LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Inledning LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och innehåller 80 frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Bengtsfors kommun har enkäten genomförts var tredje år sedan 2005. Under hösten 2014 var Bengtsfors en av 30 kommuner runt om i landet som genomförde LUPP. 136 elever i Bengtsfors besvarade enkäten varav 87 elever från årskurs 8 (svarsfrekvens 86 %) och 49 elever från gymnasiet år 2 (svarsfrekvens 55 %). Materialet har bearbetats med hjälp av MUCFs nätbaserade analysverktyg w- lupp och Mohlin & Vestskov Marknadsinformation AB. Rapporten redogör för vad ungdomar i Bengtsfors tycker och tänker kring de teman som berörs; fritid, skola, politik och inflytande, trygghet och mobbning, hälsa, arbete och ekonomi samt framtiden. Resultatet i 2014 års enkät jämförs löpande med resultatet från den senaste LUPP-enkäten, 2011, för att åskådliggöra förändring över tid. Syftet med sammanställningen är att resultatet ska användas som underlag för diskussioner och samtal samt vara del i beslutsunderlag för politiker och tjänstemän i frågor som rör ungdomar. Slutsatser och vidare analyser har därför uteslutits i rapporten. Denna rapport är en kortare sammanfattning av det totala resultatet. Sida 2

Innehållsförteckning Innehåll LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors... 1... 1 Inledning... 2 Innehållsförteckning... 3 Fritid... 5 Fritidssituation... 5 Utbud av fritidsaktiviteter... 5 Platser man träffar kompisar på... 6 Frekvens av fritidsaktiviteter... 6... 6 Gymnasiet... 8 Föreningar... 8 Medlemskap efter föreningstyp... 8 Skola... 10 Klimat i skolan... 10... 10 Gymnasiet... 11 Upplevelse av skolan övrigt... 12... 12 Gymnasiet... 13 Vad eleverna vill vara med och bestämma om i skolan... 14... 14 Gymnasiet... 15 Vad eleverna får vara med och bestämma i skolan... 16... 16 Gymnasiet... 17 Samhälle, politik och inflytande... 18 Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter... 18... 18 Gymnasiet... 18 Politiker viktigast att satsa på... 19 Möjligheter att själv framföra åsikter till styrande i kommunen... 20 Vilja att vara med och påverka frågor i kommunen där de bor... 20 Anledningar till att inte vilja vara med och påverka i kommunen... 20 Träffa en politiker... 21 Sida 3

Hur mycket bryr sig ungdomarna om att... 21 livsmedel är producerat på ett långsiktigt hållbart sätt... 21 varor och tjänster produceras på ett schyst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner... 22 Trygghet och mobbning... 22 Råkat ut för obehagliga händelser senaste halvåret... 22 Platser man känner sig trygg på... 23... 23 Gymnasiet... 23 Mobbning eller utfrysning... 24 Var mobbningen skedde... 24 Hälsa, tobak, alkohol och droger... 25 Självuppskattad hälsa... 25 Hälsorelaterade besvär... 25... 25... 27 Frekvens av träning... 27 Bruk av tobak eller alkohol... 28... 28... 29 Hur ungdomarna får tag på alkohol... 29 Föräldrars medgivande att dricka alkohol... 30 Arbete och ekonomi... 31 Extraarbete... 31 Sommarjobb under 2014... 31 Framtiden... 32 Framtidsplaner... 32 Utflytt från kommunen... 32 Faktorer som kan påverka återflytt... 33 Framtidsvision... 34 Sida 4

Fritid Fritidssituation Majoriteten av ungdomarna i båda ålderkategorierna tycker att de har lagom mycket fritid; drygt 53 procent i grundskolan och drygt 61 procent på gymnasiet. 10 8 6 4 52,9% 61,2% 41,4% 28,6% 5,7% 10,2% Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid Jag känner ofta att jag har för lite fritid Sedan undersökningen utfördes 2011 upplever både grundskole- och gymnasieeleverna att de i större utsträckning har lagom mycket fritid. Utbud av fritidsaktiviteter Gällande utbudet av fritidsaktiviter svarar 44 procent i grundskolan att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. På gymnasiet är motsvarande andel 38 procent. 10 8 6 4 10,3% 6,1% Det finns väldigt mycket att göra 34,5% 32,7% Det finns ganska mycket att göra 46, 40,8% Det finns ganska lite att göra 20,4% 9,2% Det finns väldigt lite/ingenting att göra I 2011 års enkät var det en högre andel av ungdomarna som upplevde att utbudet av fritidsaktiviteter var rikare. Sida 5

