LUPP. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Transkript

1 LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

2 LUPP! För att kommunen ska kunna ta bra beslut som rör unga är det viktigt med kunskap om hur unga i kommunen har det och hur de tänker om sin tillvaro. Det är naturligtvis unga själva som vet bäst vad de vill. Därför genomför Österåkers kommun vart tredje år livsstilsundersökningen LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som är framtagen av den statliga myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor MUCF (fd. Ungdomsstyrelsen). SVERIGE UNDER LUPP LUPP har använts runt om i Sverige sedan 2001 och hälften av alla kommuner har genomfört undersökningen minst en gång.... SÅ HÄR GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN LUPP genomförs i form av en så kallad urvalsundersökning som innebär att man undersöker ett mindre urval av den större grupp man vill veta mer om. För att få god kunskap om både yngre och lite äldre ungdomar har alla elever som går i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet i Österåkers kommun fått möjligheten att genomföra enkäten i skolan. Enkäten genomförs elektroniskt via webben och resultatet sparas på servrar som tillhör MUCF för att sedan finnas tillgängliga för analys. Enkätperioden pågick under 6 veckor och totalt svarade 459 ungdomar på enkäten. SVARSFREKVENS Årskurs 8 LUPP-enkäten hjälper kommunerna att på ett enkelt sätt få kunskap om vad kommunens unga tycker och tänker om inflytande, demokrati, hälsa, arbete, fritidsutbud, situationen i skolan, känslan av trygghet och vilka framtidsplaner de har. UTVECKLING AV UNGDOMSPOLITIKEN Enkäten är anpassad för att passa olika åldersgrupper och i Österåker är det årskurs 8 och år 2 på gymnasiet som får möjlighet att ge sin bild av hur det är att vara ung i Österåker. Tanken är att resultatet bland annat ska kunna ligga till grund för politiska beslut för att utveckla den lokala ungdomspolitiken. År 2 gymnasiet Svarsfrekvens: 81% 57% Antal svarande elever: Tjejer 47% 32% Killar 50% 67% Annan könstillhörighet 3% 1%

3 Bra att veta om undersökningen Det är alltid viktigt att tolka statistik med försiktighet. Siffrorna kan visa oss mer eller mindre tydliga tendenser, men det är viktigt att inte tolka siffrorna som en absolut sanning. I årskurs 8 är svarsfrekvensen hög och könsfördelningen jämn, vilket ger materialet hög tillförlitlighet. I år 2 på gymnasiet ska vi till att börja med komma ihåg att det endast är elever som går gymnasiet i kommunen som fått möjlighet att fylla i enkäten. Dessutom är svarsfrekvensen något låg och könsfördelningen är ojämn då dubbelt så många killar som tjejer fyllt i enkäten. Detta ger materialet om de äldre ungdomarna sämre tillförlitlighet och innebär att det kan finnas upplevelser och synpunkter i den äldre åldersgruppen som inte upplevs stämma överens med det som presenteras. I rapporten presenteras inte exakt alla frågor som enkäten ställer, utan utvalda frågor inom varje område, vars resultat är särskilt intressanta eller beaktansvärda. VI ÄR ALLA OLIKA Det är klokt att hålla i åtanke att vi människor kan tolka frågor och svarsalternativ olika. Vi har alla olika personligheter och tidigare erfarenheter i livet att utgå ifrån. Vissa frågor kanske upplevs som svåra eller jobbiga att svara på, varpå den som svarar på enkäten helt enkelt har kunnat hoppa över den frågan. Även detta skapar ett bortfall som, förutom svarsfrekvensen, kan påverka tillförlitligheten i undersökningen. Vad tycker du om livet i största allmänhet när det kommer till följande? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ganska/ Varken nöjd Ganska/ mycket mycket nöjd eller missnöjd missnöjd Din skolsituation 76% / 68% 17% / 22% 6% / 10% Din hälsa 83% / 73% 14% / 18% 4% / 9% Dina kompisrelationer 90% / 79% 7% / 14% 3% / 6% Dina familjerelationer 88% / 79% 7% / 14% 5% / 6% Din ekonomi 71% / 55% 19% / 25% 9% / 20% Din utbildning 73% / 76% 20% / 17% 7% / 7% Ditt liv i sin helhet 82% / 80% 11% / 13% 7% / 6% EN GEMENSAM GRUND Det kan vara bra att komma ihåg dessa saker när man nu står i begrepp att läsa och tolka siffror och tabeller. LUPP är främst till för att lyfta och aktualisera frågor som rör unga. Resultatet hjälper oss, både ung och vuxen, att få en aning om hur läget ser ut i sin helhet bland kommunens unga invånare. LUPP-rapporten ger en gemensam kunskapsgrund för unga och vuxna att stå på för att kunna diskutera vidare om frågorna mer på djupet. Kanske kan vi då närma oss varandra och komma överens om hur vi tillsammans kan göra Österåker till en ännu bättre kommun.

4 Den växande kommunen Österåker är en ung kommun där 37% av befolkningen är under 25 år. Genomsnittet i riket ligger på 31%. (SCB, 2013). På många sätt skulle vi kunna likna kommunen vid just en ung individ som växer och utvecklas i snabb takt, både till utseende och innehåll. För 30 år sedan bodde ca personer i Österåker och stora delar av landytorna bestod av bondgårdar och betesmarker. Idag lever drygt invånare i kommunen, som fortsätter att växa och utvecklas till en vacker och livskraftig småstad i Stockholms skärgård. En strävan som innebär att prova nya vägar, testa sig fram och lära av sina misstag - precis som man gör när man är ung. 37% av Österåkers befolkning är under 25 år. Allt växande innebär ett behov av en del gynnsamma förutsättningar. Det behövs utrymme, kunskap, goda förebilder, möjligheter, utrymme för egna initiativ och någon som tror på en, någon som vågar satsa och som kan förlåta misstag. Så hur ser förutsättningarna för växande ut för kommunens unga människor? Det finns ett stort och varierat utbud av skolor att välja på, både kommunala och fristående. Föreningslivet är stort, aktivt och varierat med många olika inriktningar inom idrott, kultur och friluftsliv. Kommunen har också fyra musikskolor som tillsammans bidrar till ett stort utbud och i princip obefintliga köer. Enligt en enkät som Boverket har genomfört i alla kommuner framgår att kommunen uppskattar att det råder ett underskott på bostäder för unga. Det sker satsningar på byggande av mindre lägenheter i kommunen som skulle kunna gynna unga, men det rör sig inte om några särskilda ungdomsbostäder. När det kommer till möjligheterna för unga att skapa egna aktiviteter och organisera sig och få stöd utifrån sina egna intressen finns utrymme för utveckling och nytänkande.

5

6 SKOLA I ÖSTERÅKER FINNS ÅTTA GRUNDSKOLOR OCH TRE GYMNASIESKOLOR ATT VÄLJA BLAND, ALLA MED EGNA PROFILER OCH INRIKTNINGAR. I DETTA FÖRSTA AVSNITT TITTAR VI NÄRMRE PÅ HUR KOMMUNENS UNGDOMAR UPPLEVER SKOLAN.

