TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Relevanta dokument
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Reglerteknik AK, FRTF05

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Reglerteknik AK, FRT010

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Kort introduktion till Reglerteknik I

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl

Transkript:

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING TID: 13 mars 2018, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 070-3113019 BESÖKER SALEN: 09.30, 11.00 KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård, tel 013-284725, ninna.stensgard@liu.se TILLÅTNA HJÄLPMEDEL: Läroboken Glad-Ljung: Reglerteknik, grundläggande teori med inläsningsanteckningar, Kompendium Dynamiska system och reglering med inläsningsanteckningar tabeller, formelsamling, räknedosa utan färdiga program. LÖSNINGSFÖRSLAG: Anslås efter tentamen på kursens hemsida. PRELIMINÄRA BETYGSGRÄNSER: betyg 3 14 poäng betyg 4 19 poäng betyg 5 23 poäng OBS! Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Bristande motiveringar ger poängavdrag. Lycka till!

1. (a) Betrakta ett reglersystem bestående av en cyklande student, där cykeln är det styrda systemet, och studenten utgör regulatorn. Ange två styrsignaler, två utsignaler och två störsignaler för detta reglersystem. (b) Ett gyro skall användas för att uppskatta hur mycket ett objekt vrider sig. Tyvärr så kan vi inte mäta vinkelhastigheten perfekt med gyrot utan har ω m (t) = ω(t) + δ där ω m (t) är mätsignalen, ω(t) är den sanna hastigheten och δ är ett biasfel. Gyrot läggs helt silla på ett bord och signalen integreras för att skapa ett estimat av vinkelförändring. Efter 100 sekunder visar beräkningarna en vinkel på 34. Hur stort biasfel har gyrot? (2p) 1

2. (a) I figurerna 1-3 finns visas tre stycken stegsvar då tre olika PID-regulatorer använts. Koppla figurerna till följande tre använda regulatorer i. K P = 3, K I = 1, K D = 0 ii. K P = 3, K I = 0, K D = 0 iii. K P = 3, K I = 0, K D = 2 (b) Vilka problem kan uppstå med en för stor I-del respektive D-del i en regulator? (2p) Figur 1: Slutet system A 2

Figur 2: Slutet system B Figur 3: Slutet system C 3

3. (a) Givet differentialekvationerna ÿ(t) + 7ẏ(t) = ż(t) + z(t) + u(t) och z(t) + ż(t) + 4z(t) = u(t), tag fram överföringsfunktionen från u till y. (2p) (b) Vid test av en ny medicin injicerar man ett preparat på en försöksperson och mäter sedan koncentrationen av ett protein i blodet. Koncentrationen y(t) (i mikrogram/liter) mot tiden (i timmar) ges av figuren nedan. Insignal i experimentet kallas u(t) och är den kontinuerliga tillförseln av preparatet. I lämplig omskalning av signaler kan insignalen antas vara konstant u(t) = 1 efter experimentets påbörjande vid t = 0. Beskriv dynamiken mellan y(t) och u(t) via en differentialekvation i formen aẏ(t) + y(t) = bu(t) dvs identifiera konstanterna a och b. Figur 4: Proteinkoncentration i blodet under experiment 4

4. (a) En enkel model av vinkelförändringen på en satellit kring en axel ges av Y (s) = G(s)U(s) där U(s) är det applicerade momentet och Y (s) är vinkel och G(s) = 1 s(s + 1) Positionen regleras med PD-återkopplingen U(s) = (K P + K D s)(r(s) Y (s)) där R(s) är den referenspositionen, och K P = 4 och K D = 3. Vilka poler får det återkopplade systemet? (b) Diskretisera PD-återkopplingen med Euler bakåt med samplingshastighet 0.1 sekunder. (2p) 5

5. (a) Rita ett blockschema med tydligt markerade signaler Y, Ŷ, Z, U, R, W och delsystem av följande model Y (s) = G(s)U(s) Ŷ (s) = Ĝ(s)U(s) U(s) = Q(s)(Z(s) Ŷ (s)) + F (s)r(s) Z(s) = Y (s) + W (s) (b) Meteorologen Inge Rusk tycker om att samla statistik över väder. Han gör dagligen en temperaturmätning för att spara i sin anteckningsbok. Inge Rusk är dock intresserad av väder på lite längre sikt och tycker att dagliga mätningar ger lite väl mycket fluktuationer upp och ned, och väljer istället att varje dag skriva ner medelvärdet av de fem senaste dagarnas väder. Beskriv Inge Rusks metodik med hjälp av en differensekvation i uppmätta temperaturer och nedskriven information, och den överföringsfunktion som den ger upphov till. (2p) 6

6. Ett system beskrivs av där Y (s) = G(s)U(s) G(s) = 4 s 2 + s + 4 (a) Verifiera att systemet med tillståndsvariablerna x 1 = y och x 2 = ẏ kan beskrivas med tillståndsmodellen (2p) ( ) ( ) 0 1 0 ẋ(t) = x(t) + u(t) 4 1 4 y(t) = ( 1 0 ) x(t) (b) Beräkna en tillståndsåterkoppling på formen u(t) = Lx(t) + l 0 r(t) sådan att det återkopplade systemet poler uppfyller kraven: Slutna systemets poler hamnar i 2 och 3. Konstanta referenssignaler kan följas utan något kvarvarande reglerfel. 7