> Åke Barklund, ny ordförande > Kursavslutning i Skinnskatteberg > Skogsakademiker på facklig kurs

2 05 T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 19 > Åke Barklund, ny ordförande > Kursavslutning i Skinnskatteberg > Skogsakademiker på facklig kurs

Om omslagsbilden: Lianer symbol för samverkan S kogsakademikerna går samman med Naturvetarförebundet en lianstrategi. Är man smal, med liten resursbas, vinner man på att söka sig till andra med samma inriktning och nå sina mål med gemensamma krafter. Man syns bättre och kommer längre, når fler. Så gör lianer: Smala och flexibla tar de hjälp av stabila strukturer (träd eller Lianer länkar samman träd andra lianer) för att nå krontaket och ljuset, där de blomstrar, fröar, sprids. Lianer länkar samman träd. Enskilda exemplar kan koppla ihop ett nätverk av fyrtio, femtio trädkronor. Förbindelserna mellan träden har stor betydelse för apor och andra trädlevande djur, för deras möjlighet till kontakt och förflyttning. Skogsakademikerna som nätverk och forum för kommunikation har haft betydelse för mig. De kvaliteterna hos vårt fackförbund kan förhoppningsvis både bevaras och utvecklas efter samgåendet. MARGARETA NILSSON En längre version av Margareta Nilssons text om lianer kan rekvireras från Skogsakademikern liksom en intervju med Margareta i Jägmästaren 2/93. Så gör lianer: Smala och flexibla tar de hjälp av stabila strukturer (träd eller andra lianer) för att nå krontaket och ljuset, där de blomstrar, fröar, sprids. Illustration: Margareta Nilsson OM > Margareta Nilsson Margareta Nilsson har medarbetat i Jägmästaren/ Skogsakademikern genom åren. Hon tog jägmästarexamen 1990. Efter att ha varit anställd bland annat som kommunekolog i Salem och biträdande expert i Costa Rica är Margareta sedan 2003 illustratör och frilansskribent på heltid. Hennes företag heter Abbonland, www.abbonland.se. Margareta deltog på Skogsakademikernas årsmöte den 19 april. Nästa tidning utkommer runt 26 september. Annonsmaterial behöver vi senast 8 september och övrigt material senast 5 september, gärna tidigare. Skogsakademikern 2/05 2

innehåll Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel. 08-466 24 57 k.diamant@skogsakademikerna.saco.se efter 1 juli: kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE James Tersmeden tel. 08-466 24 54 j.tersmeden@skogsakademikerna.saco.se efter 1 juli: james.tersmeden@naturvetareforbundet.se sidan sex sidan sexton Innehåll 2 05 sidan tjugosju Ill. André Prah FÖRBUNDSKANSLI Box 760, 131 24 Nacka Tel: 08-466 24 80 (vx), Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarefobundet.se www.naturvetarefobundet.se BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station Skogsakademikernas personal är från 1 juli en del av Naturvetareförbundets kansli, se www.naturvetareförbundet.se och matrikeln 2005 s. 6 7 ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004 Hasse Bengtsson, SVS Jönköping Kronoberg PRODUKTION/ANNONSER LIME AB, www.lime.nu info@lime.nu Tejarps Gård, 230 41 Klågerup. Tel 040-40 86 80 Grafisk form & layout: Pia Johansson pia@lime.nu Annonsförsäljning: Eva Raihle eva.raihle@lime.nu För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck av osignerade artiklar medges om källan anges, av övrigt material enligt överenskommelse. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN 1402-747X Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Lianer - en växt som lever som stöd till och i beroende av andra. Illustration Margareta Nilsson. Se artikel s. 2. Lianer symbol för samverkan 2 Ledaren Ett nytt kapitel 4 Redaktörens ruta 5 Årsmötet 19 april enhälligt ja till samgående 6 Medlemsmöte 27 maj samgående bekräftat 7 Styrelsen för delförbundet Skogsakademikerna 8 9 Nya medlemsförsäkringar efter samgående med Naturvetareförbundet 10 11 Enkät till personalchefer Behandlas kvinnor annorlunda? 12 13 Skogsutredningens förslag om SVO Presskonferens, reaktioner & remissvar 14 17 Markus Henningsson industridoktorand 18 19 Doktorandombudsman Sanna Johansson 20 Nya medlemmar välkomna! 21 Stort EU-projekt till Skogforsk 21 Skogsakademiker på fackliga kurs 22 23 Examen och utvärderingsdag i Skinnskatteberg 24 Skogsindustrierna lockar till jägmästarutbildning 26 Studentkårens 100-årsjubileum i Umeå 6 7 december 27 28 Vinterspelen 29 Notiser 30 31 3 Skogsakademikern 2/05

