets läge... 4 1.3 Detaljplanekarta... 4 1.4 Planens namn och syfte... 4 2 SAMMANDRAG... 5 2.1 Skeden i planprocessen... 5 2.2 Ändring av detaljplan... 7 2.3 Genomförande av detaljplaneändringen... 8 3 UTGÅNGSPUNKTER... 8 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet... 8 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 8 3.1.2 Närområden... 9 3.1.3 Naturmiljö... 10 3.1.4 Bebyggd miljö... 11 3.1.5 Markägoförhållanden... 15 3.2 Planeringssituation... 15 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet... 15 Landskapsplan... 15 3.2.2 Tidigare utredningar eller utredningar som uppgjorts för området i utgångspunktskedet... 16 4 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN... 16 4.1 Behov av detaljplaneändring... 16 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den... 16 4.3 Deltagande och samarbete... 17 4.3.1 Intressenter... 17 4.3.2 Anhängiggörande... 17 4.3.3 Deltagande och växelverkan... 17 4.4 Mål för detaljplaneändringen... 17 4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet... 17 4.5 Detaljplaneändringens konsekvenser... 20 4.5.1 Utredning och bedömning av konsekvenser... 21 4.5.2 Val av och grunder för detaljplaneändringens lösning... 21 4.5.3 Åsikter och beaktande av dem... 21 4.5.4 Behandlingar av och beslut om planeringsskeden... 21 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN... 21 5.1 Planens struktur... 21 5.1.1 Planens dimensionering... 21 5.2 Områdesreserveringar... 22 5.2.1 Kvartersområden... 22 5.2.2 Övriga områden... 24 5.3 Planändringens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen... 25 5.4 Planbeteckningar och -bestämmelser... 26 5.5 Namnskick... 26 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN... 26 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet... 26 6.2 Genomförande och tidtabell... 26
Kyrkslätts kommun 2 (29) Bilagor: 1. Uppföljningsblankett 2. Utdrag ur Delgeneralplanen för Kommuncentrum, 1 skedet 3. Utdrag ur de gällande detaljplanerna 4. Utdrag ur det nuvarande kommunaltekniska nätet 5. Detaljplaneändring 6. Illustration 7. Detaljplanens konsekvensbedömning 8. Utdrag ur de allmänna planerna för planeringsområdet 9. Utdrag ur uppgjorda bullerutredningar 10. Gatuplan (gäller området norr om järnvägen) 11. Skyddsobjekt 12. Rekreationsområdena som ansluts till kvarteren 129 och 130 13. Områdets trafikarrangemang under byggtiden av gatuförbindelsen under järnvägen 14. Utdrag ur planen för behandling av dagvatten 15. Utdrag ur den kommersiella utredningen för delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Bilagehandlingar: 1. Planläggarens bemötanden till åsikterna och utlåtandena om det reviderade planförslaget (kompletteras då planförslaget varit framlagt) 2. Av de kommunaltekniska tjänsterna uppgjord kostnadsberäkning av kostnaderna för kommunalteknik i detaljplanen (kompletteras då planförslaget varit framlagt) Tilläggsmaterial, källor: 1. Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt, Sigbritt Backman, 1990 2. Landskapsutredning och -plan för, MA-arkkitehdit, 1997 3. Utveckling av, Keskustakehitys Oy, LT-Konsultit Oy och Arkkitehtuuritoimisto Jukka Turtiainen Oy, 2001 4. Kvalitets- och miljöplan för Kyrkslätts kommuncentrum, WSP LT-Konsultit Oy, 2006 5. Kyrkslätts Stationsområde, bullerutredning, Sito Oy, 2006 6., Kyrkdalens detaljplaneområde samt Hindersby och Tolls områden, vibrationsutredning för spårtrafiken, Sito Oy, 2007 7. Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan, Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt och Strafica Oy, 2008 (uppdaterats 2010) 8. Trafikmässig och banteknisk utredning om utvecklingen av närtågstrafiken Esbo-Kyrkslätt, Banförvaltningscentralen, 2009 9. Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan, kommersiell utredning, FCG Oy och Strafica Oy, 2012 10. Bullerutredning för området längs banan i Kyrkslätts kommuncentrum, Sito Oy, 2013 11. Utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt 2040, Pöyry Oy, 2014 12. Kyrkslätts kommunstrategi 2015 2017, 2015 13. Utveckling av Kyrkslätts affärscentrum, parallelluppdrag, 2015 (avgörande 2016) 14. Kyrkslätt, trafikberäkningar och -prognos (omfattar affärscentrumets område), Ramboll Finland Oy, 2015 15. Dimensionering av dagvattendräneringen under kustbanan, Ramboll Finland Oy, 2015 16. Kyrkslätts stationsområde, gatuplan (inkl. allmänna planer för parker), Ramboll Finland Oy, 2016 17. Utvecklingsbild för kommuncentrum 2040 En Urban by, Kyrkslätts kommun, 2016. 18. Trafiksystemplan i Kyrkslätts centrala tätortszon 2040, Sito Oy, 2017 19. Kyrkslätt, stationsområde, allmän plan om bron och gatan under järnvägen, Ramboll Finland Oy, anhängig 2017 20. Kyrkslätts dagvattenprogram, Sito Oy, 2017 21. Stamväg 51 Kyrkslätt - Ingå gräns, områdesreserveringsplan, A-Insinöörit Oy, 2017
Kyrkslätts kommun 3 (29) Kommun: Kyrkslätt Detaljplanens namn: Ändring av detaljplaner gäller följande detaljplaner: kvarteren 204 och 219 samt rekreations-, skyddsgrön-, gatu- och järnvägsområden i Stationsparkens detaljplan kvarteren 123 130 samt rekreations- och gatuområden i detaljplanen för Finnsbacka gatu- och järnvägsområden i detaljplanen för Munkkulla kvarter 213 i fråga om detaljplanen för Stationsområdet, 3 skedet I ändring av detaljplaner förblir de nuvarande kvarteren 126, 128 130 samt 204, 213 och 219, och utöver dem bildas rekreations-, gatu- och järnvägsområden. Utarbetats av: kommunarkitekt Tero Luomajärvi Anhängiggjorts: 1.4.2016 Projektnummer: 10306 Ritningsnummer: detaljplan 3325 illustration 3326 Beslutsfattande: Laga kraft: Program för deltagande och bedömning (PDB) samhällstekniska nämnden 18.2.2016 ( 5) Planförslag samhällstekniska nämnden 20.4.2017 ( 25) kommunstyrelsen 2.5.2017 ( 144) Behandling för godkännande kommunaltekniska nämnden 25.1.2018 ( 5) kommunstyrelsen XX.X.2018 ( XX) kommunfullmäktige XX.X.2018 ( XX) Detaljplanen vann laga kraft XX.X.2018.
