Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (34)
Sammanfattning År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Ellevio behöver nu ansöka om förlängd koncession gällande ledningen mellan Källtjärn och Nora (Knutsberg), VL31s3-s4. Ellevio genomförde ett samråd med allmänheten och speciellt berörda under hösten 2017. Samrådet tog upp befintlig ledning samt ett nollalternativ. Ingen av remissinstanserna har något att erinra mot befintlig sträckning. Länsstyrelsen beslutade 2017-10-09 att befintlig ledning ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Denna MKB utreder ledningens påverkan på människors hälsa och miljö och utgör en bilaga till koncessionsansökan. Aktuell ledning bedöms sammantaget ha små konsekvenser för människors hälsa eller miljö då den till största delen går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Störst påverkan bedöms aktuell ledning ha på landskapsbilden, de sträckor den går över öppen mark. Avseende boendemiljön och magnetiska fält följer Ellevio gällande rekommendationer. Det beräknade magnetfältet avtar med avståndet till ledningen och är nere i låga nivåer vid närmsta bostadshus. Att befintlig ledningsgatan får kvarvara bedöms vara positivt för de rödlistade arter som finns där och bedöms främja den biologiska mångfalden. Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med kommunernas översikts- och detaljplaner. Ellevio gör bedömningen att de skyddsåtgärder som är vidtagna/vidtas är tillräckliga för att uppsatta miljökvalitetsnormer inte påverkas och att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Sammantaget bedöms allmännyttan av ledningen i sin helhet vara större än påverkan på människors hälsa och på miljö. 4 (34)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund och syfte 7 1.2 Avgränsningar 9 2 Tillståndsprocessen... 9 2.1 Nätkoncession för linje 9 2.2 Samrådsprocessen 9 2.3 Markupplåtelse 9 3 Alternativ... 10 3.1 Metodik 10 3.2 Alternativa utformningar 10 3.3 Nollalternativ 11 4 Beskrivning av befintlig ledning... 11 4.1 Ledningssträckning 11 4.2 Teknisk utformning 12 4.3 Ledningsunderhåll 14 4.4 Elsäkerhet 15 4.5 Elektriska och magnetiska fält 15 5 Planförhållanden... 17 5.1 Översiktsplan 17 5.2 Detaljplaner 17 6 Konsekvensbedömning... 18 6.1 Bedömningsgrunder 18 6.2 Landskapsbild 18 6.3 Naturmiljö 20 6.4 Vatten och förorenad mark 23 6.5 Kulturmiljö 25 6.6 Boendemiljö 27 6.7 Friluftsliv 28 6.8 Markanvändning 30 6.9 Infrastruktur 31 7 Samlad bedömning... 32 7.1 Miljökonsekvenser 32 7.2 Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 32 8 Referenser... 34 5 (34)
Bilagor: M1. Samrådsredogörelse M2. Beslut om ej betydande miljöpåverkan M3a-c Karta skyddad natur M4a-c Karta övriga naturvärden M5 Karta naturvårdsprogram M6a-b Karta potentiellt förorenade områden M7a-b Karta sjöar och vattendrag M8 a-b Karta kulturmiljö M9. Karta skogliga värdetrakter M10. Naturvärden 6 (34)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Ellevio behöver nu ansöka om förlängd koncession. Detta dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande ansökan om förnyad koncession gällande ledningen mellan Källtjärn och Nora (Knutsberg), VL31s3-s4. För att få full reservmatning av Nora pågår även en utredning om en ny 145 kv ledning mellan 145 kv-ledningen Karlskoga-Hällefors och Nora. Aktuell ledning löper mellan Källtjärn utanför Murstensdalens naturreservat i Karlskoga kommun och Knutsberg i Nora, Nora kommun. Ledningen är en avgrening till befintlig luftledning som sträcker sig mellan Karlskoga och Hällefors (öster om väg 205). Ledningssträckan Källtjärn-Rockesholm-Striberg uppfördes år 1970 och ledningssträckan Striberg-Knutsberg (Nora) år 1987. Ledningen försörjer samhällena Nora, Striberg och Rockesholm med el. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. 7 (34)
1.2 Avgränsningar Påverkan på luftkvalitet tas inte upp i föreliggande MKB då utsläppen vid underhåll av ledningen kommer vara så små att de inte har någon påverkan i stort. Utsläppen är i storleksordningen av vanlig fordonstrafik och pågår under kort tid. Utsläppen antas därmed inte medföra att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. 2.2.1 Genomfört samråd föreliggande projekt För information om genomfört samråd hänvisas till samrådsredogörelsen som finns att läsa som bilaga M1. Inkomna synpunkter har tagits i beaktande inför upprättandet av denna MKB. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Örebro län har den 2017-10-09 beslutat att ledningen ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga M2. 2.3 Markupplåtelse För att få bygga och driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintlig ledning har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten 9 (34)
gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 3 Alternativ 3.1 Metodik Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand, ur ett hållbarhetsperspektiv, bibehålla ledningen i befintlig sträckning och utformning. Vid påtagliga intressekonflikter eller om det lyfts önskemål om ombyggnation studeras alternativ på hela eller delar av sträckan. Luftledning är den i särklass mest lämpliga utformningen för regionnätet i ett samhällsekonomiskt perspektiv, men ibland kan det vara motiverat att bygga om ledningen i annan sträckning eller utförande på en delsträcka för att minska ledningens miljöpåverkan. I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer. En annan sträckning norr eller söder om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur. Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet. Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Källtjärn och Nora får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan (se mer under avsnittet nedan). Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomisktoch miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Då länsstyrelsens bedömning är att ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan finns inte heller krav enligt 6 kap 7 miljöbalken att utreda alternativa lokaliseringar. 3.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. 10 (34)
Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 3.3 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d v s om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att den aktuella, befintliga ledningen inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Källtjärn och Nora. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle dock behöva byggas istället. 4 Beskrivning av befintlig ledning 4.1 Ledningssträckning Ledningen som är aktuell för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 3 mil. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning sträcker sig mellan Källtjärn utanför Murstensdalens naturreservat i Karlskoga kommun och Knutsberg i Nora, Nora kommun. Befintlig ledningsgata är en avgrening till befintlig luftledning som sträcker sig mellan Karlskoga och Hällefors (öster om väg 205). Landskapet längs ledningsgatan utgörs främst av skogsmark, endast kortare sträckor passerar över åkermark eller andra öppna ytor. Ledningen passerar över sjöarna/vattnen Halvarsnoren (ca 400 m), Bälgsjön vid Blexbergsviken (ca 50 m) och Snårdammen (ca 80 m). 11 (34)
Parallellt med Ellevios ledning löper, ca 1 km vid Bälgsjön, ytterligare en luftledning tillhörande E.ON. Vid några ställen korsas också Ellevios ledning av luftledningar tillhörande Skanova. 4.2 Teknisk utformning Ledningen är uppförd med reglade trästolpar i form av portalstolpar. Dessa har ett fasavstånd på 2,5-4 m och en höjd varierande mellan 10,5-20,5 m med en dominans av stolpar runt 16-18 m. Se fig. 2. 12 (34)
Figur 2. Träportalstolpar tillhörande aktuell ledning. Med ledningsgata avses det röjda markområdet (skogsgata) som sträcker sig längs en kraftledning samt dess sidoområden. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket 13 (34)
Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 4.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter [11] anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter [11]. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Inga byggnader överskrider minsta tillåtna avstånd från ledning enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. 4.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. 15 (34)
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [1]. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd [2]. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [3]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 4.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 145 kv ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid ledningens årsmedelströmlast som är 42 A. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. Magnetfältsberäkningar är gjorda för sträckan mellan Källtjärn och Nora. Beräkningarna visar magnetfältet vid 1,5 m ovan mark. I fig. 4. 16 (34)
Magnetfält 1,5 m ovan mar(ut) Källtjärn-Nora 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-50-46-42-38-34-30-26-22-18-14-10 -6-2 2 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 4. Magnetfält vid befintlig ledning. Strålsäkerhetsmyndighetens skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder [10] att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. 5. Planförhållanden 5.1 Översiktsplan Befintlig ledning berör översiktsplan för Hällefors antagen av kommunfullmäktige 1990-10-15 [4]. Ny plan är ute på samråd fram till augusti 2017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om översiktsplanen utformas enligt aktuellt samråd. Befintlig ledning berör översiktsplan för Nora kommun antagen 1999-11-30 [5]. Ny plan är under utveckling och finns som antagandehandling men är ännu ej antagen 2017-08-22. Till den nya planen finns inga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) men planen innefattar en utvecklingsstrategi med geografiska utvecklingsstråk. Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan och dess utvecklingsstråk om den utformas enligt aktuell antagandehandling. 5.2 Detaljplaner Befintlig ledning berör detaljplan Del av ÄLVESTORP 11:1 (ställverk), plan 185 i Nora kommun [6]. Planens användning är specialområde för transformatorstation. Befintlig ledning går till stationen inom specialområdet och utgör ingen konflikt till planen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen uppger i sitt samrådsyttrande att befintlig ledning är förenlig med gällande detaljplan. 17 (34)
6. Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av befintlig ledning samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på denna. De källor som använts är Länsstyrelsernas digitala karttjänst webbgis, skogens pärlor, Naturvårdsverkets kartverktyg samt Riksantikvarieämbetets digitala kartverktyg fornsök. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. 6.1 Bedömningsgrunder Konsekvenser bedöms utifrån framtagna bedömningskriterier som är gemensamma för alla Ellevios förlängningsärenden. Konsekvenserna bedöms enligt skalan: obetydliga, små, måttliga och stora konsekvenser. Det kan även vara så att inga konsekvenser uppstår på berörd aspekt. 6.2 Landskapsbild 6.2.1 Berörda intressen En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. Befintlig ledning sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark och viss jordbruksmark bruten av vägar. Endast kortare sträckor passerar över åkermark eller andra öppna ytor, se exempel i fig. 5-7. Ledningen passerar över sjöarna/vattnen Halvarsnoren (ca 400 m), Bälgsjön vid Blexbergsviken (ca 50 m) och Snårdammen (ca 80 m). Figur 5. Vy över öppen mark väst om Nora, Ellevios befintliga 145 kv-ledning är den som sträcker sig över himlen från bildens vänstra hörn. 18 (34)
Figur 6. Bebyggelse väster om Nora Figur 7. Visuell påverkan vid Ringshyttan 7:126 19 (34)
Drift och underhåll av ledningen innebär avverkning av farliga höga kantträd inom sidoområdet för att erhålla en trädsäker ledning. Kantträdsavverkningen sker oftast med maskiner inom ett ca 10 m brett sidoområde. Slyröjningen inom skogsgatan sker normalt manuellt med röjsåg. Fyra stycken utpekade våtmarker korsas (alternativt passerar strax utanför) av ledningen i någon grad. Vid tekniska underhållsåtgärder kommer körning behöva ske inom dessa våtmarksområden med dålig bärighet. Skogligt underhåll inom våtmarker sker oftast manuellt, även inom sidoområdena. Vegetationen är ofta mer lågvuxen vilket innebär mindre behov av skogligt underhåll. RÖDLISTADE ELLER SKYDDADE ARTER Fåglar Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna, medan kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [7]. Aktuell ledning har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar [7, 8] Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [9]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Ledningsgator är även positiva för fågelfaunan på så vis att de skapar brynsmiljöer som många fåglar trivs i. Förekomst av känsliga, rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen [17] (även skyddsklassade uttag) och lokala ornitologgrupper (Västmanlands, Karlstads och Hällefors Ornitologiska föreningar). Fokus har legat på stadigvarande, häckande arter. Ornitologgrupperna har inte informerat om några kända fågelstråk i området. Av de mer kollisionskänsliga arterna har tjäder (skogshöns) och dubbelbeckasin (vadare) observerats. I området runt ledningsgatan har även ugglor och rovfåglar som berguv, pärluggla, sparvuggla, fiskgjuse, lärkfalk och sparvhök med uppfyllda häckningskriterier rapporterats in. Dessa har dock bättre manöverförmåga och anses inte vara lika kollisionskänsliga. Inrapporterade observationer av nämnda arter är få och det har inte framkommit några uppgifter om kända speciella fågelstråk. Övriga arter Enligt Artdatabanken finns det flera rödlistade växt- och fjärilsarter i eller i närheten av befintlig ledningsgata, exempelvis brunklöver, sjuhörnig daggkåpa, sotnätfjäril och humlerotfjäril. Många rödlistade arter trivs och gynnas av den öppna yta som underhållsröjning med jämna mellanrum ger. 21 (34)
Figur 9. Riksintresse för friluftsliv. 29 (34)
8 Referenser [1] Strålsäkerhetsmyndigheten: www.stralsakerhetsmyndigheten.se, besökt 2017-07-11 [2] Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) [3] Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten 2009 [4] Översiktsplan Hällefors 1990 http://www.bmb.se, besökt 2017-07-11 [5] Översiktsplan Nora 1999 http://www.bmb.se, besökt 2017-07-11 [6] Detaljplaner Nora http://kommun.nora.se/byggabomiljo/kommunensplanarbete/detaljplaner, besökt 2017-07-11 [7] Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region. AEWA, 2012 AEWA/MOP 5.38 [8] Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway.Fauna Norv. Ser C 18:41-51 [9] Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 [10] Magnetfält i bostäder. Rapportnummer: 2012:69 www.stralsakerhetsmyndigheten.se [11] Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1) [12] http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/orebro/ri_naturvard/lundsfj%e4rden.pdf, 2017-11-30 [13] http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/pages/default.aspx, 2017-11-30 [14] http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/orebro/naturvardsprogram/84-36.txt, 2017-11-30 [15] http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/orebro/naturvardsprogram/84-37.txt, 2017-11-30 [16] Fornsök: www.fmis.raa.se, besökt 2017-08-16 [17] Artportalen: www.artportalen.se, besökt 2017-08-16 [18] Vatteninformationssystem Sverige: http://viss.lansstyrelsen.se/, besökt 2017-11-30 [19] Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark, SGI Litteraturstudie, 2007, Varia 581. [20] Om kreosot, kraftledningar och vår miljö, Svenska Kraftnät, 2013 [21] Fakta- Information om impregnerat virke, Kemikalieinspektionen, 2016 34 (34)