Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan station Fredriksberg och Hällefors i Dalarna, Värmland och Örebro län.

Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan station Fredriksberg och Hällefors i Dalarna, Värmland och Örebro län. SAMRÅDSUNDERLAG September 017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 55607 76 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 55607-76 Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Sågaregatan 461 Trollhättan www.nektab.se Uppdragsledare: Peter Waldeck Handläggare: Hanna Erixon (7)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1. Presentation av ledningsägaren 5 Tillståndsprocessen... 6.1 Koncession 6. Markåtkomst 6. Samrådsprocessen 6 Beskrivning av befintlig ledning... 7.1 Ledningens sträckning 7. Ledningens utformning 8. Ledningsunderhåll 9.4 Elsäkerhet 10.5 Elektromagnetiska fält 11 4 Alternativ... 1 4.1 Nollalternativ 1 4. Alternativa utformningar 1 4. Utredning av alternativ 14 5 Planeringsförutsättningar... 15 5.1 Planförhållanden 15 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan... 15 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 16 6. Landskapsbild 16 6. Friluftsliv och rekreation 18 6.4 Kulturmiljö 5 6.5 Infrastruktur 6 6.6 Försvarsmakten 6 Bilagor: 1. Riksintresse Friluftsliv. Naturvärden. Övriga naturvärden 4. Kulturmiljö (7)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 10 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Detta dokument utgör samrådsunderlag inför ansökan om förnyad koncession gällande ledningen mellan Fredriksberg och Hällefors, VL S1. Aktuell ledning byggdes år 1975 och försörjer samhällena Fredriksberg och Hällefors. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. Ledningen löper mellan Fredriksberg i Dalarnas län, via Filipstad i Värmlands län med slutstation i Hällefors i Örebro län. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på ledningen från berörda parter. 4 (7)

Figur 1. Översiktskarta över 145 kv-ledningen mellan startpunkten i Fredriksberg och slutpunkten i Hällefors. 1. Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 90 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till 5 (7)

Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje APfonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. Tillståndsprocessen.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.. Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintlig ledning har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör.. Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom annonsering i Nerikes Allehanda (NA), Nya Wermlands Tidning (NWT) och Dalarnas tidningar (DT). De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i tabell 1 nedan. 6 (7)

Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Berörda fastighetsägare och närboende Länsstyrelsen Dalarnas län Dalarnas Ornitologiska förening Länsstyrelsen Värmlands län Elsäkerhetsverket Länsstyrelsen Örebro län Filipstads Kommun Naturskyddsföreningen Filipstads Värme AB Skanova Försvarsmakten HKV Skogsstyrelsen Hällefors Kommun Strålsäkerhetsmyndigheten Hällefors ornitologiska förening Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Hällefors Värme AB Trafikverket LA Cable AB Wermlands ornitologiska förening Ludvika Kommun De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. Beskrivning av befintlig ledning.1 Ledningens sträckning Ledningen VL S1 som är aktuell för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 4, mil. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning ligger mellan stationen i Fredriksberg i Ludvika kommun och stationen i Hällefors kommun. Befintlig ledning har sin början strax norr om Liälven i Fredriksberg och löper söder ut, på västra sidan om väg 5. Från startpunkten går en parallell ledning längs med Ellevios ledning ca 1 km och korsas även av två teleledningar som ägs av Skanova vid Älgsjöhöjden. Norr om Gäddsjöberget korsas den befintliga ledningen åter igen av Skanovas teleledning på två ställen. VL S1 passerar den allmänna vägen och följer sedan Svartbäcken ca 1, km på den östra sidan, för att därefter korsa bäcken. Ledningen sträcker sig åt söder och korsar nedre Tällbergssjön och vidare mot Tällbergsälven och Siksjön. Ledningen följer sedan Igelälven och korsar sedan ett vattendrag mellan Kvarnen och Södra Siksjön. Ledningen sträcker sig genom Bäcketorpsmossen och följer östra sidan om Västeråsmossen. En parallell ledning följer VL S1 från början av Västeråsmossens naturreservat fram till passagen av Mellansjön och Östersjön, totalt ca,8 km. VL S1 löper sedan vidare via en vattenpassage mellan Flaxen och Örlingen. Vid Småsjömarken, Risfors och Kroktjärnsbergen korsas den befintliga ledningen av Skanovas teleledning. Den parallella 6 kv-ledningen, ML75 S1, som också ägs av Ellevio, sträcker sig längs med den befintliga ledningen ca 4,8 km. ML75 S1 går från Silvergruvan och löper längs med västra sidan om Svartälven och ända fram till slutstationen i Hällefors, totalt ca 9,7 km. Skanovas teleledning korsar den befintliga ledningen vid Getsundet. 7 (7)