7 SKOLA Ett liv i skolan Skolan är den plats där man som ung spenderar den största delen av sin vakna tid. Så hur upplever kommunens unga sitt liv i skolans värld? Vi kan se en del skillnader mellan högstadieelevernas och gymnasieelevernas upplevelser, men generellt sett verkar de unga som svarat på enkäten ganska nöjda med sin tillvaro på skolans område. En hög andel av gymnasieeleverna anser att skolmiljön är ganska eller mycket bra. I högstadiet är det drygt hälften som håller med i det påståendet. Vidare anser en femtedel av högstadieungdomarna att skolmiljön är ganska eller mycket dålig medan det i gymnasiet bara är några få procent som håller med om det. Skolbibliotekens roll har självklart förändrats i och med teknikens snabba utveckling och idag används inte skolbiblioteket på samma sätt som förut. Skolbiblioteken får liknande betyg i båda åldergrupperna då närmare 3 av 10 tycker att de är bra medan drygt 4 av 10 tycker att det är dåligt. En fråga vi kan ställa oss är om eleverna efterfrågar en ny typ av skolbibliotek som tillgodoser deras behov på ett bättre sätt? Skolmaten är det område som får absolut sämst betyg av båda åldersgrupperna där majoriteten av de unga anser att maten i skolan inte håller måttet. Detta är absolut något att titta närmre på då vi vet att matvanor till stor del påverkar allmäntillstånd och inlärningsförmåga. 3 av 4 tycker att undervisningen i skolan är bra. Skolans huvuduppdrag, undervisningen, är det område som får allra högst betyg i båda åldersgrupperna. 3 av 4 unga anser att undervisningen är ganska eller mycket bra. Även möjligheterna till att få stöd och hjälp om man behöver det, får ganska bra siffror då närmare 7 av 10 i båda åldergrupperna upplever det som ganska eller mycket bra. Men även om majoriteten är ganska nöjda, är det viktigt att belysa att här också finns också en grupp som inte anser sig få det stöd de har rätt till. Det rör sig om 14 procent i grundskolan och 10 procent i gymnasiet som tycker att möjligheten till att få stöd och hjälp är ganska eller mycket dålig. Samma siffror gäller elevhälsovården, de flesta anser att den fungerar bra men det finns även här finns en grupp som inte tycker att den lever upp till förväntningarna. Vad eleverna tycker om tillgången till datorer varierar kraftigt mellan åldersgrupperna och beror med stor sannolikhet på att de flesta gymnasieelever får en egen dator vid skolstart. Kanske är detta något att titta vidare på då högstadieeleverna uttrycker ett behov av bättre tillgång till datorer i skolan? Lärarna får bra betyg där 7 av 10 högstadieelever tycker att lärarna är ganska eller mycket bra. Gymnasieeleverna verkar vara ytterligare lite mer nöjda med de vuxna i skolan då 8 av 10 anser att lärarna är ganska eller mycket bra. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ganska/ Varken bra Ganska/ mycket bra eller dåligt mycket dåligt Skolmiljön 53% / 85% 25% / 11% 22% / 4% Skolbiblioteket 31% / 25% 25% / 36% 45% / 40% Skolmaten 22% / 13% 16% / 22% 62% / 65% Undervisningen 73% / 76% 18% / 19% 9% / 5% Möjlighet att få extra hjälp och stöd om du behöver det 67% / 66% 19% / 26% 14% / 9% Elevhälsovården 55% / 53% 30% / 37% 15% / 10% Tillgången till datorer 58% / 90% 15% / 7% 27% / 3% Lärarna 69% / 81% 22% / 16% 9% / 3%

8 SKOLA Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ganska/ väldigt mycket Ganska lite/ ingenting Vad du får lära dig 32% / 41% 68% / 60% Vilka böcker/läromedel ni ska ha 19% / 35% 82% / 65% Hur ni ska arbeta - ex. grupparbeten/projektarbeten 38% / 57% 63% / 43% Skolmiljön inne 29% / 41% 72% / 58% Skolmiljön ute 24% / 34% 76% / 67% Reglerna i skolan 18% / 25% 82% / 75% Läxorna 23% / 34% 77% / 65% Proven 23% / 45% 78% / 55% Skolmaten 12% / 15% 87% / 84% Schemat 14% / 23% 86% / 76% Drygt 6 av 10 unga tycker inte att maten i skolan håller måttet. INFLYTANDE I SKOLAN Att ha inflytande över sitt eget liv har betydelse för hälsan. Vi människor mår bra av att ha kontroll över våra liv och kunna påverka vår situation. Så hur upplever de unga sina möjligheter till inflytande i skolan? ÖKAT INFLYTANDE PÅ GYMNASIET Det är värt att notera att den äldre åldersgruppen upplever att de får betydligt större möjligheter att påverka i skolan än vad den yngre gruppen gör. Eventuellt kan det förklaras av att det är vanligt att unga med ökad ålder förväntas ta större ansvar och då får ökade möjligheter att påverka. Det är även intressant att gymnasieeleverna också vill vara med och påverka i högre grad än högstadieeleverna. Något som signalerar att ökade upplevda möjligheter att påverka också kan föda ett intresse av att få vara med och bestämma i ännu högre grad. Gemensamt för båda åldergrupperna är att majoriteten av de unga vill vara med och bestämma ganska eller väldigt mycket om samtliga frågor som tas upp. LÄXOR OCH SKOLMAT De områden som de unga upplever att de får vara med och bestämma mest om, rör hur de ska arbeta, undervisning och inomhusmiljön. Minst upplever de att de får vara med och bestämma om läromedel, schemat och skolmaten. På listan om vad unga vill vara med och bestämma om är det hur man ska arbeta, läxorna och skomaten som ligger i topp. Man vill alltså vara med och bestämma ännu mer om det man upplever att man får bestämma ganska mycket om redan. Det är lätt att konstatera att ungdomarna i båda åldersgrupperna vill vara med och påverka i betydligt större utsträckning än vad de idag upplever att de får möjlighet till.

9 SKOLA Unga vill vara med och bestämma i skolan i betydligt högre utsträckning än de idag upplever att de har möjlighet till. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ganska/ väldigt mycket Ganska lite/ ingenting Vad du får lära dig 70% / 82% 29% / 18% Vilka böcker/läromedel ni ska ha 55% / 61% 46% / 39% Hur ni ska arbeta - ex. grupparbeten/projektarbeten 74% / 85% 27% / 15% Skolmiljön inne 66% / 73% 34% / 58% Skolmiljön ute 55% / 56% 45% / 43% Reglerna i skolan 59% / 63% 42% / 37% Läxorna 74% / 75% 26% / 24% Proven 69% / 77% 32% / 23% Skolmaten 73% / 79% 28% / 21% Schemat 72% / 77% 29% / 23%

10 "Det viktigaste är att man som elev känner att de vuxna i skolan lyssnar på en." EMELIE, 16 år - Vi elever vill ofta vara med och bestämma mer. Exempelvis vilka läroböcker vi ska använda eller hur man ska redovisa. Man borde få bli bedömd utifrån det allra bästa man kan åstadkomma. Vissa är duktiga på muntliga presentationer medan andra kanske är bättre i skrift. Jag skulle vilja att man satsar mer på att unga ska känna sig lyssnade på av personalen i sin skola. Det tycker jag är viktigast. Ytterligare något som Emelie anser behöver utvecklas i skolan är skolhälsovården. - Jag tycker det är dåligt att skolhälsovården sällan finns tillgängliga på skolan på heltid. Man kan sällan välja eller planera när man behöver hjälp av en kurator eller skolsköterska. Vi elever behöver ibland stöd och hjälp på en gång och kan inte alltid vänta.

