BUNs delårsrapport 2/ (6) Barn- och Utbildningsförvaltningen PeM/

Transkript

1 1 (6) Barn- och Utbildningsförvaltningen PeM/ BUNs delårsrapport 2/ Väsentliga/kritiska händelser Branden som innebar att Garda skola nästintill totalförstördes är den mest väsentliga och kritiska händelsen i förvaltning tillsammans med de åtgärder som ledde till att 81 medarbetare sagts upp från sina arbeten i förvaltningen. Garda skola kunde fullfölja föregående läsår i Stånga skola och andra tillfälliga lokaler och bedriver sedan höstterminsstarten skola i tillfälliga lokaler i Garda. Det framåtsyftande arbetet inriktas, med Skolverkets inspektionsrapporter som grund, på att vidta åtgärder för ökad kvalitet i verksamheten inom följande strategiska områden: Fortsatt arbete inom Skola Gotland 2008-> med att genomföra nämndens beslut om förändrad grundskoleorganisation, fortsätta arbetet och dialogen kring utformning av gymnasiet, samt att implementera arbetet med framgångsfaktorer för att uppnå uppsatta mål, ökat fokus på en god lärmiljö och på faktorer för framgångsrika skolor. Inom ramen för BUNs beslut om förändrad skolorganisation har det sista beslutade steget genomförts. Detta innebär att verksamheterna i Tingstäde skola och Roma kyrkskola har upphört efter vårterminens slut. Fortsatt arbete kring frågor som ett friare skolval i grundskolan och alternativa driftformer. Resultatet hittills av det friare skolvalet visar att föräldrar har utnyttjat möjligheten att välja annan skola än "hemskolan". På vissa skolor har rektor inte haft möjlighet att erbjuda plats för alla som önskat. Fortsatt stora ansträngningar kommer att behöva göras för att anpassa personalbemanningen utifrån förvaltningens framtida behov och ekonomiskt tilldelade ramar. Eventuell omställning av BUFs verksamhet med hänsyn till förändrade ekonomiska villkor på grund av nya faktorer, t ex friare skolval i grundskolan, konkurrens för ökad kvalitet, friskoleetableringar och den aviserade utredningen om lika förutsättningar för kommunala och fristående skolor. Statliga utredningar och aviserade reformer inom samtliga skolformer kan under de närmaste åren komma att öka kraven på kommunen och innebär samtidigt att det under implementeringstiden krävs en ökande kommunal insats. Dialog om Förskola Gotland 2010->, vars syfte var att med allmänheten diskutera förskolans utbud och kvalitet, har genomförts under senvåren. Dialogen utgör ett underlag inför BUNs beslut om inriktning av förskoleverksamheten de närmaste åren VISBY Besöksadress: Söderväg 2A, Visby Telefon: Telefax: Hemsida:

2 Brukare/kunder Förskolan har en allt högre nyttjandegrad och lokala svängningar i barnantalen gör att förvaltningen inte alltid kan erbjuda önskad service lokalt. Efter strukturella förändringar inom förskolan råder för närvarande en balans mellan tillgång och efterfrågan av platser. I Västerhejde har förskolan Korallen (f d Snobben) utökats med två avdelningar, i Hogrän har förskolan Igelkotten utökats med närmare en avdelning, samtidigt har verksamheten i förskolan Månen i Gråboområdet f n lagts ner. Utökat behov av plats i förskolan i Roma har tillgodosetts genom att en förskoleavdelning har startat i Romaskolans lokaler. Familjedaghemsverksamheten i Norrbacka RO 2 är nedlagd. Sammanslagning av tre mindre förskolor i Slite har skett till en större. Eventuell kritik riktas sällan eller aldrig direkt mot verksamheten utan snarare mot den allmänna bristen på pengar i kommunen. Frustration och ilska finns över att besparingar skall ske på de yngsta barnen. När det gäller möjligheten att starta enskild pedagogisk omsorg som finns från 1 juli är det ett fåtal som ringt och frågat, men ingen formell ansökan har inkommit. Knappt 60 ansökningar om vårdnadsbidrag har inkommit. I grundskolan tycks fler elever i höst välja kommunal skola. Barn- och elevtal minskar i landsbygdsområden, men i områden i och kring Visby ökar de. Samtidigt varslar Västerhejde skola om att man inom ett år har platsbrist då man måste fördubbla sin förskoleklass. De minskningar som sker i grundskolans elevtal under året påverkar i hög grad skolans elevsociala och pedagogiska förhållanden. Det innebär också att det är av mycket stor vikt att anpassa skolorganisationen och antalet anställda i förhållande till de givna ekonomiska ramarna. Det finns en stor svårighet att inom nuvarande organisation i grundskolan hämta in de ekonomiska vinsterna av elevminskningen utan att göra avkall på barnens och elevernas berättigade krav på att erbjudas en verksamhet av god kvalitet och en god lärmiljö. Fler elever än förväntat har sökt sig till de kommunala gymnasieskolorna. Efter elevernas slutgiltiga val har organisationen utökats med 73 platser. Intagningen ännu ej helt avslutad, men följande tendenser kan utläsas: - 12 behöriga elever med 150 p. eller mer (150 p. är i genomsnitt godkänt) har inte kommit in i den kommunala gymnasieskolan (nytt fenomen) - Andelen behöriga elever som får sina förstahandsval i den kommunala gymnasieskolan har minskat från 86 % år 200 till ca 81 % år Andelen elever i friskolor som fått sitt förstahandsval är ca 87 %. - I kommunens friskolor finns platser kvar på samtliga program - Program med kö i den kommunala gymnasieskolan (trots vissa utökningar) är Bygg, El, Fordon, Hotell- och restaurang och Sjöfart 2(6)

3 - En första tendens visar att färre elever sökt studier på fastlandet samtidigt som andelen gotländska elever ökar på riksintaget den rörliga bildens språk - Antalet obehöriga i den kommunala gymnasieskolan har minskat från 90 till 60 elever jämfört med föregående är. - En 20-procentig ökning av SFI hösten Om fler kommer är väntetiden till 1 november. - Ökning av antalet studerande på distans inom komvux - Nya yrkesutbildningar för vuxna med hjälp av nytt riktat statsbidrag (Vindkraft, Hotell och rest. Tunga fordon m.m.) - Fler vuxna beviljas yrkesstudier i andra kommuner - Ökad tillströmning kärnämnes- och behörighetsgivande kurser inom komvux. Antalet mottagna elever i Särskolan ser ut att bli 166 elever hösten -09. Ytterligare sex elever finns det utredningar kring som ännu inte är kompletta, men som kan bli det i närtid. Under terminen kan vi alltså tangera talet 170 mottagna elever. En större ökning har skett i särvux elevtal. Nu i höst är det 45 vuxenstuderande Kön till kulturskolan har stigit till ca 590 barn och ungdomar Under sommaren har planeringen för vaccination mot den pandemiska influensan påbörjats. Vaccineringen under hösten kommer att kräva omfattande skolsköterskeinsatser. Under slutet av augusti har Skoldatateket invigts. Skoldatateket kommer att ta emot besökare för att sprida kunskap om datorbaserade hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. Ekonomi Det är efter andra delårsprognosen osäkert om BUN kommer att nå målet ekonomi i balans. Den sammantagna prognosen pekar på ett underskott på ca 10 mkr, en förbättring med ca 5 mkr, sedan åtstramningsåtgärder satts in på bredden. Flera rektorsområden kommer att ha stora svårigheter att få en ekonomi i balans under 2009, förklaringarna är framför allt enskilda elevers behov av särskilt stöd. Stora insatser görs f n för att klara ett nollresultat. För varje månad som varsel- och uppsägningsprocessen försenades uteblev de ekonomiska effekterna. Fördröjning i processen uppskattas i nuläget ha medfört en kostnadsfördyring med ca 6,1 mkr under innevarande år. Osäkerheter och utgiftsökningar i samband med bildandet av Serviceförvaltningen uppskattas till ca 3,5 mkr. Utöver detta finns en ofinansierad beläggning i förskolan, till följd av att fler barn än budgeterad prognos finns i vår verksamhet. Det tycks som om flera av våra nyanlända elever har ett mer traumatiskt liv bakom sig - något som stöds också i diskussioner med socialtjänstens flyktingmottagning. Kostnader för dessa elever bokförs f n på resp rektor i avvaktan på besked om migrationsverket eller socialtjänsten kan vara medfinansiärer. 3(6)