Platser man träffar kompisar på Ungdomarna i både ålderskategorierna träffas oftast hemma hos varandra (78,2 procent respektive 77,6 procent). 10 9 8 78,2% 77,6% 7 6 5 4 3 1 12,2% 6,9% 20,7% 4,1% 16,3% 24,1% 12,2% 21,8% 6,1% 6,1% 13,8% 12,2% 10,3% 8,2% 2011 träffades åttondeklassarna i högre grad hemma och gymnasieungdomarna utomhus. Frekvens av fritidsaktiviteter Den aktivitet flest grundskoleungdomar ägnar sig åt varje dag eller varje vecka är att idrotta i en klubb/förening eller på egen hand. Sida 6

Aldrig Varje år Varje månad Varje vecka Varje dag Besöker ett sportevenmang 2,3% 31,4% 27,9% 16,3% 2 Är ute i naturen/fiskar/jagar Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utställ ning/bio Besöker bibliotek Läser böcker (även läsplatta) 20,2% 3 16,7% 19, 11,9% 30,6% 22,4% 25,9% 2 1,2% 23,2% 8,5% 3,7% 1,2% 23,5% 11,8% 28,6% 11,9% 6, 2 27,1% 2 21,2% 11,8% 53,6% 63,4% 64,7% Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör Skriver (t.ex poesi, dagbok, bloggar) 47,6% 25, 15,5% 3,6% 41,2% 10,6% 14,1% 14,1% 2 63,4% 13,4% 12,2% 2,4% 8,5% Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 15,9% 9,8% 11, 11, 52,4% Idrottar/motionerar i klubb eller förening 5,9% 1,2% 9,4% 30,6% 52,9% Andelen åttondeklassare som idrottar varje dag eller varje vecka är relativt oförändrad sedan 2011. Sida 7

Gymnasiet Även bland gymnasieungdomar är den vanligaste dags- eller veckoaktiviteten att idrotta organiserat eller på egen hand. Aldrig Varje år Varje månad Varje vecka Varje dag Besöker ett sportevenmang Är ute i naturen/fiskar/jagar Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utstäl Besöker bibliotek Läser böcker (även läsplatta) Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör Skriver (t.ex poesi, dagbok, bloggar) Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Idrottar/motionerar i klubb eller förening 28,6% 34,7% 26,5% 10,2% 27,7% 36,2% 10,6% 19,1% 6,4% 77,6% 12,2% 4,1% 6,1% 20,8% 6,2% 6,2% 12,5% 20,8% 4,2% 4,3% 4,3% 66,7% 62,5% 42,6% 46,8% 20,4% 28,6% 20,4% 18,4% 12,2% 66, 27,7% 4,3% 34,7% 12,2% 8,2% 26,5% 18,4% 70,8% 6,2% 4,2% 10,4% 10,2% 6,1% 14,3% 59,2% 10,2% 51, 2, 4,1% 24,5% 18,4% 5 10 Andelen gymnasieelever som idrottar varje dag eller varje vecka är relativt oförändrad sedan 2011. Föreningar Lite drygt 70 procent av de svarande i grundskolan är medlem i någon förening och på gymnasiet är motsvarande andel drygt 58 procent. Fler killar än tjejer är medlem i någon förening i båda ålderskategorierna. Medlemskap efter föreningstyp Åtta av tio elever i både grund- och gymnasieskolan är medlemar i en idrottsförening. Sida 8

10 8 80,3% 81,5% 6 4 8,6% 4, 6,9% 4, 34,5% 19,2% 1 4,2% 1,8% 4, 15,5% 16, 12, 8, 3,4% 4, 8,6% 19,6% 7,7% Andelen ungdomar som är medlem i någon förening har ökat sedan 2011. Sida 9

Skola Klimat i skolan Eleverna i grundskolan upplever att elever och lärare bemöter varandra med respekt samt att det råder en god stämning i skolan. Stämmer mycket dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer mycket bra Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Flickor får bättre möjligheter än pojkar Pojkar får bättre möjligheter än flickor Våld är ett problem i skolan Skolan agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Mobbning är ett problem i skolan Det är bra stämning i skolan 7,1% 9,4% 30,6% 34,1% 18,8% 9,2% 17,2% 28,7% 33,3% 11,5% 11,9% 41,7% 31, 7,1% 23,5% 16,5% 42,4% 9,4% 8,2% 36,8% 12,6% 36,8% 8, 5,7% 20,9% 29,1% 31,4% 10,5% 8,1% 5,9% 12,9% 21,2% 36,5% 23,5% 3,5% 11,6% 20,9% 43, 20,9% 19,8% 23,3% 29,1% 20,9% 7, 9,3% 19,8% 34,9% 17,4% 18,6% 4,6% 14,9% 37,9% 32,2% 10,3% 10,3% 25,3% 37,9% 21,8% 4,6% 1,1% 4,6% 24,1% 54, 16,1% Sedan 2011 har upplevelsen av respekt mellan grundskoleelever och lärare ökat. Sida 10

