INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE SPARKA NERÅT! - Alltså, Det finns inget att göra spelas i ett klassrum nära dig 7 mars - 14 maj 2013 Foto: Håkan Larsson EN FÖRESTÄLLNING OM ATT SLUTA VARA FEG av Amanda Glans Medverkande: Pjäsen är skriven i samarbete med elever på Virsboskolan Skådespelare: Andreas Kullberg, Bashkim Neziraj, Cicilia Sedvall Regi: Lisa Färnström Musik: Andreas Kullberg Teknik Rekvistita: Linn Westin Scenografi: Sven Dahlberg Ljus och projektioner: Sofie Anderson Manus: Amanda Glans Kostym: Ensemblen Kostymmästare: Åsa Jarrolf Maskdesign: CaisMarie Björnlod Producent: Mats Jacobsson Turnéproducent: Ulrika Dalenstam [1]
Snart... SPARKA NERÅT ÄT KOLHYDRATER! Nä, ät vad ni vill! En teaterupplevelse är ingen tävling. Inte heller är det ett prov. Hur förbereder sig man för en upplevelse? [2] INNAN FÖRESTÄLLNINGEN TEKNISKA FÖRBEREDELSER: Efter er bokning får ni reda på tekniska förutsättningar för föreställningen och om det är något ni ska förbereda. SKAPA RUM Teater uppstår i mötet mellan scen och publik. Det mötet kan behöva lite plats. Stänga av telefonerna och inte gå till tandläkaren mitt i kan vara bra.
Efter föreställningen... Foto: Håkan Larsson [3]
Innehåll Vad är nyttan med teater Jobba på teater Vad handlade föreställningen om Gör en egen slogan Färre bor på landet Spelar det roll var man bor? Mod smittar! Övning HETA STOLEN Övning FORUMTEATER Övning WORLD CAFE Tack och kontakt Foto: Håkan Larsson [4]
SKRIV INGET REFERAT AV FÖRESTÄLLNINGEN! Föreställningen är till dig. Du har rätt att behålla den för dig själv Vad är nyttan med teater? Ofta tänker vi att det vi är med om ska vara nyttigt på något vis. Vissa platser är ganska starkt förknippade med nytta. Skolan kan vara en sådan plats. Om man tänker efter är det väldigt sällan vuxna avkrävs ett referat på 200 ord eller en recension av föreställningen de just sett som sen rättas och bedöms. Barn behöver, precis som vuxna, konstupplevelser att behålla bara för sig själva. Teater kan bara få vara. [5]
REKVISITÖR OCH TEKNIKER Arbetet med en föreställning kan ta flera år. På Västmanlands Teater jobbar ungefär 20 personer som fast anställda och ungefär ytterligare 50 personer anställs under kortare eller längre tid (de flesta jobbar med fler pjäser samtidigt). Arbetet med att göra den här pjäsen började redan för ett år sedan. Linn Westin är utbildad teatertekniker och i föreställningen Sparka neråt jobbar hon som rekvisitör och tekniker. Linn Westin Vad gör en rekvisitör? Foto: Sven Dahlberg Min roll i den här pjäsen är att ha ett övergripande ansvar för tekniken, både under och innan föreställningen. En rekvisitör är den som letar fram eller i viss mån tillverkar alla saker man ser på scenen, alltifrån möbler till småsaker. Rekvisitören samarbetar oftast med scenografen som har ansvar för hela scenbilden. Att jobba med teater innebär oftast att ingen dag är den andra lik, man måste hela tiden lösa nya situationer. Varför blev du rekvisitör och teatertekniker? Jag har länge jobbat med teater på olika sätt. Från början inom dekor och tillverkning. Sedan för att utvecklas och lära mig mera inom branschen sökte jag till en teaterteknisk utbildning på dåvarande Dramatiska Institutet och kom turligt nog in. Om man vill jobba med teaterteknik på något sätt är mitt tips att se mycket teater och att gå med i någon amatörteatergrupp så man får vara med och skapa teater på olika sätt. Vad är mod för dig? Mod för mig är att våga ställa upp för andra och stå för vad man tycker. Jag kan känna mig modig när jag ser orättvisor och påtalar det för att stärka den som behöver det. Jag blir rädd när jag hör människor förakta andra människor. Om jag kunde gå tillbaka till när jag var femton skulle jag säga till mig själv att det blir bara bättre nu. Det är underbart att bli vuxen och få göra egna val. Med den här föreställningen vill jag att alla ungdomar vi spelar för får vara med om något de aldrig har varit med om förut UTBILDNINGAR: Stockholms Dramatiska Högskola www.stdh.se Här har Linn gått, för att komma in måste man göra ett antagningsprov. Många har jobbat länge innan de kommer in. Backa Teater har sammanställt en lista med teaterutbildningar: http://www.stadsteatern.goteborg.se/backateater/vada-teater/ utbildningar/ [6]
