Finansiell profil Tyresö kommun 006 008
Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen 006 008 finansiella profiler 006 008 nyckeltal år 008
Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga sju Södertörnskommuner de senaste tre åren. resultat år Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings eller, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 9 och 0. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Södertörnsgruppen har utvecklats finansiellt under perioden 006 008. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 006 008. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Södertörnsgruppens kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Södertörnskommuners finansiella profiler för 006 008. En redovisning görs också av genomsnittliga medelvärden för de finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen. Slutligen rangordnas Södertörnskommunerna utifrån varje nyckeltal 008. Hans Petersson, Kommunforskning i Västsverige
Finansiell analys av kommunerna i Södertörnsgruppen 006 008 I Södertörnsgruppen ingår åtta kommuner. Dessa är Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. De åtta kommunerna omsatte under 008 ca miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till ca 8 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca, miljarder. I ovanstående kommuner bor ca 6 000 invånare. Störst är Huddinge med cirka 9 000 invånare. Därefter följer Södertälje med 8 000 invånare, Botkyrka med 80 000, Hanninge med 7 000, Tyresö med 000, Nynäshamn med 6 000, Salem med 000 och minst är Nykvarn med 9 000 invånare. före extraordinära försvagades jämfört föregående år Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör minst ligga runt % över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För Södertörnskommunerna försvagades under den analyserade treårsperioden resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader från,% till,0%. Ett genomsnittligt resultat på % måste, trots minskningen under åren, betraktas som god ekonomisk hushållning. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 008 redovisade Huddinge med,8%. Därefter följde Nynäshamn med,6% och på tredje plats kom Haninge med,%. Svagast resultat redovisade Södertälje med 0,7%. Näst svagast resultat hade Nykvarn med 0,% och tredje svagast Botkyrka med,8%. före extraordinära * 006 007 008 Snitt procent 06 08 Botkyrka,,7,8,9 Haninge,,,, Huddinge, 6,0,8,0 Nykvarn 8,9,0 0,,0 Nynäshamn,,,6,8 Salem, 0,6,,0 Södertälje,0 0,7 0,7 0,9 Tyresö,9,8,,6 Medel,,,0,9 * före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivån. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet sträckte sig under 006 från 8,9% till,%. År 008 var motsvarande siffror från,8% till 0,7%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste kommunen i gruppen minskade således under perioden. Den kommun som redovisade det starkaste genomsnittliga resultatet före extraordinära under den granskade perioden var Huddinge med finansiellt starka,0% i snitt per år. Därefter kom Nykvarn med,0% och Haninge med,%. Svagast resultat hade Södertälje med 0,9%, följt av Salem med,0% och Tyresö med,6%. Södertörnskommunerna har alltså under perioden överlag redovisat en stark resultatnivå. Alla utom Södertälje ligger över,0%, vilket brukar vara ett generellt riktmärke för god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest mellan 006 och 008 var Nynäshamn med, procentenheter. Därefter kom Haninge med 0, procentenheter. Övriga kommuner i gruppen uppvisade en negativ resultatutveckling under perioden. Av dessa redovisade Nykvarn en förändring på 8,7 procentenheter, Södertälje,7 procentenheter och Botkyrka,7 procentenheter. Relativt konstant investeringsvolym Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara kommunerna emellan, har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Södertörn var relativt konstant under den granskade perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade gruppen ett genomsnitt på ca 8% under 006. Under 007 och 008 ökade det till 9%. En genomsnittlig investeringsvolym på nästan 9% per år under de granskade perioden innebar att kommunerna i Södertörn hade högre genomsnittlig investeringsvolym jämfört med andra kommungrupper och län där finansiella profiler också tas fram. Det flesta grupper eller län låg runt 7 8% per år. Investeringsvolym * 006 007 008 Snitt procent 06 08 Botkyrka 9, Haninge 7, Huddinge,7 Nykvarn 0,0 Nynäshamn 6 9 0,0 Salem 6 0,0 Södertälje 6, Tyresö 8 7 0,0 Medel 8 9 9 8,7 * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Investeringsvolymerna varierade dock mellan de enskilda kommunerna. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader 006 008 var Nykvarn med i genomsnitt % per år. Detta är ett mycket högt värde! Av övriga kommuner låg Botkyrka, Nynäshamn, Salem och Tyresö på ett genomsnitt på 0 %, vilket är något högre än