Gymnasiet Även gymnasieeleverna tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt samt att stämningen i skolan är god. Stämmer mycket dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer mycket bra Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Flickor får bättre möjligheter än pojkar Pojkar får bättre möjligheter än flickor Våld är ett problem i skolan Skolan agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Mobbning är ett problem i skolan Det är bra stämning i skolan 4,3% 10,6% 6,2% 6,2% 16,7% 17, 8,5% 6,2% 10,6% 17, 12,8% 10,9% 2,2% 4,2% 10,4% 8,5% 12,8% 14,9% 10,6% 10,6% 12,5% Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 23,4% 18,8% 18,8% 14,6% 22,9% 36,2% 31,9% 34, 31,9% 26,1% 26,1% 34,8% 27,7% 21,3% 35,4% 31,9% 27,7% 29,8% 29,2% 31,2% 3 5 47,9% 48,9% 60,4% 60,4% 56,2% 72,9% 72,3% Gymnasieeleverna tycker att elevrådet har fått mer inflytande sedan 2011. Sida 11

Upplevelse av skolan övrigt Eleverna i grundskolan upplever att möjligheten att få extra hjälp och stöd om man behöver det samt att undervisningen generellt är mycket eller ganska bra. Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Lärarna 4,6% 2,3% 14,9% 25,3% 52,9% Tillgången till datorer 20,9% 20,9% 2 23,3% 12,8% Elevhälsovården 3,5% 11,8% 9,4% 28,2% 47,1% Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det 1,1% 3,4% 14,9% 44,8% 35,6% Undervisningen 1,1% 4,6% 13,8% 19,5% 60,9% Skolmaten 6,9% 2,3% 29,9% 37,9% 23, Skolbiblioteket 24,7% 15,3% 12,9% 9,4% 37,6% Skolmiljön 6,9% 18,4% 23, 51,7% Grundskoleeleverna tycker att skolmiljön har förbättrats sedan 2011. Sida 12

Gymnasiet Gymnasieeleverna uppger att tillgången till datorer samt att lärarna är mycket eller ganska bra. Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Lärarna 6,2% 5 39,6% Tillgången till datorer 10,4% 85,4% Elevhälsovården 4,2% 6,2% 31,2% 25, 33,3% Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det 12,5% 31,2% 47,9% Undervisningen 10,4% 12,5% 39,6% 37,5% Skolmaten 6,4% 14,9% 10,6% 27,7% 40,4% Skolbiblioteket 20,8% 37,5% 39,6% Skolmiljön 6,2% 41,7% 5 Gymnasieeleverna tycker att skolamten har förbättrats sedan 2011. Sida 13

Vad eleverna vill vara med och bestämma om i skolan En majoritet av åttondeklassarna vill vara med och bestämma väldigt mycket om skolmaten. Annat som är viktigt är att få vara med och bestämma om är läxor, arbetssätt och innehåll i undervisningen. Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Schemat 10,5% 16,3% 29,1% 44,2% Skolmaten 6,9% 12,6% 18,4% 6 Proven 1,2% 18,6% 37,2% 43, Läxorna 1,1% 11,5% 37,9% 49,4% Reglerna i skolan 3,4% 29,9% 36,8% 29,9% Skolmiljön ute 9,3% 25,6% 25,6% 39,5% Skolmiljön inne 6,9% 16,1% 37,9% 39,1% Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 3,4% 5,7% 42,5% 4 Vilka böcker/läromedel ni ska ha 8,1% 17,4% 33,7% 40,7% Vad du får lära dig 8, 23, 21,8% 47,1% Sedan 2011 har andelen grundskoleelever som vill vara med och bestämma om skolmaten ökat. Sida 14