4 För att få effekt 2009 påbörjades gymnasieskolans och vuxenutbildningens anpassning till vikande elevtal, förändringar i elevernas val och en ansträngd ekonomi hösten 2008 då ca 20 medarbetare avvecklades. Efter det drabbades gymnasieskolan av utebliven kompensation för ökade flöden och ett besparingsbeting motsvarande tkr. Denna nedskärning har hanterats genom en reducering av programpengen med 2,65 procent. Under andra halvåret kommer kostnaden för bidrag till fristående skolformer att öka med ca 1,5 mkr beroende på att dessa tagit nya lokaler i anspråk. Medarbetare/ledare Varsel och uppsägning av personal skapar stor oro hos berörd personal men också hos de som blir kvar. Allt sammantaget kan komma att påverka förskolans/skolans resultat Det är en hög arbetsbelastning, stark press och stora krav på rektor att kunna hantera alla situationer runt pågående process med personalneddragningar och samtidigt bedriva en verksamhet av hög kvalité. Medarbetarna har arbetat på ett professionellt sätt trots alla osäkerheter. Den personalkategori vi har svårt att rekrytera är förskollärare. Flera rektorer har ägnat stor del av sommaren till att försöka bemanna förskoleavdelningar med förskollärare - ett arbete som ännu inte lyckats överallt. När det gäller minskningen av personal inom förskolan ser vi att vi måste utöka igen om alla barn som önskar förskoleplats från jan-10 skall kunna erbjudas plats. Viktigt att få ett politiskt beslut om det snarast möjligt. Kulturskolan behöver både breddning och utökning av utbudet. Behovet av ledningsresurs kvarstår Barn och Elevhälsans medarbetare som tidigare varit placerade på förvaltningskontoret flyttade i slutet av april till nya lokaler på Korpenområdet. Lokalerna skall invigas i början av hösten Bildandet av de nya förvaltningarna, Serviceförvaltning respektive Gymnasie- och Vuxenutbildning, jämte omorganisationer på förvaltningsnivå medför också ett antal osäkerheter och i många fall pressande situationer som påverkar arbetsresultatet negativt. Processer På skolorna arbetar man med resultaten av skolverkets inspektion för att bl. a. tydliggöra mål, bedömning och måluppfyllelse. På förvaltningsnivå arbetar vi också med att utveckla metoder för analys och uppföljning samt arbetet med kvalitetsredovisningar. Svårigheten att prognostisera antalet barn och efterfrågemönstret i förskolan på Gotland är en osäkerhet som tidigare nämnts. Förvaltningen ser även fortsättningsvis över denna process och möjligheten att flexibelt kunna anpassa utbudet för att kunna medge en snabbare anpassning till rådande marknad. Skolverket har nu publicerat det utvecklingsarbete som har gjorts här på Gotland om kunskapsbedömning i särskola. Endast två andra kommuner är representerade på Skolverkets hemsida, nämligen Göteborg och Norrköping. Fortsättningsvis är vi inbjudna att delta i den kommande 4(6)

