KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG



Relevanta dokument
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Kulturgaranti. för barn och unga

Diarienummer STYR 2014/973

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Lokal Pedagogisk planering

Skolledarkonferens september 2016

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Allmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Rapport Skapande Skola

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019


Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitet på Sallerups förskolor

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig

VFU 2 FÖRSKOLLÄRARE HT 2018

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagdutbildning

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum

Naturorienterande ämnen

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Slutrapport Skapande Skola

Förskoleområde Trångsund 2016

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Årsberättelse 2013/2014

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Riktade samverkansprojekt Öppna samverkansprojekt

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Humanistiska programmet (HU)

År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen.

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola,

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Inlärning. perception. produktion

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Motion av Jonas Segersam (KD) om Konstmuseum i Uppsala KSN

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola,

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Den fria tidens lärande

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Konst Gäller från Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Estetiska programmet (ES)

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Professionell i förskolan Pedagogers arbets- och förhållningssätt

2 Konstnärliga forskningspublikationer inom musik

Sabbatsbergs förskolor

Riktlinjer för VFU - verksamhetsförlagd utbildning

Sabbatsbergs Förskolor

Transkript:

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets uppmärksamhet riktad mot mätbara resultat är det viktigare än någonsin att förstå vad olika slags kunskaper innebär och hur de kan stödjas. En global trend just nu är att språk, matematik och naturvetenskap betonas som viktiga kunskapsområden medan konst ofta hamnar i bakgrunden. Med ett holistiskt perspektiv på barns utveckling blir det allt mer angeläget att lyfta fram vad konstnärliga kunskaper och processer innebär. För att göra detta krävs grundläggande forskning om vad en konstnärlig kunskapsutveckling innebär och hur den kan utvecklas. Förutom förskola och skola står konstmuseer för en viktig del av samhällets ansvar för alla barns möjlighet till lärande inom det konstnärliga fältet. Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn har under drygt tio år byggt upp en pedagogisk verksamhet i nära samverkan med det omgivande samhället. Grupper från förskolor och skolor som besöker museet erbjuds konceptet visning och verkstad. Det innebär att museets konstpedagoger visar aktuell utställning och bjuder sedan in barnen i museets ateljé där de leds i en workshop kring något med koppling till utställningen. Nu riktar vi intresset mot vilket lärande som görs möjligt för barn under ett sådant här besök, med utgångspunkt i pedagogisk forskning. Vi ämnar initialt följa fem grupper från olika förskolor och skolor före, under och efter deras besök på museet under hösten 2015. Detta projekt syftar till att studera vad ett konstnärligt seende innebär och hur utveckling av det kan stödjas, samt att studera konstens metoder. Hur introduceras konstens metoder, vad kännetecknar dessa, hur tas de emot av barn och lärare och eventuellt tas över av deltagare i den museipedagogiska verksamheten

BAKGRUND/ FÖRANKRING I PEDAGOGISK FORSKNING Sedan flera år tillbaka finns en etablerad kontakt mellan Nordiska Akvarellmuseet och Göteborgs universitet genom att en professor från Konstnärliga fakulteten varit vetenskaplig ledare vid museet. Kontakten har nu utvecklats genom att konstpedagogerna vid museet och forskare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har mötts och artikulerat ett gemensamt intresse konstnärligt seende. Teoretiskt är detta projekt förankrat i en sociokulturell forskningstradition på lärande och utveckling. Utgångspunkten är att seende inte bara är en biologisk process som förutsätter fungerande ögon det är också en mental process. I människans mentala processer används intellektuella redskap, vilka förklarar att vi uppfattar världen på skilda sätt. Att vara kunnig kan beskrivas som att man har tillgång till för kulturen eller praktiken relevanta redskap och kan använda dessa på ett dynamiskt sätt. Kulturella redskap möjliggör att individer kan tänka, kommunicera med varandra och skapa mening om något. Att lära sig se innebär också att lära sig uttrycka sig på nya sätt. I forskargruppen vid Göteborgs universitet som är knutna till projektet har detta perspektiv tidigare tillämpats i studier på lärande i musik och lyssnande, men nu riktas intresset mot en annan estetisk domän vattenfärgsbaserad konst. Vattenfärg har alltid haft en stark förankring i förskolans och skolans verksamhet och är därför intressant i många avseenden. Det finns en spänning mellan skolan och museet genom att det är två institutionella praktikerna med olika förutsättningar och traditioner. Skolan är exempelvis målstyrd, museet har sina konnotationer vad gäller konst och kultur. En undersökning likt denna är viktig för kunskapsutvecklingen i både skolans och museets praktik. Vad är det unikt konstnärliga och hur kan det implementeras i förskolans och skolans verksamhet? Hur kan museet bättre möta de tidigare erfarenheter som finns representerade hos den besökande skolklassen? Det saknas idag svenska studier om förskolebarn på konstmuseer. Studier inom området barn, estetik och lärande har ofta fokus på så kallade estetiska lärprocesser där lärandets innehåll ligger utanför konsten (t.ex. att använda konst för att bli bättre i matematik). Inom detta projekt vill vi istället fokusera konsten i sig, och vad lärandet av och inom konst kan betyda. Ytterligare professionell kunskap behövs inom detta område, inte minst mot bakgrund av att det idag saknas en konstpedagogisk utbildning.