Ledaren Ett nytt kapitel Ett enhälligt årsmöte den 19 april och ett enhälligt medlemsmöte den 27 maj beslutade att stödja styrelsens förslag till att förbundet Skogsakademikerna och Naturvetareförbundet ska gå samman. Därmed så avslutas ett kapitel och vi börjar på ett nytt! På många sätt har lilla SJFR varit unikt. Servicen från kansliet har varit omvittnad god. En stor andel av våra medlemmar känner varandra och personalen på kansliet känner till de flesta av er åtminstone till namnet. Samgåendet har uppmärksammats eftersom vi är det första SACO-förbund som fusionerat med ett annat SACO-förbund på många år. Nu går vi in i ett förbund som är cirka tio gånger större och möjligheterna växer också. Men det gäller att vi är aktiva och slår vakt om det som vi vill behålla eller utveckla! Utåtriktat arbete Under senaste året har mycket arbete och tid ägnats åt att strukturera olika handlingsalternativ och genomföra själva fusionen. Parallellt med detta har vi aktiverat oss i debatten och vi har med insändare, pressinformation och debattartiklar verkligen tagit en mycket mera aktiv roll i att försöka sprida information om samt påverka den verklighet som många av våra medlemmar lever i. Skogsakademikerna har också av regeringen som enda tjänstemannaförbund tillsammans med Skogs- och Träfacket och Pappers samt några av näringslivets profiler blivit inbjudna till Rosenbad om samtal kring skogsnäringens långsiktiga konkurrenskraft. Ett första möte med Ulrica Messing, Thomas Östros och deras närmaste medarbetare ägde rum i april och det ska följas av fler. Med vissa frågor har vi nog bara börjat. Det verkar åtminstone för mig allt mer uppenbart att vi inom vårt skrå ligger en bit efter i att män och kvinnor ska ha samma villkor på arbetsmarknaden. Vi har diskuterat frågan ett antal gånger på våra styrelsemöten. Årets enkät till personalchefer i skogsnäringen är inriktad på frågor om jämställdhet. Se artikeln längre fram i tidningen som ett James Tersmeden tackar Erik Petré på medlemsmötet 27 maj för hans arbete i förbundet under två omvälvande år. Foto: Kerstin Diamant. startskott på att Skogsakademikerna tydligare ska driva den frågan. Ett viktigt skäl till fusionen med Naturvetareförbundet var styrelsens övertygelse om att vi ska vara mycket mer aktiva i vår roll att påverka såväl yrkesfrågor som professionsfrågor. Nu skapar vi utrymme för det. Vi håller också på och ombildar Kamratfonden till en stiftelse som vi tillför ett kapital på cirka fyra miljoner kronor från Skogsakademikerna. Samtidigt utökas ändamålet. Två stimulerande år I och med fusionen och att det nya delförbundet delvis kommer in i en ny fas så lämnar jag ordförandeskapet. De två åren har gått fort och gett mig en stimulerande inblick i SACO-världen. Till sist vill jag önska nyvalde ordföranden Åke Barklund varm välkommen till den utmanande och stimulerande uppgiften att lotsa delförbundet Skogsakademikerna vidare. Tack för alla kreativa samtal/mejl med synpunkter och idéer och tack för att jag fick förtroendet att styra förbundet under dessa år! ERIK PETRÉ Se artiklar om årsmötet och extra medlemsmötet på s. 6-9 Skogsakademikern 2/05 4

Redaktörens ruta Ansträngning och återhämtning När detta skrivs har matrikeln just gått till tryck och tidningen är på slutpusselstadiet. Arbetet påminner om min hobby, att sy lapptäcken. En rad bitar läggs ihop, många människors arbete fogas samman. Också denna gång finns en hel del information om samgåendet med Naturvetareförbundet. Nu är det helt beslutat och arbetet uppfyller förstås oss på kansliet. Jag ser med tillförsikt fram mot det kommande året. Efter sommaren får ni tidningen Naturvetaren betydligt oftare än Skogsakademikern, som utkommer som tidigare med två nummer till hösten. Lianer på framsidan vad menas? Margareta Nilsson förklarar symboliken. Jag blir lite sentimental när jag konstaterar att det är hela tolv år sedan Margareta intervjuades i tidningen även om hon medverkat då och då med illustrationer under åren. Och i samband med intervjun med Markus Henningsson, nu skog lic och produktchef, kan jag konstatera att det är runt tio år