Defini on pallia v vård



Relevanta dokument
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Sundsvall

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Palliativregistret - värdegrund

Döendet. Palliativa rådet

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Säkerhet, roller och riktlinjer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

God palliativ vård state of the art

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Vård av äldre i livets slut

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Hur ska bra vård vara?

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Att vara närstående vid livets slut

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Omvårdnad vid livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Patientsäkerhetsberättelse

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård Professor Peter Strang

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Vägledning för en god palliativ vård

Validand och valideringshandledare

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Pallia%vregistrets värdegrund

Omvårdnad vid livets slutskede

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Palliativ vård ett förhållningssätt

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Rockesholm Behandling & Utbildning

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Dödsfallsenkät fr o m

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Peter Strang, professor, överläkare

Pallia%vregistrets värdegrund

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Transkript:

Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala och existen ella behov samt organiserat stöd ll närstående. Socialstyrelsens termbank

Allmän och Specialiserad Allmän pallia v vård Pallia v vård som ges ll pa enter vars behov kan llgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i pallia v vård. Specialiserad pallia v vård Pallia v vård som ges ll pa enter med komplexa symptom eller vars livssitua on medför särskilda behov, och som u örs av e mul professionellt team med särskild kunskap och kompetens i pallia v vård. Socialstyrelsens termbank

Teamarbete Olika yrkesgrupper med olika kompetens Undersköterska, hemtjänst Sjuksköterska, distriktsköterska Läkare Arbetsterapeut Sjukgymnast Kurator Biståndsbedömare Die st och andra Gemensamt mål men olika vägar dit Teamet behöver träffas

Tidig och Sen fas Målet i dig pallia v fas är a fördröja sjukdomen och förlänga livet. Målet i sen pallia v fas är a ge bästa möjliga livskvalitet.

Brytpunkter Avbryter botande behandling Avbryter behandling som digare lindrat/ förlängt Avstår a sä a in behandling

Brytpunkter Ska dokumenteras Medicinska journalen- omvårdnadsjournalen Ska kommuniceras Brytpunktsamtal

Oavse diagnos Likartat döende för de flesta som dör en långsam död A B Livskvalitet C

Hot mot livskvaliteten Illamående, sår, andnöd, depression, ångest, förvirring, smärta, inkon nens, förstoppning, hicka, sömnstörningar, blödning, fa gue, munsvamp, klåda. Minskat självbestämmande, oförmåga a se sammanhang i sin situa on, svåra livstankar, meningslöshet, förändrad självbild, hot mot de sociala rela onerna.

Vårdfilosofi pallia v vård

HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde ll vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt u ormas och genomföras i samråd med pa enten. Olika insatser för pa enten skall samordnas på e ändamålsenligt sä.

Värdegrund SoL Socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på a äldre ska få leva e värdigt liv och känna välbefinnande

Värdegrund SoL Leva i enlighet med sin personlighet Påverka beslut och genomförande av vård och insatser Anpassad vård e er behov, förutsä ningar och önskemål Kommunika on enligt den äldres förutsä ningar

Mitt hjärtas fågel När du ser mig, när jag finns i dina ögon, när jag vet att jag finns till. När du hör mig, när jag är i dina tankar, när jag kan vara den jag vill. Men när du blundar, när du stänger dina ögon och när jag inte kommer in. När du tystnar, när du vänder dig ifrån mig och jag inte längre finns. Då flyger mitt hjärtas fågel, då stiger den upp mot skyn. Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn. Då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren. Med svarta sorgsna ögon och själen tung som sten. (M.

Självbild Jag är svårt sjuk. Kroppen är svag och orkeslös. Jag kan inte klara mig själv. Förr var jag frisk. Kroppen var stark och jag klarade mig själv. Är jag for arande jag?

Självbestämmande E sk princip- självbestämmandeprincipen Enligt SoL ska personalen jobba så a den äldre kan påverka innehållet i vården. HSL: Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt u ormas och genomföras i samråd med pa enten. Olika insatser för pa enten skall samordnas på e ändamålsenligt sä.

Sociala rela oner

Närståendestöd Många vill vara delak ga i vården men inte alla Förändrad självbild. Från partner ll vårdare Förändrat liv Olika hur rela onerna se ut Underlä a delak ghet E erlevandesamtal, stödgrupper

Sammanhang Summera si liv Lämna spår

Strategi A förhålla sig ll sin situa on på si eget sä

Symptomlindring- smärta Den som säger a den har ont, har ont! Smärta är en personlig upplevelse 50% av sjukhemspa enterna har smärta (Strang 2012) Smärta kan visa sig som andra symptom

Symptomlindring - andnöd Åtgärda orsak Egna strategier vik ga Syrgas/lu POX bra eller dåligt? Opiater Benzodiazepiner

Symptomlindring - illamående Ca 50% av cancerpa enterna illamående sista månaderna. 30% kräks. Försök behandla orsaken Välj RÄTT läkemedel

Symptomlindring - ångest Ångest förstärker andra symptom och gör dem mer svårbehandlade. Ibland reda ut. Ibland härda ut.

Symptomlindring- oro/ångest Lägg inte locket på Stanna kvar Si på händerna Var inte så hjälpnödig Härda ut. Överge inte Tro inte a du gjort e dåligt jobb när du ingen ng gjort

Pallia v sedering art nr 2010-12- 27 Hälso- och sjukvården ska i samråd med pa enten och i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet välja de pallia va insatser som motsvarar sakkunnig och omsorgsfull vård. Om pallia v sedering är nödvändig för a lindra pa entens symtom ska den behandlingsformen väljas. Det finns det inga legala hinder mot a välja kon nuerlig sedering som behandlingsform så länge behandlingen uppfyller kraven på god vård.

Defini on pallia v vård i livets slutskede Pallia v vård som ges under pa entens sista d i livet när målet med vården är a lindra lidande och främja livskvalitet. Socialstyrelsens termbank

När döden är nära- Tidiga tecken Ointresserad av omvärlden Nedsa ap t Trö het Fysisk svaghet - stannar i sängen Svårt a ta läkemedel Desorientering

Man dör inte för a man slutar äta utan man slutar äta för a man ska dö. Sokrates

När döden är nära- Sena tecken Förlorad kontroll över tarm och blåsa Kra igt minskade urinmängder Kateter eller inte? Sugreflexen kvar men sväljförmågan försvinner Feber

När döden är nära- Sena tecken Sviktande blodcirkula on Sjunkande blodtryck Oregelbunden, svag puls Feber

När döden är nära- Sena tecken Oregelbunden andning Andningsuppehåll Rosslande andning Analys- behandling?

Vik gt sista dygnen Små lägesändringar Munvård Ögonen Ha de nära nära Fortsa symptomlindring, undvik abs nens

E er dödsfallet Slut ögonen, stäng munnen, lägg rakt Avlägsna in- och u arter, om pacemaker kvar info ll begravningsbyrån. Inkon nensskydd Kläder Plocka undan på rummet, bädda fint Ljus, blommor, teckningar et c?

Ta farväl

Svenska pallia vregistret www.pallia v.se Na onellt kvalitetsregister som är ll för alla som vårdar människor i livets slut. Personalen som vårdat en just avliden människa besvarar e tre tal frågor om personens sista vecka i livet.

Svenska pallia vregistret Jag och mina närstående är informerade om min situa on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u från mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet a mina närstående får stöd

Vik gast idag Möt varje människa som den är. Bevara/stärka självbilden! Visa respekt för personen i livet och i döden Ge fortlöpande informa on ll alla inblandade Håll ut när det är svårt och överge inte den sjuke eller familjen