GENOMFÖRANDE/ delprojekt 1 SAKS 1. TEORI OCH FORSKNING / senvår & höst 2015 För att förstå lärandeprocesser ur detta perspektiv krävs ingående studier av samspel och kommunikation mellan deltagare, exempelvis mellan barn och mellan barn och vuxna (lärare, konstpedagoger etc.). Vi kommer att använda oss av videoobservationer och videodata kommer analyseras av forskare utifrån principer från interaktionsanalys. Under hösten 2014 påbörjade vi observationer genom en pilotstudie där vi följde två grupper från en skola som besökte museet. Under hösten 2015 planerar vi att observera flera gruppers besök och även följa dessa grupper före och efter museibesöket genom att också åka ut till deras för/skolor och dokumentera delar av arbetet där. I detta arbete kommer vi att utnyttja redan upprättade relationer som finns mellan konstpedagogerna och förskolegrupper och skolklasser i närliggande kommuner. 2. SEMINARIUM SAKS/ November 2015 För att förankra våra frågeställningar i annan forskning och erfarenhet planerar vi en heldag på Nordiska Akvarellmuseet. Syftet är att initiera samtal, diskussion och forskningsläge inom SAKS, ur ett nordiskt perspektiv. Drygt 25 deltagare som på olika vis arbetar inom fältet, samt externa föreläsare kommer att bjudas in. Förutom deltagare från Göteborgs universitet kommer att bjudas in forskare inom fältet från andra lärosäten i Norden. Konstpedagoger kommer att inviteras från andra kulturinstitutioner inom regionen såsom Konstmuseet i Göteborg och Röda Sten; en kulturinstitution som arbetar långsiktigt med konstpedagogik för olika åldrar. Dagen är tänkt att bli ett möte mellan olika aktörer inom området som i sig fungerar som fortbildning för konstpedagogerna och samtidigt utgångspunkt för att formulera och förankra forskningsprogrammet.

Seminariet syftar till: givande samtal; att skapa kontakter mellan olika kulturinstitutioner inom regionen å ena sidan och kulturinstitutioner och forskarvärlden å andra sidan. föra forskningen framåt och lyfta frågeställningar, vidga perspektiv och planera gemensamma aktiviteter kring forskningsfältet. nya kunskaper för konstpedagogerna. 3. SAMMANFATTNING & ANSÖKAN TILL VETENSKAPSRÅDET / våren 2016 Under projektets sista fas ska årets arbete sammanfattas och slutsatser formuleras. Forskare och konstpedagoger kommer att mötas och ge återkoppling i form av reflektioner och resultat av analyser av dokumentationen. Vi planerar dels att trycka en liten informationsfolder som sammanfattar projektet och dess syfte, resultat och fortsättning. Detta menar vi är ett bra sätt att sprida kunskap om projektets existens och att konstnärligt seende är ett pågående, viktigt och aktuellt forskningsområde, som kan leda konstpedagogiken framåt och komma fler elever och barn till gagn. Dels arbetar forskarna parallellt med att analysera dokumentationer från projektet och publicera dessa i vetenskapliga tidskrifter samt en internationell forskningskonferens. I mars 2016 gör forskningsteamet en ansökan till Vetenskapsrådet för att göra ett större forskningsprojekt kring konstnärligt seende, med utgångspunkt i vart SAKS befinner sig efter dessa här beskrivna steg. Samarbetet mellan Nordiska Akvarellmuseet och Göteborgs universitet är långsiktigt genom att forskare fortsätter studera det konstpedagogiska arbete som museet bedriver.

BUDGET DOKUMENTATION: Masterstudent, anställd på 50 %, fem månader (aug- dec) 250 000 SEK VETENSKAPLIGT SEMINARIUM: Seminariekostnader (arvoden, mat, resor för föreläsare) Tryck av mindre informationsfolder 5 000 ex. Administration/ fortbildningstid NAM TOTALT: 70 000 SEK 30 000 SEK 80 000 SEK 430 000 SEK FINANSIERING Kulturrådet, utvecklingsprojekt för museer Egenfinansiering NAM VGregionen TOTALT: 280 000 SEK 80 000 SEK 70 000 SEK 430 000 SEK (Göteborgs universitet medfinansierar genom handledning av den som projektanställs för dokumentation samt genom forskningstid för professor och docent i projektet som skriver vetenskapliga artiklar utifrån dokumentationen.)