VAD HANDLADE PJÄSEN OM? Ibland vill vi berätta och prata om vad vi varit med om. Det kan förstås vara ett sätt att reflektera över upplevelsen. Vad föreställningen, boken eller filmen handlar om är frågor vi ofta både får och ställer. Kanske tänker vi att det finns en berättelse som svarar på frågan. Som att det fanns en berättelse eller ett svar som är det rätta, men egentligen är det få saker i livet som bara är EN berättelse. Det är inte ens säkert att de olika människorna som gjort föreställningen skulle ge samma svar om du skulle fråga dem vad pjäsen handlade om. Regissören har kanske andra berättelser hen vill berätta än manusförfattaren, skådespelaren eller musikern. Vad tycker du? Foto: Håkan Larsson Om regissören vill få fram ett entydigt budskap då försöker hen göra det. Så, ofta när man känner att man inte förstår har kanske någon med flit gjort så för att man ska tänka, tycka och känna själv. Minnesbilder Det kan vara skönt att slippa tycka. Ibland fastnar man lätt i värderingar som bra och dåligt när man pratar om en teaterupplevelse. Då kan det vara bra att prata om vad man minns starkast. Var och en av eleverna kan under en minnesrunda berätta vad de minns starkast. Ni kan också: rita eller skriva om ert starkaste minne ÖVNING [7]
DISKUSSIONSTRÅDAR - ämnen att prata vidare om eller låta bli ÖVNING GÖR EN NY SLOGAN Nästan alla kommuner har en slogan. Den har förstås någon eller några människor konstruerat för att man tycker den säger något om platsen eller något om hur man önskar att p l a t s e n var. Kanske säger kommunernas slogan något om vad människor drömmer om eller vad som ses som det goda livet? Vad har din kommun för slogan? Varför har man valt den? Ring kommunen och fråga! Tycker du att det är en bra slogan? Konstruera din egen. Ta reda på vad olika kommuner har för slogan, kanske alla kommuner i Västmanland eller i hela Sverige. Skriv upp så många ni kan på tavlan. Kan ni se något mönster? Titta på vad en slogan aldrig handlar om. Vad finns i tystnaden? Västerås - för små och stora hemligheter SLOGANS SOM INTE FINNS Västerås för små och stora hemligheter Fagersta här kan du drömma dig bort Hallstahammar vi har Internet Skinnskatteberg - för dig som vill vara egen Arboga att dö för Virsbo - Här finns sisu [8]
ALLT FÄRRE BOR PÅ LANDET Fler och fler flyttar till storstäderna I Virsbo som pjäsen utspelar sig i, är skolan nedläggningshotad, nästan en fjärdedel av de som bodde i Virsbo för 20-30 år sedan har flyttat därifrån. Det är ett mönster som gäller för hela landet. Allt fler flyttar till större städer. I framtiden räknar man med att färre kommer bo på landsbygden. Idag bor 84% av befolkningen i tätorter. Om 30 år räknar Statistiska centralbyrån med att glesbygdskommuner kommer ha 32 % invånare som är 65 år eller äldre. Det innebär att allt färre ska försörja fler på små orter. Avfolkningen av landsbygden sammanfaller med demografiska förändringar (vi lever allt längre och det föds inte så många barn) och stora förändringar av välfärdssamhället. Det gör att konsekvenserna för små orter på landet blir stora. Välfärdssamhället bruka beskrivas som ett samhälle som omfördelar resurser för att skydda de svagaste medborgarna. En viktig funktion för välfärdsstaten är dekommodifiering av arbetet. Det vill säga att individen inte är