Kommunstrukturutredning för Vasa och Lillkyro Audiapro Oy

Kommunstrukturutredning för Vasa och Lillkyro Sammandrag av material och analyser samt förutsättningar för kommunindelningsändringar 24.2.2011 Audiapro Oy 1

1. Homogenisering av kommunstrukturen i Vasa stadsregion. 4 1.1. Olika faser i KSSR-projektet i Vasaregionen samt utgångspunkterna för en kommunindelningsutredning för Vasa och Lillkyro... 4 1.2. Utgångspunkterna i kommunindelningslagen. 7 1.3. En kommunsammanslagning som homogeniserar kommunstrukturen i området Vasa Lillkyro.. 8 1.4. Lillkyro kommuns samarbete med Vasa stad och annat samarbete i Vasas riktning. 12 2. Förändringar i verksamhetsmiljön.. 13 2.1. Jämförelse mellan Vasa och Lillkyro och vissa andra kommuner inom Vasas pendlingsregion. 13 2.1.1. Befolkningsutveckling 14 2.1.2. Utvecklingen av antalet arbetsplatser och arbetslöshetsgraden 16 2.1.3. Beskattningsbara inkomster per invånare.. 18 2.2. Jämförelse av konkurrenskraft 19 2.2.1. Befolkningsutveckling 19 2.2.2. Tätortsgrad.. 20 2.2.3. Demografisk och ekonomisk försörjningskvot.. 21 2.2.4. Nettoflyttningsrörelse 21 2.2.5. Högskoleutbildades andel... 22 2.2.6. Inkomstskattesats, beskattningsbara inkomster och årsbidrag. 22 2.2.7. Utvecklingen av antalet arbetsplatser och arbetslöshetsgraden 24 2.2.8. Arbetsplatssufficiens och lönernas fördelning i området. 25 2.3. Slutsatser 26 3. Den kommunala ekonomin i dag och i framtiden (Audiapro Ab:s separata rapport).... 27 3.1. Prognoser för ekonomin 27 3.2. Den ekonomiska situationen i Vasa och Lillkyro i sammandrag 29 4. Utveckling av personalresurserna.. 31 4.1. Personalen i förändring 31 4.2. Personalen vid en eventuell sammanslagning av Vasa och Lillkyro 32 4.3. Centrala ståndpunkter av underarbetsgruppen för personalsektorn. 33 4.4. Slutsatser 34 5. Organiseringen av servicen vid en sammanslagning av Vasa och Lillkyro 34 5.1. Social- och hälsovårdsväsendet. 34 5.1.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning.. 34 5.1.2. Arbetsgruppens sammanfattning. 36 5.2. Utbildning, kultur och fritid... 37 5.2.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning. 37 5.2.2. Arbetsgruppens sammandrag. 40 5.3. Markanvändning, boende, trafik och teknisk service.. 41 5.3.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning. 41 5.3.2. Arbetsgruppens sammanfattning 46 5.4. Slutsatser 46 2

6. En sammanslagning av kommunerna och alternativen för Lillkyro vad gäller att förbli självständig 48 6.1. Lillkyro kommunfullmäktiges SWOT-analys.. 48 7. Uppfyllande av kommunindelningslagens förutsättningar för en ändring i kommunindelningen. 52 3

1. Homogenisering av kommunstrukturen i Vasa stadsregion 1.1. Olika faser i KSSR-projektet i Vasaregionen samt utgångspunkterna för en kommunindelningsutredning för Vasa och Lillkyro Inrikesministeriet tillsatte ett projekt för reformen av kommun- och servicestrukturen i maj 2005. Lagen om en kommun- servicestrukturreform trädde i kraft 23.2.2007. De i lagen förutsatta ändringarna i kommun- och servicestrukturen ska i sin helhet vara klara senast vid ingången av år 2013. I syfte att uppnå målet stärks kommunstrukturen genom att kommuner sammanslås och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförs och genom att samarbetet mellan kommunerna utökas. Verksamhetens produktivitet förbättras också genom att kommunernas verksamhet effektiviseras vid ordnandet och produktionen av service samt genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för huvudstadsregionen och andra stadsregioner med problematisk samhällsstruktur. Enligt ramlagen ska en kommun bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna. För att stärka samarbetet mellan kommunerna kan kommunerna inrätta ett samarbetsområde som består av en funktionell helhet så att samarbetsområdets uppgifter anförtros en kommun inom området att sköta eller att samarbetsområdets uppgifter sköts av en samkommun. Ett centralt mål är att i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården ska det finnas åtminstone 20 000 invånare. En ändring i ramlagen, som är under behandling i riksdagen just nu (februari 2011) förutsätter att till ett samarbetsområdes uppgifter fogas uppgifter inom socialvården med undantag av dagvården för barn. Kommunen bör fatta bindande beslut om överföringen av socialvårdens uppgifter senast 31.8.2011. Enligt ramlagen ska 17 stadsregioner inkl. Vasaregionen utarbeta planer för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna ska förbättras i regionen. 4

Vaasan Kommunerna työssäkäyntialueen och befolkningenkunnat väestö i Vasas 31.12.2010 pendlingsregion koko työssäkäyntialue: 110384 31.12.2010 hela pendlingsregionen 110384 Korsholm 18646 Vasa 59582 Vörå 6690 Lillkyro 4761 Malax 2259 5610 Laihela 7874 Storkyro 4962 kilometer Bild 1. Kommuner och befolkning i Vasa pendlingsregion 31.12.2010. För att uppfylla ramlagens krav inledde också Vasaregionen år 2007 resonemang om alternativen för lagens krav om ordnandet av hälso- och sjukvården: samarbetsområde eller kommunsammanslagning. Stadsstyrelsen i Vasa godkände i maj 2007 de principiella utgångspunkterna som ska ligga till grund för eventuella kommunfusionsförhandlingar/-utredningar: 1. Förvaltningen för de områden som ansluts bildas enligt följande principer: a) För ledningen av kommundelens närservice tillsätts ett/flera kommundelsorgan, där kommundelens politiska och språkliga fördelning iakttas; b) Närservicen ordnas inom kommundelens förvaltning och personalens språkkunskapskrav fastställs genom iakttagande av kommundelens språkförhållanden; c) Det/de språk som används i kommundelens förvaltning följer kommundelens språkliga förhållanden; d) Delar av hela kommunens centraliserade service/specialservice kan placeras i en kommundel. 2. Målet med en eventuell kommunsammanslagning är att stärka tillväxten och den allmänna utvecklingen i den kommun som ansluts bl.a. genom planläggning och bostadspolitik. 3. Statliga anslag som beviljas på grund av en kommunsammanslagning används till fullt belopp för stärkande av samhällsstrukturen och servicen i den kommun (kommuner) som ansluts. 5

4. Vid eventuella förhandlingar eller utredningar kan man behandla också andra ärenden och projekt som kommunen/kommunerna anser vara viktiga. Efter att förhandlingarna om kommunsammanslagning för Kyrolands kommun mellan Storkyro, Laihela och Lillkyro strandade 2007 föreslog Laihela och Lillkyro Vasa stad att man inrättar ett samarbetsområde inom primärvården. Vasa, Laihela och Lillkyro godkände intentionsavtalet om primärvården i augusti 2007. Det slutliga avtalet mellan kommunerna undertecknades 17.3.2008 och verksamheten inleddes 1.1.2009, då Storkyro, Laihela och Lillkyro upplöste den dittills gällande samkommunen för primärvården. Det egentliga KSSR-projektet i Vasaregionen, dvs. en utredning om kommunsammanslagning och -samarbete inleddes hösten 2008 med forskare Siv Sandberg och förvaltningsdirektör Anita Niemi-Iilahti som utredare. Utredningsprocessen följde anvisningarna i "Kuntien yhdistymisen opas" på så sätt att den omfattade ett förutredningsskede enligt punkt 2 och ett utredningsskede enligt punkt 3. Utredarnas bedömning var att handlingslinje III skulle skapa det hållbaraste resultatet och ge Vasaregionen de bästa utvecklingsförutsättningarna på lång sikt även om förändringsprocessen skulle bli krävande för alla parter. Handlingslinje III innebar att det i området skulle bildas två på pendlingsregioner baserade kommuner, den ena skulle finnas i Vasaregionen (Vasa, Korsholm, Lillkyro, Malax, Korsnäs, Vörå-Maxmo och Oravais) och den andra i Sydösterbotten (Kristinestad och Närpes). Laihela och Kaskö deltog inte i kommunfusionsutredningen. Kommunfullmäktige i Korsholm behandlade i januari 2010 KSSR utredningen och konstaterade att kommunen prioriterar utredningens handlingslinjealternativ I, dvs. intensifierat samarbete och utökat regionalt samarbete. Kommunfullmäktige i Lillkyro tog ställning till KSSR-utredningen för Vasaregionen 21.1.2010 och konstaterade bl.a. att det bästa alternativet när det gäller verksamheten, ekonomin och även effektiveringen av markanvändningen skulle vara om de kommuner som är med i utredningsarbetet och utgör Vasas s.k. kärnpendlingsregion (Vasa, Korsholm och Lillkyro) skulle bilda en kommun. På samma möte beslöt fullmäktige med rösterna 15-12 föreslå Vasa stad att möjligheterna för en sammanslagning av Vasa och Lillkyro utreds enligt kommunindelningslagen. I motförslaget som förlorade föreslogs att Lillkyro kommun förbereder sig för att tillsammans med Vasa göra en kommunsammanslagningsutredning, dock så att ett separat beslut ska fattas av fullmäktige om inledandet av förhandlingarna och att man innan beslutet fattas försäkrar möjligheten att inleda en beredning om grundandet av Kyrolands kommun. Stadsfullmäktige i Vasa behandlade på sitt möte 22.3.2010 Lillkyros initiativ om inledande av förhandlingar om en sammanslagning. Stadsfullmäktige beslöt enhälligt göra en utredning i enlighet med kommunindelningslagen med Lillkyro kommun. Det egentliga utredningsarbetet inleddes i augusti 2010. 6