11 SKOLA På det hela taget upplever majoriteten av de unga att det råder en bra stämning i skolan och att elever och lärare bemöter varandra med respekt. De allra flesta är också överens om att sexuella trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och våld inte är ett problem i skolan. Österåker har på dessa områden dessutom bättre resultat än rikssnittet både i gymnasiet och på högstadiet. Om vi vänder på siffrorna och fokuserar på de elever som inte upplever att de har det bra i skolan är det i genomsnitt 7 procent av högstadieeleverna som upplever att mobbning, sexuella trakasserier, våld och främlingsfientlighet är ett problem i skolan. Detsamma gäller ca 4 procent i gymnasiet. Cirka 17 procent av de unga i högstadiet och 9 procent i gymnasiet upplever inte att skolan agerar om en elev blir kränkt av en lärare eller mobbad av en annan elev. Dessutom är det 1 av 10 i den yngre gruppen och 1 av 20 i den äldre gruppen som inte anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan. Vidare är det vanligare att de unga i båda åldergrupperna anser att flickor får bättre möjligheter i skolan än pojkar. Enligt läroplanen ska eleverna i skolan få vara med och påverka sin vardag i skolan, något som vanligtvis brukar tillgodoses genom klass- och elevråd på skolan. 40 procent i den yngre åldergruppen och 34 procent i den äldre, upplever att det stämmer ganska eller mycket bra att de har fått information om vad elever ska ha inflytande över i skolan. 18 procent bland de yngre och 25 procent av de äldre anser att det påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt. Cirka 40 procent i båda grupperna tycker att det stämmer vare sig bra eller dåligt. Vidare anser drygt 4 av 10 i båda åldrarna att påståendet om att skolan uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd och elevråd, stämmer ganska eller mycket bra. Cirka en fjärdedel anser att det stämmer ganska eller mycket dåligt. En dryg tredjedel upplever att det varken stämmer bra eller dåligt. Ungefär hälften i båda åldrarna anser att det stämmer ganska eller mycket bra att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. I den yngre åldergruppen upplever 23 procent att det påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt. Detsamma gäller 17 procent i den äldre gruppen. 27 procent av de yngre ungdomarna och 36 procent av de äldre anser att påståendet stämmer vare sig bra eller dåligt. Generellt sett ser det alltså relativt lika ut i åldergrupperna när det kommer till hur unga upplever att elevdemokratin fungerar på skolan. Hur tycker du att det är i din skola? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Stämmer ganska/mycket bra Stämmer Stämmer varken ganska/mycket bra eller FYLL dåligt PÅ HÄR!! dåligt Det är bra stämning i skolan 75% / 84% 17% / 13% 8% / 3% Mobbning är ett problem i skolan 7% / 3% 20% / 15% 73% / 82% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 58% / 52% 26% / 39% 16% / 9% Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 8% / 4% 28% / 29% 64% / 67% Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 6% / 4% 20% / 18% 74% / 78% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 69% / 79% 20% / 15% 11% / 6% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 57% / 58% 25% / 33% 18% / 9% Våld är ett problem i skolan 6% / 4% 16% / 15% 78% / 81% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 9% / 3% 27% / 27% 64% / 70% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 17% / 7% 31% / 30% 52% / 63% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 40% / 34% 42% /41% 18% / 25% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 41% / 42% 33% / 36% 26% / 22% Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 50% / 47% 27% / 36% 23% / 17%

12 FRITID FRITIDEN ÄR EN VIKTIG DEL AV UNGAS LIV SOM GER UTRYMME FÖR ÅTERHÄMTNING, UMGÄNGE MED FAMILJ OCH VÄNNER, MOTION OCH AKTIVITET. HÄR DYKER VI DJUPARE I UNGAS ÅSIKTER OM SIN FRITID.

13 FRITID Har unga tid med fritid? Fritid är i ordets rätta mening den tid då man förfogar över sig själv utöver den tid man jobbar eller går i skolan. Det är den tid man har möjlighet att göra sådant man tycker är roligt, avkopplande eller kanske spännande. Kanske gillar man att träna så att man blir riktigt trött, utmana sig att bli starkare och snabbare på olika sätt. Eller så skriver man egna låtar, fotograferar eller varför inte bara tittar på en bra film? MYCKET ATT GÖRA Båda åldersgrupperna verkar vara överens om att fritidsutbudet i kommunen är bra och de flesta upplever att det finns ganska gott om saker att hitta på. Drygt en femtedel anser att det finns ganska lite att göra och 1 av 20 anser att det finns väldigt lite eller rent av ingenting att aktivera sig med. När vi tittar på hur mycket fritid de unga upplever att de har i sin vardag så varierar det något mellan den äldre och den yngre åldersgruppen. Oroväckande nog upplever nästan 4 av 10 av de deltagande gymnasieeleverna att de har för lite fritid, något som i längden kan riskera att leda till stress och sämre hälsa. Skillnaden mellan åldergrupperna är dessutom Hur mycket fritid har du? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 6% / 7% Jag känner att jag har lagom med fritid 62% / 54% Jag känner ofta att jag har för lite fritid 32% / 39% Hur mycket finns det att göra på fritiden? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Det finns väldigt mycket att göra 23% / 19% Det finns ganska mycket att göra 54% / 52% Det finns ganska lite att göra 19% / 24% Det finns väldigt lite/ingenting att göra 4% / 5% inte särskilt stor och drygt 3 av 10 i den yngre gruppen upplever sig också ha för lite fritid. Till viss del kanske också en allt för aktiv fritid kan bidra till en sorts fritidsstress - det finns så mycket att hitta på men man hinner inte med allt man vill. Drygt 1 av 20 unga upplever dessutom att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Det tillstånd som är eftersträvansvärt är givetvis en balans där individen känner att det finns tillräckligt med fritid till att göra det man vill samt vila och hämta energi, då är fritiden en tillgång. Glädjande nog upplever majoriteten av de unga i båda åldergrupperna att de har fritidsbalans och därmed lagom mycket fritid.

14 FRITID Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (År 2 på gymnasiet) Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 10% 28% 3% 1% 57% Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 14% 47% 16% 6% 17% Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 2% 6% 12% 7% 74% Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör bild eller film 18% 18% 8% 13% 42% Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 2% 5% 9% 23% 62% Läser böcker (även läsplatta) 4% 22% 17% 24% 33% Besöker bibliotek 0% 1% 13% 29% 57% Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utställning/bio 1% 2% 22% 58% 18% Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter) 1% 2% 4% 14% 79% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 1% 3% 4% 10% 83% Är ute i naturen/fiskar/jagar 1% 8% 19% 42% 29% Besöker ett sportevenemang 0% 7% 13% 34% 46% Kultur, idrott och motion toppar listan på fritidens aktiviteter bland kommunens unga.

15 FRITID Idrott och skapande aktivitet i fritidstoppen I båda åldergrupperna är det kultur, idrott och motion som toppar listan på fritidens aktiviteter. I gymnasiegruppen är det närmare 4 av 10 som idrottar eller motionerar i en klubb eller förening varje vecka och 6 av 10 motionerar eller tränar lika ofta fast utan klubb- eller föreningstillhörighet. I den yngre gruppen är det ännu fler som är klubb- eller föreningsaktiva med närmare 6 av 10 som motionerar eller idrottar i klubb eller förening. Drygt hälften av gruppen tränar på egen hand varje vecka eller oftare. Mest troligt är att en del av grupperna rör sig om samma individer som tränar både föreningsbundet och på egen hand. Skapande aktiviteter ligger i topp i båda grupperna med närmare en femtedel av den äldre gruppen som varje dag musicerar, 1 av 4 besöker ett kulturevenemang av något slag varje månad. spelar teater eller sysselsätter sig med foto och i den yngre gruppen rör det sig om en hel fjärdedel som gör detsamma. Sammanlagt handlar det om 4 av 10 gymnasieelever och 5 av 10 högstadieelever som musicerar, spelar teater eller ägnar sig åt foto och bild varje vecka eller oftare. Dessutom anger 16 procent av de äldre och 43 procent av de yngre att de ägnar sig åt att sy, snickra eller andra liknande aktiviteter varje månad eller oftare. 40 procent av de yngre och 26 procent av de äldre anger att de läser böcker eller läsplatta på sin fritid så mycket som varje vecka eller oftare. När det kommer till biblioteksbesök är det knappt 20 procent i den yngre gruppen och 14 procent i den äldre som besöker biblioteket varje månad eller oftare. I båda grupperna anger ungefär en fjärdedel att de går på någon slags kulturevenemang i form av teater, musikuppvisning eller bio varje månad eller ännu oftare. Gällande sportrelaterade evenemang svarar nästan 30 procent av de yngre och 20 procent av de äldre att de besöker ett sådant varje månad eller oftare. Av dem som svarat på enkäten är det drygt 3 av 10 högstadieelever som besöker någon fritidsgård varje månad eller oftare medan knappt 1 av 10 i den äldre målgruppen svarat att de gör detsamma. Drygt 3 av 10 yngre och 2 av 10 äldre uppger att de varje månad eller oftare är ute i naturen, jagar eller fiskar. I enkätens öppna frågor anger unga i båda grupperna att de saknar nöjesaktiviteter som bowling och biograf samt att de önskar fler mötesplatser. De upplever även att idrottsanläggningar av olika slag saknas. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (Årskurs 8) Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 13% 45% 2% 2% 38% Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 10% 41% 26% 6% 18% Skriver (t.ex poesi, dagbok, bloggar) 7% 6% 10% 8% 69% Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör bild eller film 26% 25% 10% 9% 30% Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 1% 36% 6% 20% 37% Läser böcker (även läsplatta) 18% 22% 21% 20% 19% Besöker bibliotek 1% 3% 14% 41% 41% Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utställning/bio 0% 1% 26% 59% 15% Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter) 1% 2% 5% 12% 78% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 6% 14% 11% 16% 53% Är ute i naturen/fiskar/jagar 6% 8% 19% 39% 28% Besöker ett sportevenemang 2% 10% 16% 40% 32%

