Barn- och utbildningsförvaltningen DRIFT 2010-2012 Strategisk plan och budget
2009-03-25 Barn- och Utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Strategisk plan och budget 2010 2012 för barn- och utbildningsnämnden 1. Verksamhet, uppdrag och resurser för 2010 2012 1.1. Bokslut 2008 Nämndens resultat 2008 kan kortfattat sammanfattas enligt följande o Ekonomi i balans o Sjuktalen fortsätter att sjunka, antalet totala rehabiliteringsärenden har minskat något, antalet tillsvidareanställda har minskat med 71, vikariepoolen inom Kommunals avtalsområde har avvecklats, 76 personer har medgivits avgångsvederlag/särskild avtalspension. Den kommunala gymnasieskolan avvecklade 20 medarbetare inför hösten 2008. o Resultaten är något bättre när det gäller andelen elever som lämnat grundskolan med godkända betyg i kärnämnena. Resultaten för gymnasieskolan är fortfarande bättre än riksgenomsnittet, men har försämrats något jämfört med tidigare år. o Genomgående ger elever och föräldrar verksamheten i förskolor och skolor ett mycket gott omdöme, allra högst när det gäller Trygghet och Hälsa o Skolverkets kritiserar i sin rapport efter inspektionen på Gotland de låga kunskapsresultaten för skolan, samt den bristande likvärdigheten över ön och mellan olika gymnasieskolor. Varje rektor ansvarar för att planera in förbättringsområdena i sin verksamhetsplanering, vilket återfinns i varje rektorsområdes kvalitetsredovisning. En särskild förvaltningstillsyn av skolornas arbete med förbättringsområden genomfördes i november 2008. o En ny organisation för för- och grundskolan startade 2008-01-01 med ny rektorsområdesindelning. o Efterfrågan av plats i förskoleverksamheten har ökat kraftig 1.2. Verksamhetsåret 2009 Det framåtsyftande arbetet inriktas på följande strategiska områden: o Fortsatt arbete med de förbättringsområden som Skolinspektionen pekat på, arbete runt kunskap, mål och bedömning, värdegrundsarbete, ökad måluppfyllelse och analys av resultat. Underlag fr nmndskrivelse.doc 1 av 15
o Fortsatt arbete inom Skola Gotland 2008-> med att genomföra nämndens beslut om förändrad grundskoleorganisation, fortsätta arbetet och dialogen kring utformning av gymnasiet, samt att implementera arbetet med framgångsfaktorer för att uppnå uppsatta mål, en ökad fokus på en god lärmiljö och på faktorer för framgångsrika skolor. o Fortsatt arbete kring frågor som ett friare skolval i grundskolan och alternativa driftformer. o Eventuell omställning av BUFs verksamhet med hänsyn till elevers/föräldrars önskemål, konkurrens för ökad kvalitet, friskoleetableringar och den aviserade utredningen om lika förutsättningar för kommunala och fristående skolor som kan förändra de ekonomiska villkoren på ett betydande sätt. o Förvaltningens varsel för driftinskränkning inom barn- och utbildningsförvaltningen med 109 arbetstagare inom Kommunals avtalsområde och 36 arbetstagare inom lärarfackens avtalsområde, dvs totalt 145 anställda. Bakgrunden till varslet är minskad budgetram för förskoleverksamheten och minskat elevantal i grundskolan. Hösten 2009 avvecklar den kommunala gymnasieskolan ytterligare ca 20 medarbetare. De huvudsakliga orsakerna till detta är reducerad programpeng och vikande elevunderlag för vissa program. 1.3. Omvärldsanalys 2010 2012 SWOT-analys Styrkor Hög andel behöriga lärare Väl geografiskt utbyggd förskola Fungerande rutiner ordning & reda Bra system för uppföljning av ekonomi och verksamhet Tydliga mål Väl utbyggd elevhälsa Ändamålsenliga lokaler för gymnasiet Ökat födelsetal Ett brett utbildningsutbud med många valmöjligheter för gotländska ungdomar (Gy) Svagheter Bristande systematik i arbetet med att följa upp resultat/måluppfyllelse samt brister i användningen av gjorda uppföljningar som underlag för beslut på alla nivåer Avsaknaden av styrkort på enhetsnivå Brister i likvärdighet mellan skolor och grupper Brister i måluppfyllelse/elevernas kunskapsutveckling Låg andel pedagoger i förskolan och skolbarnsomsorgen Små skolenheter elevsocial miljö & höga kostnader Behov av kompetensutv. för ped personal Brister i arbetsmiljö vid vissa enheter Kvalitetsbrister i förskolan ang möjlighet att ge särskilt stöd och anpassa barngrupper Platsbrist i förskolan Underlag fr nmndskrivelse.doc 2 av 15