normalt. Allra minst investerade Huddinge, Haninge och Södertälje: i genomsnitt mellan och % per år. I detta sammanhang skall det dock beaktas att kommunernas investeringssiffror påverkas hur stor del av den kommunala verksamheten som ligger i bolagsform. Försvagad skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bland annat att stärka sin soliditet. Södertörnskommunernas genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades under perioden. Under 006 kunde kommunerna i gruppen finansiera 8% av årets netto med skatteintäkter. 007 och 008 och försvagades nyckeltalet till 8%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 00%. Detta innebar att na precis kunde finansieras med skatteintäkter. Skattefinansieringsgraden varierar, liksom övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika kommuner i gruppen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Starkast skattefinansieringsgrad under perioden hade Huddinge med ett årsgenomsnitt på 9%. Förklaringen till att Huddinge låg i topp var en låg investeringsvolym i kombination med ett mycket starkt resultat under hela perioden. Även Haninge, med sina 7%, låg över 00% under perioden. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Nykvarn med 70%, följt av Södertälje med 76%, Botkyrka med 77% och Tyresö med 79%. Dessa kommuner hade dock förutom Södertälje en hög investeringsvolym under de tre åren. Skattefinansieringsgrad av na * 006 007 008 Snitt procent 06 08 Botkyrka 9 76 6 77 Haninge 9 0 8 7 Huddinge 7 89 9 Nykvarn 8 80 8 70 Nynäshamn 9 96 8 8 Salem 6 6 7 9 Södertälje 9 0 76 Tyresö 9 9 9 79 Medel 9 8 8 00 * före extraordinära i relation till netto Sammanfattningsvis kan det konstateras att endast två kommuner under 008 kunde skattefinansiera sina, övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Stu-deras hela perioden, mellan 006 och 008, var det också bara två kommuner som kunde skattefinansiera samtliga. Försvagad soliditet är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Södertörnskommunernas genomsnittliga soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades under 006 008 från % till 0%. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Även soliditeten är ett nyckeltal som varierar kraftigt mellan kommunerna. Starkast soliditet 008 hade Nykvarn med %, följd av Botkyrka med % och Huddinge med 9%. Svagast soliditet hade Haninge med %. Näst svagast soliditet uppvisade Tyresö med %, följd av Nynäshamn med %. Det var tre kommuner som förbättrade sin soliditet under perioden och fem kommuner som försvagade den. procent 006 007 008 Botkyrka 9 Haninge Huddinge 9 9 Nykvarn 6 Nynäshamn Salem Södertälje 9 7 Tyresö 6 Medel 9 0 Oförändrad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Gruppens genomsnittliga kassalikviditet försvagades marginellt under perioden från 79% till 77%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna marginellt översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mycket tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör cirka 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året, och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Återigen bör betonas att variationen mellan gruppens kommuner var stor. Kassa-
likviditeten varierade mellan 7% och 6%. Starkast kassalikviditet 008 hade Nynäshamn med 7%, därefter följde Huddinge med % och Haninge med %. Svagast likviditet redovisade Södertälje med 6% och näst svagast Salem med %. procent 006 007 008 Botkyrka 6 Haninge 67 98 Huddinge Nykvarn 78 9 Nynäshamn 7 Salem 6 0 Södertälje 6 8 6 Tyresö 8 69 Medel 79 98 77 Fem kommuner stärkte sin kassalikviditet mellan 006 och 008, medan tre kommuner försvagade sin likviditet. De som stärkte sin likviditet mest var Nynäshamn, Hanninge och Huddinge. De som försvagade sin likviditet mest var Nykvarn, Salem och Tyresö Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan 006 008 försvagades Södertörnskommunerna de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader från 0% till %. Hela försvagningen kom dock mellan 007 och 008. procent 006 007 008 Botkyrka 0 Haninge 8 Huddinge 6 8 Nykvarn 7 6 Nynäshamn 9 9 Salem Södertälje 8 Tyresö 6 0 Medel 0 9 Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 008 uppvisade Huddinge med %, Södertälje % och Nykvarn med 6%. Dessa kommuner plus Botkyrka och Haninge redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. Svagast värde redovisade Salem med %, följt av Tyresö med 0% samt Nynäshamn med 9%. Två av åtta kommuner förbättrade sina finansiella mellan 006 och 008. Det var Nynäshamn med 0 procentenheter och Haninge med procentenheter. Störst försvagning under perioden redovisade Södertälje med procentenheter. Lägre genomsnittlig skattesats Det genomsnittliga primärkommunala skatteuttaget minskade till följd av skattesänkningar under perioden. 