Med anledning av fullmäktigemotioner behandlade kommunernas fullmäktigesamlingar sommaren 2010 kommunfusionsärendet i Kyroland. Storkyros och Laihelas inställning till att inleda kommunfusionsförhandlingar var negativ liksom även Lillkyros. 1.2. Utgångspunkterna i kommunindelningslagen Under de senaste åren har förslagen om ändringar i kommunindelningen ökat kraftigt i och med att kommun- och servicestrukturreformen inleddes. Efter 2005 har fler kommuner än någonsin tidigare i vårt lands historia deltagit i kommunsammanslagningsutredningar. Från 2005 har antalet kommuner minskat med 96 kommuner, och år 2011 har Finland 336 kommuner. Den nya kommunindelningslagen trädde i kraft i början av 2010. I lagen fastställs att målet för utvecklande av kommunindelningen är en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna (kommunindelningslagens 2 ). Det ska dock inte förutsättas att en enskild kommun ska täcka en hel pendlingsregion, om kommunen i övrigt bildar en tillräckligt stark funktionell helhet. Den funktionella helheten framgår t.ex. av omfattningen av den inbördes pendlingstrafiken och trafiken för att uträtta ärenden inom de kommuner som går samman och av kollektivtrafikförbindelserna i stadsregioner. I kommuner med en livskraftig kommunstruktur fästs alldeles särskild uppmärksamhet vid näringarna och sysselsättningen, ekonomin och de anställda, samhället och miljön, servicen och kunderna samt demokratin och ledningen av kommunen. Samhällsstrukturella frågor accentueras särskilt i stadsregioner. Deras problem hänför sig ofta till samordning av markanvändningen, boendet, trafiken och servicen. Att den funktionella helheten beaktas underlättar också tillgängligheten till offentlig service på området för den kommun som bildas. I stadsregioner kan man med hjälp av en kommunstruktur som bättre motsvarar den funktionella stadsregionen förebygga de negativa effekterna av konkurrens mellan kommunerna på samhällsstrukturens utveckling. I 4 i kommunindelningslagen föreskrivs om fyra förutsättningar, av vilka åtminstone en ska föreligga i samtliga situationer där kommunindelningen ändras. Kommunindelningen kan ändras om ändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt; 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området; 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. 7

Enligt första punkten kan kommunindelningen ändras om ändringen förbättrar den berörda kommunens funktionsförmåga. Som exempel på faktorer som främjar kommunens funktionsförmåga nämns i bestämmelserna särskilt kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att ansvara för ordnandet av service. Enligt andra punkten kan kommunindelningen ändras om ändringen förbättrar servicen för invånarna i området eller levnadsförhållandena i övrigt för invånarna i området. Enligt tredje punkten är förbättrande av verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området en förutsättning för en kommunindelning. Enligt fjärde punkten kan kommunindelningen ändras om ändringen är nödvändig för att förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Med en fungerande samhällsstruktur avses att pendlingsregionerna, trafikförbindelserna och den övriga infrastrukturen i samhället överensstämmer så bra som möjligt med kommunindelningen. Förutsättningarna är alternativa, varför redan en räcker för att genomföra en ändring i kommunindelningen. Förutsättningarna är delvis överlappande och i praktiken blir man tvungen att bedöma dem som en helhet. Huruvida förutsättningarna föreligger bedöms i första hand av de kommuner som berörs av ändringen och vid ändringar som gäller en del av en kommun också enskilda kommunmedlemmar. Förutsättningarna ska inte bedömas enbart för de kommuner eller områden som berörs av ändringen i kommunindelningen, utan med avseende på det område som påverkas av ändringen i kommunindelningen. Detta område kan vara en helhet som är snävare eller vidare än de kommuner som berörs av ändringen, t.ex. en del av en kommun eller ett område som utgörs av flera kommuner, t.ex. en ekonomisk region (Kommunindelningslagen 2010). En väsentlig förändring i den nya lagen om kommunindelning jämfört med den tidigare kommunindelningslagen (1196/1997) är att förutsättningar ska föreligga vad gäller enhetlig samhällsstruktur. En förbättrad enhetlighet/funktionell helhet genom en ändring i kommunindelningen framhålls i lagtolkningen och utgör en väsentlig grund för sammanslagning av kommuner. 1.3. En kommunsammanslagning som homogeniserar kommunstrukturen i området Vasa - Lillkyro Lillkyro orienterar sig tydligt mot Vasa i fråga om verksamhetsmässig och ekonomisk service, näringarnas verksamhetsförutsättningar och samhällsstrukturens funktionsduglighet. Målet för utvecklandet av kommunindelningen är att en kommun består av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna (2 i kommunindelningslagen). I kommunindelningslagen framhålls att pendlingsregionerna, trafikförbindelserna och den övriga infrastrukturen i samhället så bra som möjligt överensstämmer med kommunindelningen. 8

Mellan Vasa och Lillkyro ligger Korsholm, som på det smalaste stället är 1,6 kilometer och 1 kilometer (bild 1). Vägförbindelserna mellan Vasa och Lillkyro är goda. Korsholm, som ligger mellan Vasa och Lillkyro, är som smalast 1,0 km och 1,6 km. Lillkyro Bild 2. Gränsområdet mellan Vasa och Lillkyro. Enligt statistikcentralens definition består en pendlingsregion av en centralkommun och omgivande kommuner, där pendlingsandelen till centralkommunen är minst 10 %. Av de sysselsatta i Lillkyro arbetar 44 procent i Vasa, vilket betyder att ca 937 personer dagligen pendlar från Lillkyro till Vasa. (bild 3). Pendling till och från Vasa år 2008, närkommunerna Pendlingen riktar sig klart mot Vasa och endast i liten utsträckning från Vasa med undantag av Korsholm Korsholm Vörå-Maxmo Vasa Lillkyro Laihela Storkyro Korsnäs Malax Bild 3. Pendlingen i Vasa och i pendlingsregionens kommuner. Här bör speciellt observeras att det är fler Lillkyrobor som arbetar i Vasa än i den egna kommunen (arbete i Lillkyro 36 %). I fråga om arbetsresetrafiken är det Lillkyroborna som får den största nyttan, för vid en eventuell sammanslagning kan de i samband med arbetsresorna utnyttja service på något annat område i den nya staden. 9

80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 TYÖSSÄKÄYNTI SYSSELSÄTTNINGEN OMASSA I DEN KUNNASSA EGNA KOMMUNEN JA VAASASSA OCH I VASA 2008 ÅR 2008 % KUNNAN I % AV DEN TYÖLLISESTÄ SYSSELSATTA TYÖVOIMASTA ARBETSKRAFTEN VAASAN KOMMUNERNA TYÖSSÄKÄYNTIALUEEN I VASAS PENDLINGSREGION KUNNAT arbetsplats i egen kommun arbetsplats i Vasa 67,8 65,4 63,6 58,3 54,5 48,1 44,0 41,342,3 36,1 33,0 29,6 20,0 10,0 20,0 19,1 12,4 9,4 0,0 Korsholm Lillkyro Laihela Malax Storkyro Vörå-Maxmo Korsnäs Oravais KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSPLANERING / KS 8.11.2010 Bild 4. Arbetande i Vasa och den egna kommunen i pendlingsregionen Avståndet från Merikart till företagsområdet i Runsor är lika långt från Gerby, men från Merikart är förbindelsen tidsmässigt snabbare. arbetsresa ung. 13 km Vasa arbetsresa työmatka ung.13 n. km Lillkyro Bild 5. Avstånd för Vasas och Lillkyros arbetspendling och uträttande av ärenden 10

Handeln och uträttande av ärenden följer arbetspendlingen. En de av inköpen görs på arbetsresan och även en del av inköpsresorna på fritiden görs i samma riktning som arbetspendlingen. I Korsholm görs 71 % och i Lillkyro 36 % av dagligvaruinköpen i Vasa (bild 6). Av Lillkyros inköp i specialaffärer görs 67 % i Vasa (Österbottens förbund 2010). Korsholm Oravais Vasa Lillkyro Vörå-Maxmo Malax Laihela Storkyro Närpes Bild 6. Dagligvaruinköpens orientering mot Vasa (Österbottens förbund 2010). Flyttningsrörelsen mellan Vasa och Lillkyro visar konkurrensen om invånare mellan kommunerna. I den interna flyttningsrörelsen har flyttningsrörelsen mellan Vasa och Lillkyro betydelse för utvecklingen i Lillkyro. Flyttningen mellan Vasa och Lillkyro går från Vasa till Lillkyro, och t.ex. år 2007 var flyttningsöverskottet från Vasa till Lillkyro 28 personer (tabell 1). Tabell 1. Flyttningsrörelsen mellan Vasa och Lillkyro år 2009. Flyttningsrörelsen 2007 Lillkyro Från Vasa 110 Till Vasa 82 Netto -28 11