Möjligheter Pågående insatser i det systematiska kvalitetsarbetet Översyn av skolorganisationen/ den framtida gymnasieskolan Gymnasiereformen Utveckling av Hälsofrämjande Skola Bättre samverkan med andra aktörer Föräldrautbildning Fler deltar i utvecklingsprojekt Förbättrade sjuktal Nytt statsbidrag till yrkesutbildning för vuxna Serviceförvaltningen Engagerade föräldrar Inflytande o delaktighet hos elever Hot Kraftigt minskande elevkullar i både grundskola och gymnasiet Osäkerheter pga friskolor Ökande andel barn/elever med neuropsykiatriska diagnoser Brister i arbetsmiljön, t ex stora gruppstorlekar Gymnasiereformen en fördyring för Gotland Driftkonsekvenser av investeringar Vikande täckningsgrad i statsbidrag Serviceförvaltningen 1.4. Demografi För perioden 2010-2012 bedöms förskoleverksamheten öka med några procentenheter per år. Årskullarna i de lägre åldrarna varierar sedan ett antal år mellan 480 barn och drygt 500. Under senare år har andelen barn placerade i förskoleverksamhet ökat, men även barnens genomsnittliga vistelsetid har stadigt ökat, beroende bl.a. på senare års reformer, men sannolikt också på ökad sysselsättning eller annan förändring av behoven hos föräldrarna. Elevunderlaget i grundskolan förväntas minska, jämfört med 2009, med ca 570 elever till 2012. För gymnasieskolan börjar elevminskningen 2009 och förväntas uppgå till ca 470 elever eller 18 procent vid periodens slut 2012. 1.5. Ekonomi Behovet av insatta resurser måste öka för att få en högre grad av måluppfyllelse i samtliga skolformer. Kravet från Skolverket att vidta åtgärder på de punkter som man riktat kritik mot är tydliga enl. inspektionsrapporten och gäller samtliga skolformer. Förskolan måste tillföras ytterligare medel för att kunna möta behovet av barnomsorg så att ingen skall behöva avstå från arbetet eller studier och att fyramånadersregeln skall kunna uppfyllas. Ny lagstiftning kommer också att kräva ekonomiska insatser under planperioden. Ett fortsatt brett utbildningsutbud på Gotland samtidigt som elevantalet minskar kommer, trots anpassningar av organisationen, att innebära en ökad kostnad per elev - Men en totalt sett billigare gymnasieskola! Underlag fr nmndskrivelse.doc 3 av 15
1.6. Jämförelse med andra kommuner Gymnasieskolan Viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner är: Gotland tilldelas i kommunpåsen 1,12 gånger standardkostnaden för gymnasieutbildning som är satt till 100. Kostnaden 2007 var 1,09. Gotland har den ojämförligt högsta andelen ungdomar som studerar i den egna kommunen och små möjligheter till samarbete med andra kommuner. Kostnaderna minskar relativt sett 2008 och 2009. År 2008 är kostnadsökningen 1 procent samtidigt som löneökningen var 3,65 procent. Tre procent av det gymnasieskolan påförs i kostnader tillhör överbyggnaden över rektor och består dels av förvaltningsoverhead, dels av kommunoverhead. Kontakter med andra kommuner visar att alla kommuner verkar redovisa sina kostnader mycket olika och att det är svårt att hitta relevanta jämförelser. För förskola och grundskola pågår arbetet både inom förvaltningen och vid SKL, med att ta fram jämförbara verksamhets- och effektivitetsmått. 1.7. Förändrad lagstiftning År och tkr 2010 2011 2012 Barnomsorgspeng Allmän förskola från 3 år Utökad informationsskyldighet Utökad bidragsskyldighet för egna barn i annan ped verksamhet Efterfrågeökning Möjlighet till förvaltningsbesvär Statsbidrag Statsbidrag Statsbidrag Statsbidrag Förändrad läroplan i förskolan? Lika villkor 2 500 Ny gymnasiereform 700 Reformer med krav på kommunal egeninsats mm 3 500 SUMMA 6 700 Under planperioden kommer flera reformer att införas. Redan under 2009 införs Barnomsorgspeng (090701) och Offentliga bidrag på lika villkor (tillämpas fr 100101), allmän förskola från tre år (100701), förskollärarlyftet, utveckling av förskolans läroplan, ny gymnasiereform (2010) mm Aviserade reformer kan ibland kräva en kommunal insats för att få ta del av den statliga satsningen, exempel på det är lärarlyftet, forskarlyftet och förskolelyftet. Egeninsatsen beräknas till ca 2 mkr. Andra reformer kräver kompetensinsatser för att kunna omsättas på bästa sätt. Alla lärare skall ha en egen kompetensutvecklingsplan, alla heltidsanställda lärare i grund- och Underlag fr nmndskrivelse.doc 4 av 15