16 FRITID Idrotten dominerar föreningslivet Vid sidan av skolan och fritidsgårdar är det de ideella föreningarna som möter barn- och ungdomar och bidrar till en meningsfull tillvaro. Genom föreningslivet lär sig barnoch ungdomar hur en demokrati fungerar och etiskt förhållningssätt till andra människor. Här skapas kontakter, nätverk och relationer som många gånger varar livet ut. Den ideella föreningen är unik på så sätt att den är demokratiskt uppbyggd och icke vinstdrivande vilket många gånger gör att medlemsavgifter kan hållas nere en förutsättning för att alla ska kunna vara med. I Österåker är det 60 procent i den yngre åldergruppen som uppger att de är medlem i en förening av något slag och 50 procent av den äldre gruppen uppger detsamma. Majoriteten av unga som är föreningsaktiva uppger att de Är du medlem i någon förening? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 60% / 49% Nej 40% / 51% är medlemmar i en idrottsförening/klubb. Därefter kommer alternativet annan samt datorförening/spelförening. Även hobbyförening och skolförening hör till de fem vanligaste alternativen. När det kommer till hur unga upplever att de får vara med och påverka i sin förening är det cirka en fjärdedel som skulle vilja vara med och påverka mer än de upplever att det får idag. Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? (Årskurs 8 / År 2 i gymnasiet) Ja, så mycket som jag vill 29% / 41% Ja, men mindre än jag skulle vilja 27% / 23% Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 45% / 36% Är du medlem i någon/några av följande föreningar? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (Följdfråga till de 60 respektive 49 procent som svarat JA på om de är med i en förening.) Ja Nej Idrottsförening/klubb 90% / 73% 10% / 27% Skolförening 14% / 24% 86% / 76% Friluftsförening 6% / 4% 94% / 96% Religiös förening/församling 8% / 15% 92% / 85% Kulturförening 6% / 6% 94% / 94% Etnisk förening (t.ex. en italiensk förening) 2% / 4% 98% / 96% Hobbyförening 18% / 9% 82% / 91% Politisk parti/ungdomsförbund 3% / 4% 97% / 96% Förening/organisation för samhällsfrågor 1% / 3% 99% / 97% Datorförening/spelförening 20% / 12% 80% / 88% Annan 21% / 16% 79% / 84%

17 "Jag har aldrig behövt sätta min fot utanför kommunens gränser för att ha en aktiv fritid." ROBIN, 19 år, har hunnit prova på en hel del av kommunens fritidsutbud för unga. Som elev på två av kommunens musikskolor, fritidsgårdsbesökare, konfirmationsledare och aktiv inom flera olika idrottsföreningar har han kunnat göra sig en god bild av utbudet. - Jag har provat på massor av olika aktiviteter och idrotter och har aldrig behövt sätta min fot utanför kommunen för att ha en aktiv fritid. Det är klart att det aldrig kan finnas nog med roliga aktiviteter, men jag tycker att det finns mycket här att göra på fritiden om man bara vill. Robin menar att man som ung också har ett eget ansvar för att skapa en meningsfull fritid. - Om det inte finns något man gillar så kan man ju försöka se till att skapa det man vill ha. Starta en förening eller ta kontakt med vuxna som kan hjälpa till. - Jag tror att det blir som allra bäst när vi unga själva får vara med och planera aktiviteter och utbud. Det blir liksom en helt annan grej än att bara få det serverat.

18 HÄLSA HÄLSA HANDLAR OM ATT MÅ BRA FYSISKT, PSYKISKT OCH SOCIALT, INTE BARA DET FAKTUM ATT INTE VARA SJUK. I DETTA AVSNITT FÅR VI VETA MER OM HÄLSAN BLAND KOMMUNENS UNGA.

19 HÄLSA Hur mår kommunens unga invånare? Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Enligt världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan. Enligt rapporten Barn och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) från Socialstyrelsen står följande att läsa: Att unga individer uppnår bästa möjliga hälsa är särskilt angeläget av flera anledningar. Ett nedsatt hälsotillstånd redan i livets början kan få betydelse för individens hela framtid. En annan anledning är att många levnadsvanor som har betydelse för hälsan, grundläggs i barn- och ungdomsåren. Hälsorisker tidigt i livet, kan påverka hälsan långt fram i livet. Framtida folkhälsoutvecklingen är således i hög grad beroende av att barn och unga tillförsäkras en god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden. Barn- och ungdomstiden ska emellertid inte ses som en transportsträcka till vuxenlivet. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter som nästan alla länder inklusive Sverige har skrivit under, har barn rätt till goda uppväxtvillkor där det bland annat ingår rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Eftersom barn och unga är beroende av skydd och omsorg av vuxna, ställer det särskilda krav på hänsyn till barns och ungas behov. 64% uppger att de har känt sig stressade en gång i veckan eller oftare. Så hur mår unga i Österåker? Generellt bedömer de yngre ungdomarna sin hälsa som god i högre utsträckning än de äldre. Sammanlagt uppger 78 procent av de yngre att de bedömer sin hälsa som ganska eller mycket bra. Detsamma gäller 66 procent av de äldre. Ca en femtedel i båda grupperna upplever att deras hälsa är vare sig bra eller dålig. Fem procent bland de yngre och tretton procent bland de äldre upplever sin hälsa vara ganska eller mycket dålig. När det kommer till besvär som de unga upplevt det senaste halvåret är situationen långt ifrån önskvärd. En gång i veckan eller oftare har: 44 procent av de yngre och 33 procent av de äldre haft ont i huvudet. 24 procent av de yngre och 32 procent av de äldre haft ont i magen. 64 procent i båda grupperna känt sig stressade. 44 procent av de yngre och 51 procent av de äldre haft svårt att somna. 78 procent av de yngre och 81 procent av de äldre känt sig trötta under dagarna. 51 procent av de yngre och 48 procent av de äldre sovit dåligt på natten. Även om människor i alla åldrar kan känna av liknande besvär då och då, kan det också tolkas som klassiska stressymptom som våra unga upplever. Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) mycket bra 30% / 25% ganska bra 48% / 41% varken bra eller dålig 18% / 21% ganska dålig 4% / 10% mycket dålig 1% / 3%

20 HÄLSA Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Huvudvärk 5% / 5% 19% / 13% 20% / 15% 32% / 32% 24% / 34% Ont i magen 3% / 6% 8% / 13% 13% / 13% 47% / 25% 29% / 44% Känt dig stressad 12% / 18% 30% / 24% 22% / 22% 27% / 20% 9% / 15% Svårt att somna 15% / 13% 21% / 15% 18% / 23% 26% / 25% 20% / 23% Trött under dagarna 22% / 22% 36% / 36% 20% / 23% 18% / 11% 4% / 8% Sovit dåligt på natten 13% / 7% 18% / 28% 20% / 13% 25% / 29% 23% / 23% Drygt 8 av 10 unga tränar så att de svettas eller blir andfådda en gång i veckan eller oftare.