1.4. Lillkyro kommuns samarbete med Vasa stad och annat samarbete i Vasas riktning I Samarbete med Vasa stad 1. Primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården Förutom primärvården sköter Vasa i egenskap av värdkommun miljö- och hälsoskyddet (hälsoinspektörer och veterinärtjänster). Företagshälsovården handhas av affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård, som har följande delägare: Vasa stad, Vasa sjukvårdsdistrikt, Laihela kommun och Lillkyro kommun. I fråga socialväsendet sköter Vasa följande uppgifter: psykosocial service: A-rådgivningen, dagcentret (missbrukarvård), rehabiliteringskollektivet för missbrukare i Vasa, tillnyktrings- och akutvårdsstationen, boendeservice (Silmukoti), missbrukarservice för unga (Klaara) och familjerådgivningen av mentalvårdstjänsterna mentalvårdstjänster för unga (Klaara), psykologservice och dagverksamhet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården övrig service: socialjouren, hälsorådgivningspunkten Tipsi (drogmissbrukare) och socialombudsmannen Lillkyro kommuns nettoutgifter för de ovan uppräknade tjänsterna är 3,5 miljoner euro per år. 2. Österbottens räddningsverk Lillkyro kommun hör till Österbottens räddningsverk, som är ett affärsverk med Vasa stad som värdkommun. De årliga utgifterna är 350 000 euro. 3. Kuula-institutet Lillkyro kommun har i Kuula-institutet (musikinstitut för barn), som upprätthålls av Vasa stad, 12 platser. De årliga kostnaderna är 10 000 euro. 4. Förvaltnings- och näringslivssamarbete Lillkyro är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Huvuddelägare är Vasa stad. Dessutom är Lillkyro med i följande av Vasa tillhandahållna tjänster; konsumentrådgivningen och den ekonomiska rådgivningen, läroavtalsbyrån och Vasaregionens upphandlingsring. De årliga kostnaderna är 69 000. 5. Samarbete inom tekniska sektorn Vasa stad levererar på basis av avtal mellan kommunerna till Lillkyro kommun största delen (90 %) av det dricksvatten som kommunen behöver. Dessutom har kommunerna samarbetsavtal om miljöinspektörstjänster, dvs. Vasa stad tillhandahåller de miljöinspektörs- och miljösakkunnigtjänster som Lillkyro behöver. De årliga kostnaderna är 190 000 euro. De årliga kostnaderna för servicen i punkterna 1-5 är 4,1 miljoner euro. 12

II Övrigt Vasaorienterat samarbete 1. Vasa sjukvårdsdistrikt Lillkyro är medlem i Vasa sjukvårdsdistrikt. De årliga kostnaderna för den specialiserade sjukvården är 5,5 miljoner euro. 2. Utbildningssamarbete I de yrkesläroanstalter som Vasa stad är huvudman för finns 138 studerande från Lillkyro (situationen 20.9.2009). Det är 87 % av alla Lillkyrobor som studerar vid någon yrkesläroanstalt. I de yrkeshögskolor som Vasa stad är huvudman för studerade 35 studerande, dvs. 55 % av alla yrkeshögskolestuderande i Lillkyro. Av Lillkyros gymnasieelever studerar 39, dvs. 53 % i gymnasier i Vasa. 3. Annat samarbete Lillkyro kommun är medlem i Vaasan Kesäyliopistoseura ry och Stiftelsen för Vasanejdens övningskörningsbana. III Sammandrag Lillkyro kommuns verksamhetsbidrag (nettodriftsutgifter) uppgår enligt budgetförslaget för år 2011 till 20,7 miljoner euro. Av dessa utgifter betalas på basis av de nuvarande samarbetsavtalen till Vasa stad för köp av service 4,1 miljoner euro och till Vasa sjukvårdsdistrikt 5,5 miljoner euro. Totalsumman 9,6 miljoner euro är 46 % av kommunens verksamhetsbidrag. Om lagändringen som ansluter sig till KSSRprojektet genomförs 2011, ska också hela socialväsendet med undantag av dagvården för barn överföras på samarbetsområdet, dvs. handhas av Vasa stad. Enligt budgetförslaget för 2011 är de årliga kostnaderna för de tjänster som ska överföras 4,8 miljoner euro. Därmed skulle den totala summan för de tjänster som sköts som köpservice vara 14,4 miljoner euro, dvs. 70 % av kommunens verksamhetsbidrag. Servicesamarbete och samarbete inom andra funktioner bedrivs för närvarande främst mellan Vasa och Lillkyro. Samarbetsområdena i kommunerna i Kyroland är snävare och i eurobelopp räknade betydligt mindre än samarbetet mellan Vasa och Lillkyro. Om man dessutom tar i beaktande kommunsamarbetets historia i Kyroland och de med gemensamma beslut överenskomna nedskärningarna av samarbetet och upplösandet av gemensamma organisationer, framträder orienteringen mot Vasa ännu starkare och naturligare än tidigare. 2. Förändringar i verksamhetsmiljön 2.1. Jämförelse mellan Vasa och Lillkyro och vissa andra kommuner inom Vasas pendlingsregion 13

2.1.1. Befolkningsutveckling I slutet av 2009 hade Vasa 59 175 och Lillkyro 4 740 invånare (tabell 2). Av invånarna i Vasa har 25 % svenska som modersmål. I Lillkyro har 2 % svenska som modersmål. Tabell 2. Folkmängd i Vasa och Lillkyro Befolkning Vasa % Lillkyro % Vasa-Lillkyro % 31.12.2009 Sammanlagt 59175 4740 63915 Finskspr. 41134 69,5 4626 97,6 45760 71,6 Svenskspr. 14602 24,7 81 1,7 14683 23 Övriga 3439 5,8 33 0,7 3472 54,3 Den framtida befolkningsutvecklingen i både Vasa och Lillkyro är positiv (bild 4). I Vasa ökar invånarantalet långsamt, fram till år 2020 med 6 % från nivån år 2010 och fram till år 2030 med 10 % från nivån år 2010. I Lillkyro ökar invånarantalet fram till år 2020 med 4 % jämfört med nivån år 2010 och fram till år 2030 med 6 %. Befolkningen i Korsholm uppskattas öka kraftigt i framtiden. Invånarantalet i Laihela uppskattas växa på samma sätt som i Vasa och Lillkyro. 130 125 120 115 110 105 100 95 90 2010 2015 2020 2025 Vasa Lillkyro Malax Korsholm Storkyro Laihela 2010 2015 2020 2025 Vasa Antal 59478 61432 63014 64391 2010=100 100 103 106 108 Lillkyro Antal 4761 4846 4946 5020 2010=100 100 102 104 105 Malax Antal 5593 5723 5877 6034 2010=100 100 102 105 108 Korsholm Antal 18615 19821 20967 21942 2010=100 100 106 113 118 Storkyro Antal 4965 4957 4984 5020 2010=100 100 100 100 101 Laihela Antal 7778 8028 8293 8499 2010=100 100 103 107 109 Bild 7. Befolkningsökningen i Vasa och jämförelsekommunerna 2010-2025. 14

Inom den närmaste framtiden kommer andelen barn i Vasa i åldern 0-6 år att öka långsamt men jämnt: fram till 2020 finns det sex procent fler barn i åldern 0 6 år än år 2010 (bild 7). Antalet barn i skolåldern (7 18 år) ökar med sju procent fram till år 2020. Antalet personer i arbetsför ålder (19 64 år) förutspås i framtiden i stort sett stanna på samma nivå som år 2010. Antalet unga pensionärer (65 74 år) och äldre (över 74 år) ökar kraftigt: fram till 2020 ökar antalet unga pensionärer med 31 procent jämfört med år 2010. Antalet personer över 74 år ökar fram till 2025 med 51 procent jämfört med år 2010. 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2010 2015 2020 2025 Åldersklasserna sammanlagt 0-6 7-18 19-64 65-74 över 74-åringar 2010 2015 2020 2025 Åldersklasserna sammanlagt Antal 59478 61432 63014 64391 2010=100 100 103 106 108 0-6-åringar Antal 4618 4886 5003 4989 2010=100 100 106 108 108 7-18-åringar Antal 7637 7670 8147 8483 2010=100 100 100 107 111 19-64-åringar Antal 37026 37117 36840 37072 2010=100 100 100 99 100 65-74-åringar Antal 5260 6331 6887 6415 2010=100 100 120 131 122 över 74-åringar Antal 4937 5428 6137 7432 2010=100 100 110 124 151 Bild 8. Befolkningsutvecklingen i Vasa enligt befolkningsgrupp. I Lillkyro sker endast mindre förändringar i antalet barn i åldern 0 6 år inom den närmaste framtiden (bild 8). Antalet personer i arbetsför ålder kommer att minska: år 2020 är antalet personer i arbetsför ålder sju procent mindre än år 2010. Samtidigt ökar antalet unga pensionärer snabbt: år 2020 finns det 46 procent fler unga pensionärer än år 2010. Därefter avstannar ökningen av antalet unga pensionärer och börjar i stället minska samtidigt som det sker en våldsam ökning av antalet äldre: år 2025 finns det 56 procent fler äldre än år 2010. 15

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2015 2020 2025 Åldersklasserna sammanlagt 0-6 7-18 19-64 65-74 över 74-åringar 2010 2015 2020 2025 Åldersklasserna sammanlagt Määrä 4761 4846 4946 5020 2010=100 100 102 104 105 0-6-åringar Antal 447 462 464 460 2010=100 100 103 104 103 7-18-åringar Antal 741 750 794 813 2010=100 100 101 107 110 19-64-åringar Antal 2715 2606 2534 2507 2010=100 100 96 93 92 65-74-åringar Antal 439 587 641 585 2010=100 100 134 146 133 över 74-åringar Antal 419 441 513 655 2010=100 100 105 122 156 Bild 9. Befolkningsutvecklingen i Lillkyro 2.1.2. Utvecklingen av antalet arbetsplatser och arbetslöshetsgraden Antalet arbetsplatser har ökat jämnt i Vasa sedan år 1998 (bild 10). Under jämförelseperioden 1998 2008 ökade antalet arbetsplatser i Vasa med 17 %. I Lillkyro var utvecklingen av antalet arbetsplatser under jämförelseperioden ojämnare än i Vasa, men 2008 fanns det 6 % fler arbetsplatser än 1998. I Malax har antalet arbetsplatser minskat från nivån 1998. I Korsholm däremot har antalet arbetsplatser ökat med 10 % från 1998 till 2008. I både Laihela och Storkyro har antalet arbetsplatser minskat under jämförelseperioden. I Laihela har minskningen varit liten, endast 2 %, och i Storkyro har antalet minskat med 8 % från nivån 1998. 16