Vid motorbanan tillkommer ytterligare en parallell ledning som löper längs med Ellevios ledning ca,4 km och viker av söder ut vid slutstationen. Strax innan slutstationen i Hällefors löper ytterligare tre ledningar fram till slutstationen, ca km. Längs med Ellevios befintliga ledning sträcker sig ytterligare ledningar som det inte finns någon information om i nuläget.. Ledningens utformning Ledningarna är uppförda med kreosotimpregnerade trästolpar i form av portal- eller dubbelportalsutförande. Dessa har ett fasavstånd på 4-4,5 m och en höjd enligt stolptabeller på 10-0 m, se figur. Figur. Trästolpar tillhörande aktuell ledning, norr om Silvergruvan. Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata) samt dess sidoområden som sträcker sig längs en kraftledning. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se fig.. 8 (7)

Skogsgatan är enligt ledningsrätten inom Ludvika kommun 6 m bred. För övrig sträckning är skogsgatan 0 m bred. Figur. Visar en 0 m bred skogsgata.. Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. 9 (7)

Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 1 kap. 6 miljöbalken respektive kap. 10 kulturmiljölagen..4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt.5 nedan. Längs sträckningen för den aktuella ledningen finns det en komplementbyggnad (Hällefors 9:1) i detaljplanelagt område, ca 5,5 m från befintlig ledning. Detaljplanen antogs år 198. Om komplementbyggnaden uppfördes efter år 198 så strider den mot rådande elsäkerhetsföreskrifter. Byggnaden är belägen norr om Silvergruvan i Hällefors kommun och verkar i dagsläget används som ett förrådsliknande utrymme med förvaring av utemöbler. Byggnaden är inte elektrifierad. Se komplementbyggnaden i figur 4 och 5 nedan. En närmre utredning om komplementbyggnaden kommer att genomföras i samband med detta samråd. 10 (7)

Figur 4. Bilden visar komplementbyggnaden (Hällefors 9:1) som står mellan den befintliga ledningen och den parallella ledningen, norr om Silvergruvan..5 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 11 (7)

1 januari 014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkningar är gjorda för sträckan mellan Fredriksberg och Hällefors. Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 145 kv - ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en årsmedelströmlast genom ledningarna på 6 A. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i figur 6 nedan. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. 1 (7)

Figur 6. Diagram som visar magnetfältet i relation till avståndet från ledningens centrum. Strålsäkerhetsmyndigheten skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder att årsmedelvärden över μt kan anses vara kraftigt förhöjda. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Fredriksberg och Hällefors. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner. Dock kvarstår intrånget från parallellgående ledningar som har fortsatt tillstånd och avses drivas vidare i nuvarande sträckning. 4. Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (0 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och 1 (7)

mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1, meter djupt och - meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 4. Utredning av alternativ Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit tidigare, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag. I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer. En annan sträckning väster eller öster om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur. Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet. Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Fredriksberg och Hällefors får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan. Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. 14 (7)