gymnasieskola har rätt till, i genomsnitt, 104 timmars kompetensutveckling per år etc. Cheferna har en nyckelroll när det gäller skolans kvalitet och likvärdighet. Även här behöver ytterligare kvalificerade insatser för att nå ökad måluppfyllelse för eleverna. Gymnasiereformen med nya program/inriktningar, nya kurser, ett nytt kursinnehåll, ett nytt betygsystem m.m. kommer att ställa stora krav på tid och extra medel för kompetensutveckling. 2. Befolkningsutveckling och tillväxtskapande insatser Under de närmaste åren lämnar den stora kullen från början av 90-talet högstadiet och gymnasiet. Det är därför naturligt att nuvarande resurser (pengar och personal) inte behövs de närmaste 10 tal åren inom dessa skolformer utan istället behöver komma de yngre åldrarna tillgodo. 3. Taxor och avgifter Inga förändringar planeras inom planperioden 4. Driftbudget 2010 2012 Förskola Se bilaga nr 1! År och tkr 2010 2011 2012 Demografisk utveckling 7 600 14 000 14 000 Driftkonsekvenser lokaler 1 140 2 940 Summa 7 600 15 140 16 940 Tillgången på platser våren 2009 Antalet nyttjade platser i förvaltningen i april 2009 är totalt 2 559 st och fördelningen mellan olika verksamheter är BARN- och UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAL PLATSER ENSKILD FSK, 397 FAM DH, 135 KOMMUNAL FSK, 2 025 FAM DH KOMMUNAL FSK ENSKILD FSK Under våren 2009 råder det balans mellan tillgång och efterfrågan på förskoleplatser i Gotlands kommun. Fram till BUN sammanträdet 20090318 gällde att antalet platser till hösten 2009 skulle begränsas i omfattning till vad det finns utrymme i budget, 148 platser i familjedaghem, 1 905 platser i kommunal förskola och 429 platser i enskild förskola. Underlag fr nmndskrivelse.doc 5 av 15
Emellertid beslutade BUN att tillskjuta medel så att inget barn skall stå utan plats i förskoleverksamhet i höst. Tendensen födelsetal på Gotland från 2009 och framåt Födelsetalen och barnunderlaget ökar. Antalet i årskullen födda 2008 är stort 552 st barn, i årskullen födda 2007 är antalet förhållandevis litet endast 483 stycken barn. Detta inverkar på så vis att barnunderlaget för 2010 minskar något men ökar igen för att till år 2011 vara lite större än barnunderlaget 2009. Behovet av förskoleplatser kan minska i storleksordningen drygt 20 platser till år 2010, för att till 2011 öka till i nivå med 2009 års behov beräknat på födelsetalen och allt annat lika. Nu är vår samlade erfarenhet att allt annat är inte lika. Färre och färre barn i förskoleåldern är hemma och antalet placerade 3-åringar som idag är över 90% kommer troligtvis att bli något flera när den allmänna förskolan byggs ut till att omfatta barn från 3 års ålder, from år 2010. Vi vet också att barnens genomsnittliga schematid ökar över tid. Prognos 2010 och scenario 2011 Ser vi på Gotland som helhet och gör en prognos för 2010 och ett scenario för 2011 där någon procentenhet fler barn i ålder 3-6 år har placering i förskoleverksamhet och att de enskilda verksamheterna som vill ha sina 6-åringar kvar i förskola (motsvarar ung en förskoleavdelning) fortsätter med det och att den genomsnittliga vistelsetiden ökar någon tiondels timme. För 2010 kan prognostiseras att antalet placerade barn i förskoleverksamheten minskar i storleksordningen 20-30 platser men tar vi hänsyn till beräknad ökning av vistelsetiderna med en tiondels timme så ökar antalet beräknade heltidsbarn i verksamheten