120 115 110 105 100 95 90 85 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Vasa Lillkyro Malax Korsholm Laihela Storkyro 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Vasa Antal 30963 31277 31996 32279 32047 32181 32395 32943 34169 35712 36347 1998=100 100 101 103 104 104 104 105 106 110 115 117 Lillkyro Antal 1160 1241 1231 1224 1156 1208 1210 1189 1299 1257 1231 1998=100 100 107 106 106 100 104 104 103 112 108 106 Malax Antal 1870 1781 1839 1810 1839 1831 1821 1797 1809 1865 1836 1998=100 100 95 98 97 98 98 97 96 97 100 98 Korsholm Antal 4443 4305 4559 4538 4477 4645 4639 4647 4705 4848 4845 1998=100 100 97 103 102 101 105 104 105 106 109 109 Laihela Antal 2029 1981 2058 2011 1998 2009 2094 2003 2010 2037 1987 1998=100 100 98 101 99 98 99 103 99 99 100 98 Storkyro Antal 1570 1496 1508 1494 1515 1501 1520 1454 1461 1453 1438 1998=100 100 95 96 95 96 96 97 93 93 93 92 Bild 10. Utvecklingen av antalet arbetsplatser i Vasa och Lillkyro och i jämförelsekommunerna. Utvecklingstrenden när det gäller arbetslöshetsgraden i Vasa och Lillkyro har varit rätt likartad under 2000-talet (bild 11). I Vasa har arbetslöshetsgraden varit större än i Lillkyro. I oktober 2010 var skillnaden i arbetslöshetsgraden mellan Vasa och Lillkyro två procentenheter: arbetslöshetsgraden i Vasa var 7,2 procent och i Lillkyro 5,2 procent. I jämförelsegruppen hade Korsholm år 2010 den lägsta arbetslöshetsgraden 3,4 procent. 17

15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Vasa 13,3 11,2 11,7 11,4 11,4 11,3 10,2 7,9 7 7,3 7,2 Lillkyro 11,3 9,3 9,4 9,2 9,4 8,4 7,6 5,2 3,7 5,6 5,2 Malax 8,1 7,2 7 5,6 5,9 6,6 5,7 4,5 4,7 5,2 5,6 Korsholm 8,5 7,1 6,8 7,2 6,2 5,9 5,1 3,9 3,4 3,8 3,4 Storkyro 13,9 11 10,5 9,8 9,9 9,6 8,3 6,7 5,7 7,7 5,4 Laihela 12,9 10,9 11 10,2 9,5 9,4 8,4 6,1 4,8 6,9 5,5 Bild 11. Utvecklingen av arbetslöshetsgraden (%) i Vasa och Lillkyro. 2.1.3. Beskattningsbara inkomster per invånare De beskattningsbara inkomsterna per invånare i Vasa och Lillkyro har följt en rätt likartad utvecklingstrend under 2000-talet (bild 12). År 2008 var de beskattningsbara inkomsterna per invånare i Vasa 15 075 euro och i Lillkyro 12 558 euro per invånare. I Korsholm uppgick de beskattningsbara inkomsterna år 2008 till 14 186 euro per invånare. 15500 14500 13500 12500 11500 10500 9500 8500 7500 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vasa 12469 12689 12850 12954 13453 14005 15075 Lillkyro 10076 10264 10315 10415 10944 11530 12558 Malax 9166 9438 9562 9693 10148 10951 11669 Korsholm 11199 11583 11697 11955 12395 13096 14186 Storkyro 9 178 9 561 9 492 9 647 9 975 10 411 11 364 Laihela 10 198 10 440 10 650 11 008 11 520 12 135 13 141 Bild 12. Beskattningsbara inkomster euro/invånare ( /inv.) i Vasa och Lillkyro åren 2001 2007. 18

2.2. Jämförelse av konkurrenskraft Konkurrenskraften i ett landskapscentrum är en viktig mätare på en stadsregions konkurrenskraft. Som jämförelsekommuner när det gäller Vasas konkurrenskraft har man valt lokomotiven Seinäjoki och Karleby i våra grannlandskap, Joensuu och Kuopio, vilka liksom Vasa är centralstäder i mångsidiga universitetsregioner samt hamnstäderna Björneborg och Kotka. 2.2.1. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Vasa uppskattas vara väldigt lik Karlebys befolkningsutveckling under den närmaste framtiden (bild 3). I Seinäjoki är befolkningsutvecklingen störst i jämförelsegruppen: år 2025 förväntas befolkningen i Seinäjoki vara 16 procent större än år 2010. Svagast uppskattas befolkningsutvecklingen vara i Kotka, där utvecklingen förväntas stanna på 2010 års nivå. 120 115 110 105 100 95 90 2010 2015 2020 2025 Vasa 100 103 106 108 Seinäjoki 100 106 111 116 Karleby 100 103 106 109 Björneborg 100 101 101 102 Kotka 100 101 102 102 Kuopio 100 102 103 103 Joensuu 100 101 101 101 Bild 13. Befolkningsutvecklingen i Vasa och städerna i jämförelsegruppen 2010-2025. 19

Statistikcentralens prognoser har gång på gång beräknat sämre befolkningsutveckling för Vasa än den som sedan har förverkligats (bild14). I Vasas egen prognos uppgår befolkningen år 2030 till 70 000 invånare, en årlig tillväxt på ca 500 personer. (Statistikcentralens prognos baserar sig på utfallet de tre senaste åren, ekonomiska tillväxtfaktorer bedömdes inte). 72000 KOKO VÄESTÖ 31.12.1990-2030, HELA BEFOLKNINGEN 31.12.1990-2030 TOTEUTUNUT KEHITYS VUOTEEN 2009, FÖRVERKLIGAD UTVECKLING TILL ÅR 2009 70000 68000 66000 64000 62000 60000 59756 59175 58597 58000 57622 57998 56953 56658 57014 57241 54713 55089 55502 55908 56277 56587 56737 56925 57030 56000 54000 54179 53764 53429 52000 70095 69595 69075 68559 68041 67512 66986 66469 65978 65501 65009 64046 64528 63565 Tilastokeskus 2009 63063 Statistikcentralen 2009 62556 62000 61435 60886 Tilastokeskus 2007 60316 Statistikcentralen 2007 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 KAUPUNKISUUNNITTELU, STADSPLANERING / KS 8.2.2010 Bild 14. Befolkningsutvecklingen i Vasa 1990-2030 Tilastokeskus 2004 Statistikcentralen 2004 2.2.2. Tätortsgrad Tätortsgraden i Vasa ligger på nästan samma nivå som i Helsingfors, Esbo och Vanda (bild 15). Också tätortsgraden i Lillkyro är påfallande hög. Helsingfors Vanda Esbo Vasa Lahtis Kotka Tammerfors Åbo Björneborg Uleåborg Jyväskylä Kuopio Villmanstrand Rovaniemi Seinäjoki Joensuu Kouvola Tavastehus Borgå hela landet Salo Vasa Lillkyro Laihela Korsholm Storkyro Malax Korsnäs Oravais Vörå-Maxmo TÄTORTSGRAD TAAJAMA-ASTE 2009, 2009, % % 20 SUURINTA 20 STÖRSTA KAUPUNKIA STÄDER OCH SEKÄ VASAS VAASAN PENDLINGSREGION TYÖSSÄKÄYNTIALUE 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 45,7 60,6 73,4 87,1 83,4 82,5 77,6 74,4 68,9 99,8 99,3 99,2 98,8 98,7 98,5 98,5 98,4 95,2 94,7 92,6 91,8 89,4 87,7 87,4 87,2 86,6 85,7 84,5 84,4 KÄLLA : STATISTIKCENTRALEN STADSPLANERINGU / KS 10.8.2010 Bild 15. Tätortsgrader 98,8 20

2.2.3. Demografisk och ekonomisk försörjningskvot Med demografisk försörjningskvot avses antalet barn och äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder. Försörjningskvoten i Vasa är 0,53 dvs. per en sysselsatt finns 0,53 personer som ska försörjas. Den demografiska försörjningskvoten i Seinäjoki är 0,54 och i Karleby 0,55. Den ekonomiska försörjningskvoten visar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt. Den ekonomiska försörjningskvoten i Vasa är 1,14, dvs. på en sysselsatt finns det 1,14 personer utanför arbetskraften (bild 16). Den ekonomiska försörjningskvoten i Vasa är den lägsta i jämförelsegruppen. 2.2.4. Nettoflyttningsrörelse Bild 16. Ekonomisk försörjningskvot En granskning av stadsregionernas nettoflyttning (inflyttning utflyttning = nettoflyttning) från 2009 visar att nettoflyttningen var störst i Vasaregionen med 503 invånare (bild 17). Också Seinäjokis och Kuopios nettoflyttningssiffror ligger nära Vasas. Nettoflyttningen i Björneborg, Kotka och Joensuu är lägre. Bild 17 Nettoflyttningen i stadsregionerna 2009. 21