5 Planeringsförutsättningar 5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan Projektet berör översiktsplan för Ludvika kommun antagen av kommunfullmäktige 01-08-6, Filipstads kommun antagen 016-0-10 samt Hällefors kommun antagen 1990-10-15. En ny Översiktsplan för Hällefors kommun har varit ute för samråd fram till den 4 augusti 017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Befintlig luftledning, VL S1,bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om översiktsplanen utformas enligt det aktuella samrådet. 5.1. Detaljplaner Ingen detaljplan tillhörande Ludvika kommun i Dalarnas Län, eller detaljplan för Filipstads kommun berör ledningen. Hällefors Kommun, Ovako Steel Industriområde, antagen 199: Ändamålet för detaljplanen är att ge företaget bygglovsbefrielse inom industriområdet, samt möjlighet till att stycka av marken. Den befintliga luftledningen sträcker sig precis i utkanten av området för detaljplanen. I planen omnämns mottagnings och fördelningsstation som berör det kommunala ledningsnätet samt den befintliga ledningen. Ellevios ledning passerar utkanten av detaljplaneområdet. Ledningen bedöms inte strida mot detaljplanen. Hällefors Kommun, Generalplan för fritidsbebyggelse inom område vid sjön Örlingen, antagen 198: Syftet med planen är att reglera byggnationen av fritidsbebyggelse. I planen omnämns att området korsas av ett flertal kraftledningar. Den för projektet berörda ledning korsar planområdet, framför allt den sydöstra delen, från Kraftverket i söder och löper ut från området norr om Stampbäckbron. Ledningen bedöms inte strida mot detaljplanen. 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem, Skogsstyrelsen, FMIS, Artdatabankens artportal samt skyddsklassad data från Artdatabanken. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat. I nuläget görs en enkel analys av ledningens påverkan på identifierade intressen. En mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningens miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 15 (7)

6.1 Boendemiljö och bebyggelse I Dalarnas och Värmlands län finns inga bostadshus inom 50 meter från ledningen. I Örebro län finns ett bostadshus som ligger ca 0 m från ledningens centrum. Magnetfältet vid den befintliga bostaden är ca 0,18 μt. Ledningen medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid bostadshuset, och förutsätts därmed inte påverka människors hälsa på ett negativt sätt. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt ovan. 6. Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Den befintliga ledningen sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark, vilket gör att den exponeras mindre. Ledningens största nuvarande påverkan på landskapsbilden bedöms vara söder om Getsundet/Silvergruvan där ledningen följer vattnet/kanalen. Omgivningen på den östra sidan om vattnet består av öppen mark. Två bostäder, är belägna öster om vattnet och har en vy mot ledningen. Avstånd mellan ledning och bostäder är ca 10 m samt 170 m mätt på karta. Längs med Ellevios befintliga 145 kv-ledning löper två parallella ledningar. Väster om ledningen består marken av skog, vilket gör att ledningen smälter in något i sin omgivning. Se figur 7. Figur 7. Bilden visar vyn över ledningen, sedd vid bostadshus vid Getsundet. 16 (7)

Figur 8. Kartan visar hur ledningen passerar ytterkanten av motorbanan Ytterligare en yta där ledningen bedöms ha en påverkan är vid passagen av en motorbana, som idag används vid bl.a. folkrace och rally. Ledningen passerar ytterkanten av motorbanan. Således är det är en mindre del av motorbanan som har en vy mot ledningen se figur 8 nedan. Omgivningen runt omkring motorbanan består till största del av skogsmark. Ytterligare en ledning (ML75 S1), som också ägs av Ellevio, löper parallellt över motorbanan. 17 (7)