med knappt en avdelning i förhållande till faktiskt antal heltidsbarn våren 2009. För 2011 - med förutsättning av fortsatt gott barnafödande och ytterligare några fler barn i verksamheten, - kan ett scenario vara att antalet placerade barn i förskoleverksamhet är tillbaka i nivå med (eller tom några fler än) år 2009, och med hänsyn tagen till en tiondels timme ökad genomsnittlig vistelsetid så ökar antalet beräknade heltidsbarn i verksamheten med drygt 100 st i förhållande till faktiskt antal heltidsbarn våren 2009. Driftkostnader för 2010 och 2011 Med 2009 års a`pris för ett heltidsbarn i förskola 79 tkr kan driftkostnadsökningen för flödena i förskoleverksamheten för 2010 uppskattas till 1 600 tkr. Därtill krävs ca 6 000 tkr för att återställa förskolans ekonomiska ram för att kunna möta behovet enl. 2009 års nivå. (Arbetsmåttet 5,79 heltidsbarn/ tjänst gäller fortfarande). För 2011 med motsvarande beräkning - kan driftkostnadsökningen för flödena i förskoleverksamheten för 2011 uppskattas till 8 000 tkr Underlag fr nmndskrivelse.doc 6 av 15
Skolbarnsomsorg I skolbarnsomsorgen bedömes utvecklingen av antalet placerade barn vara i stort sett stabilt, möjligtvis svagt minska åren framöver. En svag ökning av närvarotiden i skolbarnsomsorgen de senaste åren kan antas fortsätta men sammantaget beräknas detta endast komma att inverka marginellt på volymer och ekonomi i skolbarnsomsorgen år 2010 2012. Grundskola År 2010 2011 2012 Demografisk utveckling - 6 589-8 388-4 386 Skola Gotland -308-308 -308 Driftkonsekvenser lokaler 695 2 670 4 820 Summa - 6 202-6 026 126 Under perioden fram till 2012 beräknas antalet elever i grundskolan på Gotland minska med ca 260 elever år 2010, 210 elever år 2011 och ca 100 elever 2012, sammantaget ett minskat elevunderlag vid periodens slut på ca 570 elever. Beräkningen baseras på en rak framskrivning och tar således inte hänsyn till ev. ut- eller inflyttning alt omflyttning inom Gotland. Anpassning av skolorganisationen fortsätter och inom ramen för Skola Gotland 2008 har grundskolan genomgått en omfattande strukturförändring. 2007 upphörde Gothem och Östergarns skolor, 2008 Fårö, Hörsne, Eksta, Fardhem, När och Rone skolor. Efter vårterminen 2009 upphör Tingstäde skola och Roma Kyrkskola. Skolorganisationen på sikt, vilka strukturella grepp är nödvändiga? TABELL: Elevutveckling 2004 2014 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal elever 7 709 7 418 6 991 6 636 6 253 6 079 5 817 5 601 5 494 5 410 5 374 Elevförändring/år -291-427 -355-383 -174-262 -216-107 -84-35 Ack " -291-718 -1 073-1 456-1 630-1 892-2 108-2 215-2 299-2 335 - Procentuell förändring, ack -3,8% -9,3% -13,9% -18,9% -21,1% -24,5% -27,3% -28,7% 29,8% -30,3% Det regionala stödet till små skolenheter uppgår under 2009 till ca 6,4 mkr. Stöd utgår till följande skolenheter; o Eskelhem skola åk F-6, 61 elever o Hogrän skola åk F-6, 49 elever o Kräklingbo skola F-6, 48 elever o Stånga skola F-6, 51 elever o Vänge skola F-6, 57 elever o Öja skola F-6, 58 elever Underlag fr nmndskrivelse.doc 7 av 15
o Fårösundsskolan åk 7-9, 119 elever o Klinteskolan åk 7-9, 183 elever o Solklintsskolan åk 7-9, 132 elever. Med ett bibehållet regionalt stöd beräknas kostnaden till 6,8 mkr för år 2010. Medlen tillskapas i huvudsak genom omfördelning av andra skolors (elevers) resurser. I takt med vikande elevunderlag finns inom flera områden möjlighet att anpassa skolorganisationen. Detta skulle i flera fall leda till en förbättrad lärmiljö för många elever. En förändrad skolorganisation skulle dessutom ge utrymme för att stärka undervisningsresursen totalt sett inom den gotländska grundskolan de medel som idag betalas som regionalt stöd skulle i stor omfattning kunna fördelas inom det gängse resursfördelningssystemet och på så vis bidra till en mer likartad resursfördelning. Dagens system innebär att elever i skolor med regionalt stöd får en betydligt större personalinsats per individ än elever i våra övriga skolor. En förändrad