direkt utsatt för marknadskrafter och att värdet av det egna arbetet inte är direkt kopplat till dess marknadsvärde. Utvecklingen med nya styrformer och avregleringar sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har orsakat tendenser till arbetets rekommodifiering, det vill säga en återkoppling av människors välfärd direkt med deras arbetes marknadsvärde. Många forskare menar att välfärdsstatens gyllendagar är över och att vi nu gått in i dess silverålder. Idag positionerar välfärdsstaten sig själv alltmer mot ett marknads- och näringslivsinriktat styre. Vi ser växande ojämlikhet både mellan stater och mellan individer inom stater, där rika blir rikare och fattiga allt fattigare, trots växande genomsnittlig inkomst per capita. Klass och könsskillnader ökar, lågavlönade får lägre lön och sämre hälsa. Utrikesfödda får större svårigheter. Globaliseringen har underlättat för kapitalismens utbredning och skapat villkoren för hyperkapitalism. Välfärdsstaten ses bära allt större börda att dra in pengar från medborgarna istället för från företag. Företag och politik konkurrerar om makt och rikedomar. När makt och pengar flyter upp och ansvar trycks neråt förlorar välfärdsstaten i handlingskraft. Det personliga är politiskt På 60-talet myntade kvinnorörelsen det personliga är politiskt utifrån tanken att upplevda personliga problem är politiska och bör adresseras som sådana. Femtio år senare är det fortfarande ett adekvat påstående. Idag glider politiken osynligt ur våra händer Foto: adbuster.org hur kommer framtiden se ut? när vi försöker fånga den. Tendenser mot att det privata och offentliga alltmer glider samman syns på flera nivåer i välfärdsstaten men istället för att fler aspekter av våra liv ses som politiska, blir tvärt om fler aspekter individens eget dilemma. Individen lämnas att själv lösa problemen. Genom individualismen ger styrning sken av att vara något helt annat än det är. Vi lär oss även att bli mer medvetna, självkritiska, skapa bättre självförtroende och bättre känslokontroll med diverse metoder. Tillkortakommanden ses som orsakat av individuella brister snarare än strukturellt orsakade samhällsförhållanden. En effekt är att medborgarskapet vilar i högre grad på föreställningar om den aktiva och självstyrande medborgaren än tidigare. Fokus på arbetsmarknaden har till exempel kommit att handla om att leva upp till företagens krav på flexibilitet och stimulerad arbetsmotivation hos individen snarare än rätt till arbete, trygga anställningsförhållanden och arbetsmiljö samt skälig ersättning. En viktig poäng är att försämringarna av välfärden har föregåtts av politiska beslut. Villkoren för hyperkapitalism har inte skapats av näringslivet utan av politiska aktörer. Utvecklingen av välfärdsstaten i framtiden är därmed också påverkbar politiskt. Det vill säga framtiden ligger i våra händer. Misslyckas Det finns något viktigt i att inte vinna, att inte vara bäst, att inte alltid vara lyckad i någon annans eller samhällets ögon. Idag har vi en bild av den lyckade människan som någon som tjänar mycket pengar och därmed också konsumerar mycket. Någon som skapar sin egen lycka och inte är rädd att hävda sig själv. Denna bild av lycka är ganska begränsad och utesluter många sätt att vara och tänka. För en hållbar framtid kan alltså misslyckanden som inte följer ekonomisk tillväxt och kortsiktigt tänkande visa på alternativ som fungerar bättre, är mer rättvisa eller mer jämlika [9]