sedan han var med som en av studenterna i den sista kursen på Garpenberg. Tiden rusar iväg! Många byter arbete och bostadsort för att få förändring. Men även för den som stannar kvar ändras förhållandena. Vilket som, det är viktigt att stanna upp och reflektera ibland. Och sommaren är en sådan tid. Vid denna tid för sjutton år sedan skrev jag för första gången på en dator. Det var när jag sökte jobbet på Skogsakademikerna. När jag började hade vi en dator på tre personer och posten kom i brevlådan en gång om dagen. Fax hämtades ett par gånger i veckan på ett kontor i närheten. Nu är informationsflödet konstant och kraven på att uppdatera och hålla sig uppdaterad är större. Mest är utvecklingen till nytta inte minst de dataprogram som gör det så lätt att kommunicera oavsett var vi befinner oss. Återhämtning är betydligt viktigare för hälsan än man tidigare trott meddelar Internetportalen www.arbetsmiljoupplysningen.se. I en intervju där säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt att det inte är farligt att periodvis jobba mycket, bara man får tillräckligt med vila: Sömn ger den bästa återhämtningen. Men hur vi använder vår lediga tid har också betydelse. Konsten att göra ingenting behöver få en renässans. Det låter kanske enklare än det är. Människor som känner sig konstant uppvarvade inser inte riktigt hur trötta de är, säger Torbjörn Åkerstedt. Och intensivt har det säkerligen varit för de flesta av er under året, både för yrkesverksamma och studenter. Vinterstormen, inte minst, har givit många extra arbete och oro. Till alla som medverkat i tidningen vill jag rikta ett stort tack. Och alla läsare tillönskas en skön semester där ni mellan trädfällning, ogräsrensning och bärplockning också utövar konsten att göra ingenting. KERSTIN DIAMANT Foto: Jannis Politidis konsten att göra ingenting. 5 Skogsakademikern 2/05

Årsmötet Skogsakademikerna och Naturvetareförbundet Enhälligt årsmöte sade ja till samgående Den 19 april hölls Skogsakademikernas årsmöte i SACOs lokaler i Gamla stan i Stockholm. Ett 30-tal medlemmar betydligt fler än vid de senaste årens möten mötte upp. F örbundets ordförande Erik Petré hälsade välkomna. Han sade att samtidigt som det senaste året har präglats av förslaget till samgående med Naturvetareförbundet har förbundet bedrivit vanligt arbete med förhandlingar och service till medlemmarna men också lagt betydligt mera energi på att påverka den verklighet som våra medlemmar arbetar i och att synas i media. Mötesförhandlingar Under ledning av Roland Palm vidtog sedvanliga mötesförhandlingar. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och en budget för kommande verksamhetsår antogs. I väntan på konsekvenserna av medlemsmötet den 27 maj omvaldes de styrelseledamöter vilkas tvååriga mandat går ut 2005. Även föregående års studentrepresentanter Jonas Höglund och Niklas Nilsson, liksom samtliga revisorer, omvaldes. Åke Barklund avtackades efter elva år som sammankallande i valberedningen. Även Anna Marntell avtackades i sin frånvaro för mångårigt arbete i valberedningen. i Naturvetareförbundet och därmed avveckla förbundet som en fristående facklig organisation och ansluta Skogsakademikernas medlemmar till Naturvetareförbundet. Mötet beslutade också att hänskjuta nya stadgeförslaget för Kamratfonden till medlemsmötet 27 maj. Med tanke på att Kamratfonden, som enligt styrelsens förslag ska omvandlas till en stiftelse, kommer att innehålla över fyra miljoner kronor ansåg mötet att det är viktigt att ändamålsparagrafen formuleras rätt. Styrelsen uppmanades ta in synpunkter på stadgarna för Kamratfonden. Maggi Mikaelsson Efter årsmötet serverades mat och därefter talade utredaren för Skogsutredningen, Maggi Mikaelsson. Förslaget om skogsvårdsorganisationen var ännu inte officiellt utan Maggi Mikaelsson talade mer allmänt om skogens roll i Sverige, såväl dess ekonomiska som dess rekreationsvärde. Det gavs plats för frågor och intressant diskussion. TEXT OCH FOTO: KERSTIN DIAMANT Fusionsförslag Därefter föredrog Erik Petré och James Tersmeden förslaget till fusion med Naturvetareförbundet. Erik Petré redogjorde för de diskussioner som pågått sedan hösten 2003 med kontakter med andra SACOförbund och överväganden om olika framtidsvägar för Skogsakademikerna. Detta arbete har fortlöpande redovisats i tidningen Skogsakademikern, första gången i nummer 1/04, bland annat i en ledare med rubriken Förändringens vind, och i medlemsbrev. Årsmötet beslutade stödja styrelsens förslag: att ansluta Skogsakademikerna som ett delförbund Tv. Förbundets ordförande Erik Petré redogjorde för styrelsens förslag. Th. Roland Palm ledde årsmötet med James Tersmeden som sekreterare. Medlemmarna lyssnade och diskuterade. Mötet hölls i SACOs lokaler i Gamla stan i Stockholm. Skogsakademikern 2/05 6