Kyrkslätts kommun 4 (29) 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifterna finns på föregående sida. 1.2 Planområdets läge Detaljplanens ändringsområde ligger mellan Kyrkslätts affärscentrum och Västerleden (stamväg 51) och förverkligar principerna för markanvändningen enligt detaljplanen för kommuncentrum, etapp I, till exempel i fråga om trafikarrangemang. Genom området löper kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Området norr om banan är traditionellt affärscentrum och söder om ligger Munkkulla affärs- och småindustriområde. Några flervåningshuskvarter i Finnsbacka omfattas av planändringsområdet. Områdets läge och gränser framgår av bilaga 1. 1.3 Detaljplanekarta Beskrivningen av detaljplanen gäller kartan i anslutning till detaljplaneförslaget daterat 23.3.2017. 1.4 Planens namn och syfte Ursprungligen var det meningen att göra Stationsområdets detaljplaneändring som en omfattande planändring men senare delades den upp i flera enskilda detaljplaneprojekt, varav denna ändring kallas detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet. Ett av de viktigaste målen med ändringarna av detaljplanerna för Stationsområdet har varit att utveckla markanvändningen vid järnvägsstationen till ett resecentrum och förbättra de utmanande trafikförhållandena som betjänar hela kommuncentrum. Resecentret togs i bruk år 2010, men i det här planprojektet genomförs bl.a. snabbparkeringsplatser för reguljärbussar. Skyddsgrönområdet i Stationsparkens detaljplan anvisas i den här detaljplanen som park och den iståndsätts så att den blir trivsam. Genom parken leds en gång- och cykelförbindelse, och i parken reserveras ett ställe för behandling av dagvatten. Detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet möjliggör bl.a. genomförandet av nya trafikregleringar som ansluter till resecentret samt infartsparkering som betjänar resecentret. Den preliminära målsättningen med planändringen är att genomföra trafikregleringarna så att Kyrkslätts affärscentrums gatubyggande som framskrider etappvis stärker områdets tillgänglighet och kommersiella dragningskraft. Syftet är att genomföra fordonsförbindelsen från det traditionella affärscentrumet under järnvägen till Munkkulla affärs- och småindustriområde i början av 2020-talet. Avsikten med planändringen är också att ändra gamla planbestämmelser och -beteckningar att motsvara nuvarande praxis. Planeringsområdet omfattar nästan 10,3 hektar.
Kyrkslätts kommun 5 (29) 2 SAMMANDRAG 2.1 Skeden i planprocessen Detaljplaneringen av stationsområdet inleddes hösten 2004 som en omfattande detaljplanändring. Efter det har projektet delats upp i flera separata detaljplaner, av vilka detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet är den näst sista. Upprättandet av Munkkullaparkens detaljplan anhängiggörs med all sannolikhet år 2019. Sammanlagt har man tills år 2017 upprättat fem separata detaljplaner, som vunnit laga kraft, för ungefär det ursprungliga planeringsområdet. Man vill att Kyrkslätts affärscentrum ska bli en attraktiv, livfull, grönskande och trivsam handelsplats och ett område för boende, som lockar investeringar till området. En viktig målsättning för utvecklingen av området är en kännbar ökning av invånarantalet, till följd av vilket på området föds nya butiker och ny service. Detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet möjliggör inte byggande av nya bostäder men dess trafikarrangemang betjänar affärscentrumets invånare och företagare och dem som uträttar ärenden där. Ett fungerande trafiksystem är en av de viktigaste faktorerna för affärscentrumets attraktionskraft. På affärscentrumets område har man upprättat ändringar av detaljplaner och de behövs fortfarande. Å andra sidan medför till exempel placering av utrymmeskrävande handel på affärs- och småindustriområdet i Munkkulla ökande kundtrafik. I detaljplaneändringen beaktas och tryggas verksamhetsförutsättningarna för ökande trafik. Den inom resecentrets influensområde belägna detaljplaneändringen hänför sig till den omfattande utvecklingen av Kyrkslätts affärscentrum. År 2015 gav kommunen ett parallelluppdrag till fyra planeringsbyråer att utveckla området norr om järnvägen. År 2016 avgjordes parallelluppdraget genom tävling och till vinnare valdes Arkkitehtuuritoimisto Jukka Turtiainen Oy:s förslag Seneca. Programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet godkändes i samhällstekniska nämnden 18.2.2016 ( 15). Som utgångsinformation för planprojektet används dimensioneringsutredningen för dagvattendräneringen under kustbanan, som uppgjorts för detaljplaneringen av Magasinvägen (Ramboll Finland, 2015). I Magasinvägens detaljplan har det bestämts att man ska bygga fördröjningsbassänger för dagvattnet och även i övrigt har kommunaltekniken på området byggts med beaktande av den dimensionering som i dimensioneringen av dagvattenavloppet krävs på avrinningsområdet norr om järnvägen. Uppdatering av den allmänna planen för gator och parkeringsområden i kommuncentrumets kärnområde är anhängig. För ändringsområdet av detaljplaner har man upprättat planer delvis i samarbete med Trafikverket: Kyrkslätt, trafikberäkningar och -prognos (de centrala korsningarna i affärscentrumets område), Ramboll Finland Oy, 2015 Dimensionering av dagvattendräneringen under kustbanan, Ramboll Finland Oy, 2015 Kyrkslätts stationsområde, allmän plan om bron under järnvägen och gator, Ramboll Finland Oy, 2016 Kyrkslätts stationsområde, gatu- och parkplan (gäller området norr om järnvägen och inkluderar gatuområde, parkeringsområde och bussarnas korttidsparkeringsområde samt allmänna planer för parker inklusive behandling av dagvatten), Ramboll Finland Oy, 2016 Kyrkslätts stationsområde, byggnadsplan för gatuplanen, Ramboll Finland Oy, 2016. Kommunstyrelsen godkände (8.8.2016, 229) principerna för avtalet mellan kommunen och Trafikverket i anslutning till projektet i fråga om bron under järnvägen.