Gymnasiet Det som är viktigast för gymnasieeleverna att få vara med och bestämma om är schema, prov samt läxor. Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Schemat 16,7% 37,5% 43,8% Skolmaten 10,4% 18,8% 31,2% 39,6% Proven 39,6% 5 Läxorna 20,8% 35,4% 43,8% Reglerna i skolan 22,9% 35,4% 33,3% Skolmiljön ute 25, 29,2% 37,5% Skolmiljön inne 6,4% 19,1% 31,9% 42,6% Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 10,4% 33,3% 56,2% Vilka böcker/läromedel ni ska ha 12,5% 18,8% 33,3% 35,4% Vad du får lära dig 18,8% 20,8% 5 Sedan 2011 har andelen gymnasieelever som vill vara med och bestämma om proven ökat. Sida 15

Vad eleverna får vara med och bestämma i skolan Ungefär hälften av eleverna tycker att de får vara med och bestämma hur man ska arbeta i grupparbeten ganska eller väldigt mycket. Andra områden de upplever medbestämmande inom är skolmiljön inomhus samt utomhus och proven. Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Schemat 11,6% 4,7% 26,7% 57, Skolmaten 2,3% 10,3% 27,6% 59,8% Proven 4,6% 24,1% 25,3% 46, Läxorna 2,3% 25,3% 25,3% 47,1% Reglerna i skolan 5,8% 16,3% 32,6% 45,3% Skolmiljön ute 3,4% 25,3% 25,3% 46, Skolmiljön inne 3,6% 27,4% 28,6% 40,5% Hur - ex grupparbete/projektarbete 8, 4,6% 42,5% 44,8% Vilka böcker/läromedel ni ska ha 2,3% 12,6% 44,8% 40,2% Vad du får lära dig 1,1% 26,4% 28,7% 43,7% Liksom under 2011 upplever grundskoleeleverna att de i störst utsträckning får bestämma om hur grupparbeten ska utformas. Sida 16

Gymnasiet Två av tredjedelar av gymnasieeleverna tycker att de får vara med och bestämma om proven ganska eller väldigt mycket. De får även vara delaktiga i att utforma grupparbeten och miljön inomhus. Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Schemat 16,7% 33,3% 47,9% Skolmaten 4,2% 41,7% 45,8% Proven 14,6% 25, 5 Läxorna 10,4% 16,7% 39,6% 33,3% Reglerna i skolan 6,2% 22,9% 18,8% 5 Skolmiljön ute 6,2% 27,1% 37,5% 29,2% Skolmiljön inne 16,7% 39,6% 35,4% Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 12,5% 35,4% 5 Vilka böcker/läromedel ni ska ha 10,6% 4,3% 34, 51,1% Vad du får lära dig 6,2% 16,7% 31,2% 45,8% Gymnasieeleverna upplever i likhet med resultatet 2011 att de får vara med och bestämma om proven samt hur grupparbeten ska utformas. Sida 17

Samhälle, politik och inflytande Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter Drygt 12 procent av åttondeklassarna uppger att de tagit kontakt med en politiker samt att de skrivit en insändare. Något som majoriteten av ungdomarna, 62 procent, inte skulle göra är att delta i en bojkott. Det skulle jag aldrig göra Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det har jag gjort Chatta/debattera/blogga om 8, 31, 60,9% Delta i demostrationer 3,4% 37,9% 58,6% Delta i bojkotter 3,4% 34,5% 6 Lämna medborgarförslag till kommunen 8,2% 41,2% 50,6% Ta kontakt med någon politiker 12,6% 39,1% 4 Skriva insändare 12,6% 44,8% 42,5% 1 3 4 5 6 7 8 9 10 Andelen grundskoleungdomar som kan tänkta sig att debattera om samhällsfrågor på nätet har ökat sedan 2011. Gymnasiet Ungefär var femte elev i årskurs 2 på gymnasiet har skrivit en insändare. 70 procent skulle aldrig delta i en bojkott. Det skulle jag aldrig göra Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det har jag gjort Chatta/debattera/blogga om Delta i demostrationer Delta i bojkotter Lämna medborgarförslag till kommunen Ta kontakt med någon politiker Skriva insändare 4,2% 8,5% 6,1% 41,7% 54,2% 48,9% 42,6% 27,7% 70,2% 34,7% 65,3% 36,7% 57,1% 55,1% 24,5% 20,4% 1 3 4 5 6 7 8 9 10 Andelen gymnasieelever som har skrivit en insändare är högre 2014 jämfört med 2011. Sida 18