Varifrån kommer du? ALLA HAR RÄTT ATT HÖRA HEMMA Det är ganska vanligt att vi frågar varandra var vi kommer ifrån och skapar en bild av varandra utifrån svaret. Vad är det med platser som ses påverka så? Tänker man olika på olika dialekter? Var det björkarna eller palmerna bakom ditt hus som gjorde dig till den du är? Ibland är orten vi kommer ifrån så viktig för vår identitet att den genomsyrar flera generationer. Ibland hör man berättelser om människor som söker sina rötter. Varför lägger vi så stor vikt på var vi kommer ifrån istället för vart vi är på väg? Vart vill du? Mod smittar! När vi tänker på mod tänker vi ofta på att stå upp för andra när det innebär någon form av risk för sig själv, kanske fysisk fara eller sociala konsekvenser. Mod är något de flesta av oss eftersträvar. Ingen vill väl vara feg? Om fler var modiga skulle världen vara bättre, men man kan också tänka att vi lever i en värld där ondska, girighet och likgiltighet inte tagit över tack vare att miljontals människor står upp mot förtryck och tar risker för att rädda andra varje dag. Världen är full av mod. Forskning har visat att människor som är ovanligt modiga ofta har vissa saker gemensamt. Förutom att ha starka ideal har de ofta haft toleranta lärare och föräldrar och de har tidigt fått erfara olika kulturer. Forskning har också visat att en majoritet av ovanligt modiga personer är kvinnor. Det viktigaste av allt man har kunnat visa att mod smittar. Vuxna vill gärna uppmuntra barn och ungdomar till att stå upp mot orättvisor och bryta förtryck men många barn bär mycket oro och lever redan stressiga liv. Barnombudsmannens statistik visar att fyra av tio barn inte tror att de kommer få det bra i framtiden. Utan trygghet i nuet och hopp om framtiden räcker kanske inte orken att vara modig? Vuxna behöver gå före och visa mod. Utsätt er för smitta genom att samla berättelser och bilder om mod i klassrummet. Vilka personer, filmer, berättelser, bilder och vilken musik ger mod och kraft? Samla och pynta klassrummet med mod. Samla exempel på mod i er närhet. Intervjua vuxna om när de var modiga senast eller vad de skulle vilja göra om de hade mod? Människan har inte rötter hon har fö)er så sluta fråga mig varifrån jag kommer fråga mig vart jag är på väg för det är det enda jag har framför mig det är det enda du har framför dig Edna Eriksson Foto: Håkan Larsson Arbetstitel för föreställningen var: Det kommer gå bra för mig, men åt helvete med världen! [10]
HETA STOLEN ÖVNING om värderingar HETA STOLEN OM VÄRDERINGAR KAN VARA ETT SÄTT ATT STARTA DISKUSSIONER TÄNK PÅ ATT INTE STÄLLA FRÅGOR DÄR MÄNNISKOR BLIR UTPEKADE - HÅLL FRÅGORNA GENERELLA GÖR SÅ HÄR: Alla sitter i en ring på stolar. Placera också en tom extra stol i ringen. En person ställer sig i mitten av ringen och läser upp ett antal påståenden. Deltagarna tar ställning till påståendet genom att byta plats om de håller med om påståendet, eller sitta kvar om man inte instämmer. Är man osäker sitter man också kvar. Om man vill kan man gå vidare med övningen genom att diskutera påståendena i mindre grupper eller i helklass. Ofta är det lättare att få fart på diskussionen efter övningen. Man kan också göra varianter, som att ställa sig upp om man inte håller med och hålla upp händerna om man är tveksam. Här följer några påståenden om pjäsen Den var originell Jag blev fängslad Jag tappade intresset/tålamodet Jag förstod inte allt Var och en väljer själv vad föreställningen ska handla om Den gjorde mig arg Teater är viktigt Jag kände igen mig/min omgivning Musiken var grym Här följer några påståenden om pjäsens innehåll Det är bättre att bo på en liten ort än i en stor stad Det är viktigt varifrån man kommer Det är viktigt att inte skämma ut sig där man bor Jag känner igen alla där jag bor Jag är orolig för framtiden Framtiden är inte mitt ansvar! Jag vill göra något men jag vet inte hur! I framtiden flyttar jag härifrån Ibland måste man svika sina vänner [11]