Kyrkslätts kommun 6 (29) Hösten 2016 förhandlade kommunen med markägarna till kvarter 213 om eventuella behov av ändring av tomternas markanvändning då när planeringen av gatuförbindelsen under järnvägen hade framskridit till det skedet att man i förhandlingarna kunde framföra undersökta och genomförbara trafikarrangemang. Båda markägarna förhöll sig positivt till ändringarna. I slutet av år 2016 förde man en annan förhandling med markägarna där markägarna framförde sina mål om kvarterets markanvändning. I början av år 2017 sålde den ena markägaren som deltagit i möten fastigheten till en ny ägare, med vilken planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har fört planeringen vidare. Kommunaltekniken har låtit upprättas en gatuplan med smärre undantag från Stationsparkens detaljplan. Gatuplanen, som gällde området norr om järnvägen, presenterades vid ett invånarmöte i slutet av våren 2016 (19.4.2016) efter vilket den var framlagt hösten 2016 (15 29.8.2016). Gatuplanen omfattade också de allmänna planerna för områdets parker samt områdena som reserveras för bussarnas korttidsparkeringsområde och infartsparkering. Man fick ingen respons om gatuplanen och den har godkänts i slutet av år 2016. Vid sitt sammanträde 19.1.2017 ( 5) beslutade samhällstekniska nämnden om parkeringsdimensioneringen för flervåningshusområden i närheten av järnvägsstationer. Detaljplaneförslaget behandlades i samhällstekniska nämnden 20.4.2017 ( 25) och kommunstyrelsen beslutade 2.5.2017 ( 144) lägga fram den. Planförslaget var framlagt 22.5-22.6.2017. Den ansvariga planläggarens mottagningsdagar hölls 29.5.2017 och 5.6.2017. Då kunde de som var intresserade av planprojektet boka en tid hos den ansvariga planläggaren för diskussion. Kyrkslätts dagvattenprogram (Sito Oy) blev färdigt i slutet av 2017. Till tillämpliga delar har principerna som framförs i programmet har tagits i beaktande i planbestämmelserna för detaljplanen. Planeringsområdets fastigheter har fått information om de kompletterade planbestämmelserna innan detaljplanens behandling för godkännande i kommunen. Fastigheterna har godkänt de kompletterade planbestämmelserna. Likaså har ovan nämnda fastigheter gett sitt godkännande till utvidgning av parkeringsområdet i Järnvägsparken. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna skickade 30.10.2017 materialet som beretts för behandlingen för godkännande till fastighetsägarna på området. Av materialet framgick de små ändringarna i planförslaget. Fastighetsägarna ombads skicka ett skriftligt godkännande före 22.11.2017. Planområdets fastighetsägares samtycke, till de mindre planändringar som gjorts efter planförslaget, har erhållits innan planens godkännande i den kommunaltekniska nämnden. Detaljplanen bereddes för behandling för godkännande hösten 2017 och planprojektet behandlades i kommunaltekniska nämnden 25.1.2018 ( 5). Vid sammanträdet gavs möjlighet att utföra smärre justeringar i de planhandlingar som behandlats i nämnden. Inför kommunstyrelsens behandling har planens illustration justerats i enlighet med markägarens önskemål. Förutom ovannämnda justerades byggnadsytan för tomt 3 i samma kvarter intill Åvägen så att den nuvarande byggnaden ryms innanför byggnadsytan. Dessutom har denna beskrivnings punkt 5.2 ( se områdesreserveringar i KM-kvarteret) preciserats beträffande anordnandet av servicetrafik på kundgården i kvarter 213. Behandling av godkännande i kommunstyrelsen XX.XX.2018 ( XX). Kommunfullmäktige godkände detaljplanen vid sitt sammanträde XX.XX.2018 ( XX). Det bör konstateras att delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, vann laga kraft år 2010. Av planen framgår bl.a. sättet för ordnande av trafiken i resecentrets närområde. I Stationsparkens detaljplan, vars markanvändning man i det här planprojektet justerar en aning, har man anvisat och möjliggjort genomförande av stationsområdets trafikarrangemang i enlighet med delgeneralplanen.
Kyrkslätts kommun 7 (29) Planprojektet verkställer Utvecklingsbilden för kommuncentrum 2040, Utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050. 2.2 Ändring av detaljplan Detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet, omfattar tre flervåningshuskvarter (kvarteren 128 130) i Finnsbacka och deras parkeringsområden (kvarteren 123 126) samt en betydande del av Järnvägsparken som i detaljplanen har anvisats som skyddsgrönområde. Planeringsområdet omfattar även kvarter 213 söder om järnvägen. Till planeringsområdet hör också gatu- och parkeringsområden samt även järnvägsområde. Trafikarrangemangen i fråga om områdets gatunät ändras avsevärt: i och med detaljplaneändringen kan man bl.a. genomföra gatan under järnvägen (Stationsbågen) samt bussarnas korttidsparkeringsplatser och ett infartsparkeringsområde. Detaljplaneändringens markanvändning baserar sig på den markanvändning som anvisats i detaljplanen för Kommuncentrum, etapp 1, och den allmänna planen för gator och parkeringsområden (Sito Oy, 2008) och gatu- och parkplanen, som också innefattar behandlingen av dagvatten, som uppgjorts för området norr om järnvägen (Ramboll Finland Oy, 2016). I gatu- och parkplanen har man framfört ett korttidsparkeringsområde för bussar, områden som reserverats för infartsparkering och översiktsplaner för parker. I planeringen har man också iakttagit planeringsprinciperna i kvalitets- och miljöplanen för Kyrkslätts kommuncentrum (WSP LT-konsultit Oy, 2006). Detaljplaneändringen ändrar i synnerhet trafikregleringarna som betjänar hela kommuncentrums område. De baserar sig på delgeneralplanen för Kommuncentrum, 1 skedet I det följande beskrivs ändringarna som hänför sig till trafikregleringarna på planeringsområdet: i riktning från väster leds Slättvägen delvis längs en ny sträckning till rondellen som ska byggas. Från rondellen leds fordonstrafiken norrut till Wiksvägen alltså till affärscentrumets ringgatuförbindelse och i resecentrets riktning (Stationsbågen) I enlighet med delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp I, fortsätts Wiksvägen så att fordonstrafiken leds via