Politiker viktigast att satsa på På frågan vad ungdomarna skulle satsa mest pengar på om de var politiker svarande högst andel i grundskolan, drygt 55 procent, att de skulle satsa på skolan. Andra områden som upplevdes som viktiga var att skapa arbete för unga samt utveckla platser där ungdomar kan träffas. På gymnasiet gällde den viktigaste frågan jobbmöjligheter för unga, vilket ungefär 63 procent svarade. Även skolan, arbete mot främlingsfientlighet och äldreomsorgen uppgavs som extra viktigt att satsa på. Hälsa 14,3% 18,4% Äldreomsorg Barnomsorg Skola Pengar till kultur Pengar till föreningar 23, 10,2% 20,7% 2, 6,9% 10,2% 26,4% 40,8% 42,9% 55,2% Ställen där ungdomar kan Kollektivtrafik, till exempel Arbete för jämställdhet Gator, vägar och cykelbanor Arbete för miljön 16,3% 18,4% 16,1% 10,2% 13,8% 2, 9,2% 6,1% 11,5% 33,3% Idrottsanläggningar 20,4% 23, Skapa arbeten för unga 42,5% 63,3% Bostäder Arbete för att minska Motverka diskriminering av Arbete för integration Arbete mot Arbete mot kriminalitet 4,1% 12,6% 6,1% 16,1% 16,3% 13,8% 10,2% 20,7% 24,5% 18,4% 40,8% Sedan 2011 har andelen åttondeklassare som anser att mer resurser ska satsas på skolan ökat. På gymnasiet har andelen som tycker arbeten för unga är viktigast ökat. Sida 19

Möjligheter att själv framföra åsikter till styrande i kommunen En relativt liten andel, drygt 2 procent, anser att de har mycket stora möjligheter att framföra sina åsikter till de styrande i sin kommun. Eleverna på gymnasiet anser att de har ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter jämfört med grundskoleeleverna; 27 procent respektive 21 procent. 10 8 6 4 2,3% Mycket stora möjligheter 41,4% 21,8% 27,1% 31,2% Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter 16,1% 18,8% 18,4% 20,8% Mycket små möjligheter/inga möjligheter Vet inte Andelen ungdomar som upplever att de har ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till styrande i kommunen har ökat i båda åldersgrupperna sedan 2011. Vilja att vara med och påverka frågor i kommunen där de bor Drygt 50 procent av de svarande i grundskolan och drygt 45 procent av de svarande på gymnasiet vill vara med och påverka frågor som rör den kommun de bor i. Anledningar till att inte vilja vara med och påverka i kommunen De som svarade att de inte ville vara med och påverka i kommunen fick även svara på varför. Drygt hälften uppgav att anledningen var att de inte var tillräckligt intresserade. 10 8 6 55,8% 5 4 23,3% 23,1% Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad 37,2% 27,9% 26,9% 26,9% Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall 11,5% 2,3% Annat Sida 20

Ungdomarna upplever en ökad kunskap hur man går till väga för att påverka i sin kommun sedan 2011. Träffa en politiker Knappt en tredjedel av åttondeklassarna uppger att de vill träffa en politiker. På gymnasiet är motsvarande siffra drygt en tredjedel. Majoriteten av ungdomarna vill inte/vet inte om de vill träffa en politiker. 10 8 6 4 47,7% 36,2% 3 27,9% 24,4% 25,5% Ja Nej Vet inte Frågeställningen har omformulerats sedan 2011. Benämningen beslutsfattare ändrades till politiker och alternativet vet inte har tillkommit. Om en jämförelse ändå görs har andelen ungdomar som vill träffa en beslutsfattare/politiker minskat sedan 2011. Hur mycket bryr sig ungdomarna om att livsmedel är producerat på ett långsiktigt hållbart sätt Majoriteten av ungdomarna svarade att de alltid eller ibland bryr sig om att livsmedel är producerade på ett långsiktigt hållbart sätt. 10 8 6 4 65,1% 55,1% 30,6% 2 12,8% 14,3% Alltid Ibland Aldrig Frågan har tillkommit sedan 2011 och ingen jämförelse över tid kan därför göras. Sida 21

