MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla



Relevanta dokument
Rehabilitering vid MS

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Modern rehabilitering En process med många delar

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

MS och kognitiv påverkan

Rehabilitering. MS-sällskapets definitioner av rehabilitering vid MS

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Din rätt till rehabilitering

REHABMETODIK. Jan Lexell

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

MS TEAM Malmö. Metodbeskrivning. Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Organisation av MS-vården

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Sjukvårdens processer och styrning

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Fysioterapeutiskt perspektiv

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Digitalisering i välfärdens tjänst

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Swedish framework for qualification

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp

Förändrade förväntningar

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den september 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Förändring, evidens och lärande

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

ISO STATUS. Prof. dr Vidosav D. MAJSTOROVIĆ 1/14. Mašinski fakultet u Beogradu - PM. Tuesday, December 09,

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Evidensgrader för slutsatser

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

Neurologisk rehabilitering

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Modern krishantering:

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Vårdval i primärvården

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Transkript:

MS-rehabilitering idag och imorgon Att avveckla och utveckla Jan Lexell Professor, överläkare VO Rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Lund Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, Lunds universitet jan.lexell@skane.se

Rehabilitering vid MS All too often people with multiple sclerosis (MS) are told that there is little that can be done for their disease. In fact, however, the appropriate management of MS includes a variety of medical, rehabilitative, and psychological approaches. (R.T. Shapiro: Symtom management in Multiple Sclerosis. 3rd Ed. Demos Medical Publishing, New York, 1998)

Rehabilitering vid MS Rehabilitation is considered a necessary component of comprehensive, quality care for people with MS, at all stages of the disease. (Expert Opinion. Medical Advisory Board of the National Multiple Sclerosis Society, USA, 2004)

Rehabilitering vid MS Rehabilitation in MS is a process that helps a person achieve and maintain maximal physical, psychological, social and vocational potential, and quality of life consistent with physiological impairment, environment, and life goals. (Expert Opinion. Medical Advisory Board of the National Multiple Sclerosis Society, USA, 2004)

Rehabilitering vid MS Overall, there is an encouraging trend both in questioning our current practice and in designing more scientifically sound trials incorpororating new and more appropriate outcome measures. Thompson AJ. Neurorehabilitation in multiple sclerosis: foundations, facts and fiction. Current Opinion in Neurology 18:267-271, 2005.

Rehabilitering vid MS There is, however, much more to be done before we are in a position to provide the expert, comprehensive, joined-up, care that is required to meet the complex, ever-changing needs of patients with multiple sclerosis. Thompson AJ. Neurorehabilitation in multiple sclerosis: foundations, facts and fiction. Current Opinion in Neurology 18:267-271, 2005.

Framtiden! Resurser Mer pengar eller bättre användning av befintliga medel eller både och? Kompetens Vem är mest lämplig att bedöma behov av rehabilitering? Organisation När, var och hur ska personer med MS få rehabilitering? Kvalitetssäkring Hur vet vi och patienterna att dom får den rehabilitering dom behöver och att innehållet motsvarar evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet?

I Skåne saknas Samlad kompetens kring MSrehabilitering Samordning av de verksamheter som idag bedriver MS-rehabilitering Långsiktigt mål för MS-rehabilitering i Skåne Men, framför allt, det saknas enighet om vad MS-rehabilitering ska innehålla

Rehabilitering Ska vi brukare, anhöriga, vårdpersonal, patientorganisationer, politiker och administratörer tillsammans kunna skapa en bra rehabilitering för personer med multipel skleros måste vi börja med att prata samma språk! Lexell J. Rehabilitering mycket mer än bara fysisk träning. Reflex - Neurologiskt Handikappades Riksförbunds tidskrift 2006

Rehabilitering vid MS Rehabilitation vs. management? Vad menar vi när vi och patienter pratar om MS-rehabilitering? Evidens vs. vetenskap? Är evidens och vetenskap samma sak? Är avsaknad av evidens detsamma som avsaknad av effekt och vice versa? Vetenskap vs. beprövad erfarenhet? Ska vi fortsätta som vi alltid gjort eller ska vi avveckla för att kunna utveckla?