Kyrkstallsvägen till korsningsområdet av Gamla Kustvägen och Kyrkslättsvägen. Den nya gatan tjänar även kollektivtrafiken eftersom i praktiken nästan alla bussturer med resecentret som start- och ändstation därmed kör den vägen då gatan blir färdig. fordonstrafiken styrs från den nya rondellen i enlighet med trafiklösningen i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, även via fordonsförbindelsen under järnvägen (Stationsbågen) till Munkkulla. Den planerade gatan kommer att vara placerad på Järnvägsparkens område. Området har i detaljplanen som ändras anvisats som skyddsgrönområde. Stationsbågens linje ändrar från nuläget så att ett korttidsparkeringsområde för bussar som gränsar till Stationsparken och som betjänar resecentret samt ett infartsparkeringsområde placeras i direkt anslutning till resecentret. Det nya området för infartsparkering placerar sig på området mellan Stationsbågen och Slättvägen. På området kan man senare bygga en parkeringsanläggning. Tomterna för bostadsvåningshus i kvarteren 129 och 130 har utvidgats i riktning mot Slättvägen. Utvidgningen omfattar områden (tot. ca 1800 m 2 ) som husbolaget skött som sina gårdsområden i årtionden. Parkeringsområdet i Järnvägsparken har utvidgats något jämfört med detaljplanen som ska ändras. På området kan man placera ca 20 bilplatser, av vilka minst tre bilplatser reserveras som gästplatser. I detaljplanen som ska ändras uppdaterar man planbeteckningarna att motsvara existerande beteckningar och bestämmelser. Byggrätterna för de befintliga byggnaderna motsvarar till största
Kyrkslätts kommun 8 (29) del den genomförda byggrätten. Bostadskvarterens byggnadsytor har förenklats och riktgivande lekoch vistelseområden har märkts ut i kvarteren. I detaljplanen som ska ändras finns en byggnad som ska skyddas, ett anläggningsutrymme för tågtrafiken i närheten av järnvägsområdet. Byggnaden ligger i närheten av det parkliknande området. 2.3 Genomförande av detaljplaneändringen Om genomförandet av Kyrkslätts affärscentrums gator och andra projekt som är på kommunens ansvar beslutar kommunfullmäktige årligen då den behandlar dispositionsplanen. Kommunen utför projektet men en del av finansieringen av projekten på området kommer från Trafikverket, eftersom resecentrets infartsparkering finns på listan över kostnadseffektiva projekt i regionen (KUHA) som ska genomföras under planeringsperioden. För genomförandet av resecentrets infrastruktur får man finansiering även av HRT. Det med Järnvägsparkens detaljplan förenliga byggprojektet som gäller anläggning av gator och parker, inleddes i slutet av sommaren 2017. I det första skedet för genomförande, som gäller området norr om järnvägen, genomförs nya gatuförbindelser samt infartsparkeringsområden på marknivå, bussarnas snabbparkeringsområde och byggande av parker i enlighet med den godkända gatuplanen och allmänna planer i anslutning till den. Det första skedet för genomförande står färdigt hösten 2019. I det första skedet för genomförande byggs gatan under järnvägen och gatuarrangemang söder om järnvägen, såsom korsningsområdet av Stationsbågen och Munkkullavägen. Preliminärt kommer det andra skedet att inledas ungefär år 2020 (situationen år 2017). Förutsättningarna för fordonstrafikens funktion i stationsområdet måste förbättras i närheten av resecentret. De betjänar hela kommuncentrums trafiksystem, eftersom områdets trafikmässiga koppling till såväl Kyrkslätts affärscentrum som Munkkullaområdet är en utmaning och man betonar den nya gatan under järnvägen eftersom dess behov och betydelse är stor med tanke på utvecklingen av affärscentrumet. Trafikregleringarna i detaljplanerna siktar på byggandet av en gatuförbindelse under järnvägen. Trycket på byggande av förbindelsen finns och bara växer då genomförandet av Kyrkslätts affärscentrum framskrider (situationen år 2017). Den förutspådda stockningen av fordonstrafiken vid Kyrkslättsvägens järnvägsbro torde försnabba genomförandet av den nya tunneln eftersom det med tanken på trafikens funktion vore önskvärt att tunneln fanns i användning innan järnvägsbron byggs om till fyrfilig. Byggandet av den nya järnvägsbron beräknas till 2020-talet. Den i detaljplanen avsedda parkeringsanläggningen byggs om det växande behovet av infartsparkeringen förutsätter det. Förmodligen kommer det att vara aktuellt att bygga anläggningen först efter år 2030. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i Kyrkslätts affärscentrum invid goda trafikförbindelser. Kustbanan och Västerleden förmedlar trafik i synnerhet till huvudstadsregionen. Tack vare resecentret finns det från området goda kollektivtrafikförbindelser till olika håll i kommunen och i riktning mot Helsingfors. Norr om järnvägen bildar Stationsbågen och Slättvägen fordonstrafikens huvudled, på motsvarande sätt är huvudleden söder om järnvägen Munkkullavägen.
Kyrkslätts kommun 9 (29) På planeringsområdet har samlats bl.a. sådana verksamheter som inte är lämpliga på affärscentrumets kärnområde. Det betyder till exempel resecentrets infartsparkering och stora handelsenheter. Dessutom fungerar området som en viktig infartspunkt till affärscentrumet i närheten av resecentret då man anländer till affärscentrumet från många håll. Byggnaderna i kvarter 213 söder om järnvägen fungerar som affärs- och verksamhetsutrymmen, områdets allmänna intryck är relativt kargt. Det finns ett tiotal arbetsplatser (situationen år 2018). Det allmänna intrycket av Finnsbacka flervåningshuskvarter norr om järnvägen har blivit avsevärt bättre tack vare fasadrenoveringar. I öster gränsar området till resecentret och i väster till området för Kusas bollplan. På området finns inga arbetsplatser men det finns cirka 350 invånare (situationen år 2018). Järnvägsparken har underhållits och på dess område finns en hundpark för vilken man i detaljplaneändringen av Finnsbacka flervåningshusområde anvisat ersättande plats. Den nya hundparken byggs på ett par hundra meters avstånd från den nuvarande. Järnvägsparken har länge varit ett bortglömt område och har inte genomförts i enlighet med Stationsparkens detaljplan men förnyandet som inleds år 2017 har en positiv inverkan på resecentrets och affärscentrumets intryck. 