2.2.5. Högskoleutbildades andel En stor andel av befolkningen med högskoleutbildning anses vara en av de faktorer som kan förklara stadens och regionens framgång samt invånarnas större konsumtions- och skattebetalningsförmåga. Enligt Soinivaara (Finlands kommuntidning 10/2007) utgör personer i åldern 25-34 år med akademisk examen kärnbefolkningen när det gäller en regions framgång. År 2008 var andelen högskoleutbildade i Vasa 32 procent (bild 18). I Seinäjoki var andelen högskoleutbildade 29 procent och i Karleby var andelen 24 procent. I Kuopio var andelen högskoleutbildade 31 och i Joensuu 27 procent. I Björneborg var andelen 24 och i Kotka 24,2. Bild 18. Andelen högskoleutbildade år 2008 i Vasa och i jämförelsegruppens övriga kommuner. 2.2.6. Inkomstskattesats, beskattningsbara inkomster och årsbidrag Inkomstskattesatsen i Vasa år 2010 var 19,5 % (tabell 3). Också Kotka, Kuopio och Joensuu hade samma inkomstskattesats år 2010 som Vasa. Jämförelsegruppens lägsta inkomstskattesats har Björneborg, 18,75 %. Inkomstskattesatsen i Karleby är den högsta i jämförelsegruppen, 19,75 %. Inkomstskattesatsen i Seinäjoki är 19,25. Tabell 3 Inkomstskattesatsen i Vasa och i jämförelsegruppens städer 2007 2008 2009 2010 Vasa 19 19 19 19,50 Seinäjoki 19 19 19 19,25 Karleby 19,25 19,75 19,75 19,75 Björneborg 18 18 18,25 18,75 Kotka 18,75 18,50 19,50 19,50 Kuopio 18,75 18,75 18,75 19,50 Joensuu 19 19 19 19,50 22

De största beskattningsbara inkomsterna (euro per invånare) i jämförelsegruppen har Vasa, där de år 2007 var 15 075 euro per invånare (bild 19). I Karleby var inkomsterna 13 555 euro per invånare och i Seinäjoki 14 095 euro per invånare. De största beskattningsbara inkomsterna per invånare i jämförelsegruppen hade Vasa. 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vasa 12 469 12 689 12 850 12 954 13 453 14 005 15 075 Seinäjoki 11 769 12 094 12 338 12 198 12 562 13 164 14 095 Karleby 10 848 11 246 11 466 11 727 12 014 13 555 13 555 Björneborg 11 265 11 612 11 960 12 010 12 363 12 838 13 810 Kotka 12 190 12 525 12 909 13 093 13 304 13 898 14 828 Kuopio 11 446 11 837 12 114 12 236 12 596 13 065 13 915 Joensuu 10 879 11 157 11 453 11 757 11 757 12 116 12 833 Bild 19. Beskattningsbara inkomster (euro per invånare) i Vasa och jämförelsegruppens städer Det största årsbidraget per invånare i jämförelsegruppen år 2007 hade Karleby, 604 euro per invånare (bild 20). Årsbidraget per invånare i Vasa var 486 euro. 700 600 500 400 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vasa 454 130 315 150 521 382 486 Seinäjoki 532 306 215 143 217 272 249 Karleby 379 287 116 72 326 324 604 Björneborg 465 417 404 221 231 210 358 Kotka 515 257 178 73 201 241 330 Kuopio 502 332 179 233 319 212 267 Joensuu 574 320 258 345 348 268 219 Bild 20 Årsbidragets utveckling i euro per invånare 2001-2007. 23

2.2.7. Utvecklingen av antalet arbetsplatser och arbetslöshetsgraden Utvecklingen av antalet arbetsplatser granskades för åren 1998-2008. I jämförelsegruppen har utvecklingen i Seinäjoki varit störst: antalet arbetsplatser har där ökat med 23 procent jämfört med år 1998 (bild 21). Svagast har utvecklingen av antalet arbetsplatser varit i Kotka, där antalet arbetsplatser har ökat med 10 procent från nivån år 2008. År 2008 hade Vasa 36 347 arbetsplatser. I Vasa har antalet arbetsplatser ökat 17 procent från nivån år 1998. 125 120 115 110 105 100 95 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Vasa Seinäjoki Karleby Björneborg Kotka Kuopio Joensuu Bild 21 Utvecklingen av antalet arbetsplatser i Vasa och jämförelsegruppens städer. Arbetslöshetsgraden i jämförelsegruppen är lägst i Vasa, där den år 2010 var 8,9 procent (bild 22). I Karleby var den 10,8 procent och i Seinäjoki 11 procent. År 2000 var arbetslöshetsgraden i Karleby 18,4 procent, medan den i Seinäjoki var 14,8 och i Vasa 13,3 procent. Den största arbetslöshetsgraden i jämförelsegruppen hade Joensuu, 16,3 procent. 24

25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Karleby 18,4 16,9 16 14,2 13,7 12,9 12,1 10,6 8,8 10,1 10,8 Seinäjoki 14,8 13,3 13,8 12,8 12,2 11,8 11,2 9,6 9 9,5 11 Vasa 13,3 11,2 11,7 11,4 11,4 11,3 10,2 7,9 7 7,3 8,9 Björneborg 21,5 20 19 17,1 18,7 16,8 15,7 13,8 12,4 12,3 13,7 Kotka 19,5 18 17,1 15,9 15,4 15,4 14,5 12,5 11,9 13,1 15,4 Kuopio 16,6 15,8 14,6 14 13,6 12,9 12,9 11,2 10,6 12 12,8 Joensuu 20,2 18,3 18,5 17,6 17,2 16,5 16 14,5 14,4 16,5 16,3 Bild 22 Utvecklingen av arbetslöshetsgraden i Vasa och i jämförelsegruppens städer. 2.2.8. Arbetsplatssufficiens och lönernas fördelning i området I listan över arbetsplatssufficiens har Vasa gått förbi Helsingfors. Vasas närkommuner är de kommuner i Finland som är mest beroende av centralorten och dess arbetsplatsutveckling (bild 23). TYÖPAIKKAOMAVARAISUUS ARBETSPLATSSUFFICIENS (%) (%) 2008 2008 20 SUURINTA 20 STÖRSTA KAUPUNKIA STÄDERNA SEKÄ OCH VAASAN VASAS PENDLINGSREGION TYÖSSÄKÄYNTIALUE 0 20 40 60 80 100 120 140 Vasa Helsingfors Tammerfors Uleåborg Åbo Joensuu Kuopio Lahtis Seinäjoki Kotka Jyväskylä Björneborg Villmanstrand Salo Tavastehus Vanda Rovaniemi Kouvola Esbo Borgå 132,2 131,6 123,3 122,8 122,8 111,8 111,7 110,8 110,6 108,2 107,7 107,4 106,7 106,6 106,1 104,1 99,7 98,3 95,4 90,2 Vasa Oravais Vörå-Maxmo Korsnäs Malax Storkyro Lillkyro Laihela Korsholm 57,8 55,8 54,1 72,9 68,7 88,9 84,4 110,7 KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN STADSPLANERINGU / KS 10.8.2010 Bild 23. Arbetsplatssufficiens. 132,2 25

Av lönerna som Vasa stads producerande enheter betalar går 41 procent utanför stadens gränser. Däremot kommer 48 procent av de löner som hushållen i Lillkyro kommun får från den egna kommunen. 160 140 141 LÖNER KUNNAN SOM TUOTANTOYKSIKKÖJEN KOMMUNENS PRODUCERANDE MAKSAMAT ENHETER PALKAT BETALAT/ / KUNNAN LÖNER KOTITALOUKSIEN SOM HUSHÅLLEN I SAAMAT KOMMUNEN PALKAT ERHÅLLIT VUONNA ÅR 2008 VAASAN VASAS PENDLINGSREGION TYÖSSÄKÄYNTIALUE 120 109 100 80 60 45 48 50 60 85 68 74 40 20 0 Vasa Korsholm KÄLLA: ERKKI NIEMI, SEIJA VIRKKALA Lillkyro Laihela Storkyro Vörå-Maxmo Oravais Malax Korsnäs Bild 24. Lönerna som de producerande enheterna betalat i förhållande till hushållens erhållna löner år 2008. 2.3. Slutsatser Utvecklingen i Vasa och kommunerna i Vasas pendlingsregion har varit förhållandevis jämn visar en jämförelse. Också befolkningsutvecklingen förväntas vara positiv både i Vasa och i kommunerna i pendlingsregionen (i dem som ingår i jämförelsen). När förändringar sker i verksamhetsmiljön tvingas kommunerna dock konkurrera med varandra. Konkurrensen kan ha negativ inverkan på regionens framtida utveckling i och med att man koncentrerar satsningarna på att utveckla den egna kommunens dragningskraft för att klara av den inbördes konkurrensen. Konkurrensen på riksplanet mellan olika områden kräver en ökning av dragningskraften och rätt inriktade utvecklingssatsningar samt imageförbättrande åtgärder. Det är viktigt att bevara konkurrenskraften när man konkurrerar om både invånare och företag. En kommunsammanslagning är en möjlighet att öka dragningskraften och synligheten på riksplanet. I regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ett utredningsförfarande i syfte att främja samarbetet i vissa stadsregioner konstateras att trots att kommunernas samarbete kring markanvändningsplaneringen under de senaste åren har ökat i många stadsregioner har samarbetet som helhet avancerat sakta och selektivt. I tillväxtcentrumen har detta lett till investeringar och servicebyggande som inte tillräckligt har beaktat behovet av att ordna service som omfattar mera än en kommun. Detta har lett till överlappande investeringar och utveckling av en oändamålsenlig samhällsstruktur. I de centrala stadsregionerna behövs det förutom generalplanesamarbete ett mera omfattande samarbete för att 26

utveckla markanvändningen, markpolitiken, bostadspolitiken och trafiksystemen även för att uppnå målen för energi- och klimatpolitiken. En ytterligare utmaning för stadsregionerna har varit att det har skett relativt få ändringar i kommunindelningen i områden där kommungränserna går igenom tätortsstrukturer som växt fast i varandra och delar upp områden som hör till samma samhällsstrukturella helhet på olika kommuner. I sådana områden borde de frågor som gäller markanvändning, boende och trafik granskas som helhet. Genom bättre samordning vill man medverka till en i miljöhänseende balanserad och hållbar utveckling i stadsregionerna, säkerställa social enhetlighet och förebygga skadlig regional differentiering samt stärka stadsregionernas konkurrenskraft. 3. Den kommunala ekonomin i dag och i framtiden (Audiapro Ab:s separata rapport) 3.1. Prognoser för ekonomin Lånebeståndet per invånare i bokslutet 2010 var i Vasa 1 638 euro och i Lillkyro 2 586 euro. Vasas verksamhetsbidrag i bokslutet 2010 visar 304 miljoner euro minus (tabell 4). Årsbidraget var 28,9 miljoner euro och överskottet 8,27 miljoner euro. Prognoskalkylen för Vasa visar att även om man skulle kunna minska den nuvarande utgiftsutvecklingen från dryga 4 procent till 3,5 procent, så skulle balansräkningen redan år 2014 visa ett underskott på 0,67 miljoner euro och skulden per invånare skulle vara 3 228 euro, om skattesatsen bibehålls vid nuvarande 19,5 procent. Prognos för ekonomin i Vasa 27