FORUM TEATER ÖVNING Forum teater är en form av snabbt improviserat rollspel som skapades av den Brasilianska regissören, skådespelaren, författaren och politikern Augusto Boal (1931-2009) som metod att synligöra förtryck och ge mod att förändra Foto: Håkan Larsson Forum teater är en form av rollspel med syfte att förändra och skapa diskussion Så här kan man göra: Så många som vill gestaltar ett svårlöst problem i form av ett rollspel för situationen kan lösas på andra sätt. Scenen kan ändras många gånger så att alla får möjlighet att komma med sina tankar. När ingen mer vill ändra scenen kan man gemensamt diskutera vad som hände. Kanske kan ni genom Forumteater ändra maktrelationen mellan Viktor och Ida? resten av klassen. Meningen är INTE att man ska förbereda sig Viktor - säg efter mig nu t - a - c k långt i förväg och spela teater så väl som möjligt utan tvärtom Micke... - fan hon hör inte. du får nog prata med ska de som vill erbjudas att gestalta en kort scen för resten henne högre FORUMTEATER av klassen som visar ett problem som i gestaltningen förblir Gustav - det är nåt fel på henne.. helt klart... olöst. Det ska inte bli perfekt teater utan snabb gestaltning. SKA ALLTID VARA Krille - öh.. svara nu då... Micke - vem fan tror du att du är??? Det får blir fel. Först gestaltas problemet i en scen på några FRIVILLIGT -jävla fitta minuter medan resten av klassen tittar. Sen spelas scenen -sån jävla tönt upp igen och då kan den som vill ropa stopp och byta plats med -det är ju fan patetiskt.. den roll som är den mest förtryckta. Genom sitt agerande visas hur svara... svara svara svara svara IDA: Dom var mina vänner, dom som stod där. Dom skulle kunna va det. År på samma ställe. På samma skola. I samma klass. Skolavslutningar. Lussetåg. Snöbollskrig. LÄS MER KRITIK AV FORUMTEATER SOM METOD VIKTIGT Forumteaterföreningen i Sverige: www.forumteater.se Forumteater söker ofta ändra på individers agerande i en specifik situation men alla situationer kan och ska inte lösas ensam på individnivå. Metoder som bara fokuserar på positivt problemlösande och relaterar till människors inre snarare än yttre villkor som strukturella faktorer, politiska prioriteringar och resursfördelningar skapar lätt en bild av att om individen bara ändrar sig försvinner problemen. Frivillighet är viktigt likaså att bara göra forumteater i trygga rum där ingen kan komma till skada alls [12]
THE WORLD CAFÉ The World Café kallas också ibland Dialog café det är en metod att få människor att prata och lyssna på varandra. Tanken är att om alla blir hörda kan stora problem lösas. Det kan vara en bra metod om man vill bjuda in politiker eller föräldrar till skolan för att tillsammans prata om något viktigt men svårlöst. Till skillnad mot forumteater är det en m e t o d s o m k r ä v e r g a n s k a m y c k e t förberedelser och tid. Flera hundra personer kan delta i övningen men då krävs det förstås en hel del förberedelse. Minst 10 personer krävs det för att göra World Café. Så här gör du: World Café är en metod där rummets möblering är viktig. Börja med att möblera ett rum så att det blir fyllt med många små (helst runda) bord med stolar runt om. Kanske finns ett befintligt kafé att låna? Alla bord ska ha lika många stolar. Summan av stolarna ska vara lika många som antalet deltagare. På borden läggs stora papper och många pennor i flera färger. Kanske kan man sätta små lampor på borden, fixa fika och försöka göra så att rummet förvandlas till ett inbjudande kafé. Övningen leds av en moderator Moderatorn behöver ha förberett frågor samt eventuellt informationsmaterial. Frågorna bör vara tydliga och konkreta men samtidigt relevanta och öppna för många lösningar. Varje bord rymmer en fråga Deltagarna börjar med att sätta sig vid ett bord. Moderatorn presenterar övningen och hälsar välkomna. Vid varje bord finns en spännande fråga att diskutera. Frågan vid varje bord är den samma genom hela övningen medan människorna rör sig mellan frågorna. Vid varje