3.1.2 Närområden Resecentret med parkeringsanläggningar ligger öster om planeringsområdet. Från Finnsbacka flervåningshusområde norr om järnvägen fungerar förbindelser till resecentret och Kyrkslätts affärscentrum bra. Förbindelserna till Kusas bollplan ändras inte. För fotgängare och cyklister har förbindelsen mellan områdena söder och norr om järnvägen ordnats genom stationstunneln och för fordonstrafik via Kyrkslättsvägens järnvägsbro. Förbindelserna är utmanande med tanke på funktionaliteten. Till köpcentret (Kirsikka) öster om Kyrkslättsvägen kommer man från resecentret via en gallerigång under Kyrkslättsvägen, dessutom har man norr om järnvägen byggt en förbindelse till Kyrkdalsparken varifrån man senare bygger en gång- och cykelförbindelse till Tolls. Till affärscentrumets kärnområde, i riktning mot Kyrktorget går gång- och cykelförbindelserna från planeringsområdet längs Skolstigen och Slättgränden samt längs affärsområdets ringgatuförbindelse i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1. Den nya gatan torde genomföras på 2020-talet men genomförande av den förutsätter att en detaljplaneändring upprättas. Bostadsområdet i Finnsbacka bildas i huvudsak av fyravåningshus. Gång- och cykeltrafikförbindelserna på området är fungerande. Slättvägens gång- och cykeltrafikled förmedlar trafik västerut från resecentret och rutten som leder genom Stationsparken till affärscentrum. Landmärket på Munkkulla affärs- och småindustriområde söder om järnvägen är den landskapsmässigt och kulturhistoriskt betydande Munkkullaparken där Munkkulla gård i tiderna stod på krönet. På området finns möjligheter att bygga bl.a. utrymmeskrävande detaljhandel. Väster om Kvarnbyån ligger likaså affärs- och småindustriutrymmen. På Abrasbackens område, väster om planeringsområdet, har genomförts affärs- och bostadsbyggande såsom handel som kräver utrymme (dvs. K-Rauta). Väster om flervåningshusen i Finnsbacka öppnar sig ett åkerlandskap i riktning mot Västerleden. Likaså invid banan, väster om planeringsområdet, ligger Kusas bollplan. Markanvändningen på företags- och arbetsplatsområdet i Munkkulla håller efterhand på att ändras till ett område för handel. I närheten av Kyrkslätts resecenter, i tåg- och busstationens omedelbara närhet på ett område med god servicenivå inom kollektivtrafiken har man planlagt verksamhetsutrymme för en stor detaljhandelsenhet. I Munkkulla söder om järnvägen hade man planlagt nästan 19 000 v-m 2 byggrätt för stora detaljhandelsenheter, av byggrätten var affärsutrymmets andel ca 16 500 v-m 2, utan att omfatta varuhuset Prismas byggrätt. Av den ovan nämnda byggrätten hade en dryg fjärdedel byggts (5 400 v-m 2, av vilka 4 700 v-m 2 affärsutrymme,
Kyrkslätts kommun 10 (29) situationen år 2017). Genom den här detaljplanen ökar byggrätten för stora enheter med nästan 24 000 v-m 2, av vilka affärsutrymme uppgår till nästan 21 000 v-m 2. I Munkkulla kommer handelns karaktär antagligen att vara specialhandel och utrymmeskrävande handel. Omfattningen av livsmedelsbutiken i kvarter 213 bevaras i enlighet med planen som ska ändras vid högst 500 v-m 2. Utmaningarna med ordnandet av fordonstrafik för att genomföra den kommersiella servicen i Munkkullaområdet är stora och de anknyter till ordnandet av fordonstrafiken i Kyrkslätts affärscentrum. Av den kommersiella utredningen för delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby (FCG Oy och Strafica Oy, 2012) framgår att Kyrkslätt har ett behov att under de kommande årtiondena bygga ganska mycket nytt affärsutrymme för specialhandel och utrymmeskrävande handel. Enligt den ovan nämnda utredningen är de stora detaljhandelsenheternas behov av tilläggsutrymme för affärslokaler år 2025 är 64 000 v-m 2 och år 2035 109 000 v-m 2 (se bilaga 14). Visserligen har man i utredningen inte bedömt konsekvenserna som den ökande näthandeln förorsakar. Inte heller kommunens befolkningsutveckling under 2010-talet har stämt överens med beräkningen i utredningen. Likaså är det skäl att konstatera att planeringen av Ingvalsportens detaljplan avbrutits (situationen år 2018). Målet har varit att i Ingvalsporten i korsningen mellan Västerleden och Ring III successivt planlägga en koncentration av stora detaljhandelsenheter. 3.1.3 Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild och landskapets historiska särdrag Kyrkslätts landskapsstruktur är typisk för sydkusten. Från en jämn dal reser sig tydliga bergsmoränryggar (Landskapsutredning och -plan för, MA-arkkitehdit, 1997). Planeringsområdet befinner sig ur landskapsstrukturens synpunkt i skärningspunkten mellan två dalformationer. Största delen av planeringsområdet hör till Kvarnbyåns öst-västliga slättdal. Planeringsområdets terräng är i huvudsak jämn och sluttar svagt mot järnvägens södra sida mot Kvarnbyån. På ett motsvarande sätt stiger terrängen norr om järnvägen bakom Finnsbacka flervåningshuskvarter mot norr. Naturförhållanden Planområdet utgörs till största del av Kvarnbyåns dal, som stiger svagt mot norr. Terrängens lägsta punkt ligger vid åns brant (ca 5 m.ö.h.). I motsvarande grad ligger planeringsområdets högsta punkt i det i Finnsbacka belägna flervåningshuskvarterets norra del (ca 9,0 m.ö.h.). Jordmån och byggbarhet De låglänta områdena är lerslätter som är svaga att bygga på. Jordmånen är till största del lera, vars djup som mest är ca 20 m. Vid en mer detaljerad planering bör noggrannare grundundersökningar och grundläggningsutredningar göras. Flora och fauna En stor del av planändringsområdet är utbyggt. Viktiga områden ur växtlighetens synpunkt är områdena som nuförtiden reserverats för rekreation. Växtligheten i Järnvägsparken bildar en skyddszon mot flervåningshusen. Ingen separat utredning om områdets fauna har gjorts. Vattendrag och vattenhushållning: vattnets ekologiska kretslopp, grund- och ytvatten och vattenområden Området har inga grundvattenområden. Naturvård På området finns inga för naturskyddet betydande objekt.