varor och tjänster produceras på ett schyst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner Nio av tio åttondeklassare uppger att de alltid eller ibland bryr sig om att välja rättvist framställda varor och tjänster. På gymnasiet är motsvarande andel drygt åtta av tio. 10 8 6 4 31,4% 59,3% 42,9% 42,9% 9,3% 14,3% Alltid Ibland Aldrig Frågan har tillkommit sedan 2011 och ingen jämförelse över tid kan därför göras. Trygghet och mobbning Råkat ut för obehagliga händelser senaste halvåret De flesta unga uppger att de inte råkat ut för någon av de beskrivna händelserna under det senaste halvåret. Bland högstadieungdomar som uppgav att de utsatts för någon av angivna händelser var blivit hotad samt bestulen vanligast. I gruppen med gymnasieungdomar var det vanligast att man inte vågat gå ut samt blivit hotad eller bestulen. 10 8 82,6% 75,5% 6 4 2,3% 12,2% Jag har inte vågat gå ut 8,1% 8,2% 7, 8,2% Någon har hotat mig Någon har stulit från mig 6,1% 1,2% 2, 2,3% Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Inget av detta har hänt mig Sedan 2011 är det fler ungdomar som uppger att se inte blivit utsatta för någon ovan angiven obehaglig händelse. Sida 22

Platser man känner sig trygg på De platser som flest ungdomar känner sig trygg på är i bostadsområdet dagtid, i hemmet och i klassrummet. De minst trygga platserna är i bostadsområdet på kvälls- och nattetid samt på fritidsgården. Generellt upplevde killarna större trygghet på samtliga platser. Nej Ja, oftast Ja, alltid På nätet På buss, tåg eller liknande 4,7% 7, 47,7% 47,7% 41,9% 51,2% Ute på stan eller i centrum 4,7% 32,6% 62,8% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 7,1% 28,2% 64,7% På rasterna i skolan 4,7% 34,1% 61,2% I klassrummet 3,5% 19,8% 76,7% På väg till eller från skolan 1,2% 20,9% 77,9% I mitt bostadsområde på dagen 1,2% 11,9% 86,9% I mitt bostadsområde på kvällen/natten 7,1% 32,9% 6 I hemmet 1,2% 14, 84,9% Grundskoleelevernas upplevelse av trygghet har ökat något i bostadsområdet kvälls- och nattetid, på fritidsgården samt i centrum sedan mätningen gjordes 2011. Gymnasiet Även gymnasieeleverna uppger att de känner sig allra tryggast i hemmet, i bostadsområdet dagtid samt i klassrummet. Minst trygghet upplevs på fritidsgården samt på bussar och tåg. Killar upplever mer trygghet än tjejer på samtliga platser, förutom på rasterna i skolan. Sida 23

Nej Ja, oftast Ja, alltid På nätet 4,3% 40,4% 55,3% På buss, tåg eller liknande 14,9% 27,7% 57,4% På stan eller i centrum På uteställen 8,5% 12,5% 3 53,2% 37,5% 5 På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 25, 22,7% 52,3% På rasterna i skolan I klassrummet På väg till eller från skolan I mitt bostadsområde på dagen 4,2% 14,6% 6,2% 10,4% 12,8% 81,2% 89,6% 83,3% 85,1% I mitt bostadsområde på kvällen/natten 6,4% 34, 59,6% I hemmet 4,3% 4,3% 91,5% 5 10 Sedan 2011 har tryggheten ökat bland gymnasieungdomar på bussar och tåg. Mobbning eller utfrysning Drygt 24 procent av de svarande i grundskolan och drygt 4 procent av de svarande på gymnasiet anger att de under de senaste sex månaderna har blivit utsatta för mobbning eller blivit utfrysta. Sedan 2011 har andelen som utsatts för mobbning alternativt utfrysning ökat i grundskolan och minskat i gymnasieskolan. Var mobbningen skedde Av de som uppgav att de blivit utsatta för mobbning eller utfrysning svarade majoriteten i båda ålderskategorier att det skett under rasterna i skolan. Sida 24

10 8 6 4 19, 9,5% 4,8% I någon annans bostad På väg till eller från skolan 66,7% 4,1% 23,8% 9,5% 9,5% 4,8% 2, I På rasterna i På träningen På buss, tåg klassrummet skolan eller liknande På nätet/i mobilen Annat Även under 2011 uppgav flest ungdomar att mobbningen skett under rasterna i skolan. Hälsa, tobak, alkohol och droger Självuppskattad hälsa Majoriteten av ungdomarna i både grundskolan och gymnasieskolan skattar sin hälsa som mycket eller ganska bra. 10 8 6 4 56,5% 34,7% 36,7% 30,6% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig 7,1% 10,2% 12,2% 4,7% Ganska dålig 6,1% 1,2% Mycket dålig Grundskoleeleverna skattar generellt sin hälsa lägre än under 2011 års undersökning. Andelen på gymnasiet som skattar sin hälsa som mycket bra har ökat. Hälsorelaterade besvär Upplevelse av trötthet dagtid är det besvär som är vanligast förekommande i kategorin dagligt besvär bland grundskoleeleverna medan magont är minst förekommande. Sida 25

Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Sovit dåligt på natten 3 19, 26,2% 15,5% 7,1% Trött under dagarna 4,8% 21,4% 22,6% 16,7% 34,5% Svårt att somna 4,8% 29,8% 23,8% 17,9% 23,8% Känt dig stressad 15,3% 25,9% 22,4% 27,1% 9,4% Ont i magen 14,5% 13,3% 4,8% 34,9% 32,5% Huvudvärk 1,2% 16,9% 15,7% 30,1% 36,1% Sedan 2011 har andelen grundskoleelever som uppgett att de aldrig eller sällan har problem med insomning, trötthet under dagen samt känt sig stressad ökat. Sida 26

En tredjedel av gymnasieeleverna uppger att de är trötta dagligen. Det minst förekommande hälsobesväret är liksom i föregående åldersgrupp magont. Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Sovit dåligt på natten 17, 29,8% 25,5% 19,1% 8,5% Trött under dagarna Svårt att somna 6,5% 10,9% 6,2% 26,1% 26,1% 30,4% 22,9% 33,3% 29,2% Känt dig stressad 14,9% 17, 19,1% 29,8% 19,1% Ont i magen 10,4% 14,6% 35,4% 31,2% Huvudvärk 22,9% 20,8% 39,6% Andelen gymnasieelever som aldrig känner sig stressade har minskat sedan 2011. Frekvens av träning På frågan hur ofta ungdomarna brukar träna tills de blir andfådda eller svettiga svarade en majoritet, 64 procent, av eleverna i grundskolan att de gör det flera gånger i veckan. Samma alternativ var även vanligast förekommande bland ungdomarna på gymnasiet men andelen var något lägre, drygt 41 procent. Sida 27

10 8 6 4 10,5% 14,6% Varje dag 64, 41,7% Flera gånger i veckan 27,1% 17,4% En gång i veckan 12,5% 5,8% 4,2% 2,3% Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Sedan 2011 är det fler elever i både grund- och gymnasieskolan uppger att de tränar varje dag eller fler gånger i veckan. Bruk av tobak eller alkohol Ungefär åtta av tio åttondeklassare brukar varken tobak eller alkohol. Varje dag En gång i veckan Någon gång per år Flera gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig Dricka starköl/starkcider/alkoläsk/v in/sprit Dricka folköl Snusa Röka cigaretter 1,2% 2,4% 9,5% 2,4% 1,2% 6, 3,6% 4,8% 2,4% 1,2% 8,8% 6, 2,4% 3,6% 4,8% 4,8% 72,3% 79,5% 90,2% 84,5% Sida 28

Andelen åttondeklassare som svarat att de aldrig röker eller brukar alkoholhaltiga drycker ökat sedan 2011. Andelen som uppgett att de aldrig snusar har minskat något. Nästan hälften av gymnasieungdomarna uppger att de aldrig intar drycker med hög alkoholhalt medan drygt 70 procent aldrig dricker folköl. Nästan åtta av tio snusar aldrig medan sju av tio aldrig röker. Varje dag En gång i veckan Någon gång per år Flera gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig Dricka starköl/starkcider/alkoläsk/ vin/sprit 10,4% 14,6% 25, 47,9% Dricka folköl Snusa Röka cigaretter 14,9% 8,5% 14,6% 4,2% 6,2% 10,4% 72,3% 77,1% 70,8% Sedan 2011 har en andelen gymnasieelever som uppgett att de aldrig dricker alkohol samt röker ökat. Andelen som uppger att de aldrig snusar har minskat något. Hur ungdomarna får tag på alkohol Av de ungdomar som uppgav att de drack alkohol var det störst andel som fick tillgång till alkoholen från kompisar eller kompisars syskon alternativt annan vuxen. Sida 29

På annat sätt Beställer på nätet Handlar utomlands Tillverkar själv På restuarng, pub eller liknande Från annan vuxen Tar från mina föräldrar utan att de vet om det Får från mina föräldrar 8,2% 3,4% 6,1% 1,1% 3,4% 4,1% 3,4% 2, 2,3% 18,4% Från kompisar eller kompisars syskon 11,5% 26,5% Från syskon Köper själv i affären Dricker inte alkohol 2, 4,1% 6,9% Det vanligaste sättet för ungdomarna att få tag på alkohol är från kompisar eller kompisars äldre syskon alternativt från annan vuxen. Resultatet är detsamma som 2011. Föräldrars medgivande att dricka alkohol På frågan om ungdomarna trodde att de fick dricka alkohol för sina föräldrar svarade nästan två tredjedelar i grundskolan och nästan hälften på gymnasiet nej. 10 8 6 4 67,4% 47,9% 22,9% 27,9% 29,2% 4,7% Ja Nej Vet inte Sida 30