Utmaningen! Neurolog MS-team Brukare Närstående Medicinsk rehabilitering Kommun Närsjukvård

Rehabilitering Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras Socialstyrelsen

Rehabilitering An active process by which those disabled by injury or disease achieve a full recovery or if full recovery is not possible realize their optimal physical, mental and social potential and are integrated into their most appropriate environment. WHO

Rehabilitering Från antingen medicinsk modell funktionshinder som ett problem hos en person eller social modell funktionshinder ett skapat problem och en fråga om individers fulla integrering i samhället till bio-psyko-social modell syntes av olika perspektiv för en sammanhållen syn på hälsa från ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv

Rehabilitering Rehabilitering är en process som: börjar när skadan eller sjukdomen uppstår utgår från individens behov och intressen är målinriktad och teambaserad innefattar sammansatta och samordnade åtgärder pågår så länge som behovet av insatser föreligger är återkommande vid progredierande sjukdomar

Rehabilitering Rehabilitering är en process som stödjer personen att få kunskap och insikt om skadan/sjukdomen och dess konsekvenser (education) kunna ta ansvar för sin livssituation (selfmanagement) bli medveten om sina möjligheter utifrån resurser och begränsningar (realize potential) att nå gamla och nya mål i livet

Rehabilitering Rehabiliteringen i första hand inriktad på att uppnå optimal aktivitet och delaktighet aktivitet: vad en person gör i sin vardag (=utförandet) delaktighet: hur personen är engagerad i sin livssituation (=upplevelsen)

Interdisciplinärt teamarbete Behandlarna arbetar i nära samverkan med den drabbade, dennes anhöriga och med varandra för att uppnå gemensamma mål

Rehabiliteringsprocessen undersökning uppföljning rehabiliteringsplan behandling

Rehabilitering Rehabiliterings- och hälsoplan! tydliggöra behov, åtgärder, resursanvändning och ansvarsfördelning fokusera på rehabilitering och andra åtgärder för optimal hälsa och välbefinnande allt det vi gör är inte rehabilitering åtgärder för att må bra minst lika viktiga friskvård för funktionshindrade!

Rehabilitering vid MS Dussintalet sammanställningar i Cochrane med inriktning på MS Snart 10 svenska avhandlingar om MS, vård och rehabilitering (sedan 2000!) Internationella konsensusdokument och rekommendationer kring MSrehabilitering Sedan 2008 svenskt konsensusdokument om MS-rehabilitering!

Konsensusdokumentet Konsensus kring rehabilitering för personer med Multipel skleros (MS) i Sverige Svenska MS-sällskapet har tagit fram rekommendationer kring rehabilitering för personer med MS i Sverige. Innehållet bygger på vetenskaplig litteratur kring evidens för rehabilitering vid MS och konsensusdokument framtagna av Rehabilitation in Multiple Sclerosis (RIMS), the network of MS Centres in Europe, Multiple Sclerosis International Foundation (MSIF), European MS platform och National Multiple Sclerosis Society, USA. Innehållet presenterades vid MS-sällskapets Rehabiliteringsdag i Stockholm den 2007-09-20 och har därefter i samverkan med deltagarna vid konferensen sammanställts och bearbetats på uppdrag av MS-sällskapet av följande medlemmar i Rehabiliteringsutskottet: Ulrika Einarsson, Kristina Gottberg och Jan Lexell. www.mssallskapet.se

Rehabilitering vid MS Tidig rehabilitering Akut rehabilitering Återkommande rehabilitering

Tidig rehabilitering information och utbildning om sjukdomen, dess konsekvenser, egenvård, medicinens verkningar och biverkningar liksom andra specifika symtomlindrande insatser som erbjuds personer som nyligen fått sin MS-diagnos eller som är tidigt i sitt sjukdomsförlopp och som ges av läkare och andra yrkeskategorier.

Tidig rehabilitering MS-skola Diagnoskurs (AVSTAMP) Enstaka teaminsatser Friskvård!

Akut rehabilitering insatser som ges till personer som haft MS en tid och som drabbas av nya skov med tillkomst av ytterligare försämring eller annan försämring i sjukdomsförloppet. Dessa personer kan få ett kvarstående funktionshinder som påverkar deras aktivitetsförmåga, delaktighet och självständighet i vardagen och rehabilitering i anslutning till skoven eller försämringen blir ett komplement till den medicinska behandlingen.