Kyrkslätts kommun 11 (29) De värdefullaste områdena med tanke på naturen ligger i planeringsområdets näromgivning. Dessa är Kvarnbyåns dal och det egentliga Munkkulla där en herrgård låg i tiderna. 3.1.4 Bebyggd miljö Samhällsstruktur Kommuncentrums grundstruktur är klar: den gränsar till mitt bland åkerdalarna i relativt tät struktur. Till följd av den nya markanvändningen har osammanhängande och formlösa centrumfunktioner på affärscentrum minskat och minskar då det kompletterande byggandet av området framskrider. Centrumfunktionerna begränsar sig dock även i fortsättningen till ett ganska litet område. I och med genomförandet av de förnyade detaljplanerna anknyter funktionerna till varandra bättre än tidigare och situationen förändras. Även stadsbilden blir bättre. Å andra sidan splittras tätortsstrukturen fortfarande av huvudlederna och kustbanan. Som följd av markanvändningen i förslaget som vunnit Kyrkslätts affärscentrums parallelluppdrag och ändring av detaljplanerna har man skapat förutsättningar för att konsekvent göra samhällsstrukturen tätare och placera nya kommersiella servicen. Av delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, framgår principen för ordnandet av trafik som bl.a. siktar på att på lång sikt underlätta trängseln på Kyrkslättsvägen. Kulturlandskap Området för Kusas bollplan väster om planeringsområdet anknyter till åkerlandskap på båda sidorna av järnvägen. Finnsbackas flervåningshus och miljöstrukturer är uppförda på 1970- och 1980-talet. Det samma gäller byggnaderna i kvarter 213. En betydande del av Finnsbacka bostadsflervåningshus har utfört fasadrenoveringar på 2010-talet. Byggnadernas utseende och stadsbilden har blivit mycket bättre med anledning av detta. Tecken på utvecklingshistoria finns närmast i områdets namnbestånd. Ur planeringsområdets och dess närområdes säregenhets synpunkt är de byggnader som återstår och som berättar något om det förgångna, kulturväxtligheten och de funktioner vid järnvägsområdet som representerar det historiska kontinuumet av betydelse. Service All basservice och kommersiell service finns i affärscentrum och de går bra att nå från planeringsområdet. Resecentret ligger i planeringsområdets omedelbara närhet. Av de kommunala tjänsterna ligger finska grundskolan, gymnasiet och idrottsparken i centrum samt musikinstitutet och biblioteket på under en kilometers avstånd från planeringsområdet (situationen år 2018). Finnsbacka daghems verksamhet upphör. På motsvarande sätt ligger det närmaste svenska daghemmet, grundskolan och gymnasiet på drygt en kilometers avstånd från planeringsområdet. Då Jokirinteen oppimiskeskus blir färdig tills början av 2020-talet ligger det närmaste finska daghemmet och finska skolor för grundskolans lägre och högre årskurser samt Åängens välfärdscentrals tjänster (dvs. hälsocentralen) på drygt en kilometers avstånd från planeringsområdet. Man har planerat ett finskt och svenskt gymnasium vid Kyrktorget. Beslut om byggande av det har inte fattats men om det skulle genomföras så skulle det ligga på ca en halv kilometers avstånd från planeringsområdets flervåningshuskvarter. Arbetsplatser och näringsliv Det finns ett tiotal arbetsplatser på planeringsområdet (situationen år 2018). De ligger på Munkkullaområdet, i kvarter 213 söder om järnvägen. Rekreation Rekreations- och idrottstjänsterna i idrottsparken i centrum ligger nära, på ca en kilometers avstånd från planeringsområdet. Väster om flervåningshusområdet i Finnsbacka finns Kusas bollplan. Andra med tanke på rekreations- och idrottsverksamheten betydande tjänster finns inte på området med
Kyrkslätts kommun 12 (29) undantag av Järnvägsparken, men dess rekreationsvärde försvagas av trafikbuller eftersom dess bullernivå dagtid är 50-55 db (bullernivåns dagriktvärde). På området finns en hundpark. Trafik Det nuvarande trafiknätet Stommen i kommuncentrums nuvarande fordonstrafiknät utgörs av Kyrkslättsvägen och Västerleden. Planeringsområdets matargator är norr om järnvägen Slättvägen och Stationsbågen samt söder om Munkkullavägen. Genom planeringsområdet löper järnvägen Åbo-Helsingfors. För tillfället är fordonstrafikens enda förbindelse mellan de områden som järnvägen skiljer åt, dvs. affärscentrum och Munkkulla, Kyrkslätts järnvägsbro. Kyrkslättsvägens trafikkapacitet är för tillfället väldigt hög (situationen år 2018). Kyrkslättsvägen fungerar som infartsväg till affärscentrum och som stomme för biltrafiknätet. Norr om järnvägen finns bilförbindelser till planeringsområdet från Kyrkslättsvägen via Hagavägen och Stationsbågen. I planeringsområdet västra del leder Slättvägen till Överbyvägen. På motsvarande sätt förmedlar Munkkullavägen söder om järnvägen trafik till Kyrkslättsvägen, därtill finns det förbindelse via Munkkullavägen och Åbackavägen till Västerleden. Antalet fordon på planeringsområdet och de närmaste huvudlederna under maximitimmen vardagar är som följer (trafikvolymen på Kyrkslättsvägen uppdaterats år 2009, trafikvolymerna på de övriga gatorna grundar sig på uppgifter från 2004, trafikvolymerna inom parentes beskriver uppskattningen av nuläget år 2017, enligt den har trafikvolymerna ökat med ca 10 % sedan 2004): Kyrkslättsvägen: ca 1500 fordon/h Stationsbågen och Slättvägen: ca 300 fordon/h (ca 330 fordon/h) Munkkullavägen: ca 250 fordon/h (ca 275 fordon/h) Västerleden (stamväg 51): 1000-2000 fordon/h (variationen beror på att fordonsantalet väster om Obbnäsvägens planskilda anslutning är avsevärt lägre än öster om). Antalet fordon på ovan nämnda gator förutom Kyrkslättsvägen beräknas i enlighet med antalen inom parentes år 2017, visserligen beräknas ökningen av antalet fordon på Stationsbågen och Slättvägen vara minst 20 % större än år 2004 (ca 360 400 fordon/timme). Kyrkslättsdalens bostadsoch affärsbyggande (t.ex. köpcentret Kirsikka) har ökat fordonstrafik. Å andra sidan finns det inte längre dagligvaruhandel i Kirkkonummen Ostari såsom år 2004 (situationen år 2017). Detaljplanen möjliggör dock fortfarande placering av en dagligvaruhandel i kvarteret. Kommunen har år 2002 utarbetat en trafiknätsplan för Kyrkslätts kommuncentrum som utgångsinformation för delgeneralplanläggingen. I trafikplanen ingår trafikprognosen för år 2020. Fordonsmängden som framförs i prognosen är förenliga med vardagens maximitimme. Prognosen grundar sig på de dåvarande markanvändningsplanerna som framgår av delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Härnäst trafikmängder enligt prognosen: Kyrkslättsvägen: 1890 fordon/timme Stationsbågen och Slättvägen: 410 fordon/timme gatan under järnvägen: 810 fordon/timme Munkkullavägen: 360 fordon/timme Västerleden (stamväg 51): 1460-3260 fordon/h (variationen beror på att fordonsantalet väster om Obbnäsvägens planskilda anslutning är avsevärt lägre än öster om). När man analyserar fordonsantalet under vardagens maximitimmar år 2020 kan man konstatera att genomförande av gatuförbindelsen under järnvägen (Stationsbågen) är ett av de viktigaste trafikprojekten i affärscentrumet (situationen år 2017). Om tunneln inte byggs ökar fordonsantalet på Kyrkslättsvägen under maximitimmen oroväckande mycket (till 2770 fordon/timme), vilket betyder att gatan är svårt stockad. Det bör konstateras att Kyrkslättsvägens trafikbelastning inte kommer att minska avsevärt om endast s.k. affärscentrumets ringgatuförbindelse (Wiksvägen-Kyrkstallsvägen) genomförs, eftersom fordonsantalet på gatan är mycket rimligt (280 fordon/h). Byggandet av tunneln har en minskande effekt på trafikvolymen även på Gamla Kustvägen.