21 HÄLSA Många unga är fysiskt aktiva I genomsnitt 62 procent i båda åldergrupperna uppger att de inte är sjuka lika ofta som sina vänner och skolkamrater. En tredjedel i båda åldrarna upplever sig vara sjuka lika ofta som sina vänner och kamrater och 4 procent bland de yngre och 7 procent bland de äldre upplever att de är sjuka oftare. När det kommer till fysisk aktivitet är det en stor andel unga som tränar och rör på sig regelbundet. I båda åldrarna uppger ca 14 procent att de tränar varje dag och varannan ung uppger att de gör det flera gånger i veckan. Ca 20 procent motionerar en gång i veckan och för 13 procent bland de yngre och 4 procent bland det äldre blir träningen av någon gång i månaden. 3 procent i den yngre åldergruppen uppger att de tränar mer sällan eller aldrig. Bland de äldre gäller detsamma 10 procent. Rökning minskar bland unga Andelen unga som röker cigaretter har minskat i båda åldergrupperna sedan förra mätningen som gjordes Bland de yngre uppger 87 procent att de aldrig röker och i den äldre gruppen stämmer 61 procent in i det påståendet. Därtill är det 3 procent färre i den yngre gruppen och 8 procent färre i den äldre gruppen som uppger att de röker varje dag. När det kommer till användande av snus uppger 96 procent av de yngre ungdomarna att de aldrig snusar, vilket också innebär en förbättring sedan 2010 års mätning. Bland äldre ungdomar verkar däremot användandet av snus ha blivit något mer vanligt då andelen som uppger att de aldrig snusar har minskat med 6 procent. Andelen äldre ungdomar som uppger att de snusar varje dag står dock kvar på samma nivåer som tidigare mätning. ca 50% tränar flera gånger i veckan Hur ofta är du sjuk? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Jag är inte sjuk lika ofta som andra 63% / 61% Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra 33% / 32% Jag är sjuk oftare än andra 4% / 7% Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Varje dag 15% / 13% Flera gånger i veckan 52% / 50% En gång i veckan 17% / 21% Någon gång i månaden 13% / 4% Mer sällan eller aldrig 3% / 11%

22 HÄLSA Hur ofta brukar du? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Röka cigaretter 87% / 61% 6% / 12% 4% / 6% 1% / 5% 1% / 4% 3% / 12% Snusa 96% / 76% 2% / 8% 1% / 6% 0% / 1% 0% / 2% 2% / 6% Dricka folköl 85% / 67% 6% / 14% 6% / 12% 1% / 5% 0% / 1% 2% / 1% Dricka starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit 84% / 40% 7% / 17% 6% / 23% 1% / 14% 0% / 4% 2% / 2% Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 5% / 37% Nej 80% / 40% Vet inte 15% / 23% Alkohol och droger Oron för ungas nyfikenhet på och användande av alkohol och droger finns ständigt närvarande och föräldrar, lärare, fritidsgårdspersonal, tränare och andra vuxna jobbar målmedvetet med det förebyggande arbetet för att minimera riskerna och skydda våra unga. När det kommer till användande av alkohol ser det naturligtvis olika ut i de båda åldergrupperna. I den yngre gruppen uppger ca 85 procent att de aldrig dricker vare sig folköl eller starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit. Cirka 7 procent dricker någon gång per år och lika många någon gång i månaden. 0-2 procent uppger att de dricker en gång i veckan eller oftare. I den äldre gruppen uppger 67 procent att de aldrig dricker folköl och 40 procent att de aldrig dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit. Drygt 1 av 10 dricker folköl någon gång per år och lika många någon gång i månaden. 5 procent uppger att de dricker en gång i veckan och sammanlagt 2 procent att de gör det flera gånger i veckan eller oftare. 17 procent uppger att de dricker starkare alkohol någon gång per år och 23 procent någon gång i månaden. 14 procent uppger att de dricker en gång i veckan och 2-4 procent att det händer flera gånger i veckan eller oftare. Anmärkningsvärt är att andelen föräldrar som är restriktiva med alkohol, minskar med 40 procent på de tre år som skiljer åldergrupperna åt. Detta trots att de flesta ungdomar som går andra året på gymnasiet ännu inte är myndiga. Samt att en ganska stor andel unga inte vet huruvida deras föräldrar anser det vara ok att de dricker alkohol eller inte. När det kommer till narkotika uppger 95 procent i den yngre gruppen och 83 procent i den äldre att de aldrig har provat någon drog av något slag. Bland de unga som har använt narkotika är marijuana vanligast.

23 HÄLSA Har du någon gång använt narkotika? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja, flera gånger 1% / 6% Ja, ett fåtal gånger 1% / 5% Ja, en gång 3% / 6% Nej 95% / 83% Vilken typ av narkotika har du använt? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (på denna fråga kan samma person välja flera alternativ) Hasch/marijuana (cannabis) 3% / 14% Amfetamin/heroin/kokain 1% / 3% Sömn-/lugnande medel utan läkarordination 1% / 3% Ecstasy/LSD 0% / 3% GHB 0% / 1% Annat 1% / 2% Vet inte 1% / 0%

24 TRYGGHET HUR EN MÄNNISKA UPPLEVER TRYGGHET ÄR HÖGST INDIVIDUELLT. I DETTA AVSNITT HAR KOMMUNENS UNGA FÅTT TYCKA TILL OM HUR DE SER PÅ TRYGGHETEN I DEN EGNA KOMMUNEN.

25 TRYGGHET Kan man mäta trygghet? Vi är alla unika och har olika behov i livet som skiljer sig från person till person beroende på bakgrund och livssituation. Trygghet är en känsla och ett tillstånd som vi känner inom oss en form av välbefinnande kan man säga. Vi har alla ett behov av att känna trygghet och säkerhet hemma, i skolan och när vi går på stan, oavsett om det är på dagen eller mitt i natten. Eftersom vi alla är olika kan en grupp människor uppleva en och samma situation på helt olika sätt. Då trygghet handlar så mycket om hur vi upplever och reagerar på olika situationer, kan det vara svårt att mäta trygghet. Men genom att ställa olika frågor vi kan i alla fall få en uppfattning om hur tryggheten i kommunen upplevs. I Österåker jobbar kommunen på flera olika sätt för att öka tryggheten. Det finns vaktbolag, nattvandrare och fältgrupp som rör sig runt om i kommunen för att unga ska kunna känna sig trygga. Kommunen har även en trygghetssamordnare samt ett trygghetsråd som jobbar för att öka tryggheten för alla kommunens invånare. Ungas upplevelser När unga som svarade på enkäten blev ombedda att titta tillbaka på det senaste halvåret i sitt liv, anger majoriteten i båda åldersgrupperna att de inte har blivit utsatta för eller upplevt något av de angivna alternativen, vilket är positivt. Däremot anger cirka 8 procent i båda åldergrupperna att det inte har vågat gå ut och cirka 10 procent i båda grupperna anger att någon har hotat dem. I den yngre gruppen anger 11 procent att någon har stulit från dem och detsamma gäller 7 procent i den äldre gruppen. Cirka 2 procent i båda grupperna har blivit utsatta för misshandel. 1 av 10 har blivit hotade någon gång under det senaste halvåret. Vidare uppger 3 procent av den yngre gruppen och 1 procent bland de äldre att de har blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande. För att kunna skydda barn och unga från sådana upplevelser och övergrepp är det viktigt att vuxna vågar se och agera när de misstänker att ett barn far illa. Enligt socialtjänstlagen bör alla privatpersoner anmäla vid misstanke om att ett barn far illa, medan det är en absolut skyldighet för anställda som arbetar med barn och unga, exempelvis inom skola eller omsorg. Även om en anmälan kan vara svår eller jobbig, är det alltid barnets bästa som är viktigast och ska stå i centrum. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? (Årskurs 8 / År 2 i gymnasiet) Jag har inte vågat gå ut 9% / 7% Någon har hotat mig 9% / 10% Någon har stulit från mig 11% / 7% Jag har blivit utsatt för misshandel 2% / 3% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 3% / 1% Inget av detta har hänt mig 69% / 76%

26 TRYGGHET Känner du dig trygg på följande ställen? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja, alltid Ja, oftast Nej I hemmet 89% / 92% 9% / 7% 2% / 1% I mitt bostadsområde på kvällen/natten 42% / 65% 47% / 29% 11% / 6% I mitt bostadsområde på dagen 82% / 92% 15% / 7% 3% / 1% På väg till eller från skolan 72% / 81% 24% / 18% 3% / 1% I klassrummet 75% / 87% 22% / 13% 3% / 1% På rasterna i skolan 77% / 86% 20% / 12% 3% / 2% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 52% / 62% 38% / 24% 10% / 14% Ute på stan eller i centrum 41% / 50% 52% / 43% 6% / 7% På buss, tåg eller liknande 42% / 57% 49% / 39% 8% / 3% På nätet 48% / 66% 43% / 27% 9% / 7% På uteställen 50% 44% 6% OBS! Hög andel som hoppat över denna fråga, ca 20% i Årskurs 8 och 10% i år 2. Tryggast upplever de unga sig vara i det egna hemmet och i sitt bostadsområde på dagtid.