skolorganisation skulle dessutom medföra minskade kostnader för hyror, möjlighet att minska kommunens fastighetsbestånd, effektivare användning av personalresurser samt en rationellare användning av lokaler. Se bilaga nr 2 Ett scenario med ev sammanslagna enheter. OBS! Beräkningarna är hittills endast matematiska. BUN beslutade 2007-05-09 att senast under vårterminen 2009 upphör Humlegårdsskolan som grundskola och fortsätter som särskola samtidigt som skolan under 2008 och 2009 anpassas till en treavdelnings förskola. BUN har även beslutat att Västerhejde skola skall övergå till att bli en F-3 skola samtidigt som Södervärnsskolan anpassas för att ta emot år 4-6 elever från Västerhejde, tidpunkten är dock inte fastställd. Förvaltningen har även i uppdrag att bevaka utvecklingen i området för Tofta och Eskelhem med angränsande skolenheter/linjer för att därefter föreslå lämplig åtgärd. I och med att renoveringen av Alléskolan inte genomförts har inte heller planeringen fortsatt angående Humlegårdsskolan. I Västerhejde har förutsättningen förändrats för Skola Gotland arbetet i positiv mening genom att inflyttning skett i allt högre grad. Nya alternativ för förskole- och grundskoleverksamheten behöver därför studeras. BUN behöver diskutera och inrikta arbetet med organisationen för grundskolan på ön i sin helhet. Underlag fr nmndskrivelse.doc 8 av 15
Gymnasieskola År och i tkr 2010 2011 2012 Demografi och beteende (programval) -4 194-12 512-25 993 Interkommunala elever Nyanlända elever Elever som går 4 år 3 866 3 866 3 866 SUMMA -328-8 646-22 127 En ny och omfattande gymnasiereform och en ny skollag träder i kraft hösten 2011. Förberedelser inför gymnasiereformen kommer att pågå under året, men med tyngdpunkt på hösten 2009. Samtidigt och som en konsekvens av reformen och vikande elevtal pågår en översyn över gymnasiets framtida skolorganisation, bakgrund av programutbud och elevtal. Arbetet med en ny gemensam organisation för gymnasiet, vuxenutbildningen, folkhögskolan samt Lövsta och därmed bodelning från Buf pågår. Oavsett hur de kommunala gymnasieskolorna står sig i konkurrensen måste såväl utbildningsutbud som intagningsplatser successivt anpassas till det faktum att marknaden 2014 minskat med ca 800 elever (30 %) jämfört med i dag. Den stora frågan är om kommunen förmår upprätthålla ambitionen, att trots detta erbjuda ungdomar gymnasieutbildningar med ett brett utbildningsutbud i nuvarande form/eller med nuvarande utbildningsmetoder. Våren 2010 måste det tas beslut om vilka gymnasieutbildningar som skall finnas i den gotländska gymnasieskolan hösten 2011. 13 mkr mindre till skolor med nationella program mellan 2008 och 2010 Med förändringar i elevernas programval och ålagda besparingar är skillnaden mellan gymnasieskolans budget 2008 och 2010 ca 13 miljoner kronor. Den demografiska förändringen innebär ytterligare minskad ram med för åren 2011 och 2012. Med tanke på att anpassningsoch avvecklingstiden är relativt lång behöver gymnasieskolan tillföras omställningspengar. Elevflöden TABELL: Verkligt antal årselever i förhållande till planeringsunderlag Årselever 2004 2005 2006 2007 2008 Prognos 2009 2010 Kommunal skola 1 945 2 057 2 142 2 194 2 192 2 106 1 982 Donner gy 382 427 478 476 457 405 343 Guteskolan 8 18 47 60 Hästgymnasium 10 30 47 NTI-skolan 10 30 83 Summa 2 327 2 484 2 620 2 678 2 686 2 618 2 515 Planeringsunderlag 2 281 2 422 2 588 2 687 2 664 2 561 2 417 Avvikelse 46 62 32-9 22 57 98 Underlag fr nmndskrivelse.doc 9 av 15