Kyrkslätts kommun 13 (29) Våren 2015 utredde kommunen med trafikberäkningar hur de centrala korsningarna i Kyrkslätts affärscentrum fungerar under maximitimmarna. Tack vare arbetet fick man information om hur de utmanande korsningarna fungerar och hur de skulle kunna utvecklas: ny förbindelse under järnvägen (Stationsbågen); behovet är uppenbart redan för tillfället (situationen år 2017) eftersom Kyrkslättsvägens nuvarande förmedlingsförmåga inte är tillräcklig. Å andra sidan minskar den nya förbindelsen inte behovet att förbättra Kyrkslättsvägen och å ena sidan blir som följd av den nya förbindelsen behovet att utveckla Munkkulla aktuellt. Det betyder förbättringsåtgärder på Munkkullavägen vid Klosterbrinkens och Padissvängens korsningar kollektivtrafikgata (Wiksvägen-Kyrkstallsvägen); genomförandet av förbindelsen ansluter sig till tidtabellerna av områdets markanvändningsprojekt, å andra sidan skulle ändringarna som förbättrar kollektivtrafikförhållanden genomföras genast (förutsätter dock ändring av detaljplan) Kyrkslättsvägens och Kyrkstallsvägens anslutning; funktionaliteten kan i början förbättras genom att utveckla trafikljusen, man kommer att behöva flera körfält ca år 2025 (i detaljplaneprojekten i fråga om Stallbacken och Idrottsparken i centrum som inleddes år 2017 möjliggörs byggandet av flera filer på leden (Kyrkslättsvägen) norr om Kyrkslättsvägens och Gamla Kustvägens korsning samt ny rondell i korsningen av Kyrkslättsvägen och Överbyvägen) Avbrytande av Åbackavägens anslutning på Västerleden (situationen år 2018, NTM-centralen i Nyland följer situationen, anslutningen i har i områdesreserveringsplanen för stamväg 51 ersätts med nya trafikregleringar på Peders område). Kommunen förutsätter att anslutningen som är livsviktig med tanke på kommuncentrumets funktionalitet inte får avlägsnas innan man har genomfört den ersättande anslutningen enligt områdesreserveringsplanen. Kollektivtrafikförbindelser Kommuncentrumets och speciellt affärscentrumets kollektivtrafik baserar sig på buss- och spårtrafik. Resecentret fungerar som ändstation för de flesta lokaltågen och bussarna från Helsingfors. I resecentret stannar några av snabbtågen mellan Åbo och Helsingfors. På området finns ett betydligt antal infartsparkeringsplatser för bilister och cyklister. Under rusningstid finns det relativt goda förbindelser från resecentret till de närmaste bostadsområdena. De närmaste busshållplatserna i fråga om flervåningshusområdet i Finnsbacka ligger i resecentret och vid Slättvägen, väster om området. Närmaste hållplatsen för snabbtursbussar finns vid Kyrkslätts planskilda anslutning på Västerleden. Förbindelser för gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafikens huvudrutt går genom kommuncentrum i nord-sydlig riktning från Bro längs bron över Västerleden genom Munkkullaområdet längs Klosterbrinken till Kyrkslätts stationstunnel, varifrån det för närvarande finns en trappförbindelse till banans norra sida till centrum. På det sättet bryts cyklistens rutt. Till framtidsplanerna hör en förlängning av tunneln till Stationsvägen (detaljplanen för Stationsområdet, 1 skedet möjliggör). Leden för gång- och cykeltrafik fortsätter som en bred led på norra sidan av stationen längs Stationsvägen till torget och kyrkan. Stationsvägen fungerar som huvudrutt för gång- och cykeltrafiken på affärsområdet. En annan rutt i samma riktning går längs Kyrkslättsvägen, men fotgängare och cyklister måste byta sida genom tunneln under rondellen. Skolstigen leder från flervåningshusområdet i Finnsbacka till Stationsvägen och vidare till Ervastvägen som byggts som affärscentrumets huvudgata som likt en bulevardaktig led förenar Kyrktorget med Limnells plats i Kyrkdalen. Skolstigen ansluter både till Stationsvägens gång- och cykelväg och till Ervastvägen varifrån förbindelsen fortsätter endera norrut till torget eller till köpcentret Kirsikka där bl.a. ett varuhus (Citymarket) finns.
Kyrkslätts kommun 14 (29) Wiksvägen har en trottoar men förbindelsen norrut från Slättvägen är inte konsekvent. Efter att man genomfört markanvändningen enligt delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp I förbättras förbindelsen eftersom Wiksvägen och Kyrkstallsvägen förenas enligt den och bildar s.k. affärsområdets ringgatuförbindelse. Det är meningen att styra majoriteten av resecentrets reguljärbussar via förbindelsen. Parkeringsarrangemang Flervåningshuskvarterens 129 och 130 bilplatser ligger på parkområdet söder om kvarteren (kvarteren 123 126). På motsvarande sätt ligger bilplatserna i kvarter 128 på en parkeringsplan som genomförts i kvarteret. I kvarter 213 finns tillräckligt med parkeringsplatser för både kunder och arbetstagare. Trafiksäkerhet Trafikförbindelserna i stationsområdet med omgivning är redan nu tydliga och lätta att förutse, så man kan röra sig tryggt där. Skilda leder för gång- och cykeltrafik och färdsel på olika plan under de livligt trafikerade lederna skapar trygga förbindelser för fotgängare. Byggd kulturmiljö Finnbacka byggnadsbestånd på planeringsområdet är från 1970- och 1980-talen. En del av byggnadsbeståndet har grundrenoverats: höghusen har fått nytt uttryck genom fasadrenoveringar och inglasande av balkongerna. Så har områdets stadsbild förbättrats. Däremot är byggnaderna söder om järnvägen till sitt allmänna uttryck slitna: behovet att utveckla och förnya dem är uppenbart. Även gatu- och järnvägsområden ger områdets stadsbild en stark särprägel. Järnvägstrafikens servicebyggnad (anläggningsutrymmet) väster om resecentret är skyddad. Det grundar sig på utredningen Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt (Sigbritt Backman 1990). Byggnaden kompletterar helheten med den skyddade stationsbyggnaden och parkområdet. Teknisk service Byggnaderna på området har anslutits till kommunaltekniska nät (se bilaga 4). Miljövård och miljöstörningar Enligt den bullerutredning som gjordes för Stationsområdet hösten 2006 (Sito Oy, 2006) tangerar dagsbullerområdet (bullernivåns dagsriktvärde) på över 55 db som fordonstrafiken förorsakar i nuläget på Slättvägen de parker och bostadskvarter som gränsar till gatan. Utredningen fordrar dock inte förbättring av ljudisoleringen av bostadshusens konstruktioner. Av bullerutredningen för kustbanan i Kyrkslätts kommuncentrum (Sito Oy, 2013) framgår att bullret från bantrafiken inte ger behov av förbättring av ljudisoleringen av bostadshusens konstruktioner (se bilaga 9). På området av kritiskt trafikbuller från järnvägen finns inga bostäder. Vibrationerna från spårtrafiken har utretts (, detaljplaneområdet Kyrkdalen samt Hindersby och Tolls område, vibrationsutredning, järnvägstrafiken, Sito Oy 2007) och enligt den förekommer inga hustekniska problem om byggnaden ligger på över 25 meters avstånd från det yttersta spåret på järnvägen. Med undantag för anläggningsutrymmet som betjänar järnvägstrafiken ligger alla byggnader på planeringsområdet som närmast på ca 100 meters avstånd från det närmaste spåret. Utsläppen från fordonstrafiken ökar luftföroreningarna. Visuell störning Byggnadssättet av Munkkulla affärs- och småindustriområde söder om järnvägen är oklart och osammanhängande. Utomhusutrymmena av offentlig natur på Munkkullaområdet är också halvfärdiga.