27 TRYGGHET Tryggheten varierar Det kanske inte är särskilt överraskande att tryggheten upplevs som störst i det egna hemmet, men till och med där finns det unga som inte känner sig hundra procent trygga. Känslan av trygghet i det egna bostadsområdet varierar kraftigt beroende på om det gäller dag- eller kvällstid då betydligt fler känner sig otrygga under kvällstid. På lektions-tid, raster och på väg till och från skolan upplever sig de allra flesta unga i båda åldergrupperna att de alltid eller oftast är trygga. På fritidsgården uppger ca 90 procent att de alltid eller oftast känner sig trygga och i det offentliga rummet på stan/i centrum, i lokaltrafiken och på nätet likaså, även om andelarna mellan de två ja-alternativen varierar. Tydligt är att de unga i den äldre åldersgruppen i högre utsträckning känner sig trygga än den yngre. Orättvis behandling En dryg fjärdedel av de unga uppger att de någon gång under det senaste halvåret upplevt sig blivit orättvist behandlade så att de har mått riktigt dåligt efteråt och ytterligare 10 procent uppger att de har upplevt detta vid ett flertal tillfällen. Sammanlagt rör det sig alltså om cirka 35% som upplever sig ha blivit orättvist behandlade en eller fler gånger under den senaste tiden. Av dessa 35 procent uppger 4 av 10 unga i båda åldergrupperna att de blev orättvist behandlade av annan person, och knappt 30 procent uppger annat som alternativ, båda två alternativ vi tyvärr saknar möjlighet att få veta mera om. Cirka en tredjedel av de yngre och en knapp fjärdedel av de äldre som upplevt orättvis behandling uppger att det har skett i samband med skolan på något sätt; ca 35 % har en eller flera gånger upplevt sig blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de mått riktigt dåligt. av personal eller andra elever. Den yngre åldersgruppen anger i större utsträckning än den äldre att orättvisan skett i samband med socialtjänsten eller en organisation eller förening. 6 procent av de yngre upplever att det skett i kontakten med polis eller rättsväsende medan dubbelt så många av de äldre tycker detsamma. Ca 5 procent i båda åldersgrupperna upplever att det skett i samband med sjukvården. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Nej 63% / 66% Ja, någon gång 28% / 26% Ja, flera gånger 9% / 8% Jag blev orättvist behandlad av... (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (följdfråga till de 37 respektive 34 procent som svarat JA på ovanstående fråga. På denna fråga kunde samma person välja flera alternativ) Sjukvården 5% / 6% Polisen/rättsväsendet 6% / 12% Socialtjänsten 6% / 2% Organisation eller förening 7% / 2% Skolans personal 30% / 24% Andra elever 35% / 22% Annan person 39% / 39% Annat 28% / 27%

28 TRYGGHET Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 18% / 9% Nej 82% / 91% Var hände detta? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (Följdfråga endast till de 18 respektive 9 procent som svarat JA på ovanstående fråga. På denna fråga kunde samma person välja flera alternativ) På rasterna i skolan 57% / 4% I klassrummet 41% / 2% På nätet/i mobilen 27% / 2% På väg till eller från skolan 8% / 1% Ute på stan eller i centrum 8% / 2% På buss, tåg eller liknande 8% / 1% På träningen 8% / 1% På ett uteställe 6% / 1% I hemmet 4% / 1% I mitt bostadsområde på kvällen 4% / 1% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 4% / 1% I någon annans bostad 2% / 1% I mitt bostadsområde på dagen 2% / 0% I en föreningslokal 2% / 0% Annat 6% / 2%

29 TRYGGHET Upplevelser som sitter kvar Modern hjärnforskning visar att social utfrysning känns i hela kroppen bokstavligen. Samma delar i hjärnan aktiveras som vid fysisk smärta. Dessutom sitter minnet av social utfrysning kvar mycket längre än fysisk smärta. Uteslutning upplevs som ett livsfarligt tillstånd, vilket det också var under människans tidiga utveckling. Att bli utesluten av sin flock innebar mest troligt döden när vi alla var stenåldersmänniskor. Även immunförsvaret försämras vid utfrysning och gör kroppen mer mottaglig för sjukdomar, både som ung och senare i livet. (The deeper Science of SCARF, 2011, Savannah DeVarney & David Rock) Mobbning vanligare i grundskolan När det kommer till mobbning och utfrysning upplever 18 procent i den yngre åldergruppen och 9 procent i den äldre anger att de har upplevt det under det senaste halvåret. Mobbning eller utfrysning sker på många olika ställen där unga vistas, men vanligast är att det sker i skolan. Av dem som svarade att de har upplevt mobbing eller utfrysning svarade hela 57 procent av den yngre gruppen att det sker under rasterna i skolan. Detsamma gäller 4 procent i den äldre gruppen. Vidare uppger 47 procent av de yngre att det sker i klassrummet medan 2 procent av de äldre uppger detsamma. 18% av de yngre ungdomarna har upplevt mobbning eller utfrysning. Att bli mobbad eller utfryst via nätet eller mobilen uppger 27 procent av de yngre att de blivit, medan detsamma gäller 2 procent bland de äldre ungdomarna. Utifrån dessa siffror är det nära till slutsatsen att mobbning och utfrysning är vanligare i grundskolan än på gymnasiet.

30 INFLYTANDE OAVSETT ÅLDER HAR ALLA KOMMUNENS INVÅNARE RÄTT TILL INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET. MÅNGA GÅNGER KAN DET VARA EN TUFF UTMANING ATT SOM UNG GÖRA SIN RÖST HÖRD I EN VÄRLD FULL AV BESTÄMMANDE VUXNA. I DETTA AVSNITT GER UNGA SIN BILD AV SINA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA I KOMMUNEN.

31 INFLYTANDE Ungas rättigheter Barn och ungas rättigheter finns reglerade i FN:s barnkonvention, FN:s funktionshinderkonvention, skollagen, socialtjänstlagen och LSS (lagen om stöd och service till funktionsnedsatta). Dessutom beslutade riksdagen den 17 juni i år om en ny ungdomspolitik. Det nya målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Den nya ungdomspolitiken börjar gälla den 1 januari 2015 och har fem huvudområden: Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid Den nationella ungdomspolitiken är dock inte bindande för kommunerna utan varje kommun formulerar själv sin lokala ungdomspolitik. Det är kommunerna som bestämmer hur de vill skapa och utveckla sin politik för unga. Men ingen kommun är den andra lik och därför skiljer sig kommunernas förhållningsätt i arbetet med ungdomsfrågor. Det gör att ungas situation varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner. Enligt Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) är det, för att nå resultat med den kommunala ungdomspolitiken, viktigt att kommunerna: gör återkommande uppföljningar av ungas levnadsvillkor använder fakta som grund för beslut gör medvetna prioriteringar utifrån kunskap om unga. Ungdomar är naturligtvis experter på hur de själva upplever sina liv. Om vuxna ska få tillgång till ungas åsikter och erfarenheter måste de visa att de anser att unga är kompetenta och trovärdiga. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 44% / 45% Nej 56% / 55% Vilken är anledningen till att du INTE vill vara med och påverka? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (Följdfråga endast till de 56 respektive 55 procent som svarat NEJ på ovanstående fråga. På denna fråga kunde samma person välja flera alternativ.) Jag kan för lite om hur jag ska göra 31% / 41% Jag är inte tillräckligt intresserad 57% / 56% Jag har inte tid 31% / 17% Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall 38% / 38% Annat 10% / 10%