För att prognoserna för Vasa stad inte ska gå i uppfyllelse och staden inte ska skuldsätta sig alltför mycket borde staden vidta åtgärder när det gäller verksamhetsutgifternas nivå. Förutom en dämpning av utgiftsökningen tvingas staden överväga en höjning av skattesatsen. Lillkyros årsbidrag år 2010 var 0,4 miljoner euro, underskottet är 0,3 miljoner euro och det ackumulerade underskottet 1,6 miljoner euro (tabell 5). Enligt den ekonomiska prognosen för Lillkyro, med 2011 års skattesats (21 %) och med nuvarande verksamhetsutgiftsnivå, kommer ekonomin att försvagas nästan dramatiskt. Det kumulativa underskottet i balansräkningen skulle öka i snabb takt och år 2014 redan uppgå till 3,64 miljoner euro. År 2019 skulle underskottet vara 14 miljoner euro och samtidigt skulle skulden redan vara 7 702 euro per invånare. Prognos för ekonomin i Lillkyro Med nuvarande skatteinkomstnivå och utgiftsutveckling kan Lillkyro inte ändra riktningen på ekonomin. Ekonomin kommer att visa kraftigt underskott och skulden växer enligt prognosen till 3 891 euro per invånare fram till år 2012. Med nuvarande räntenivå är räntornas betydelse inte särskilt stor, men om det allmänna globala ekonomiska läget förändras kan de rentav fördubblas från det nuvarande. Lillkyros ägande i ett energibolag är betydande. Genom att sälja det skulle man kunna rätta till ekonomin för några år, men samtidigt skulle man förlora en årlig inkomstpost på ca 0,5 miljoner euro. Effekten av försäljningen skulle inte på lång sikt kunna rätta till ekonomin, eftersom det grundläggande problemet är en betydande ökning av utgifterna i förhållande till inkomsterna, och med försäljningen skulle man förlora en viktig inkomstpost på nästan 1 inkomstskatteprocent. 28

3.2. Den ekonomiska situationen i Vasa och Lillkyro i sammandrag Utvecklingen av hela den kommunala ekonomin i Finland liknar den i Vasa och Lillkyro. Förmodligen kommer de kommuner som har ett stadigt skatteinkomstunderlag och inkomsttillväxt som överstiger riksgenomsnittet att klara sig också i framtiden. Vasa befinner sig i dag bland dessa kommuner. En del kommuner befinner sig i en situation där utgifterna på lång sikt ökar snabbare än inkomsterna, varvid möjligheten att finansiera driftsutgifterna och investeringarna kommer att vålla problem i framtiden. Lillkyro kommun hör till dessa kommuner. Det positiva i Lillkyros situation är den kontinuerliga befolkningsökningen, men samtidigt medför detta ökad press på investeringar och därmed en höjning av skattesatsen och en ökning av lånebeloppet. Bägge kommunernas ekonomiska situation förutsätter stramare hantering av ekonomin. Lillkyro har redan ett kumulativt underskott i balansräkningen, en skuld per invånare på ca 2 600 euro och en skattesats som är rätt hög, dvs. 21. Vasas situation är ljusare, balansräkningen visar ett överskott på över 30 miljoner euro, lånebeloppet är ca 1 600 euro per invånare och skattesatsen är 19,5. Framtidsutsikterna för Vasa försämras dock, prognosen för resultaträkningen under planeringsåren visar att det kumulativa överskottet i balansräkningen år 2014 kommer att vända och visa ett underskott. Ökningen av verksamhetsutgifterna i Vasa har varit snabb, 4-8 procent i fjol. En bra ökning av skatteinkomsterna och statsandelarna har dock gjort det möjligt för staden att bibehålla en stark ekonomi, resultatet år 2010 visar ett överskott på över 8 miljoner euro. Dock bör stabilitet i ekonomin sökas genom anpassning av verksamheten. På basis av en jämförelse av kostnaderna för service ser det ut att finnas utrymme för det. Speciellt stora i båda kommunerna är kostnaderna för funktionerna inom hälsovårdsservicen och tekniska sektorns tjänster. I Vasa är kostnaderna inom övrig service också klart större än i genomsnitt. I Lillkyro har ökningen av verksamhetsutgifterna varit måttligare, men också skatteinkomstutvecklingen har varit måttligare. Stora investeringar ökar skuldsättningen ytterligare i en redan rätt skuldsatt kommun. I Lillkyro är kostnaderna för servicen till och med en miljon euro förmånligare jämfört med andra kommuner av samma storlek och typ. Men då man till nettokostnaderna lägger till statsandelen blir totalkostnaden i förhållande till jämförelsekommunerna klart svagare, speciellt inom social- och hälsovården. Detta gör att Lillkyros i genomsnitt mindre statsandelar jämfört med jämförelsekommunerna leder till att kommunens andel av totalkostnaderna för social- och hälsovårdstjänsternas del blir större än i kontrollgruppen. Därför är det mycket svårt att sänka kostnaderna för service och verksamheter i Lillkyro. Man kan anta att de i förhållande till jämförelsekommunerna klart lägre produktionskostnaderna till viss del beskriver kostnadseffektivitet och produktivitet. Därför är det uppenbart osannolikt att i större omfattning kunna balansera ekonomin genom att sänka utgiftsnivån utan att radikalt skära ned servicekvantiteten och -kvaliteten. Därmed fokuseras åtgärderna för att minska den negativa klyftan mellan utgifterna och inkomsterna på möjligheten att öka inkomsterna. Men eftersom 29

skatteinkomsterna ökar långsamt är alternativet en höjning av skattesatsen och en ökning av lånebeloppet. De andelar som kommunen har i ett elbolag är en betydande post, och en inkomstföring av dem på kommunen skulle korrigera ekonomin för några år. Försäljningen skulle dock inte avlägsna den strukturella snedvridningen i ekonomin, där ökningen av verksamhetsutgifterna och intäkterna inte är i balans, utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. Enligt prognosen för ekonomin: ökar skuldbeloppet i båda kommunerna snabbt. Investeringsvolymen har ökat och är stor skattesatsen måste inom kort höjas och dessutom rätt mycket, så att ekonomin kan hållas under kontroll verksamhetsutgifterna i Vasa måste kunna skäras ner från nuvarande 4 procent till högst 3 procent i Lillkyro är möjligheterna att skära ned verksamhetsutgifterna rätt små, eftersom servicen redan produceras förmånligare än i genomsnitt De viktigaste ekonomiska hoten är: lyckas Vasa sänka verksamhetsutgiftsnivån på ett bestående sätt trots att invånarantalet ökar, ökar inte antalet personer i arbetsför ålder, däremot ökar antalet äldre rätt snabbt, vilket ställer stora krav på servicestrukturen och planeringen av hur servicen ska produceras utvecklingen av statsandelarna kan i framtiden mattas av väsentligt Vid en eventuell kommunindelning skulle sammanslagningsunderstödet vara totalt 3,2 miljoner euro fördelat på tre år. De statsandelar som går förlorade på grund av ändringen i kommunindelningen skulle vara 0,9 miljoner euro och skulle gälla från och med år 2018. Synergifördelar av en sammanslagning av servicen skulle i viss utsträckning fås bl.a. via en minskning av den administrativa personalen. Personalminskningen skulle kunna genomföras så att pensionsavgångarna utnyttjas. Åren 2010-2015 går över 1 000 personer i pension. Någon betydande inbesparing leder detta dock direkt inte till, men i ett ekonomiskt läge som hotar båda kommunerna har även små inbesparingar betydelse. De fördelar som en kommunindelning skulle ge skulle särskilt gälla gemensam markoch näringspolitik och planering och förverkligande av ett gemensamt servicenät. En enhetlig utveckling och samordning av utvecklingsresurserna i ett så stort område som möjligt betjänar regionens framgång bättre än flera enskilda aktörers separata verksamhet. Oavsett om en kommunindelning genomförs måste båda kommunerna vidta åtgärder för att balansera sina ekonomier. Balanseringsåtgärdernas verkan är desto större ju bredare de riktas. 30