Av tabellen framgår att det verkliga antalet elever inte stämmer med planeringsunderlaget som togs fram inför verksamhetsåret 2009. Nämnden begärde i och med detta hos Ks kompensation för ökade flöden, men begäran avslogs. Därmed blev 2009 års budget underbudgeterad med ca 4 mkr. Av tabellen nedan framgår elevutvecklingen i populationen enligt reviderat planeringsunderlag TABELL: Elevutveckling i populationen År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Årselever 2 618 2 515 2 350 2 148 1 949 1 764 1 644 1 620 1 617 1 635 1 638 1 616 1 596 1 584 1 574 1 573 Åk1-ht 818 756 679 625 572 515 569 579 543 576 578 501 577 554 505 571 Elevflöden utöver årskullarna Nyanlända elever, 20-40 skall integreras i den kommunala gymnasieskolan. Medel från Migrationsverket erhålls endast initialt och täcker endast de extrakostnader som stöd till nyanlända elever medför. Dessa elever skall som alla andra elever komma i åtnjutande av programpengen och det måste säkras i 2010 års budget. För 2009 erhölls ingen ekonomisk kompensation för de 20 nyanlända ungdomar som övergått från SFI/Komvux till den kommunala gymnasieskolan (Med IV som bas) Allt fler elever såväl nationellt som på Gotland använder fyra år för att genomföra sin gymnasieutbildning (en rättighet för eleven) Detta gäller elever som byter program och elever från individuella programmet. Antalet elever som nyttjar denna rättighet är ca 70-75. För elever som går fyra år på samma program gäller fr.o.m. 2009 att ingen programpeng utgår (en åtgärd för att klara ålagda besparingar). Finansiering för dessa elever måste säkras till 2010. För 2009 har ingen kompensation erhållits för den utökade kostnaden. Elever som studerar i annan kommun TABELL: Interkommunal ersättning Årselever 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Från annan kommun -72-85 -71-76 -69-74 -67 Fristående i annan kommun 36 33 46 63 77 81 84 Kommunal/landstingskola 57 46 47 55 64 65 65 Netto 21-6 22 42 72 72 82 Av tabellen framgår, att det finns en tendens att allt fler ungdomar utbildar sig utanför kommunen samtidigt som färre utomkommunala elever söker sig till Gotland. Ungdomar från andra kommuner som söker sig till Gotland går främst på den rörliga bildens språk där riksintaget Underlag fr nmndskrivelse.doc 10 av 15
förväntas upphöra ht-10. Tabellen visar på ett trendbrott 2007 och den för kommunen negativa nettoeffekten har sedan stadigt ökat. För att inte underskottet skall fortsätta 2010 behöver budgeten förstärkas med 3 200 tkr. Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning beräknas bli oförändrad 2010, antalet SFI elever beräknas öka från 100 till 120 elever. Även distansstuderande beräknas öka kraftigt under planperioden. Regeringen satsar på yrkesinriktad vuxenutbildning med riktade statsbidrag, vilket kommunen ansökt om för vindkrafts- och sjöfartsutbildningar samt utbildning inom stenindustrin. Särskolan Särskolan upplever en ökning av elever med olika tilläggsfunktionsnedsättningar till utvecklingsstörningen, främst inom NPF- och det kommunikativa området. Flera elever kräver individuella och specifika lösningar för att komma till rätta med negativa beteendemönster. Kulturskolan Utformningen av Kulturskolan i framtiden är beroende av svar på flera problemområden; Lokaler i Visby och landsbygd tillgänglighet elever med funktionsnedsättning - köerna utbudet rollen gymnasiereformens inverkan rekrytering av elever - ledning Statsbidrag Sedan 2002 har Gotlands kommun maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kommunen får därför ett särskilt statsbidrag uppdelat i två delar, dels ett bidrag för att kompensera kommunens bortfall av intäkter och dels ett bidrag för kvalitetssäkrande (exv utbildning) åtgärder i samband med införandet av maxtaxan. Statsbidragen har sedan de infördes 2002 minskat från ca 22,9 mkr tkr till 15,9 mkr en minskning med ca 7 mkr eller 30 procent. Övrigt IT MERIT-projektet införande är kraftigt försenat. Åtgärder som var planerade under 2009, blir förskjutet till 2010. En ny tjänst DAP (Digital Arbetsplats) har införts from april -09 vilket innebär att ITT helt har tagit över ansvaret för datorer, skrivare mm från förvaltningarna. Övergången från IT-grundabonnemang till digital arbetsplats innebär ett ekonomiskt modellbyte från fast + rörlig till enbart rörlig kostnad. Kostnaden för den digitala arbetsplatsen har ökat med ca 300 %, en elev-pc har ökat från 1 159 kr/pc (2008) till 4 626 kr/stationär PC och till 5 126 kr/bärbar PC För en administrativ dator är motsvarande ökning från 3 663 kr till 7 689 för stationär och 8 729 Underlag fr nmndskrivelse.doc 11 av 15
