Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen

Relevanta dokument
Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Gyabo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsyn av den fristående Alphaförskolan Bollen

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

R IK T L I N JER. Barn- och ungdomsnämnden Tillsyn och annan myndighetsutövning av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Vallentuna kommun

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Riktlinjer för tillsyn av fristående verksamheter

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och ungdomsnämndens förskoleutskott

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Kämpingestugans förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Förslag till beslut Tillsynsrapport. Förskolan Lilla Holm 6 mars 2018

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapport om tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Värmdö kommun 2015

Verksamhetsplan Duvans förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Rapport från tillsynsbesök vid fristående förskolor i Nässjö kommun. April maj 2016

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Rapport av tillsyn för fristående förskolor 2013

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE C

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Villkor/riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fristående fritidshem och pedagogisk omsorg i enskild regi

Rapport: Tillsyn och verksamhetsbesök vid familjedaghemmen Teg/Böleäng. Tegspedagogernas ek. förening

Transkript:

Beslut efter regelbunden tillsyn av fristående förskola Datum för tillsynen 2018-09-20 Huvudman som granskats Föräldrakooperativet Nalle-Maja, ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-1876 Närvarande från barn- och ungdomsförvaltningen Jeanette Magnusson

sid 2/6 Inledning Vallentuna kommun är tillsynsmyndighet för de fristående huvudmän som barnoch ungdomsförvaltningen beslutat om godkännande för. s tillsyn omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i skollagens (2010:800) kapitel 6 följs. Syftet med tillsynen är att granska om den fristående uppfyller de krav som följer av skollagen och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att en huvudman ska rätta till de fel som eventuellt upptäcks vid tillsynen. Olika beslut uppfyller krav i lagar och föreskrifter. Tillsynen avslutas brister men överträdelsen är ringa, kommer att vidta rättelse eller det finns särskilda skäl. avstår från att ingripa överträdelsen är mindre allvarlig Huvudmannen tilldelas en anmärkning inte uppfyller de krav som ställs i lagar och föreskrifter eller inte följer det villkor som gäller för godkännandet Huvudmannen tilldelas ett föreläggande. Före - läggande kan förenas vid vite. Huvudmannen följer inte det som anges i ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt återkallar godkännandet bristerna är mycket allvarliga och det finns risk för barnens säkerhet och hälsa utfärdar ett tillfälligt verksamhetsförbud

sid 3/6 Fakta om verksamheten Antal barn enligt s tillstånd Nalle-Maja 22 Antal inskrivna barn vid tillsynen Nalle-Maja 18 Antal förskollärare vid tillsynen Nalle-Maja 1 Förskollärartäthet (andel barn per årsarbetande förskollärare) Nalle-Maja 18 Personaltäthet (andel barn per årsarbetande personal) Nalle-Maja 4,8 Förskolechef Anette Persson 08-512 41 930 0735-678323 info@nallemaja.se s granskning har besått av tre delar: 1. Inhämtande av olika underlag innan tillsynsbesöket 2. Observation i barngrupp 3. Intervjuer med förskolechef, förskollärare och barnskötare. Bedömning vid observationer i barngrupp Vid deltagande i verksamhet observeras hur pedagogerna skapar förutsättningar för Trygg och stödjande lärmiljö Individanpassning, variation och utmaning Tydlighet i mål, innehåll och struktur