6. Friluftsliv och rekreation Hela den befintliga ledningssträckan är inom riksintresse för friluftslivet. Se bilaga 1. Dalarnas län berör ledningen Finnmarken, ett område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturmiljö samt särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter. Vandring, skidåkning, fiske och naturupplevelser är exempel på aktiviteter som utförs inom området. Även inom Värmlands och Örebro län berör ledningen riksintresse för friluftslivet. Området Svartälven har, förutom naturmiljö och friluftsaktiviteter, särskilt goda förutsättningar för vattenknutna aktiviteter tack vare badstränder och möjlighet till paddling. Området Svartälven-Nittälven är ytterligare ett område av riksintresse för friluftslivet som berör ledningen inom Örebro län. Kanot, vandring, fiske, bad och camping är exempel på aktiviteter som utförs inom området. Naturreservatet och Natura 000-området Västeråsmossen (0144) inom Örebro län är av bevarandevärde för friluftslivet. Inom reservatet är det passande att vandra och uppleva djur och natur. Den befintliga ledningen har funnits på plats sedan ett flertal år tillbaka i tiden, vilket torde göra dess närvaro väl känd, snarare än ett främmande inslag för människor som utövar friluftsliv. Stora delar av ledningen löper genom skogsmark. En kraftledning kan påverka upplevelsevärdet, särskilt om det rör sig om naturskog, men en ledningsgata kan även vara till en fördel för friluftslivet. Gatorna används ofta av allmänheten som rör sig genom skogsmark vid rekreation. Den befintliga ledningen bedöms inte stå i konflikt med aktuellt friluftsliv. 6.4 Naturmiljö I tabell,, 4 och 5 nedan redovisas den naturmiljö som befintlig ledning berör. Alla Sveriges Natura 000-områden utgör även riksintressen. Naturmiljöområdena redovisas på kartbilagor eller i figurer enligt hänvisningar i tabellen. Tabell. Riksintresse, Naturreservat, Blivande naturreservat, Natura 000, Naturvärden, Myrskyddsplaner, Naturvårdsprogram och värdefullt vatten. Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Värmlands Län Berör aktuell luftledning (m uppmätt i karta) Bilaga Riksintresse Naturvård Svartälven (Bäcketorpsmossen) Mossekomplex, myrtyper höga ornitologiska värden. Passerar genom området ca, km Riksintresse Naturvård NV Värdefulla vatten Naturvårdsverket. (NRO1704) Örebro län Naturvårdsprogram Svartälven (Vrakhedarna) Svartälven, Igelälven, S Siksjön. NVP 1 (Öster om Hedtjärn) Isälvsavlagringar, myrmark. Värdefullt vatten, isälvsavlagringar, rullstensås, gölrikt myrkomplex. Vigsanddyn bevuxen med tallskog. Geologiskt intressant. Passerar genom området ca,5 km Passerar genom området ca 4,5 km Passerar genom området ca 980 m. 18 (7)

Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Riksintresse naturvård (NRO18070), Naturreservat (0144), Natura 000 habitat- och fågeldirektivet (SE040048). Ingår i Myrskyddsplan (1009667) och VMI (11E9E01). Riksintresse naturvård (NRO18040), Riksintresse Natura 000 - habitat - och fågeldirektivet (SE04007), Ingår i Myrskyddsplan (10098) och ingår i VMI (11E5F0) NVP (Bergkarlsmossen) NVP (Norra hälleforsdynen) NVP 4 (Knuthöjdsmossens södra del) Västeråsmossen Knuthöjdsmossen Mosse, tjärn, göl, myrfågelfauna. Största dynen, täkter, hedtallskog. Gölar och ornitologiska värden. Myrkomplex med flera myrtyper, rika miljöer. Orörd. Betydelse för fågellivet. Värdefulla barrskogsobjekt, naturskogsartad skog. Myrmark och skogsmarkmed höga naturvärden. Ovanligt rikt fågelliv, gölrik. 1 1 (Norra) & (Södra) Passerar genom området ca 10 m. Passerar genom området ca 800 m Passerar i utkanten av områden ca 40 m Ledning passerar område ca 80 m ifrån, under en sträcka av 1500 m. Ledningen passerar området i ytterkant och delvis inom området på en sträcka av ca 100 m. Ledningen korsar ytterligare området som ingår i myrskyddsplanen med ca 500 m. Naturreservat (000195), Knuthöjdsmossen Myrmark och skogsmarkmed höga naturvärden. Ovanligt rikt fågelliv, gölrik. Ledningen passerar området i ytterkant ca 10 m. Blivande naturreservat Småsjömarken Ledningen korsar området ca 1100 m samt sträcker sig i ytterkanten av området ca 150 m. Blivande naturreservat Stora Hälleforsdynen Ledning korsar området 650 m Värdefullt vatten. Länsstyrelsen. Västeråsmossen Värdefullt vatten. 4 Ledning passerar område ca 80 m ifrån, under en sträcka av 1500 m. Värdefullt vatten Länsstyrelsen. Örlingen Nationellt Värdefullt vatten för fiske. 4 Ledningen korsar vattnet på 4 platser. 19 (7)