för bärbar PC. Förvaltningarna skall dock kompenseras för denna kostnadsökning, så för kunderna skall tjänsten innebära jämfört med gamla systemet oförändrad kostnad. För BUFs del som har stora behov av volymökningar pga. ökad användning av IT i skolorna för både elever o inte minst lärare kommer denna volymökning att bli mycket mer kännbar än tidigare. IT- tjänsterna utvecklas alltmer för lärarkåren, exv Lärplattformar, PIM-utbildningen. Detta kommer att ställa krav på ökad tillgänglighet till lärardatorer och till en bärbar PC av lärarna. Även datortätheten för eleverna kommer att behöva ökas, när trådlöst nät byggs ut för gymnasierna och 7-9 skolorna. Krav på tillgång till en egen laptop under gymnasietiden för eleverna finns idag och kommer att öka. Inom grundskolan beräknas antalet blir konstant pga. elev-minskningen. Beräknad kostnad för grundabonnemang för lärarpc (grundskolan), 1 025 tkr. Gymnasieskolans behov får ev täckas inom ramen för programpengen. Konsekvenser av införande av nya förvaltningar Organiserandet av serviceförvaltningen innebär att ett antal verksamheter och personella resurser övergår från BUN till dess regi. Samtidigt vill man naturligtvis då räkna av den overhead som finns på olika ledningsnivåer. Avräkningen av overhead innebär att ekonomiska resurser för del av befattningar saknas i BUF, vilket kan liknas vid att en ekonomisk schweizerost skapas. Om befattningarna skall kvarstå eller om de skall ha 100 % tjänst, kommer att innebära ett behov av finansiering. På motsvarande sätt sker nu bodelningsberäkningar för att gymnasiet och kommunal vuxenutbildning eventuellt skall lämna BUF och ingå i en ny förvaltning, vilket ökar hålstorleken i osten (läs BUF). Frågan är om hålen skall finansieras? Eller om organisationen skall anpassas till den mindre ekonomiska ramen? 5. Besparingar 2010 A. Generella besparingar har lagts ut på BUN med 14 mkr/2010 och 20 mkr/2011 B. Enligt plan skall BUNs ramar minskas med 16,7 mkr/2010 och 30,4 mkr/2011 enligt Styr- och planeringsförutsättningarna 2010 2012, Besparingen grundas på tillämpning av gällande resursfördelningsmodeller. Följande åtgärder kommer att initieras för att besparingarna skall kunna genomföras: 1. Helårseffekter av genomförda varsel/uppsägningar 2009 2. Utifrån arbetsutskottets diskussion 3. - 4. - Underlag fr nmndskrivelse.doc 12 av 15
C. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten ska från och med 2010 års budget uppgå till en procent av nettoramen, vilket för BUN motsvarar ca 12 mkr. Följande åtgärder kommer att initieras för att bygga upp en buffert om 12 mkr: 1. Utifrån arbetsutskottets diskussion 2. - 3. - 6. Kompensation för externa avtal Barn- och utbildningsnämnden önskar behålla samma nivå på ersättningen för externa avtal som tidigare år, dvs. 5 mkr. Dessa avser täcka kostnadsökningar enligt gällande avtal och skyldigheter enl förordningar avseende köp av tjänster från enskilda förskolor och fritidshem (45 mkr), fristående grundskolor (37 mkr), fristående gymnasieskolor (59 mkr), andra kommuner och landsting (7 mkr) samt kostnadsökningar för skolskjutsar enl index. 7. Investeringsförslag med motiveringar 2010-2014. Se särskild skrivelse! 8. Konkurrensutsättningsplaner Förskoleverksamhet och undervisning Såväl den offentliga förskoleverksamheten och det offentliga skolväsendet (grundskola och gymnasieskola) är idag utsatta för konkurrens från andra huvudmän eller utbildningsanordnare. Under senare år har både antalet friskolor och deras elevantal ökat. Regelsystemet säger att föräldrar har rätt att välja annan skola, under förutsättning att plats kan erbjudas. Ett fritt skolval mellan kommunala skolor (i mån av plats och utan skolskjutsgaranti) har införts. Inom förskoleverksamheten finns ett flertal alternativ av enskild verksamhet med delvis olika inriktning. De