sid 4/6 Nalle-Majas förskola Nalle-Majas förskola är ett föräldrakooperativ som drivs som en ekonomisk förening. Förskolan ligger mitt i centrala Brottby bredvid Karbyskolan. Förskolan består av en syskonavdelning med barn 1-5 år och har för närvarande 18 barn inskrivna. Arbetslaget består av fyra pedagoger varav en förskollärare. Förskolechefen har annan pedagogisk utbildning och arbetar för närvarande ca 75 % av sin heltidstjänst i barngrupp. Aktiviteter som granskades vid tillfället var projektarbete, fri lek, samling och måltidssituation. Positiva intryck Det är en lugn och trygg atmosfär på förskolan. Lokalerna är nyrenoverade och miljöerna är uppbyggda i hörnor som skapar en tydlighet i miljön. Färg och textil är enhetligt och skapar ett lugn i lokalerna vilket arbetslaget har haft som grundläggande pedagogisk tanke. En pedagog tar emot barn i hallen och övriga pedagoger är utspridda i lokalerna tillsammans med barnen. Runt klockan nio delas barngruppen och de äldre barnen Skalmangruppen lämnar förskolan tillsammans med två av pedagogerna. De ska gå till Karbyhallen för att ha en aktivitet - rörelse/gymnastik. Bamsegrupp förmiddag De yngre barnen Bamsegruppen stannar på förskolan för att under förmiddagen fokusera på projekt tillsammans med de två kvarvarande pedagogerna. Barn och pedagoger samlas i ateljén som är barnanpassad med låga bord, stolar och tillgängligt material. När alla barn är på plats delar en av pedagogen ut frukt, samtal pågår hela tiden mellan barn och pedagoger. Efter frukten läser pedagogen en bok, i boken finns bildstöd till texten. Alla barnen ges utrymme att delta i sagan och i stort sett alla barnen kan även göra tecknen som hör till sagan. När frukt- och bok stunden är över tar den andra pedagogen fram stora och små plastlådor med riskorn i. Det finns både färgat och vanligt ris. Pedagogen tar även fram trattar, måttsatser, skålar, skedar, skopor och sandhjul. Barnen får fritt ösa och hälla i lådor, trattar, mellan skålar osv. Det är roligt att se hur aktiviteten anpassats till barnens förmåga och intresse. Barnen häller och öser, utforskar och undersöker. Pedagogerna styr inte aktiviteten utan finns med intill och hjälper barnen vidare i sitt utforskande. Efter en timma lämnar det första barnet aktiviteten, de två sista barnen lämnar efter dryg en och en halv timma. Efter aktiviteten är det fri lek, blöjbyte och dukning. En av pedagogerna dukar, barnen är inte delaktiga. När de äldre barnen kommer tillbaka från sin aktivitet samlas alla barn på samlingsmattan och sjunger sånger. Det finns inte någon tydlig struktur el syfte med samlingen mer än att samla ihop barnen innan lunch. Till sångerna använder barn och pedagoger teckenstöd. Lunchen är lugn och trevlig, yngre och äldre barn sitter blandat och samtalar med varandra. De äldre barnen