006 uppgick skattesatsen till 9,99 kr. Under 007 och 008 sänkte Huddinge skatten med 8 öre och under 008 sänkte Tyresö skatten med öre. Detta innebar att det genomsnittliga skatteuttaget under 008 uppgick till 9,9 kr. Skatten varierade under 008 mellan 9,8 kr och 0, kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Tyresö med 9,8 kr följd av Nynäshamn med 9,8 kr. Högst skatt hade Södertälje och Botkyrka med 0, kr, följd av Haninge med 0,08 kr. Primärkommunal skattesats kr 006 007 008 Botkyrka 0, 0, 0, Haninge 0,08 0,08 0,08 Huddinge 0, 0,0 9,9 Nykvarn 9,9 9,9 9,9 Nynäshamn 9,8 9,8 9,8 Salem 9,90 9,90 9,90 Södertälje 0, 0, 0, Tyresö 9,6 9,6 9,8 Medel 9,99 9,97 9,9 Ökande borgensåtagande Relateras kommunernas beviljade borgensåtaganden till verksamhetens kostnader, redovisade gruppen ett genomsnittligt värde under 006 och 007 på 9%. Under 008 ökade detta värde till %. Detta innebar att de genomsnittliga borgensåtagandena ökade med tre procentenheter under perioden. De kommuner i gruppen som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 008 var Huddinge med %, Tyresö med 70% och Nynäshamn med %. Minst hade Borgensåtagande * procent 006 007 008 Salem 6 Söde tälje 7 7 Huddinge 0 Botkyrka 0 7 Nykvarn Tyresö 7 7 70 Hanninge 0 7 Nynäshamn 9 Medel 9 9 *Borgensåtagande i relation till bruttokostnader
beviljats av Nykvarn med % följt av Salem med 6% och Södertälje med %. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Salem med procentenheter följda av Södertälje med procentenheter. Båda ökade dock från en låg nivå. De kommuner som minskade sina borgensåtagande mest var Nynäshamn och Haninge med 8 procent-enheter och Tyresö med procentenheter. Varierad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. År 006 redovisade två av åtta kommuner i Södertörn negativ budgetavvikelse när det gäller nivån verksamhetens nettokostnader. 007 steg siffran drastiskt till sex kommuner, för att under 008 uppgå till tre kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Den genomsnittliga avvikelsen mellan budgeterat och redovisat resultat förändrades också mellan 006 och 008. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till,7% under 006, till 0,6% under 007 och avslutningsvis till 0,% under 008. Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 008 låg mellan,0% och,%. Detta innebar att jämfört med tidigare år blev spännvid- den i gruppen oförändrad mellan det starkaste och det svagaste värdet. En avslutande kommentar Den genomsnittliga resultatnivån försvagats under de två senaste i Södertörnsgruppen. Det gick dock fortfarande under 008 ur ett finansiellt perspektiv mycket bra för kommunerna i Södertörn. En ökad eller oförändrad investeringsvolym i de flesta kommuner har under perioden kunnat finansieras med skatteintäkter, vilket har inneburit kommunernas skuldbörda inte har ökat. Den har snarare minskat i ett antal kommuner, då man har kunnat amortera av lite av sina skulder med del av det goda resultatet. Detta har gett starkare förutsättningar att möta de kärvare tiderna från 009 och framåt. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna dock ganska stora mellan enskilda kommuner. Det finns i Södertörnsgruppen få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. Förra året inordnades de åtta kommunerna i tre olika grupper utan någon inbördes ranking vare sig inom eller mellan grupperna. Botkyrka, Huddinge och Nykvarn placerades i en grupp A som bedömdes ha goda resultatnivåer i kombination med relativt stark eller tillfredsställande finansiell handlings. Haninge, Nynäshamn och Tyresö lades in i grupp B som bedömdes har en svag eller tillfredställande långsiktig finansiell handlings, men som för tillfället uppvisade goda resultatnivåer. Salem och Södertälje inordnades i grupp C som hade en stark eller tillfredsställande finansiell handlings, men uppvisade svaga resultat under 007. Det som har hänt under 008 är att Nykvarn flyttas till grupp C på grund av sin vikande resultatutveckling och Salem flyttas till grupp B på grund av sin positiva resultatutveckling. I grupp C är det dock det stor skillnad mellan Nykvarn och Södertälje var gäller den långsiktiga handlingsen. Detta innebär sammanfattningsvis att under 008 inordnas i grupp A, Botkyrka och Huddinge. Dessa två kommuner bedömdes ha goda resultatnivåer i kombination med relativt stark eller tillfredsställande finansiell handlings. I grupp B inordnas Haninge, Nynäshamn, Salem och Tyresö. Dessa bedömdes ha en svag eller tillfredställande långsiktig finansiell handlings, men uppvisar för tillfället en god resultatnivå. I grupp c ingår Södertälje och Nykvarn. Dessa har en stark eller tillfredsställande finansiell handlings, men uppvisar svaga resultat under 008. Tabellen på följande sida försöker ur en annan synvinkel beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningarna i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 008 års räkenskaper. 6