bord finns en värd Vi d b o rd e t b e s t ä m m e r deltagarna en person som stannar kvar vid bordet. Vem som ska stanna kvar vid varje bord kan också vara bestämt på förhand. Alla byter bord ÖVNING Efter en bestämd tid, kanske 30 minuter byter alla deltagarna (utom en) bord. Det är viktigt att välja ett nytt bord där ingen av ens förra bordsgrannar finns. Den deltagare som har valt att stanna kvar vid det första bordet välkomnar den nya gruppen, berättar bordets fråga samt sammanställer vad den förra gruppen kom fram till. När alla har varit vid alla bord avslutas övningen. Nu kan de som stannat kvar vid borden sammanfatta diskussionen runt den fråga som varit aktuell vid just det bordet. De stora papper som alla skrivit och ritat på sätts upp så alla kan se. Om man vill kan man fortsätta diskussionen och samlas kring de färgglada papprena. Eller kanske har man kommit fram till nya frågor och vill köra en runda till? Bild: www.worldcafe-europe.net Fika är viktigt Det här är en metod där själva lokalen ska utformas så inbjudande som möjligt. Även om det är spännande att diskutera med andra kan det också kännas stelt och kanske tröttsamt. Se till att det är mysigt vid varje bord. Utnämn en person till att se till att det finns fika som fylls på under övningens gång. Se till att den som får i uppdrag att ordna fika inte är samma p e r s o n s o m a l l t i d. F o r s k n i n g k r i n g organisationer visar på att de som köper fika o c h s e r t i l l a t t s k r a m l a i h o p t i l l födelsedagspresenter oftast inte är samma personer som leder möten och får plats att tycka till. Roller vi har i skolan eller på arbetsplatsen hänger ofta ihop med vårt kön, ålder, etnicitet med mera. Vid World Café är det viktigt att alla för höras och lyssnar på varandra. Därför är det viktigt turas om med att leda World Café, baka bullar och städa efteråt. Eller bestäm att de som städar efter övningen är de som aldrig gjort det förut. LÄS MER: Om World Café: www.worldcafe-europe.net www.theworldcafe.com Presentation av World Café på 1 min: http://bit.ly/englishspiritworldcafe Att konstruera kraftfulla frågor: http://connect.ala.org/files/2139/ art_of_powerful_questions_world_cafe_pd f_14618.pdf Tänk på: Den som ska leda World Café behöver öva och tänka igenom lite i förväg Se till att det finns mycket papper och pennor i många färger Tänk också på maktrelationer i övningen. Vems frågor är det som metoden hjälper till att besvara? Vems frågor blir aldrig ställda? Avsätt mycket tid till övningen mellan 2-5 timmar kan behövas LYCKA TILL [13]
Sparka neråt är en föreställning om att våga fatta egna beslut. Om skillnaden mellan mod och feghet, vänskap och grupptryck, lojalitet och svek, men framförallt om vad vi är beredda att göra för det vi verkligen tycker är viktigt. Offentliga föreställningar i samarbete med Ett kulturliv för alla teater Svenska Kyrkan och Köping kommun Köping Fritidsgården Bååten 21 mars kl 19.00 Köping Fritidsgården Smedjan 19 april kl 19.00 Fri entré Läs mer om Västmanlandsteater och tveka inte att kontakta oss! Läs andra lärarmaterial på vår hemsida. Där finns lärarmaterial att ladda ner till föreställningen Kung Markatta. Där finns också en video fi l m a t p å Västmanlands Teater i augusti förra året, där Professor Ann-Charlotte Harvey (före detta lärare vid San Diego University) delar med sig av infallsvinklar på August Strindberg och hans drama Ett Drömspel. Videon innehåller tips på övningar och förhållningssätt att använda för att få elever entusiasmerade i Strindberg. Direktlänk här: http://vimeo.com/48064381 Kontakta oss gärna! ULRIKA DALENSTAM (producent) ulrika@vastmanlandsteater.se BESÖK OSS Västmanlands Teater Slottsgatan 11 722 11 Västerås www.vastmanlandsteater.se Tack! 2013 Västmanlands Teater och Lina Rahm