sid 5/6 berättar om sin aktivitet i gymnastiksalen och de berättar även vad som ska hända efter lunchen då de brukar lyssna på och läsa böcker. Lärmiljö, individanpassning, variation och utmaning Förskolan har en funktionell gård som inbjuder till lek av olika slag. Barnen har även möjlighet att gå till skogen som ligger nära. Lärmiljön inne är uppbyggd i tydliga hörnor och det är lätt för barnen att se vad man kan göra i respektive hörna. Lokalerna är nyrenoverade och det finns en enhetlighet i val av mattor och färger vilket skapar ett lugn och ger utrymme till det pedagogiska materialet. Det är något tunt med material vilket till viss del kan förklaras med att hörnorna är under utveckling då förskolan inte har varit i de nyrenoverade lokalerna under så lång tid. Borden är låga och väl anpassade till barnens behov. Pedagogisk dokumentation saknas på väggarna och det är inte tydligt i miljön hur pedagogerna arbetar för att utmana barnen inom olika områden som matematik, språk, teknik, naturvetenskap och digitala lärverktyg. Detta förklaras av förskolechef med att verksamheten är i uppstartsfas, terminen har precis startat och fokus har varit på att få alla inskolningar trygga i verksamheten. Ateljén är barnanpassad och inspirerande med många olika material. Ett av förskolans prioriterade mål för 2017/2018 är att fortsätta utveckla den pedagogiska miljön. Pedagogerna har stort uppdragsfokus och ett aktivt förhållningssätt. De är närvarande tillsammans med barnen och de är lyhörda för barnens tankar och frågor vilket ger barnen stor möjlighet att påverka i verksamheten. Pedagogerna använder sig av teckenstöd som förstärkning i det språkutvecklande arbetssättet. Mål, innehåll och struktur Förskolan arbetar projektinriktat utifrån den pedagogiska Reggio Emilia filosofin. Det finns en inarbetad och väl fungerande struktur på förskolan. Arbetslaget arbetar i team om två och två för att skapa en tydlig röd tråd i arbetet med de yngre respektive äldre barnen. Förskolechefen är påläst och väl insatt i det systematiska kvalitetsarbetet. Tydliga strukturer finns för reflektion och uppföljning vilket även är väl förankrat i arbetslaget. Föräldrar görs delaktiga genom månadsbrev, utvecklingssamtal, föräldramöten, föreningsmöten och samtalskvällar. På samtalskvällarna bjuds föräldrarna in att diskutera olika aktuella ämnen tillsammans med pedagogerna, till exempel genus. I de underlag som lämnats in till förvaltningen inför tillsynen finns en tydlig dokumenterad struktur för hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs, följs upp och leder till nya mål. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara genom föräldraenkäten. Det saknas dock en skriftlig analys av arbetslagets arbete. Till nästa resultat- och analysrapport behöver analysen skrivas in så att det blir tydligt vad som ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det finns tydliga rutiner för att kartlägga barn i behov av extra stöd, det finns även rutiner för uppföljning. Rutinerna behöver skrivas ner och kopplas ihop med mall för kartläggning och handlingsplan. Mycket positiv är förskolans arbete med teckenstöd som genomsyrar hela verksamheten, både små och stora barn kan teckna och gör det både i fri lek och organiserad aktivitet.

sid 6/6 Bedömning efter tillsyn Lärmiljö Värdegrundsarbetet är väl förankrat och genomsyrar förskolan hos både små och stora barn samt hos pedagoger. Förhållningssättet stämmer överens med den plan som gjorts för hur man arbetar med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna på Nalle-Majas förskola har ett aktivt förhållningssätt och fokus på läroplansuppdraget. Vid tillsynsbesöket saknas pedagogisk dokumentation tillgänglig för barnen vilket till viss del kan förklaras av att det är vid terminens början. Det finns digitala lärverktyg men vid tillsynsbesöket var de ej tillgängliga för barnen i verksamheten. Förskolechefen lyfter vid intervjun att dialog pågår i arbetslaget kring hur de kan utveckla användandet av digitala lärverktyg tillsammans med barnen. Förskolan har planerade miljöer inne och ute vilket tillsammans med pedagogernas förhållningssätt främjar barnens utveckling och lärande. Tydlighet i mål, innehåll och struktur Förskolan har en inarbetad och väl fungerande struktur som är känd både av vuxna, barn och föräldrar. Det finns rutiner för hur man arbetar med barn i behov av extra stöd, de behöver skrivas ner och kopplas till kartläggningar och handlingsplaner. Vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet så finns det tydliga rutiner och strukturer för dokumentation, reflektion, utvärdering. Arbetslagen och förskolechefen dokumenterar, följer upp, utvärderar och utvecklar löpande verksamheten. Föräldrarna är involverade i det systematiska kvalitetsarbetet. I resultat- och analysrapporten saknas en skriftlig analys av vad som ligger till grund för de prioriterade målen. Detta kan förtydligas i nästa års rapport. Sammanfattning: Vid tillsynsbesöket finns ett stort engagemang för den verksamhet som bedrivs. Det finns tydliga strukturer och rutiner som är kända av samtliga pedagoger. Barnen är i fokus och omsorg bildar tillsammans med utveckling och lärande en helhet. Pedagogerna är lyhörda och ser både det enskilda barnets och gruppens behov. Det systematiska kvalitetsarbetet, reflektioner i arbetslaget och fortbildning kopplat till gemensamma målen ligger till grund för att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Beslut efter tillsyn: Årets tillsyn avslutas Jeanette Magnusson Skolchef förskola Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna kommun