Medlemsmötet Medlemsmötet 27 maj Samgående bekräftat Medlemsmötet den 27 maj tillstyrkte årsmötesbeslutet att gå samman med Naturvetareförbundet från 1 juli 2005. Förvandlingen av Kamratfonden till stiftelse och utformningen av det stiftelseförordnande som ersätter stadgar för fonden gav upphov till den längsta diskussionen. Mötet var dock enigt om hur stiftelsebildningen bör gå till och målsättningen för Kamratfonden står fast. Innebörden av stiftelseförordnandet är att Kamratfonden är till för att stödja eller uppmuntra skogsakademiker, i första hand medlemmar i Skogsakademikerna, och att stödja aktiviteter som gagnar skogsakademikerkåren och stärker sammanhållningen, kamratskapet och skogsakademikernas kompetens och anseende samt stödja konferenser för kompetenshöjning. Direkt efter medlemsmötet för förbundet Skogsakademikerna vidtog konstituerande möte för delförbundet Skogsakademikerna. Delförbundets stadgar antogs. En styrelse bestående av ordförande och fem ledamöter valdes på två år (se presentation efter denna artikel). TEXT OCH FOTO: KERSTIN DIAMANT Roland Palm, ordförande även på det extra medlemsmötet den 27 maj, förklarar förhållandet mellan förbundet Skogsakademikerna och delförbundet med samma namn under perioden närmast framöver.

Styrelsen Delförbundet Skogsakademikernas styrelse Åke Barklund ny ordförande Vid det konstituerande mötet för delförbundet Skogsakademikerna den 27 maj valdes en ny styrelse som ska arbeta från och med 1 juli 2005. Åke Barklund är från 1 juli ordförande för delförbundet Skogsakademikerna. Han kommenterar: Det känns bra att ta vid efter Erik Petré, inte minst därför att fusionen landade rätt efter fint förberedelsearbete av styrelse och kansli och goda diskussioner både på årsmötet och det extra medlemsmötet. Åke säger att han fått ett gott intryck av Naturvetareförbundet. Det verkar vara en kompetent organisation med god stämning. Genom att vår styrelse och personal ges rejäl möjlighet att företräda skogsfrågorna i såväl ledningsarbetet som i det dagliga värvet kan vi med de större resurser som nu är tillgängliga komma ut tydligare och längre än på egen hand. Jag tror också att skogsakademikers funktionella synsätt på långsiktigt bärkraftigt nyttjande av naturresursen skog kan spridas på ett nytt sätt och därmed påverka också andra branscher. Åke framhåller vikten av att Skogsakademikernas fonder von Porat och Kamratfonden kan fortsätta verka för sina satta ändamål. Han sammanfattar: Medlemmarna blir både bredare och djupare företrädda och skogsbranschen kan förstärkas med nya influenser. Även om många skogsakademiker redan jobbar inom andra fält än rent skogliga, så tror jag att detta kommer att bli än vanligare i framtiden, liksom att andra utbildningar än de skogliga gör sig gällande inom vår näring. Detta är bra och det nya sammanslagna förbundet främjar sådan mixning ytterligare. OM > Åke Barklund Utbildning och arbete > Jägmästarexamen 1970. Åke Barklund har arbetat med de privata svenska köpsågverken, under lång tid som VD för Sågverkens Råvaruförening. Åke har varit t.f. VD för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Han ledde därefter projektet Nordisk Skogscertifiering. Under åren 1999 2004 var Åke chef för Sida-projektet Regional Land Management Unit (RELMA) i Nairobi. Nu är han konsult och på halvtid VD för Svenska PEFC. Fackliga uppdrag > Åke var i tio år valberedningens sammankallande i Skogsakadmikerna och nu alltså delförbundet Skogsakademikernas ordförande. Övrigt > Gift sedan Skogistiden med Pia, två vuxna söner. 