4. Utveckling av personalresurserna 4.1. Personalen i förändring Enligt tredje kapitlet 14 paragrafen i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (9.2.2007/169) bestäms följande om personalens ställning vid en kommunsammanslagning: De omorganiseringar som avses i denna lag samt beredningen av de utredningar och planer som avses i lagen genomförs i samarbete med företrädarna för kommunernas personal. De omorganiseringar som avses i denna lag och som leder till att personalen byter arbetsgivare betraktas som överlåtelse av rörelse. På grundval av omorganiseringar av verksamheten har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst. Detta förbud är i kraft fem år från det att personalen har övergått i anställning hos den nya arbetsgivaren. Förbudet gäller hela personalen som är anställd i de tjänster som ovannämnda omorganiseringar gäller, såväl hos den nya som hos den gamla arbetsgivaren. Ifrågavarande lagparagraf garanterar personalens ställning vid en kommunsammanslagning. För en lyckad sammanslagning krävs dock en personal som deltar och förbinder sig. Vid organisationssammanslagningar är personalens ställning ofta en avgörande faktor för en framgångsrik förändring. En lyckad fusionsprocess förutsätter personalens aktiva och innovativa deltagande samt en positiv inställning till förändringen. Kommunernas förtroende- och tjänstemannaledning bör således möjliggöra personalens deltagande i sammanslagningsprocessen. Aktiv informering och utarbetande av skriftligt material samt informations- och diskussionsmöten är minimikravet. Utgångspunkten bör också vara att stöda personalens egen vilja till förändringen och önskemål, till exempel genom att erbjuda utbildning och lyssna på personalens önskemål om placering i den nya organisationen. Vid kommunsammanslagningar ska personalen i primärkommuner och samkommuner behandlas lika. Ledningen bör ta i beaktande att för en del av personalen är en organisationsfusion jämförbar med en upplevelse som liknar byte av arbetsplats, varför det är förståeligt om det förekommer motstånd mot förändringen. Stenvall, Majoinen, Syväjärvi, Vakkala och Selin (2007) har bl.a. gjort följande iakttagelser om personalpolitiken vid kommunsammanslagningar: kommunfusioner har ofta genomförts utan någon klar personalstrategi mera satsningar behövs på information och förändringsförberedelser till de anställda öppenhet och en rättvis fördelning av resurserna lyfts fram i synnerhet när det gäller personalens placering, val av chefer och lönesättning klargörande av de nya arbetsuppgifterna är det mest centrala för personalen när det gäller att klara förändringsprocessen förändringsprocessen fortsätter ännu länge efter samgången 31

ledande tjänsteinnehavares ställning tryggas snabbare än den övriga personalens, och fastställandet av kontorspersonalens ställning görs ofta alltför sent personalförflyttningar mellan organisationerna innan sammanslagningen har visat sig vara en bra lösning. Kommunerna är i huvudsak organisationer som producerar service, varför personalen är kommunernas viktigaste resurs. Vid en sammanslagning ska riktlinjerna för personalstrategin ses över och resurserna och kompetensen kartläggas. På basis av detta ska ett föregripande personalprogram utarbetas där utgångspunkten är: att avlägsna befintliga överlappningar att dimensionera personalen enligt den nya kommunens behov vid nyrekryteringar, att granska hela servicesamarbetsområdet samt alternativa produktionsmodeller att förnybara och förnyande verksamhetsprinciper är utgångspunkten i den nya kommunen att kartlägga personalens och förmännens utbildningsbehov samt att stöda och ge råd i att söka till utbildning att skap möjligheter för specialisering, kamratstöd och vikariearrangemang att arbetsgivaren har rätt att bestämma arbetsplatsernas fysiska placering och personalens placering 4.2. Personalen vid en eventuell sammanslagning av Vasa och Lillkyro Vid en kommunsammanslagning är det möjligt svara på framtidens utmaningar när det gäller personalrekryteringen. En större organisation har bättre möjligheter att trygga tillgången på personal samt utveckla sina funktioner till exempel när det gäller rekrytering och specialkunnande, personalens kompetens och vikariearrangemang. Vid en eventuell kommunsammanslagning finns det möjligheter att utnyttja pensioneringarna vid omdimensioneringen av personalen. Såväl i Vasa som i Lillkyro går ett stort antal anställda i pension inom den närmaste framtiden. Vasa har i dag 6321 anställda och Lillkyro 285. Inom den närmaste framtiden, åren 2010-2015, går 1128 personer i pension i Vasa, vilket är ungefär 18 procent av stadens hela personal. I Lillkyro går under samma period 46 personer i pension, vilket är 16 procent av hela kommunens personal. Tabell 6 Ålderspensionsavgång: årliga pensionsavgångar fram till 2015 (Personer som avgår med förtidspension har inte beaktats i tabellen) PENSIONSAVGÅNG 2010 2011 2012 2013 2014 2015 sammanlagt Vasa 113 139 123 144 146 179 844 Lillkyro 6 10 8 9 5 8 46 En markant stor pensionsavgång sker under de närmaste åren, t.ex. i gruppen hemvårdare och hemhjälpare pensioneras 22 procent i Lillkyro och 44 procent i Vasa fram till år 2015 (tabell 7). I personalgruppen sjukhus- och vårdbiträden går både i Vasa och i Lillkyro över 30 procent i pension. Samtidigt som antalet äldre ökar är det viktigt att trygga tillgången på kunnig personal. 32

Tabell 7 Pensionsavgången inom vissa personalgrupper i Lillkyro och Vasa Lillkyro Vasa Ordinarie personal Avgång % Ordinarie personal Avgång % Hemvårdare och 23 5 22 41 18 44 hemhjälpare Sjukhus- och 16 5 31 143 45 31 vårdbiträden Köksbiträden 6 2 33 98 26 27 Soc. och 3 1 33 33 9 27 hälsovårds.förv. Ämneslärare och lektorer 21 3 14 404 78 19 4.3. Centrala ståndpunkter av underarbetsgruppen för personalsektorn Enligt arbetsgruppen skulle den nya kommunen ge följande möjligheter att utveckla kompetensen hos och tillgången på personal samt att utnyttja pensioneringarna: professionellare rekrytering och personalservice en större kommun har en större synlighet och påverkar tillgången på kompetent personal specialkompetens och bred kompetens kan utnyttjas mera systematisk personalutveckling karriärutvecklingsmöjligheterna förbättras, omsättningen minskar mångsidigare vikariearrangemang samordning av verksamhetskulturerna Arbetsgruppen anser att följande faktorer behöver utvecklas/utgör risker: samordningen av verksamhetskulturerna bättre flexibilitet i en liten organisation ändrade arbeten/arbetsplatser ökad osäkerhet En sammanslagning av personalen, resurserna och servicen förväntas förbättra den totala resurshushållningen i verksamheten, åstadkomma en förnuftigare administration, skapa eventuella nya innovativa lösningar, förbättra tillgången på personal och personalens kompetens, utöka serviceteknologin samt utveckla förvaltningen och den interna servicen. Kostnadseffekterna har inte kartlagts, men åtminstone när det gäller programlicenser kan inbesparingar göras. Å andra sidan innebär stora förändringar mycket arbete, att genomföra förändringsprocesser är ett långsamt arbete och för de anställda medför förändringen en känsla av osäkerhet. Dessutom förutsätter samordningen av servicen åtminstone mindre investeringar. Inom ekonomiservicen, allmänförvaltningen, personal- och stödservicen finns förutsättningar för behövliga förändringar, om kommunernas fullmäktige beslutar om en sammanslagning. Då kan serviceproduktionen inom dessa funktioner administrativt omorganiseras att underlyda ifrågavarande funktion i den nya staden. 33

Samtidigt är det bra att ta ställning till behoven av ändringar i de nuvarande verksamhetssätten och utvecklingen av servicen. På samservicebyrån betjänas såväl kommuninvånarna som förvaltningarna. Resurstilldelningen när det gäller kommundelsorganens verksamhet förutsätter personalarrangemang. 4.4. Slutsatser Tillgången på personal och de anställdas kunnande är i framtiden centrala faktorer även för kommunerna när det gäller funktionsduglighet och framgång. En större och sålunda en ekonomiskt tryggare kommun underlättar rekryteringen av personal, och vid ökad konkurrens även tillgången på kompetent personal. I större enheter kan personalen erbjudas tillräckliga utvecklingsmöjligheter och specialisering. Viktigt med tanke på en funktionsduglig kommun är smidiga och fungerande vikariearrangemang, som är lättare att organisera i en större kommun, till exempel en centraliserad vikarierekrytering. På så sätt kan man minska pressen på enskilda arbetstagare när det gäller ansvaret för stora arbetshelheter. I den närmaste framtiden kommer pensionsavgången att vara synnerligen stor i både Vasa och Lillkyro. I Vasa går ca 18 procent av personalen i pension och i Lillkyro ca 16 procent. Problemet kan bli tillgången på kunnig personal. Då stadsregionerna konkurrerar om kompetent och yrkeskunnig personal kommer den av organisationerna erbjudna arbetshälsan i arbetsmiljön och arbetsmiljöns flexibilitet för den enskilda arbetstagaren att vara faktorer som har betydelse. En eventuell sammanslagning av kommunerna förbättrar personalens ställning vad gäller utveckling, utbildning och vikariearrangemang. Kommunernas olika dyrortsklass betyder för Lillkyrobornas del en 2,4 procents höjning av UKTA-lönerna. Rekryteringen av kunnig och kompetent personal underlättas. Dessutom förbättras den enskilda arbetstagarens karriärutvecklingsmöjligheter. Riskfaktorer som ska beaktas vid en kommunsammanslagning är samordningen av verksamhetskulturerna och personalens inställning till förändringen. En ökad osäkerhet kan förebyggas med grundlig information och öppenhet i alla skeden av en eventuell förändring. Också benchmarking är en möjlighet. 5. Organiseringen av servicen vid en sammanslagning av Vasa och Lillkyro 5.1. Social- och hälsovårdsväsendet 5.1.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning Ändringar är på gång i hälso- och sjukvårdslagen: ändringarna påverkar servicebehovet bland annat så att kommuninvånarna får rätt att av grundad anledning (bl.a. på grund av arbets- eller studieort, en närstående) flytta till en annan (inom samarbetsområdet) hälsocentral för icke brådskande sjukvård eller hälsovård. Lagändringen ökar patientens rätt att välja vårdställe. Denna ändring skulle även gälla bäddavdelningsvård. Kundens rätt att inom en kommun fritt flytta mellan hälsocentralerna bör i och med den nya lagen också diskuteras. 34