32 Många unga vill vara med och påverka I Österåker svarar 45 procent i båda åldersgrupperna att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. De resterande procenten som svarat att de inte vill vara med och påverka kunde välja fem olika alternativ till varför de inte ville. På denna fråga kunde de kryssa i flera alternativ. Av de 55 procent som angav att de inte ville vara med och påverka uppgav 31 procent av de yngre och 41 procent bland de äldre att det beror på att de kan för lite om hur de ska bära sig åt. Nästan alla som svarade nej angav även att de inte var tillräckligt intresserade. Cirka en tredjedel av dem som svarat nej i den yngre gruppen anger att det också beror på att de helt enkelt inte har tid. Detsamma gäller 17 procent av de äldre. Nästan 4 av 10 bland dem som svarade nej upplever att deras engagemang ändå inte skulle spela någon roll, då de som bestämmer Tänk dig att du är politiker i kommunen där du bor. Vad är viktigast att satsa på? Topp 5 - Årskurs 8 1. Skola 2. Arbete mot kriminalitet 3. Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 4. Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 5. Skapa arbeten för unga Topp 5 - År 2 på gymnasiet 1. Skola 2. Skapa arbeten för unga INFLYTANDE förmodligen inte skulle lyssna ändå. Självklart finns det ungdomar som också känner sig fullt nöjda med sin situation och inte känner behovet av att påverka eller förändra. Men det är ändå av stor vikt att de känner till hur de kan gå tillväga samt vilka rättigheter de faktiskt har, oavsett om de är myndiga eller inte, om det dyker upp en situation där de faktiskt vill vara med och säga sin mening. Om unga får välja Om man tittar på de områden som unga anser att kommunen bör satsa på, ser vi att det stämmer väldigt väl överens med vad vuxna anser vara viktigt att arbeta med. I båda åldergrupperna är det skolan som ligger i topp. Vilket kan tänkas vara högst naturligt då det är den miljö de spenderar största delen av sin tid i. I den yngre gruppen kommer arbete mot kriminalitet på andra plats medan det bland de äldre puttas ner på tredje plats av alternativet skapa arbeten för unga. Att det kommer högt upp bland de äldre ungdomarna kan tänkas bero på att de står i ganska nära begrepp att träda in på arbetsmarknaden. Bland de yngre hamnar insatser för att minska användandet av alkohol och droger på en tredjeplats och på fjärde plats kommer arbete mot främlingsfientlighet och rasism. I den äldre åldersgruppen är det arbete mot kriminalitet på tredjeplatsen och kollektivtrafiken tar plats nummer fyra. På plats nummer fem har de äldre placerat bostäder medan det hos de yngre är arbeten för unga. 3. Arbete mot kriminalitet 4. Kollektivtrafik 5. Bostäder

33 "Istället för att vuxna ska försöka gissa sig till vad vi behöver, är det väl enklare att fråga oss unga om vad vi tycker och lyssna på det." MARCUS, 17 år, är engagerad i Österåker Ungdomsråd och är initiativtagare till den ungdomsdrivna LAN-föreningen LURK. - Jag är med i Ungdomsrådet för att jag gillar att förbättra, både för mig själv och för andra unga. Men också för att få erfarenhet och för att det är kul att driva projekt tillsammans med vänner, planera vad man vill göra och sen arbeta för att det ska bli verklighet. - Det handlar inte bara om att göra något kul utan också om att lära sig något på vägen dit. Man behöver inte alltid lyckas heller, även om projektet aldrig blir klart kan man fortfarande känna att man har arbetat med något och att man kan påverka och göra skillnad.

34 INFLYTANDE Olika perspektiv Begreppet Barn- och ungdomsperspektiv är mångtydigt och används bland annat som ideologiskt begrepp. I till exempel barnkonventionen speglas synsättet att barn är samhälls-medborgare. Samhällets barn-perspektiv och barnrätts-perspektiv är ytterligare begrepp som syftar på insatser och beslut som rör barn och unga. Och barn- och ungdomsperspektiv behöver inte alltid betyda barnets eller den ungas personens perspektiv. Vuxnas ungdomsperspektiv är den kunskap om unga som vuxna utgår ifrån när de avser att göra något utifrån den unges bästa. Att ha ett ungdomsperspektiv innebär att ta till vara på ungas erfarenheter, uppmärksamma och försöka förstå hur de uppfattar situationer och hur de agerar. Vuxnas perspektiv kan därför skilja sig från hur unga upplever och förstår samma situation. Den unges eget perspektiv handlar om hur den unge själv ser, hör, upplever och känner det som är hens verklighet. Det egna perspektivet tillför alltså den unges erfarenheter, iakttagelser och förståelse av sin tillvaro här och nu. Samhällets barnperspektiv innebär att inför varje beslut eller åtgärd överväga om frågan kan röra barn eller unga och i så fall på vilket sätt. Det handlar om att se det med de ungas ögon. Om beslutet eller åtgärden har konsekvenser för unga, ska hänsyn tas till barnrättsperspektivet. Barnrättsperspektivet innebär att samhällsföreträdare beaktar varje barns rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det ska göras vid all planering och alla beslut som rör barn under 18 år. Barn och unga ska alltså kunna komma till tals vid alla beslut som rör dem. Det hör alltså till barns och ungdomars rättigheter att få säga vad de tycker och tänker, känner och vill i frågor som rör dem själva. Vuxna har skyldighet att lyssna och bry sig om vad de unga uttrycker. Vuxna får också stå för den långsiktiga planeringen då barn och ungdomar har rätt att leva här och nu. För att ungas behov ska bli rätt uppfattade och för att vuxna ska dra rätt slutsatser vid planering och beslut är det nödvändigt att vuxna får tillgång till de ungas egna perspektiv redan tidigt i beslutsprocessen. Vuxna är beroende av barns och ungas expertis om sig själva för att planering och beslut ska bli enligt barnets bästa, så som det uttrycks i barnkonventionen och i svensk lagstiftning och för att få rätt nytta. Barn och ungdomar är i sin tur beroende av vuxnas förmåga att förutse konsekvenser av olika beslut. Viljan större än de upplevda möjligheterna På frågan om att träffa politiker i kommunen svarar cirka 2 av 10 unga i båda åldergrupperna att de skulle vilja göra det. Cirka 4 av 10 svarar att de inte vill. De resterande svarar att de inte riktigt vet. Eftersom nästan hälften av dem som svarat på enkäten vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, kan vi tänka oss att det här finns ett möjlighetsglapp. De som inte vill träffa politiker kanske ändå kan tänka sig att påverka på andra sätt? När det kommer till hur stor möjlighet unga tror de har att faktiskt föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen, är det drygt 1 av 10 som tror att de har ganska eller mycket stora möjligheter till det. Nästan 6 av 10 tror att deras möjligheter är ganska eller mycket små eller till och med obefintliga. 3 av 10 vet inte hur möjligheterna ser ut. Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 20% / 16% Nej 37% / 39% Vet inte 43% / 45% Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ganska/mycket stora möjligheter 12% / 13% Ganska/mycket små möjligheter/inga möjligheter 58% / 58% Vet inte 30% / 29%

35 INFLYTANDE Har du någon gång det senaste året gjort något av följande, eller kan du tänka dig att göra det? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Det har jag gjort Det har jag inte gjort, men kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Skriva insändare 22% / 10% 41% / 38% 37% / 52% Ta kontakt med någon politiker 7% / 11% 32% / 33% 60% / 56% Lämna medborgarförslag till kommunen 4% / 3% 32% / 35% 64% / 62% Delta i bojkotter 4% / 1% 22% / 34% 74% / 65% Delta i demonstrationer 3% / 3% 35% / 34% 62% / 63% Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet 8% / 11% 31% / 29% 61% / 60% Politiska aktiviteter och ställningstaganden När det kommer till aktiviteter som på något sätt kan ses som ett slags politiskt initiativ eller ställningstagande, så som att skriva insändare, kontakta politiker, lämna medborgarförslag, delta i bojkotter eller demonstrationer eller på något sätt diskutera samhällsfrågor eller politik på nätet, är det väldigt få som uppger att de någon gång har gjort eller deltagit i något sådant. Bland dem som har gjort det är insändare, kontakt med politiker eller diskussioner på nätet vanligast. Runt 35 procent i båda grupperna uppger att de inte har gjort något av de angivna alternativen men kan tänka sig att göra det. En ganska tydlig majoritet ger däremot ett klart besked om att de aldrig skulle delta i sådana aktiviteter.