1700-talshuset Sanda Gård tar stor del av fritiden för rustning och underhåll. Hjärta och leder hålls igång med vedhuggning, skidåkning och skogsjogging, ibland med karta och kompass. FOTO: PIA BARKLUND OM > Nilla Thomson Utbildning och arbete > Jägmästarexamen 1987 (kurs 81 85). Nilla har arbetat som departementssekreterare i regeringskansliet sedan 1987, i Jordbruksdepartementet 1987 95, Näringsdepartementet 1995 97, med huvudansvar för Skogsstyrelsen och skogspolitiken och därefter Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet på Enheten för naturresurser. Jag har med denna bakgrund lång erfarenhet av svensk statsförvaltning. Jag har även ett brett kontaktnät inom den politiska sfären av skogs- och miljöområdet som skogsnäringen inom Sverige och internationellt och sitter med i den rådgivande gruppen till Skogsutredningen 2004. Övrigt > Tre barn På fritiden ägnar jag mig mest åt barnen och olika typer av friluftsaktiviteter och är bland annat aktiv som friluftsledare och ledamot i den lokala styrelsen av Friluftsfrämjandet i Djursholm och har ett stort intresse för och engagemang i dessa frågor. FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM > Skogsakademikern 2/05 8

Styrelsen Nilla Thomson, ny styrelseledamot Förutom ordförande och fyra styrelseledamöter som varit med i den gamla styrelsen kan delförbundet hälsa Nilla Thomson välkommen i styrelsen. Nilla Thomson arbetar sedan 1997 i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, som dess nya namn lyder, med huvudansvar för bl.a. skogsrelaterade frågor främst med fokus på myndigheternas naturvårdsarbete men även gentemot andra politikområden som t.ex. bistånd, energi, handel och forskning. Det känns väldigt spännande att ha blivit ledamot i styrelsen till delförbundet Skogsakademikerna och det är dessutom stimulerande att få vara med att utveckla den nya verksamheten tillsammans med övriga i den nya styrelsen, säger Nilla Thomson. Se också ruta på föregående sida. Fyra tidigare styrelseledamöter valdes till delförbundets styrelse Anna Möller, jm 87, är distriktschef på skogsvårdsstyrelsen i Mellannorrland, distrikt Z Öst med kontoret i Östersund. Dessförinnan var hon projektledare för Träinnova, ett samverkansprojekt för träbearbetande företag. Anna har varit med i styrelsen sedan 1998 och under flera år varit Skogsakademikernas vice ordförande. Intervjuer med Anna Möller finns i Skogsakademikern 3/2003 och 1/2005. Foto: Per-Olof Engdahl Fredrik Maller, st 97, är rådgivare för handels och standardiseringsfrågor samt teknisk projektledare på Skogsindustrierna i Stockholm och tidigare ordförande för internetportalen SkogsSverige. Fredrik har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 2004. Foto: Per Bergkvist Rolf Lindström, sm 90, är sedan 1999 distriktschef vid Holmen Skog AB, distrikt Vimmerby. Dessförinnan var han distriktschef på Sydved i Oskarshamn. Rolf är sedan april 2005 ordförande i CF-klubben inom Holmen Skog. Rolf har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 1998. Intervju med Rolf Lindström finns i Skogsakademikern 3/2002. Foto: Kerstin Diamant Björn Hånell, jm 74, är professor och prefekt vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå och arbetar med utveckling av skogsskötselsystem för hållbart och lönsamt skogsbruk. Björn har varit med i Skogsakademikernas styrelse sedan 1999. (Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker) Mötet beslutade att för kommande verksamhetsår ska delförbundets styrelse utöver ordföranden ha sex övriga ledamöter, en plats är vakant för att tillsättas på medlemsmöte 2006. Studenternas representanter adjungeras till styrelsen. Valberedning Per Olsson, jm 80, Holmen Skog, är ny sammankallande i valberedningen. Övriga ledamöter i valberedningen är Karin Öhman, jm 99, SVS Västra Götaland, Ivar Palo, jm 83,SLU Umeå, (båda nyval) samt Magnus Norrby, jm 89, Forwood Global AB och Mattias Gustafsson, sm 95, Holmen Skog (båda omval). Tidigare förbundsordförande Skogsakademikerna Sedan 1969 har SJFR/Skogsakademikerna letts av dessa ordförande: Erik Sillerström, 1969 1974 Bo Hansson, 1974 1982 Carl Ulfsparre, 1982 1987 Alvar Öhlén, 1987 1993 Hans-Jöran Hildingsson, 1993 1998 Rolf Björheden, 1998 2003 Erik Petré, 2003 2005 Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, SJFR, bildades 1942 och bytte 1997 namn till Skogsakademikerna. Förbundets första 50 år beskrivs i JÄGMÄSTAREN 2/1992, som kan beställas från kansliet. < << Anna Möller < Fredrik Maller << Rolf Lindström < Björn Hånell 9 Skogsakademikern 2/05