5 läroplan- och kursplansöversyn som är på gång i närtid. Särskolan är även referensskola i detta arbete. Samhälle De focusområden som lyfts fram i det föregående har givetvis bäring på detta perspektiv också. Tilläggas kan att färre arbetstillfällen på landet samt fördyrade resekostnader kan innebära att barnfamiljer flyttar närmare Visby. Nybyggnation på gång i Humlegårdsområdet, vilket medför ökad inflyttning av barnfamiljer och förväntat ökat tryck på skolan. Närheten till nyetablerade större arbetsplatser medför också ökad efterfrågan. Befolkningstillväxt i Väskinde med omnejd. Stort behov av att bygga ut skolan och/eller förskolan. Mycket svårt att erbjuda plats till alla som önskat både i förskolan och skolan. På motsvarande sätt behövs, som beskrivits i det föregående, en utbyggnad i Västerhejde. Andra samhällsförändringar som påverkar Gymnasie-och komvuxverksamheten är: - Gymnasiereformen och kommande elevminskningar - Ökning av nyanlända vuxna och ungdomar (20-procentig ökning SFI - vuxna)- Nytt statsbidrag till yrkesutbildningar för vuxna - Lågkonjunktur ger bla. ökad tillströmning till all vuxenutbildning (Distansundervisning ökar mest) och ökade svårigheter att få lärlings- och arbetsplatsförlagd utbildning. Det som oroande sett ur särskolans perspektiv är bristen på arbetsmöjligheter och sysselsättning för våra ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i det gotländska samhället. Arbetsmarknadsläget och skärpningar i Försäkringskassans regelsystem påverkar särskolans målgrupp. Detta märks i svårigheterna att rekrytera praktikplatser, samt kravet att vi bistår med egen personal vid dessa tillfällen. På kort sikt ställer det ett ökat krav på kommunens olika verksamheter att erbjuda praktikplatser. 2. Resultatprognos och investeringsprognos Driftbudgetens prognostiserade resultat år 2009 pekar mot ett underskott på ca 10 mkr vid årets slut. Investeringarna genomförs i enlighet med planering och beslut, vilket innebär att investeringsbudgeten beräknas användas fullt ut för sitt ändamål. 3. Åtgärder med anledning av underskott i prognos Arbete pågår på alla nivåer i förvaltningen för att kontrollera budgetvärden, prognoser och åtgärdsplaner för att i möjligaste mån nå ett nollresultat. Åtstramningsåtgärder med bland annat farfarsprincip för underskottsverksamheter infördes i juni månad 4. Sammanfattning Verksamheten inom BUF uppvisar ett preliminärt ekonomiskt resultat som pekar mot underskott. I de flesta sammanhang där skolfrågor diskuteras lyfts behovet av en ökad kvalitet och bättre resultat i alla skolformer. På motsvarande sätt lyfter Skolverket kvalitetsfrågorna och behovet av ett högre 5(6)

6 resultat i den gotländska skolan. Det är inte enbart en fråga om resurser och kvantitet utan i hög grad en fråga om att personal skall ha kunskaper, förmåga och förutsättningar att genomföra sitt uppdrag med hög kvalitet och därmed ett högt resultat för barn och elever. BUNs verksamhet behöver fortlöpande omstruktureras för att möta elever och föräldrars behov samt erbjuda en hög kvalitet i en god lärmiljö. Här står behovet av anpassningar, med hänsyn till bl a demografi, ibland i motsats till lokala behov från föräldrar, elever och ofta andra intressenter i samhället. Det finns därför skäl att även se över på vilket sätt och med vilka metoder undervisningen kan ske i vissa verksamheter på Gotland. Under de närmaste åren lämnar den stora kullen från början av 90-talet högstadiet och gymnasiet. Det är därför naturligt att nuvarande resurser (pengar och personal) inte behövs de närmaste 10 tal åren inom dessa skolformer utan istället behöver komma de yngre åldrarna tillgodo. För att bidra till att såväl boende på Gotland som inflyttande kan rekryteras behöver för- och grundskola ha de resurser och den kvalitet som de yngre medborgarna (unga föräldrar) efterfrågar. På detta sätt kan då BUNs verksamhet vara en förutsättning och möjlighet för tillväxt. Peter Molin Skoldirektör 6(6)