styrkor och svagheter hos Södertörnskommunerna 008 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 008,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Tyresö gäller att ju högre upp i tabellen som Nynäshamn kommunen befinner sig, desto starkare Salem värde har kommunen på nyckeltalet. Huddinge Exempelvis: Tyresö har den lägsta Nykvarn skatten bland de kommuner som ligger Haninge i kolumnen med starkt värde längst till Botkyrka vänster. Den placeras därför högst upp. Södertälje Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. nivå 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Huddinge Nykvarn Södertälje i förhållande till verksamhetens Nynäshamn kostnader Haninge Salem Tyresö Botkyrka Långsiktig resultatnivå 006 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare resultat före extra- Huddinge Södertälje ordinära under år/ Nykvarn verksamhetens bruttokostnader Haninge Botkyrka Nynäshamn Tyresö Salem Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 008 Nynäshamn Tyresö Huddinge Botkyrka Haninge Salem Nykvarn Södertälje Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 008 Nykvarn Salem Tyresö inklusive pensionsåtagande Botkyrka Södertälje Haninge Huddinge Nynäshamn ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Hur har din kommun utvecklats i förhållande till övriga kommuner? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen i Södertörns kommuner under perioden 006 008. Spridningen mellan olika kommuner var dock som tidigare har diskuterats mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna görs en analys av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Södertörn. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som presenteras på sidorna 9 0. 7
nyckeltal, Södertörnskommunerna 006 007 008 Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9,0 9, Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,6, Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,6 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 97,0 97,6 Skattefinansieringsgrad av nettona, % 8 8 8 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 8 9 9 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,,0 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,,0 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,,0,9 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 0 /verksamhetens kostnader, % 0 9, % 79 98 77 Primärkommunal skattesats, kr 9,99 9,97 9,9 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 9 9 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader, %,7 0,6 0, 8
Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 0. Skalan. Diagrammet har skalan. Po äng ska lan är re la - tiv. Det finns åtta kommuner Södertörn och poäng en har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra. De två kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den fi - nan si ella profilen för den analyserade kommunen. 9
Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as - pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redo - visa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers - pektiv i profilen är relaterade till hur kom - munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in - går nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde pers pek - tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom - snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens - åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divi deras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räk - nas omsätta på tio års sikt (om sätt nings - tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi - ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nansiera verksamhetens nettokostnader in - klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets nettoinves - teringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resul - tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv - finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. 0