Jämfört med 2011 har andelen ungdomar som uppgett att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar ökat i båda ålderskategorierna. Arbete och ekonomi Extraarbete Drygt 10 procent av ungdomarna i grundskolan har ett extraarbete och motsvarande siffra för de på gymnasiet är drygt 22 procent. Knappt 21 procent av de svarande i grundskolan och drygt 26 procent på gymnasieskolan har försökt att få tag i ett extraarbete men inte lyckats få något. 10 8 6 4 22,4% 26,5% 20,9% 10,5% Ja Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas 68,6% 51, Nej, har inte försökt/vill inte ha Sedan 2011 har andelen åttondeklassare som hade extrajobb minskat. Andelen gymnasieelever som försökt få ett extrajobb utan att lyckas har ökat. Sommarjobb under 2014 Drygt 20 procent av åttondeklassarna och drygt 70 procent av gymnasieeleverna hade ett sommarjobb under 2014. 10 8 6 71,4% 61,6% 4 2 16,3% 20,4% 8,2% Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas Nej, sökte inte något Sida 31

Andelen ungdomar som hade sommarjobb har ökat sedan 2011. Framtiden Framtidsplaner På frågan vad grundskoleeleverna vill göra efter avslutad utbildning utgjorde att fortsätta studera på gymnasiet drygt 80 procent. Av gymnasieeleverna vill drygt en tredjedel studera på folkhögskola, högskola eller universitet alternativt börja jobba i Sverige eller utomlands. Vet inte Studera utomlands Studera på komvux 8,2% 10,4% Studera på högskola eller universitet i Sverige 33,3% Studera på folkhögskola Resa Jobba utomlands Jobba någon annanstans i Sverige Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 4,2% 14,6% 16,7% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag Börja jobba Annat 5,9% 10,4% 1,2% 22,4% 62,4% I linje med resultaten från 2011 vill grundskoleeleverna gå en gymnasieutbildning efter högstadiet medan gymnasieungdomarna vill studera vidare eller börja jobba. Utflytt från kommunen Drygt 44 procent av eleverna i grundskolan och 75 procent av eleverna på gymnasiet tror att de kommer vilja flytta från sin nuvarande kommun. Notera att ungdomarna som besvarat frågan kan bo i annan kommun än Bengtsfors. Sida 32

10 8 75, 6 4 44,7% 41,2% 14,1% 16,7% Ja Nej Vet inte Sedan 2011 har andelen grundskoleelever som tror att de kommer flytta från kommunen ökat medan gymnasieelever i högre utsträckning uppger att de planerar att stanna kvar. Faktorer som kan påverka återflytt Gymnasieeleverna fick svara på frågan vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till sin hemkommun. Den främsta orsaken är närhet till släkt och familj följt av jobb samt bättre miljö för barn att växa upp i. Annat 4,1% Bättre miljö för barn att växa upp i 18,4% Större möjligheter att utöva mina fritidsaktiviteter Lätt att få egen bostad Närheten till stan Närheten till naturen 4,1% 2, 8,2% Närheten till släkt och familj 36,7% Flick-/pojkvän eller kompisar Studier Jobb 10,2% 8,2% 18,4% Sida 33

Gymnasieeleverna uppger att det som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till sin hemkommun är närhet till släkt och familj, bättre miljö för barn att växa upp samt jobb. Samma alternativ uppgavs under 2011. Framtidsvision Ungdomarna i båda ålderskategorierna har en övervägande positiv syn på framtiden. Drygt 63 procent av åttondeklassarna har uppgett att de är mycket eller ganska positiva medan motsvarande siffra för gymnasieeleverna är drygt 57 procent. 10 8 6 4 28,2% 25,5% 7. Är mycket positiv 35,3% 31,9% 22,4% 17, 17, 10,6% 6. 5. 4. Varken eller 2,4% 4,3% 1,2% 3. 2. 1. Är mycket negativ Ungdomarnas framtidsvision är liksom under 2011 övervägande positiv. Sida 34