Tabell. Nyckelbiotoper och skogliga värdetrakter Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning (m uppmätt i karta) Bilaga Dalarnas Län Nyckelbiotop Bergvik Skog AB Nyckelbiotop Bergvik Skog AB Värmlands län NB 1 (Söder om Stationen i Fredriksberg) NB (Söder om Stationen i Fredriksberg) Saknas Saknas Saknas Saknas Ledning passerar i utkant av området ca 100 m. Ledning passerar i utkant av området ca 100 m. Nyckelbiotop NB (Ulvberget/Igelälven) Barrnaturskog, dödved, brandspår, hänglavsförekomst, senvuxna träd. Passerar i anslutning till området ca 1800 m Nyckelbiotop Bergvik Skog AB Örebro län NB 4 (Öster om S Siksjön) Saknas Saknas 0 m från ledning Nyckelbiotop Bergvik Skog AB NB 5 (Krokbornsparken) Saknas Saknas Ledning passerar område i ytterkant, ca 50 m. Nyckelbiotop NB 6 (Krokbornsparken) Grovskog, ansluter till Svartälven. Saknas Ledning sträcker sig förbi området ca 0 m ifrån. Skogliga värdetrakter Rastälven-Nittälven- Svartälvens barrskog Barrblandskog, skogsbiologiska värdekärnor (skog som utgör livsmiljöer för arter som är missgynnade p.g.a skogsbruk) - Ledningen sträcker sig bitvis genom området,,6 km samt 1,9 km. Skogliga värdetrakter Torrvarpen- Åbengtshöjdens barrskogstrakt Barrblandskog, skogsbiologiska värdekärnor (skog som utgör livsmiljöer för arter som är missgynnade p.g.a skogsbruk) - Ledning sträcker sig genom området ca 1,4 km Tabell 4. Sumpskog. Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning (m uppmätt i karta) Värmlands Län Bilaga Sumpskog Sump 1 (N Stureplan) Kärrskog Ca 40 m från ledning Sumpskog Sump (N Stureplan) Sumpskog Sump Kärrskog Ca 50 m från ledning Kärrskog Ca 0-0 m från ledning 0 (7)

(N Stureplan) Sumpskog Sump 4 (N Stureplan) Sumpskog Sump 5 (Palaberget) Sumpskog Sump 6 (Palaberget) Sumpskog Sump 7 (Palaberget) Sumpskog Sump 8 (Palaberget) Sumpskog Sump 9 (Palaberget) Sumpskog Sump 10 (V Siksjön) Sumpskog Sump 11 (Uvberget) Kärrskog Ca 0 m från ledning Kärrskog I anslutning till ledning (5 m) Kärrskog I anslutning till ledning (5 m) Kärrskog I anslutning till ledning (5 m) Kärrskog I anslutning till ledning (5 m) Kärrskog Ca 40 m från ledning Kärrskog Ca 60 m från ledning Kärrskog Saknas Ca 4 m från ledning Sumpskog Sump 1 (S Kvarnen) Kärrskog I anslutning till ledning (5 m) Sumpskog Sump 1 (Bäcketorpsmossen) Kärrskog 10 m från ledning Tabell 5. Områden som ingår i VMI (Våtmarksinventeringen). Naturmiljö Namn Skyddsvärde Klass Berör aktuell luftledning (m uppmätt i karta) Bilaga Dalarnas Län VMI (1ED01) Värmlands Län VMI 1 Örtmossen- Soesmossen Mosaikartat myrområde, stor variation och öppet vatten. Passerar igenom ca,5 km 5 VMI (S1E0E01) VMI Bäcketorpsmossen Kärr Passerar genom området ca 90 m 5 Örebro län VMI (11E9E01) VMI Västeråsmossen Myrkomplex med flera myrtyper, rika miljöer. Orörd. Betydelse för fågellivet. Värdefulla barrskogsobjekt, naturskogsartad skog. 1 Ledning passerar område ca 80 m ifrån, under en sträcka av 1500 m. 5 VMI (11E8E01) VMI 4 Bergkarlsmossen Ledning sträcker sig genom område totalt ca 50 m. VMI (11E7E04) VMI 5 Klastorpet Platåformig, svagt välvd mosse, kärr och tjärn. Ledningen sträcker sig genom området totalt ca 0 m. 5 1 (7)