Medlemsförsäkringar Naturvetareförbundet & Skogsakademikerna Efter samgåendet gäller nya medlemsförsäkringarna För dig som har försäkring i Skandia Efter 1 juli är Akademikerförsäkring försäkringsgivare för vår gruppförsäkring. Dock är det särskilt viktigt för dig som har försäkring i Skandia nu och inte är fullt arbetsför att Rätten att söka Fortsättningsförsäkring gäller till och med den 30 november 2005 men för att en lucka i försäkringsskyddet inte ska uppstå måste ansökan om Fortsättningsförsäkring vara Skandia tillhanda senast 31 augusti 2005. Fortsättningsförsäkringen tecknas utan hälsodeklaration. Ett brev sänds ut till samtliga medlemmar i början av juli. Du som vill veta mer kan kontakta Skandia Kundcenter, tel. 020-55 55 00. Ansökningsblankett för Fortsättningsförsäkringen finns på www.skandia. se/fguide under rubriken Anmäl dig. JAMES TERSMEDEN notera informationen nedan. Liv- och olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, barnförsäkring och studentförsäkring. För dig som har en försäkring genom Skogsakademikerna i Skandia gäller följande: Du har betalt en premie fram t.o.m. den 31 augusti 2005. Fullt arbetsför För att per den 1 september 2005 kunna anslutas till Akademikerförsäkringar krävs att medlemmen är fullt arbetsför. Med fullt arbetsför menas att det vanliga arbetet kan fullgöras utan inskränkningar och att sjuklön från arbetsgivaren eller ersättning från Försäkringskassan inte utbetalas. Skogsakademikerna står för överföringen från Skandia. Ej fullt arbetsför Den som inte uppfyller kraven i föregående stycke och således ej är fullt arbetsför den 1 september då Akademikerförsäkringar tar över, kommer att erbjudas att söka en Fortsättningsförsäkring i Skandia. Också den medförsäkrade som ej är fullt arbetsför bör teckna fortsättningsförsäkring i Skandia för att ha fortsatt försäkringsskydd. Detsamma gäller om du har barn som råkar ut för sjukdom eller sjukdomssymptom innan 31 augusti 2005. Naturvetareförbundets medlemsförsäkringar i Akademikerförsäkring Anders Gillstedt, som är administrativ chef på Akademikerförsäkring informerar om de nya medlemsförsäkringarna. Genom fusionen med Naturvetareförbundet kan du som är medlem teckna försäkringar i Akademikerförsäkring. Du kan teckna försäkring för dig själv, din familj och det du äger. Personförsäkringar Akademikerförsäkring har tagit fram en ny försäkringsplan fr.o.m. den 1 juli 2005. Den nya planen ger dig och din familj ekonomisk ersättning vid olycksfall, sjukdom och dödsfall. Försäkringsplanens basförsäkringar är Livförsäkring och Olycksfallsförsäkring. Skogsakademikern 2/05 10

Medlemsförsäkringar Livförsäkringen ger ersättning till dina efterlevande med upp till 295 500 kr (7,5 pbb*) om du som försäkringstagare skulle avlida. Om du vill ha ett högre ersättningsbelopp kan du välja att teckna tillägg. Livförsäkringen har en åldersindelad premie för att ge en rättvisare premie. Du kan även välja att teckna Sjukkapital-, Sjukinkomst- och Barnförsäkring. Barnförsäkringen täcker olycksfall och sjukdom och du betalar endast en premie för alla barn i familjen. Olycksfallsförsäkringen täcker allt från utslagna tänder till brutna ben och ger ersättning vid såväl olycksfall och invaliditet som dödsfall. Försäkringen gäller främst på din fritid men ger även ersättning för invaliditetsskador som inträffar på arbetstid. Du kan välja att medförsäkra make/maka, registrerad partner eller sambo till försäkringarna. För studentmedlemmar finns en kollektiv olycksfallsförsäkring som omfattar alla studentmedlemmar under hela studietiden. månaders förskydd (försäkringen utan kostnad i tre månader). Precis som ovan gäller att medlemmen är fullt arbetsför. Studentmedlemmar ansluts vid inträdet i förbundet. När studentmedlemskapet upphör och övergår i yrkesmedlemskap gäller samma erbjudande som till nya yrkesverksamma medlemmar. Försäkringar för ditt hem och din bil Via Akademikerförsäkring kan du också teckna Hem-, VillaHem- och Fritidshusförsäkring.. Allriskförsäkring ( drulle ) och