Akut rehabilitering Akuta skov med tydlig försämring som inte blir bra direkt med Solumedrol Som vid stroke!

Återkommande rehabilitering insatser som ges till personer som utvecklat eller utvecklar ett funktionshinder med svårigheter att klara sig självständigt, och som syftar till att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan. Rehabiliteringen ges av flera behandlare, ibland under en sammanhängande tidsperiod, och består av en kombination av kompensatoriska lösningar, träning, symtomatisk behandling och andra teambaserade åtgärder.

Återkommande rehabilitering Återkommande rehabilitering: Lätt-måttlig MS: behov av mer sammanhållen rehabilitering (ev enbart enstaka teaminsatser) Måttlig-svår MS: stort behov av sammanhållen rehabilitering med aktiva teaminsatser Svår MS: rehabilitering/stöd från kommun, PV, LSS, främst utbildning till assistenter

Återkommande rehabilitering symtomatisk behandling kompensatoriska lösningar anpassning till en funktionsnedsättning/ aktivitetsbegränsning genom hjälpmedel och kompensatoriska strategier träning förbättra en funktion/aktivitet genom träning övriga insatser direkta eller indirekta insatser för ökad QoL

Cochrane There is strong evidence that inpatient rehabilitation can lead to improvement in activity and in overall ability to participate in society, even though there is no reduction in actual impairment. (Freeman et al., 1997; Craig et al., 2003)

Cochrane There is limited evidence for short-term improvements in symptoms and disability, and in partcipation and quality of life with high-intensity outpatient rehabilitation programmes. (Multidiscplinary rehabilitation for adults with multiple sclerosis. Khan et al., Cochrane Collaboration 2007)

Cochrane For low-intensity programmes conducted over a longer period there were longer term gains in quality of life, and for benefits to carers in terms of general health and engagement in social activities. (Multidiscplinary rehabilitation for adults with multiple sclerosis. Khan et al., Cochrane Collaboration 2007)

Rehabilitering vid MS Överväg alltid remiss till rehabiliteringspersonal för bedömning och upprättande av rehabiliteringsplan när det uppstår försämring som påverkar personens självständighet!

Rehabilitering vid MS Var frikostig med återkommande bedömningar av rehabiliteringsbehov, revideringar av uppgjorda rehabiliteringsplaner och utvärdering av uppnådda mål!

Rehabilitering vid MS När, var och hur personen erhåller rehabilitering ska alltid bedömas utifrån individens behov och basera sig på den bedömning som görs!

Rehabilitering vid MS Rehabiliteringen ska även innefatta åtgärder som möjliggör att uppnådda mål kan bibehållas!

Rehabilitering vid MS Regelbunden kommunikation mellan MS-team och rehabiliteringspersonal ger bästa resultatet på lång sikt!

Utmaningen! Neurolog MS-team Brukare Närstående Medicinsk rehabilitering Kommun Närsjukvård

Framtiden! Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin Område Neurologisk rehabilitering, långvarig icke-malign smärta och nackskador Samla in och föra ut kunskap baserad på evidens och beprövad erfarenhet Kunskapscentrum kring bla rehabiliteringsprocesssen, teamarbete, målformulering, rehabiliteringsplaner, utvärdering mm.

Framtiden! Svenska MS-sällskapet Rehabiliteringsutskott Ansvarig för konsensusdokumentet Sammanställa riktlinjer för innehållet i MSrehabiliteringen baserat på evidens och beprövad erfarenhet Påverka landstingen till en ökad satsning på MSrehabilitering Arbeta för kvalitetssäkring av MS-rehabilitering

Framtiden! Samverkan neurologi UMAS och rehabiliteringsmedicin USiL Nytt team på VO Rehabiliteringsmedicin USiL Samverkan Neurologiska kliniken UMAS Nya former för MS-rehabilitering baserat på evidens och beprövad erfarenhet! Gemensam syn på MS-rehabilitering, gemensamt vårdprogram, gemensam verksamhet!

Framtiden! Att veta vad vi gör och göra det vi vet och därmed använda våra resurser optimalt!

Framtiden! Med rätt prioritering kan resurserna räcka till fler som är i behov MS-rehabilitering!