VMI (11E6F0) VMI 6 Lövkärret Excentrisk mosse, tjärn, mad vid vattendrag, kärr och svagt välvd mosse. Ledningen sträcker sig ca 80 m från området. 5 VMI (11E5F0) VMI 7 Knuthöjdsmossen Myrmark och skogsmarkmed höga naturvärden. Ovanligt rikt fågelliv, gölrik. 1 Ledningen passerar genom området ca 150 m 5 VMI (11EfF0) VMI 8 Södra Knuthöjdsmossen Topogent kärr, sluttande och excentrisk mosse, myrar, sumpskog och tjärn. Ledningen passerar genom området på en sträcka av 1000 m. 5 Området som är utpekat som Skogliga värdetrakter finns redovisad på karta i figur 9. Området omfattas av en strategi för formellt skydd av skog i Örebro län som fastställdes år 006. Strategins huvudinriktning är att befintliga skogsbiologiska värdekärnor ska bevaras genom formellt eller frivilligt skydd. (7)

Figur 9. Kartan visar hur den befintliga ledningen löper genom områden som är utpekade som skogliga värdetrakter inom Örebro län. 6..1 Rödlistade eller skyddade arter Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har (7)

större avstånd och även kan sitta på olika höjd (AEWA, 01 1 ). Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar (AEWA, 01 och Bevanger, 1995 ). Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik (Bevanger et al 01 ). Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Rödlistade/Skyddade arter i aktuellt område Förekomst av känsliga, skyddsklassade och eller/ rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen samt via uttag av skyddsklassad data från Artdatabanken. Fokus har i detta skede lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och där häckningskriterier observerats. I området kring ledningsgatan och runt omkring ledningen finns de missgynnade arterna bivråk (Pernis apivorus), buskskvätta (Saxicola rubetra), duvhök (Accipiter gentilis), smålom (Gavia stellata), spillkråka (Dryocopus martius), storspov (Numenius arquata), gröngöling (Picus viridis) och ängspiplärka (Anthus pratensis). Även arter som enligt rödlistan är klassade som sårbara har identifierats; gulsparv (Emberiza citrinella), stare (Sturnus vulgaris), sävsparv (Emberiza schoeniclus) och kungsfågel (Regulus regulus). Fåglar som inte är rödlistade, men skyddsklassade har också setts i området; lärkfalk (Falco subbuteo), slaguggla (Strix uralensis) och sparvuggla (Glaucidium passerinum). Natura 000 området inom Värmlands län hyser den rödlistade, nära hotade, arten smålom (Gavia stellata). Inom området som är av riksintresse för naturvård, kring Igelälven och södra Siksjön växer den rödlistade, starkt hotade arten Mosippa (Pulsatilla vernalis). De största hoten för denna art är igenväxning, ökad näringsbelastning, avverkning och exploatering. Inom området Västeråsmossen som är av riksintresse och Natura 000-område fågeldirektivet finns den rödlistade, nära hotade, arten Spillkråka (Dryocopus martius). Den tretåiga hackspetten är ytterligare en fågelart som är med på rödlistan och som är nära hotad. Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Körning för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid 1 AEWA, 01. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region. Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway. Bevanger et al 01. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 101 4 (7)

sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. Sammanfattningsvis är bedömningen att minst påverkan på alla områden för naturmiljö sker genom att låta befintlig luftledning stå kvar. Inga anläggningsarbeten behöver då ske i område för och intrånget förblir samlat till aktuell ledningsgata. Området i och kring ledningsgatan hyser stora naturvärden. Ledningsgator utgör ett alternativt habitat för arter som tidigare levt i Sveriges försvinnande naturbetesmarker. 6.4 Kulturmiljö Kulturhistoriska lämningar, fornlämningar, skog och historia-punkter samt byggnadsminnen i den befintliga ledningens närhet finns listade nedan i tabell 6. Kartor över kulturlämningar finns i bilaga 4. Tabell 6. Kulturhistoriska lämningar, fornlämningar, skog & historia-punkter, byggnadsminnen, särskilt värdefullt vatten och industrihistorisk inventering. Berör aktuell Antikvarisk bedömning Lämningstyp RAÄ-nummer Socken luftledning Bilaga (m uppmätt i karta) Dalarnas län Övriga intressen för kulturvård Bruks och industrisamhälle Säfsnäs Ca 5 m från ledning 4 Övrig kulturhistorisk lämning Vägmärke Säfsnäs 9:1 Säfsnäs Ca 0 m från ledning 4 Övrig kulturhistorisk lämning Hyttlämning Säfsnäs 1:1 Säfsnäs Ca 60 m från ledning 4 Örebro län Skog och historia 1 59 - Husgrund, historisk tid. Hällefors Ca 40 meter från ledning 4 Skog och historia 87 - Naturföremål Hällefors Ca 40 m från ledning 4 Skog och historia 8 - Lägenhetsbebyggelse Hällefors Ca 0 m från ledning 4 Fornlämning Hällefors 8:1 Hällefors Ca 70 m från ledning 4 Skog och historia 4 59- Husgrund, historisk tid Hällefors Ca 50 m från ledning 4 Skog och historia 6 56 Hamnanläggning Hällefors Ca 0 m från ledning 4 LST Industrihistorisk inventering Silvergruvan kraftverk Hällefors Ca 0 m från ledning 4 Övrig kulturhistorisk lämning Lägenhetsbebyggelse, Torp Hällefors 51:1 Hällefors Ca 50 m från ledning 4 Byggnadsminne Krokbornsparken Hällefors Ca 50 m från ledning 4 Byggnadsminne Bebyggelseregistret Krokbornsparken (Byggnad) Husnr 5 Hällefors Hällefors 9:5 Hällefors Ca 70 m från ledning 4 Skog och historia 15 40 - Färdväg Hällefors Ledning korsar vägen. 4 Särskilt värdefullt vatten för kulturvården Svartälven, Letälven Hällefors Ledning passerar genom området. 4 5 (7)

De befintliga ledningarna bedöms inte påverka några lämningar eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Körning över lämning och bevakningsobjekt får ej ske. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på kulturlämningar. 6.5 Infrastruktur Ledningen korsar ett antal mindre vägar. Inga riksintresse kommunikationer (väg eller järnväg) berörs dock. Flertalet andra ledningar korsar och löper parallellt med Ellevios befintliga ledning. Se avsnitt.1. 6.6 Försvarsmakten Luftledningen sträcker sig genom ett område som är av riksintresse som övrigt influensområde för försvarsmakten, se figur 10. Ledningen löper genom områden ca 8 km, varav km är inom Filipstads kommun, och 6 km inom Hällefors kommun. Enligt försvarsmakten är högsta tillåtna stolphöjd 0 m. Max stolphöjd i detta område är enligt stolptabellen ca 17 meter. 6 (7)

Figur 10. Lila-markerat område är s.k. Övrigt influensområde som är av Riksintresse för försvarsmakten. 7 (7)