Avbeställningsskydd ingår utan extra kostnad i Hem- och Villahemförsäkringen. I Villahemförsäkringen ingår dessutom Allrisk Byggnad utan extra kostnad, och ersättningen för lös egendom är hela en miljon kronor. Lär mer på www.akademikerforsakring.se. Efter sommaren kan Akademikerförsäkring också erbjuda en förmånlig personbilsförsäkring där t.ex. Allrisk ingår som standard. ANDERS GILLSTEDT Prisbasbeloppet, pbb, är 2005 är 39 400 kronor. Premiefri försäkring i sex månader för medlemmar Vid fusionen med Naturvetareförbundet den 1 juli 2005 ansluts alla yrkesverksamma medlemmar i Skogsakademikerna till Akademikerförsäkrings medlemsförsäkringar Livförsäkring (7,5 pbb) och Olycksfallsförsäkring med sex månaders förskydd, dvs. försäkringarna kommer att vara premiefria fram till den 1 januari 2006, då försäkringarna börjar faktureras. Kravet för att försäkringarna ska vara gällande är att du är fullt arbetsför. I sådant fall krävs inte heller hälsodeklaration. (Det innebär att alla yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar i Skogsakademikerna, som är fullt arbetsföra enligt definitionen i artikeln sidan 10 och inte fyllt 67 år, får försäkringen.) Förbundets studentmedlemmar ansluts den 1 juli till Akademikerförsäkrings Studentolycksfallsförsäkring. Om du har medlemsförsäkring i Skandia i dag och är fullt arbetsför kommer Akademikerförsäkring att erbjuda dig motsvarande försäkringsskydd. Kontakta Akademikerförsäkring för mer information (se i nästa spalt). OM > AkademikerFörsäkring Akademikerförsäkring bildades 1993 och är ett helägt dotterbolag till AB Akademikertjänst som i sin tur ägs av Naturvetareförbundet och fem andra Sacoförbund. För närvarande har AkademikerFörsäkring avtal med olika försäkringsbolag inom både person- och konsumentförsäkring, t.ex. Moderna Försäkringar. Akademikerförsäkring har egen kundtjänst dit medlemmarna vänder sig med försäkringsfrågor och på hemsidan kan du själv räkna ut premier och teckna vissa försäkringar. För mer information och frågor, kontakta Akademikerförsäkring, tel 020-51 10 20, e-post: info@akademikerforsakring.se, www.akademikerforsakring.se. Premiefri försäkring i tre månader för nya medlemmar Den som blir ny yrkesverksam medlem i Skogsakademikerna efter den 1 juli ansluts till Akademikerförsäkrings Liv- och Olycksfallsförsäkring med tre 11 Skogsakademikern 2/05

Personalchefsenkät Skogliga arbetsmarknaden i personalchefsenkät Behandlas kvinnor annorlunda? Långt fler män än kvinnor finns på den skogliga arbetsmarknaden. Vad gör arbetsgivarna för att nå en jämnare fördelning? Kring detta tema kretsade frågorna i 2005 års personalchefsenkät. I likhet med tidigare år skickade Skogsakademikerna under maj 2005 ut frågor till personalchefer vid 20 större skogliga arbetsgivare i år som en webbenkät. Hos dessa arbetsgivare arbetar 3.254 skogliga tjänstemän, varav 364 kvinnor och 2.890 män. Frågorna (se ruta) är inriktade på jämställdhet mellan könen och gäller tjänstemännen i skoglig verksamhet. Totalt har 13 arbetsgivare besvarat enkäten. Resultaten redovisas för tre huvudsakliga grupper: fem skogsbolag, fyra skogsägarföreningar (SÄF) och tre övriga skogsföretag. SLU har också svarat. Större andel kvinnliga sökande anställdes Enkätsvaren tyder på att arbetsgivarna strävar efter att öka andelen kvinnliga skogsakademiker. Detta syns tydligast i andelen nyanställda i förhållande till antal sökande. De arbetsgivare som besvarade enkäten anställde under 2004 totalt 96 skogsakademiker. Till dessa tjänster sökte 751 personer, varav 666 män och 85 kvinnor. 74 män och 22 kvinnor Diagram 1. Antal sökande till skogliga tjänster 2004 Diagram 2. Antal nyanställda på skogliga tjänster under 2004 Diagram 3. Andel av sökande som blev anställda (%) Diagram 1 och 2: Antal sökande och antal nyanställda på utlysta tjänster 2004 hos de 13 arbetsgivare som besvarade vår enkät. Fler män sökte jobb och fler män anställdes. Diagram 3: Andelen i procent av de sökande som anställdes, uppdelat på kön. Av totalt 751 sökande 666 män och 85 kvinnor anställdes 22 kvinnor och 74 män. Skogsakademikern 2/05 12