profiler för Tyresö kommun 006 008 Syftet med den här analysen är att redovisa var Tyresö kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under 006 008 i förhållande till övriga kommuner i Södertörnsområdet. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med övriga kommuner i gruppen. De kommuner som ingår i Södertörnsgruppen är Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tyresö kommun för 006 008 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Den finansiella profilen är alltså relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade gruppen, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Tyresö och gentemot snittet i gruppen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 006 och 008. Till sist ges en avslutande kom- resultat år resultat år resultat år Tyresö kommun 008 Tyresö kommun 007 Tyresö kommun 006 mentar till Tyresös finansiella ställning och utveckling under de tre senaste åren. Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden 006 008 Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta normalt betraktas som god ekonomisk hushållning. När Tyresös nettokostnadsandel för 008 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,9% (9, = 007 års nivå) av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,6% (,7 och finansnettot 0,9% (0,). Detta innebär att kommunens nettokostnader sammanlagt tog i anspråk 97,% (96,8) av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning. Kommunens nettokostnadsandel för 008 låg alltså bättre än de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. före extraordinära Ett likvärdigt mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Tyresö ett för-
svagat resultat under perioden. Kommunen föll från,9% till,% mellan 006 och 008. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Södertörnsgruppen var en försvagning från,% till,0%. Tyresö hade 006 008 en starkare resultatutveckling jämfört med genomsnittet i gruppen. Tyresö redovisade en försvagning med 0,7 procentenheter, medan gruppen försvagade sin genomsnittliga resultatnivå med, procentenheter. Kommunen hade under 008 tillsammans med Salem det fjärde starkaste resultatet i gruppen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen. Det var samma som 007 men en förbättring jämfört med 006 då kommunen fick :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Tyresös netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under 006 008 hade en total investeringsvolym som var något högre än genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen. I genomsnitt investerade Tyresö för 0,0% av sina nettokostnader per år under perioden medan värdet för gruppen uppgick till 9,0% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Mellan 006 och 007 försvagades skattefinansieringsgraden av na från 9% till 9%. Det berodde på att nettona ökade till från 7,6 till 7,6 mkr eftersom resultatet i princip var oförändrat mellan åren. et förbättrades från 0,7 till,8 mkr. Under 008 återhämtade sig skattefinansieringsgraden och uppgick återigen till 9%. Orsaken till detta var att nettona minskade från 7,6 till, mkr eftersom resultatet samtidigt försvagades från,8 till, mkr. För gruppens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, 8% samt 8% under den aktuella perioden. I jämförelse med gruppens snitt var Tyresös skattefinansieringsgrad betydligt starkare under 007, men svagare under 006 och 008. Den främsta förklaringen till detta var en hög investeringsvolym under 006. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen så varierade den under perioden. Tyresö låg på en :a under 006. Under 007 sjönk den till en :a för att 008 förbättras och uppgå till en :a. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Tyresö hade 008 en soliditet som var svagare än snittet i gruppen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga 0%. Under perioden uppvisade Tyresö utvecklingsmässigt inte samma trend som genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Kommunens soliditet var oförändrad medan den genomsnittliga soliditeten i gruppen försvagades med procentenheter, från % till 0%. Den negativa soliditetsutvecklingen i gruppen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Omständigheterna kring pensionsredovisningen har även påverkat utvecklingen i Tyresö, men resultatet under perioden har varit på en sådan nivå att soliditetsnivån kunnat bibehållas. Tyresö hade den näst svagaste soliditeten i gruppen under 008. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 006 och 007. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Tyresö försvagade mellan 006 och 008 sina finansiella från 6% till 0%. Detta innebär att kommunens skulder översteg de finansiella tillgångarna. Jämfört med övriga kommuner i gruppen har Tyresö svagare finansiella. Genomsnittet i gruppen uppgick 008 till %. Det är en försvagning med procentenheter jämfört med 006. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen under 008, vilket var samma som under 006 och 007. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller för-
bättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 006 uppgick Tyresös kassalikviditet till 8%. År 007 försvagades den till 69%, för att 008 ytterligare försvagas och uppgå till %. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i gruppen försvagades marginellt från 79% till 77% under perioden. Detta innebar att likviditeten i Tyresö utvecklades klart svagare än genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Tyresös likviditetsutveckling innebar att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden föll från en :a till en :a. Efter en skattesänkning på öre under 008 redovisade Tyresö en primärkommunal skattesats på 9,8 kr. Denna var öre lägre än genomsnittet bland Södertörnsgruppens kommuner, vilket uppgick till 9,9 kr. Tyresö hade under 008 den lägsta skatten i gruppen. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 006 och 007. Den genomsnittliga skattesatsen i gruppen förändrades under 006 008 från 9,99 till 9,9 kronor på grund av skattesänkningar i Huddinge och Tyresö. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen som avser nämndernas verksamhet bör ligga så nära noll som möjligt. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Tyresö uppgick detta mått år 008 till 0,%. Jämfört med avvikelsen under 007 som uppgick till,0% är det en förbättring. Även under 006 redovisades en avvikelse på,0%. För gruppens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till,7% 006, 0,6% 007 och 0,0% 008. Den genomsnittliga budgetföljsamheten har under perioden varierat i gruppen. I Tyresö har budgetföljsamheten också varierat under perioden. Även poängen för budgetföljsamhet i profilen har varierat. Under 006 var poängen en :a, under 007 en :a och under 008 en :a. Borgensåtagande Tyresö hade 008 beviljat högre borgensåtaganden än genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Tyresö ett värde på 70%, medan genomsnittet i gruppen låg på %. Under 006 uppgick detta mått i gruppen till 9%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i gruppen ökade något under perioden. Tyresö uppvisade inte samma trend som gruppen utan borgensåtagandena i relation till verksamhetens kostnader minskade från 7% till 70%. Den finansiella profilens utveckling mellan 006 och 008 Under perioden har samtliga fyra perspektiv i den finansiella profilen förändrats för Tyresö, två perspektiv har förbättrats och två har försämrats. Perspektiven som försämrats är kontroll och kortsiktig betalnings och perspektiven som förbättrats är långsiktig betalnings och riskförhållande. Den långsiktiga handlingsen förbättrades från,0 till, poäng. Ett av fyra nyckeltal förändrades i perspektivet under perioden. Skattefinansieringsgraden av förbättrades från en :a till en :a. Det övriga nyckeltalen i perspektivet låg på samma poäng under 006 och 008. resultat under de tre senaste åren låg på en :a, soliditet på en :a och till sist skattesats på en :a. Poängen för den kortsiktiga handlingsen försvagades från, till,0 under perioden. Tre nyckeltal förändrades mellan åren. en försvagades från en :a till en :a och kassalikviditet försvagades från en :a till en :a. Samtidigt förbättrades resultat före extraordinära från en :a till en :a. Det fjärde nyckeltalet i perspektivet, finansiella (:a), var poängmässigt oförändrat under perioden. Poängen för riskförhållande försvagades från, till,0 poäng under perioden. Förklaringen var att kassalikviditeten föll från en :a till en :a. Det tre övriga nyckeltalen i perspektivet, skattesats (:a), soliditet (:a) och finansiella (:a,) låg på oförändrade poäng under perioden. perspektivet förbättrades under perioden från,7 till, poäng. Som enda nyckeltal i perspektivet förblev genomsnittligt resultat under de tre senaste åren oförändrat. Poängen var en :a under 006 008. Resterande nyckeltal förändrades under perioden. Skattefinansieringsgraden av förbättrades från en :a till en :a och resultat före extraordinära förbättrades från en :a till en :a. I motsatt riktning gick budgetföljsamhet som poängmässigt försämrades från en :a till en :a. Avslutande kommentar Tyresö har under de tre senaste åren uppvisat en skiftande finansiell profil. Två perspektiv har förbättrats under perioden och två perspektiv har försämrats. Det betyder att utvecklingen jämfört med genomsnittet för Södertörnskommunerna i vissa avseenden varit starkare och i andra svagare. Försvagningen har framför allt skett inom det kortsiktiga perspektivet med försvagad budgetföljsamhet och kassalikviditet. Kan Tyresö trots rådande lågkonjunktur hålla sig i närheten av den resultatnivå som redovisades under perioden och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att bibehållas. Detta blir dock en stor utmaning för kommunen, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven finns möjligheter att klara detta.