36 FRAMTID DET SÄGS ATT MAN SOM UNG HAR HELA VÄRLDEN I SINA HÄNDER. ETT STORT ANSVAR SOM INNEBÄR VAL SOM PÅ MÅNGA SÄTT KAN PÅVERKA RESTEN AV LIVET. I DETTA SISTA AVSNITT FÅR VI VETA VET OM HUR UNGA I ÖSTERÅKER TÄNKER OM SIN FRAMTID OCH OM NÅGRA AV ALLA DE VAL DE KOMMER ATT STÄLLAS INFÖR.

37 FRAMTID Gymnasiet utanför kommunen Valet till gymnasiet är ett av de första stora livsvalen som ungdomar ställs inför och som många gånger innebär att livet förändras ganska mycket. I den yngre målgruppen är det mer än hälften som anger att de helst av allt vill gå en gymnasieutbildning utanför kommunen. En knapp fjärdedel anger att de vill gå gymnasiet i Österåker. 4 procent vill börja jobba direkt efter de har gått ut nionde klass. 6 procent vill göra något annat än att studera vidare eller jobba och resterande 11 procent vet inte riktigt vad de vill göra efter grundskolan. Plugg eller jobb? Efter gymnasiets slut går också tiden som tonåring mot sitt slut och ungdomarna närmar sig ett liv som unga vuxna med allt vad det innebär med studentliv, jobbsökande eller kanske resor. I den äldre gruppen tror en knapp tredjedel att de kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet. En femtedel tror att de kommer att jobba i Österåker eller i en närliggande kommun. 1 av 10 tror att de kommer att jobba någonstans i Sverige och var tjugonde att de kommer att studera utomlands. 7 procent tror att de kommer att ge sig ut i världen för att resa och 2 procent att de kommer att jobba utomlands. 56% vill gå gymnasiet i en annan kommun. 6 procent har valt alternativet annat och nästan 20 procent vet inte riktigt vad de har att vänta när de har tagit studenten. Ingen av de äldre som svarat på enkäten tror att de kommer att studera på Komvux eller på folkhögskola. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? (Årskurs 8) Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 23% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 56% Börja jobba 4% Annat 6% Vet inte 11% Vad tror du att du kommer att göra direkt efter gymnasiet? (År 2 på gymnasiet) Studera på högskola eller universitet i Sverige 30% Studera utomlands 5% Studera på komvux 0% Studera på folkhögskola 0% Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 21% Jobba någon annanstans i Sverige 10% Jobba utomlands 2% Resa 7% Annat 6% Vet inte 19%

38 FRAMTID Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 59% / 52% Nej 7% / 7% Vet inte 34% / 41% Visioner om entreprenörskap Ordet entreprenör kommer från franskans "entreprendre" och avser en person som är driftig, handlingskraftig och effektiv. Entreprenörskap handlar bland annat om att våga ta risker för att skapa nya möjligheter, att utveckla och organisera nätverk samt att se möjligheter istället för problem. Många anser att det är små och medelstora företag som kan lösa arbetsbristen, förutsatt att det finns bättre förutsättningar att expandera och nyanställa. På så sätt kan unga entreprenörer vara en viktig nyckel till högre sysselsättning, både på kommunal nivå och för Sverige i stort. I Österåker tycks en stor del unga vilja utforska sin entreprenöriella ådra. 52 procent av de yngre och hela 59 procent av de äldre kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Mer än 50% kan tänka sig att starta eget företag i framtiden.

39 FRAMTID Vad väntar våra unga efter gymnasiet? Efter gymnasiet kommer livet som ung vuxen med allt vad det innebär. Kanske en längtan efter att hitta ett eget boende, studier eller kanske ett jobb så att man kan försörja sig och bli mer självständig. I Sverige ligger ungdomsarbetslösheten i dagsläget på 23%. Det innebär att ungdomar mellan 15 och 24 år står utan jobb. (Näringslivets ekonomifakta) Av Sveriges 290 kommuner uppger 62 procent att de har för få bostäder för unga. I storstadsregionerna är läget ännu värre. Där anger samtliga kommuner utom en 5 av 10 unga tror att de kommer att flytta från kommunen. att bristen på små, billiga lägenheter är stor. (Boverket, 2014) De senaste åren har det dessutom rapporterats om ökade svårigheter att komma in på högskola och universitet. Det kanske inte är så svårt att förstå att ungas tankar och funderingar på framtiden kan innebära en del oro. I Österåker anger hälften av unga i båda åldergrupperna att de tror att de kommer att flytta från kommunen. Vanligaste anledningarna till den förväntade flytten är jobb, studier och för att man är nyfiken på att prova på något nytt och vidga sina vyer. Något som också är naturligt och förväntat när man börjar bli vuxen. Cirka 1 av 10 tror att de kommer att stanna kvar i kommunen och 4 av 10 har inte skapat sig någon uppfattning om det ännu. Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) Ja 50% / 48% Nej 8% / 10% Vet inte 42% / 42% Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) (Följdfråga endast till de 50 respektive 48 procent som svarat JA på ovanstående fråga) Jobb 19% / 18% Studier 15% / 15% Vill prova på något nytt 14% / 17% Flick-/pojkvän eller kompisar 7% / 9% Större möjlighet att utöva mina fritidsaktiviteter 7% / 2% Annat 5% / 6% Släkt och familj 4% / 1% Bostadssituationen i kommunen 2% / 5% Vet inte 2% / 2%

40 FRAMTID Framtiden Trots att förutsättningarna för unga idag kan tyckas vara kämpiga, hyser unga i Österåker hopp om framtiden. Den stora majoriteten är positiva när det ser på sin egen framtid. Den yngre gruppen något mer optimistisk än den äldre. Cirka 1 av 10 bland de yngre och 2 av 10 bland de äldre känner sig varken positiva eller negativa när de ser på sin egen framtid. 7 procent i båda åldersgrupperna är mer eller mindre negativa när de ser på sina egna framtidsutsikter. Hur ser du på din egen framtid? (Årskurs 8 / År 2 på gymnasiet) 7. Är mycket positiv 30% / 24% 6. 28% / 31% 5. 24% / 19% 4. Varken eller 11% / 19% 3. 3% / 3% 2. 1% / 1% 1. Är mycket negativ 3% / 3% Majoriteten av de unga som svarat på enkäten ser positivt på sin egen framtid.

41 FRAMTID Fem vägar framåt 1. LÄNETS BÄSTA SKOLA Utbilda elevråden regelbundet om sina rättigheter och möjligheterna till inflytande i skolan. Undersök frågan om skolmat, skolbibliotek och tillgången till datorer närmre. 2. MER LIKABEHANDLINGSARBETE Många unga har upplevt mobbning och orättvis behandling, allra oftast i skolan. Krafttag behövs mot mobbning och orättvis behandling. Här finns möjligheter för ett förstärkt arbete med likabehandlingsplaner och antimobbningsarbete för att stärka en trygg och positiv miljö i skolan. 3. MÖJLIGGÖR UNGAS EGEN ORGANISERING Möjliggör för unga att själva ta initiativ till aktiviteter som de vid behov kan få hjälp och stöd med. Exempelvis genom att utveckla nya stödsystem för ungas egen organisering. På så sätt kan nya fritidsaktiviteter växa fram från den egna målgruppen. 4. SÄNK TRÖSKLARNA FÖR UNGAS DELAKTIGHET Släpp in unga tidigare i planering och beslutsfattande och ta ungdomars idéer och synpunkter på allvar genom olika inflytandeforum. Arbeta fram sektorsövergripande riktlinjer och arbetssätt för att garantera att barnrättsperspektivet tas i beaktande. Utforska nya sätt för unga att påverka och komma till tals, exempelvis omrösningar på webben eller utveckling av lättanvända appar. 5. UTVECKLA MÖJLIGHETER FÖR UNGAS ENTREPRENÖRSKAP Många av kommunens unga kan tänka sig att starta eget företag i framtiden, en otrolig styrka för kommunen! Utveckla arbetet med ungas entreprenörskap och arbeta fram ettnära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet.

42 Österåkers Kommun Hackstavägen Åkerberga Fotograf till omslagsbild m.fl. Ellenore Millbro Ansvarig för analys: Linn Sandegård Ansvarig utgivare: Kultur- och utbildningsförvaltningen