Personalchefsenkät anställdes. Även om männen dominerar stort i antal anställdes var fjärde kvinnlig sökande mot endast var nionde manlig. Se diagram 1, 2 och 3. Bara ett företag rapporterade löneskillnader Elva företag säger sig ha statistikuppföljning på löner och alla dessa utom ett uppger att det inte finns könsmässiga löneskillnader. Om medellönen för män och kvinnor sätts till 100 % är den vägda medellönen för kvinnor 97% lyder svaret från det enda företag som iakttagit skillnader. Någon orsak kan man inte ge. Många av arbetsgivarna säger sig arbeta aktivt med att stödja kvinnor att söka chefsbefattningar, främst genom aktiv uppmaning/direkta erbjudanden, planeringssamtal, genom ledarutvecklingsprogram och kvinnliga nätverk. Fyra av fem skogsbolag i enkäten betalar föräldralön utöver kollektivavtalet. Motsvarande för skogsägarföreningar är tre av fyra och för övriga skogsföretag gäller att en av tre betalar föräldralön utöver kollektivavtalet. (Se också Skogsakademikern 1/05). Bara ett företag uppger att man har andra förmåner riktade till familjen, dock inte vad. Alla företag utom ett svarar jakande på frågan om man strävar efter en jämn könsfördelning. Ungefär hälften, sex av 13, har samtal med kvinnliga anställda som slutar om förhållanden kring jämställdhet som påverkat beslutet att sluta. (Hur många som slutat har vi inte frågat om.) En tredjedel av företagen, fyra av tolv svarande, att de ser en större rörlighet (byter tjänst/slutar) bland kvinnliga skogstjänstemän än bland manliga, men inte heller här har vi uppgifter om antal. Siffror och verklighet Naturligtvis ger dessa resultat underlag för diskussion och en lång rad ytterligare frågor. Hur ser det ut hos övriga företag? Vad har vi missat att fråga om? Hur är arbetssituationen på de enskilda företagen? Vilka svar ger de anställda själva? När det gäller löner har vi ju själva och tillsammans med Naturvetareförbundet och SACO statistik som ska bearbetas. Vi hoppas att de frågor vi ställt lyfter upp jämställdheten på personalchefens dagordning också på de företag som inte besvarat vår enkät. Vi hoppas också på reaktioner från medlemmarna till förbundet. Vi vill fortsätta spegla arbetsmarknaden ur såväl jämställdhetssynpunkt som på andra sätt. Hör av dig med din berättelse och dina frågor och synpunkter! ERIK PALMQVIST & JAMES TERSMEDEN Dessa har svarat Av 20 arbetsgivare som webbenkäten sändes till svarade följande 13: SLU, Bergvik Skog, Holmen Skog, Stora Enso Skog, Sydved, SCA Skog, Södra, Mellanskog, Norrskog, Norra Skogsägarna, LRF Konsult Skogsbyrån, VMF Qbera och Svenska skogsplantor. Vi har inte fått svar från Korsnäs, Setra, Skogforsk, Skogssällskapet, Sveaskog, VMF Nord och VMF Syd. Tidigare artiklar Förra årets enkät, som inriktades på rekryteringsbehovet, publicerades i Skogsakademikerna 2/2004. Artikeln Kvinnor vinner mest på lönesamtal finns i Skogsakademikerna 3/2004. Dessa frågor ställdes : Hur många kvinnor resp. män anställdes på skogliga tjänster under 2004? Hur många kvinnor resp. män sökte utlysta skogliga tjänster 2004? Har ni på företaget statistikuppföljning för kvinnliga och manliga tjänstemäns löner för motsvarande arbetsuppgifter? Har kvinnliga och manliga skogstjänstemän lika lönenivå? Hur ser skillnaderna i lönenivå ut för kvinnliga och manliga skogstjänstemän? Vad är förklaringen till löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga skogstjänstemän? Finns det specifika tjänster som ni i första hand vill besätta med en kvinna? Finns det specifika tjänster som ni i första hand vill besätta med en man? Varför? (Här har samtliga svara nej på båda frågorna och ingen har ytterligare motiverat svaret). Strävar ni efter att få en jämn könsfördelning? Har ni en större rörlighet (byter tjänst/slutar helt) bland kvinnorna jämfört med männen? Har ni uppföljningssamtal med de kvinnliga anställda som slutar om hur de ser på jämlikheten inom företaget? Ange vilka förmåner ni har utöver lön som är särskilt riktade mot familjen? Stimulerar ni kvinnor att söka chefsbefattningar och i så fall hur? Har ni noterat ökad sjukfrånvaro under 2004 grundad på stress och hög arbetsbelastning bland företagets skogstjänstemän? Om ni noterat ökad sjukfrånvaro under 2004, ser ni tendenser till fördelning efter ålder och/eller kön? (Här har samtliga svarat nej på den inledande frågan.) < 13 Skogsakademikern 2/05