enskilda förskolorna finns på ett flertal orter. De fristående grundskolorna är fem till antalet. Orionskolan, Gotlands Montessori-Friskola, Atheneskolan och Guteskolan finns i Visby, medan K A Westerberg finns i Klintehamn. Och Atheneskolan även i Fardhem Fristående gymnasieskolor finns i Visby (Athenegymnasiet, Guteskolan). Donnergymnasiet bedriver gymnasieskola i Slite och Klintehamn. Under 2008 köptes tjänster av enskilda huvudmän för ca 150 mkr varav förskola/frh 40 mkr, f- klass och grundskola 35 mkr, gymnasieskola 67 mkr och vuxenutbildning för 7 mkr. BUN har vidare att pröva all sin verksamhet för upphandling och därmed externa utförare. Underlag fr nmndskrivelse.doc 13 av 15
Skolskjutsar Skolskjutsarna upphandlas i konkurrens mellan enskilda entreprenörer. Förändrade driftformer BUF följer de av Gotlands kommun antagna riktlinjerna för Avknoppning. Riktlinjerna kommer att kompletteras med mer preciserade anvisningar för skolverksamheten. Inom BUNs ansvarsområde behandlas f n ett antal möjligheter till förändrade driftformer, t ex kommunal fristående skola. 9. Uppdrag Fastställa servicegarantier Ta fram medarbetar- och ledarkontrakt kopplade till styrsystemet Införa styrkort på enhetsnivå Prövning av vilka verksamheter som upphandlas i stället för att utföras i kommunal regi. Sammanfattning Med utgångspunkt i demografiska och beteendefaktorer, konsekvenser av Skola Gotland 2008, tillkommande nationella reformer och åtaganden, löpande och strukturella förändringar samt omdisponeringar enligt beskrivningen ovan anhåller Barn- och utbildningsnämnden om att. I de flesta sammanhang där skolfrågor diskuteras lyfts behovet av en ökad kvalitet och bättre resultat i alla skolformer. På motsvarande sätt lyfter Skolverket kvalitetsfrågorna och behovet av ett högre resultat i den gotländska skolan. Det är inte enbart en fråga om resurser och kvantitet utan i hög grad en fråga om att personal skall ha kunskaper, förmåga och förutsättningar att genomföra sitt uppdrag med hög kvalitet och därmed ett högt resultat för barn och elever. I detta sammanhang behöver skolan i högre grad vara en öppen del i det gotländska samhället, med bland annat ett högt utbyte, och i ökad grad ta tillvara föräldraengagemang, elevinflytande och delaktighet för att nå en ökad kvalitet och kunna möta kundbehoven. BUNs verksamhet behöver fortlöpande omstruktureras för att möta elever och föräldrars behov samt erbjuda en hög kvalitet i en god lärmiljö. Här står behovet av anpassningar, med hänsyn till bl a demografi, ibland i motsats till lokala behov från föräldrar, elever och ofta andra intressenter i samhället. Det finns därför skäl att även se över på vilket sätt och med vilka metoder undervisningen kan ske i vissa verksamheter på Gotland. Underlag fr nmndskrivelse.doc 14 av 15
Befolkningsutvecklingen på Gotland visar än så länge på svagt sjunkande siffror. Samtidigt visar befolkningspyramiden på en kraftigt åldrande befolkning och en brist på medborgare i 20-35 årsåldern. Den kommunala visionen 2025 innebär en vilja att kraftigt öka befolkningstalet. Under de närmaste åren lämnar den stora kullen från början av 90-talet högstadiet och gymnasiet. Det är därför naturligt att nuvarande resurser (pengar och personal) inte behövs de närmaste 10 tal åren inom dessa skolformer utan istället behöver komma de yngre åldrarna tillgodo. I och med de kommande stora pensionsavgångarna och den service den stora andelen pensionärer sannolikt behöver kommer ett ökat rekryteringsbehov av arbetskraft sannolikt att uppstå på Gotland. För att bidra till att såväl boende på Gotland som inflyttande kan rekryteras till dessa arbeten samt att visionsmålet kan nås, behöver för- och grundskola ha de resurser och den kvalitet som de yngre medborgarna (unga föräldrar) efterfrågar. På detta sätt kan då BUNs verksamhet vara en förutsättning och möjlighet för tillväxt. Peter Molin Skoldirektör Elisabeth Österdahl Ekonomichef Underlag fr nmndskrivelse.doc 15 av 15