Kyrkslätts kommun 15 (29) Bangården upplevs ofta som en störande faktor i landskapet och omgivningen. Stationsparken på västra sidan av järnvägsstationen är likaledes sliten. Järnvägsparken norr om Slättvägen har i stor utsträckning vårdats i ett naturligt tillstånd. Markägoförhållanden Kyrkslätts kommun äger gatu- och parkområdena. Trafikverket äger banområdet. De övriga markägoförhållandena fördelas på fastighetsbolagen på området. 3.2 Planeringssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet Landskapsplan Nylands landskapsplan vann laga kraft 2006. Miljöministeriet har fastställt etapplandskapsplanen 2 för Nyland år 2014, och etapplandskapsplanen 4 är godkänd av landskapsfullmäktige i slutet av 2017 (besvären riktade sig inte mot planeringsområdet). Generalplan På området gäller delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som vann laga kraft år 2010 (se bilaga 2). Detaljplan I bilaga 3 ingår ett utdrag ut den gällande sammanställningen av detaljplanerna. På området gäller följande detaljplaner (kvartersområden och övriga områden som berörs av detaljplaneändringen): Finnsbacka (kvarter 123 130 samt gatu- och rekreationsområden) har fastställts 11.8.1975. Munkkulla (järnvägsområde) har fastställts 31.8.1989. Detaljplanen för Stationsområdet, 3 skedet (kvarter 213) har vunnit laga kraft 13.8.2010. Stationsparkens detaljplan (kvarter 204 och 219 samt gatu-, järnvägs-, park- och skyddsgrönområde) har vunnit laga kraft 28.5.2016. Byggnadsordning Kommunfullmäktige godkände 29.6.2006 ( 74) Kyrkslätts kommuns byggnadsordning och den vann laga kraft efter kungörelse 17.9.2008. Den har granskats två gånger (18.1.2008, 170 och 16.11.2015, 25 och 26) i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Ändringarna har trätt i kraft efter kungörelserna. Tomtfördelning och -register En riktgivande tomtfördelning har gjorts för området. Området hör i fastighetsregistret till jordregisterbyn Finnsbacka. Baskarta Baskartan uppfyller de krav som förordningen om planläggningsmätning ställer. Beslut, avtal Kommunen har hyrt ut en del av detaljplanens rekreationsområde (Järnvägsparken) till kvarterens 129 och 130 husbolag från och med år 1987. På området har inte placerats anläggningar eller strukturer för fastighetens användning men husbolagen har ansvarat för underhållet av områden och skött dem som deras gårdsområden. Områdets markanvändning genomförs i enlighet med delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Dessutom berörs planeringsområdet av den norr om järnvägen uppgjorda och godkända gatuoch parkplanen inklusive lösningar för behandling av dagvatten. Planen innefattar också genomförandet av kvarter 204 och 219 och översiktsplaner för parkerna i området. Byggandet av
Kyrkslätts kommun 16 (29) kommunaltekniken i Magasinvägens detaljplan omfattar bl.a. den söder om järnvägen belägna delen av dagvattenavloppet under järnvägen. Broavtalet mellan Kyrkslätts kommun och Trafikverket (gäller bl.a. gatan som ska byggas under järnvägen samt ordnandet av stationsfunktioner och spårtrafik), som godkänts i kommunstyrelsen 8.8.2016 ( 229) har beaktats i detaljplanen. Kommunen och Trafikverket har deltagit i planeringen av områdets trafikarrangemang och den allmänna planeringen av gatan under järnvägen. Byggandet av gator och parker genomförs i två skeden. En betydande del av områdets gatubyggande genomförs i enlighet med gatu- och parkplanen som godkänts för den norra sidan av järnvägen. Planen innefattar behandlingen av dagvatten på allmänna områden. Projektet inleddes 2017. I det andra skedet för genomförande byggs bl.a. en gatuförbindelse under järnvägen samt trafikarrangemang på Munkkullavägen söder om järnvägen. Kyrkslätts kommunfullmäktige har 19.12.2016 ( 127) godkänt Utvecklingsbilden för kommuncentrum 2040 En urban by. Ett tema i utvecklingsbilden var trafikarrangemangen i kommuncentrum, vilka är en central planeringsutmaning också i det här projektet. Samhällstekniska nämnden har 19.1.2017 ( 5) godkänt parkeringsdimensioneringen för flervåningshuskvarteren i närheten av järnvägsstationen (1 bp. / 100 v-m2, minst 0,6 bp. / bostad). Övriga planer och program som berör området Förutom att detaljplanen är enhetlig med delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp I verkställer den målen i Kyrkslätts kommunstrategi 2015 2017, Utvecklingsbilden för kommuncentrum 2040, Utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och i Trafiksystemplanen för Kyrkslätts centrala tätortszon 2040. Områdets markanvändning verkställer också Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050. 3.2.2 Tidigare utredningar eller utredningar som uppgjorts för området i utgångspunktskedet På sidan 2 finns en förteckning över utredningar gällande planområdet. 4 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Behov av detaljplaneändring Till det omfattande utvecklingsprojektet i Kyrkslätts affärscentrum hör bl.a. utveckling av trafik- och parkeringssystem samt service och att göra dem mångsidigare samt etappvis framskridande detaljplanering och kommunaltekniskt byggande. Ett viktigt mål är att betydligt öka invånarantalet och främja affärsverksamhet. Fungerande trafikregleringar och främjande av kollektivtrafiken är också viktiga. Detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet möjliggör fungerande trafikregleringar som främjar användning av kollektivtrafiken. Planens markanvändning baserar sig på markanvändning enligt Stationsparkens detaljplan. Planprojektet anknyter bl.a. till detaljplaneringen av Stallbacken och idrottsparken i centrum. Båda planprojekten möjliggör åtgärder som förbättrar affärscentrumets trafikförbindelser. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den Programmet för deltagande och bedömning för planprojektet godkändes i samhällstekniska nämnden 18.2.2016 ( 15).