nyckeltal 0 0 6 0 0 7 0 0 8 Söder- Tyresö Söder- Tyresö Söder- Tyresö törn kommun törn kommun törn kommun Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9, 9,0 9, 9, 9,9 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,0,6,7,,6 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %, 0,,6 0,,0 0,9 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 96,6 97,0 96,8 97,6 97, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 8 9 8 9 8 9 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 8 8 9 9 7 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,9,,8,0, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,9,,8,0,0 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,,6,0,,9,6 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 6 0 /verksamhetens kostnader, % 0 6 0 0, % 79 8 98 69 77 Primärkommunal skattesats, kr 9,99 9,6 9,97 9,6 9,9 9,6 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 9 7 9 7 70 Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn, %,7,0 0,6,0 0, 0,
profiler för Tyresö kommun...... i förhållande till Södertörnskommunerna 006 007 008 resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket 006 007 008 resultat år resultat år resultat år
finansiella profiler 006 008 Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö Medelvärden i profilen 008 Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: 8% resultat år Medel:,9% Primärkommunal skattesats Medel: 9,9 kr inkl. samtliga pensionsförpliktelser + löneskatt Medel: 0% /verk. kostnader Medel:,0% Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,% Medel: 77% / verksamhetens kostnader Medel: % resultat år Botkyrka 006 resultat år Botkyrka 007 resultat år Botkyrka 008 resultat år Haninge 006 resultat år Haninge 007 resultat år Haninge 008 6
resultat år Huddinge 006 resultat år Huddinge 007 resultat år Huddinge 008 resultat år Nykvarn 006 resultat år Nykvarn 007 resultat år Nykvarn 008 resultat år Nynäshamn 006 resultat år Nynäshamn 007 resultat år Nynäshamn 008 resultat år Salem 006 resultat år Salem 007 resultat år Salem 008 7
resultat år Södertälje 006 resultat år Södertälje 007 resultat år Södertälje 008 resultat år Tyresö 006 resultat år Tyresö 007 resultat år Tyresö 008 8
nyckeltal år 008 före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Huddinge,8 Nynäshamn,6 Haninge, Salem, Tyresö, Botkyrka,8 Nykvarn 0, Söde tälje 0,7 Medel,0, kr Tyresö 9,8 Nynäshamn 9,8 Salem 9,90 Huddinge 9,9 Nykvarn 9,9 Haninge 0,08 Botkyrka 0, Söde tälje 0, Medel 9,9, % Nykvarn Botkyrka Huddinge 9 Salem Söde tälje 7 Nynäshamn Tyresö Haninge Medel 0 före extraordinära / verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % Huddinge,0 Nykvarn,0 Haninge, Botkyrka,9 Nynäshamn,8 Tyresö,6 Salem,0 Söde tälje 0,9 Medel,9, % Botkyrka 0,6 Haninge,7 Huddinge 0, Nykvarn, Nynäshamn 0, Salem, Södertälje, Tyresö 0, Medel 0,, % Huddinge Söde tälje Nykvarn 6 Botkyrka Haninge 8 Nynäshamn 9 Tyresö 0 Salem Medel, Skattefinansieringsgrad av na, % Huddinge 89 Haninge 8 Tyresö 9 Botkyrka 6 Nynäshamn 8 Salem 7 Nykvarn 8 Söde tälje Medel 8, % Nynäshamn 7 Huddinge Haninge Nykvarn 9 Tyresö Botkyrka Salem Söde tälje 6 Medel 77 9
Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning in om området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Verksamheten utgår ifrån ett samarbets - avtal mellan kommuner och landsting i Väst - sverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena ekonomisk be dömning, redovisning, organisering och styrning. Pilgatan 9A Göteborg Telefon 0-786 9 00 Fax 0-786 9 09 E-post kfi@kfi.se www.kfi.se Adekvat Form 009-06