Till den övergripande reformen av socialvårdslagstiftningen ansluter sig en utvärdering av samtliga lagar som ingår i lagstiftningen om socialvård och förändringar som görs utgående från reformen. Den omfattande revideringen av lagstiftningen medför utbildningsbehov, för vilka tillräckligt med arbetstid bör reserveras. Dessutom skapar lagändringarna troligen press på förändringar när det gäller ordnandet av servicen. En del av servicen i Lillkyro kunde ordnas som ett fysiskt, gemensamt familjecenter med olika tjänster, där i synnerhet den förebyggande basservicen kunde vara samlad. Basservicen skulle stödas med specialsakkunskap (konsultationer inom barnskyddet, familjerådgivningen, missbrukarvården och mentalvårdstjänsterna eller med arbete i arbetspar, förankrande arbetssätt = arbetsparet gör hembesök till klienten eller något annat klientmöte, yrkesövergripande arbetsgrupper osv.) Under år 2013 (början) kommer hela områdets eller i Österbotten Vasaregionens kvälls- och nattjourer att koncentreras till Vasa centralsjukhus. Detta ger möjlighet att effektivera jourverksamheten och underlättar ett smidigt utnyttjande av olika yrkesgrupper. Utmaningen blir hur man ska sköta den akuta geriatrin (bäddavdelningarna och serviceboendet) i området då kvälls- och veckoslutsjouren koncentreras till sjukvårdsdistriktet. I många kommuner diskuteras saken, och med tanke på patientsäkerheten skulle det vara bäst om det skapades en samarbetsmekanism mellan flera kommuner. Eftersom saken fortfarande är öppen i flera kommuner och också i Vasa, krävs en separat utredning för det befintliga samarbetsområdet men också för en eventuell kommunsammanslagning. En eventuell ny kommun ger Vasa möjlighet att utöka planområden i Lillkyro. Med anledning av det ökar behovet av basservice i Lillkyroområdet (närservice). Det är synnerligen svårt att i samband med den här rapporten fastställa behovet av tilläggsservice, eftersom arbetsgruppen inte har uppgifter om eventuella utökade planområden. Man kan dock konstatera att om till exempel barnfamiljer flyttar till Lillkyro, skapar det press på att öka vissa bastjänster i Lillkyro. Efter en eventuell sammanslagning finns det behov av att fortsätta producera service som ofta behövs och service som berör stora kundgrupper inom nuvarande Lillkyro kommuns område i form av närservice, på samma sätt som i Vasa. Service som behövs mera sällan och kräver specialkunnande, specialutrymmen eller -apparater, produceras centraliserat och för det mesta vid en servicepunkt i Vasa. Serviceadministrationen och uppsökandet av service förenhetligas. Den för tillfället mest fungerande modellen väljs antingen från Lillkyro eller från Vasa. Vid bedömningen av effekterna av en eventuell kommunsammanslagning på dimensioneringen av olika socialtjänster bör gällande eller kommande riksomfattande bestämmelser och rekommendationer tas i beaktande. När det gäller missbrukarvården finns en riksomfattande kvalitetsrekommendation (SHM handböcker 2002, 3) som fastställer antalet anställda i förhållande till invånarantalet och antalet klientplatser. Vasa har inte tagit dessa dimensioneringsrekommendationer i användning. Vasa uppfyller för närvarande inte dimensioneringarna enligt kvalitetsrekommendationen för missbrukarvården. Missbrukarvårdstjänster produceras enligt avtal till flera kommuner, och i det avseendet motsvarar dimensioneringarna i förhållande till invånarantalet inte 35

rekommendationerna. Under en eventuell kommunsammanslagningsprocess bör man komma överens om dimensioneringsprinciperna skilt för varje tjänst. 5.1.2. Arbetsgruppens sammanfattning Funktionerna i kommunen som bildas vid en eventuell kommunsammanslagning kan göras enhetliga och tydliga genom ändringar i tjänstemäns/arbetstagares uppgiftsbeskrivningar så att de bättre motsvarar de servicebehov som kommuninvånarna behöver i sitt dagliga liv (t.ex. en centralisad stödservice frigör resurser för annat arbete). Arbetsgruppen lyfter också fram de möjligheter till personalutbildning eller personalrotation osv. som en större kommun kan erbjuda. Också rekryteringen kommer att vara en utmaning nu och i framtiden. Kommunerna bör få kompetent och yrkeskunnig personal då de stora åldersgrupperna går i pension. När det gäller social- och hälsovårdsväsendet skulle det vara möjligt att producera den nuvarande närservicen i Lillkyroområdet. Det fysiska avståndet får inte vara oskäligt ur kundens synvinkel. Den service som erbjuds i Vasa och som kräver specialkompetens eller -instrument och sällan behövs bör även vara tillgänglig för Lillkyroborna. Att utveckla kollektivtrafiken och ta i användning servicebussar skulle förbättra tillgängligheten till service mycket jämfört med nuläget. Genom att grunda ett fysiskt familjecenter i Lillkyro kan man producera service för kommuninvånarna kostnadseffektivt i form av närservice. När det gäller långtidsvård av patienter på institution konstaterar arbetsgruppen att organiseringen är på hälft i Vasa, och också i Lillkyro krävs utveckling inom institutionsvården. Man bör återkomma till saken i ett senare skede. Man konstaterade att det i vilket fall som helst blir förändringar som kräver en omorganisering av äldreomsorgen. Inom samarbetsområdet för primärvården, som verkat i över ett år, har man redan övergått till gemensam praxis när det gäller personalförvaltning, ekonomiförvaltning och informationsservice (program). Förändringar tar alltid tid. Ny gemensam praxis har redan skapats och erfarenheterna av dem kan utnyttjas vid en eventuell kommunsammanslagning. Den nya områdesförvaltningen bör anvisas resurser, dessutom bör organisationen vara tydlig och enkel med tanke på kunderna. Sammantaget konstaterades att ledarskapssystemet bör vidareutredas. Tillgången på service bör skötas smidigt och sakkunskapen som finns i området bör utnyttjas. I framtiden ökar också den elektroniska ärendehanteringen, vilket bör utnyttjas oftare alltid då det är möjligt. En kommunsammanslagning ger också kommuninvånarna trygghet i det avseendet att svängningarna i den kommunala ekonomin inte märks lika tydligt i en större kommunenhet som i mindre kommuner. Ett större befolkningsunderlag ger möjligheter, kontinuitet och stabilitet. Detta stöder också för egen del företag som finns i kommunen. Företag inom social- och hälsovårdssektorn får också möjlighet att sälja tjänster till den nya storkommunen t.ex. genom servicesedlar. Dessutom ökar kommuninvånarens frihet att välja bostadsort inom området Vasa Lillkyro, Lillkyro Vasa. Slutligen konstaterar arbetsgruppen att det växande antalet personer i åldern 65+ kräver tilläggsresurser såväl i Vasa som i Lillkyro. Detta inverkar också på samhällsstrukturen och försörjningskvoten. Då de stora åldersgrupperna går i 36

pension innebär det utmaningar för såväl Vasa som Lillkyro. Det är viktigt att kunna bibehålla kunnandet och överföra den tysta kunskapen när de stora åldersklasserna går i pension. Specialområdenas sårbarhet är också en risk i små enheter. I framtiden bör man också utnyttja tredje sektorns tjänster och öka samarbetet med till exempel byalagen (familjecenter). I Lillkyro omfattar förmännens uppgifter väldigt mycket olika arbetsuppgifter, som i Vasa har delegerats t.ex. till serviceområdescheferna. Uppgiftsbeskrivningen är splittrad, varför servicesystemet är mycket sårbart om t.ex. en tjänsteman insjuknar eller annars är frånvarande. Till exempel för de administrativa uppgifterna inom handikappservicen och beslutsfattandet gällande kundärendena svarar tre olika personer. 5.2. Utbildning, kultur och fritid 5.2.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning Småbarnsfostran I båda kommunerna har antalet 0 6-åringar vuxit, vilket kan ses i ett ökat servicebehov. Nya daghem behövs på båda orterna. Det finns redan nu behov av ett nytt daghem i Merikart, men planerna ingår det inte några daghemsinvesteringar. Lillkyros två daghem finns i tätorter. Det finns inte några barn från Lillkyro i dagvård i Vasa, eftersom Vasa inte har haft möjligheter att ta emot dem. I Lillkyro är det just nu aktuellt att ansluta dagvården till utbildningsväsendet. Servicen inom småbarnsfostran, inklusive förskoleundervisningen, ska ordnas huvudsakligen som närservice. Av dem som pendlar till Vasa för att arbeta kommer troligtvis en del att söka sig till Vasas enheter, medan många familjer fortsättningsvis kommer att vilja att deras barn vårdas nära hemmet. Funktionellt kan man se att Lillkyro vid en kommunsammanslagning skulle bilda ett eget område för småbarnsfostran i Vasa utöver de sex områden som nu har verksamhet i Vasa. Likaså skulle förskolundervisningen vara en del av den nya kommunens helhet i fråga om småbarnsfostran och således alltså en del av den helhet som utgörs av vården, fostran och undervisningen av barn under skolåldern, även om förskolundervisningen ordnas i skolans lokaler. Om kommunerna slås samman, anser man att principen är den att kommunerna har samma förvaltningsstruktur när det gäller att ordna småbarnsfostran och förskolundervisning. Man ska gemensamt gå igenom verksamhets- och förskolundervisningsplanerna, avtalen och planerna, till viss del personalstrukturen, personalrekryteringen, förvaltningens stödservice, adb-utrustningen och adbprogrammen m.m. Den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet Grundskolorna utgör närservice. Skolnätverkets struktur är tät såväl i Lillkyro som i Vasa. I Lillkyro finns skolorna i kommunens tre tätorter. På 1990-talet gjordes i Lillkyro inskränkningar i skolnätet, då var lågstadierna fortfarande sex till antalet. Det finns planer på att få till stånd en enhetlig grundskola i skolcentrumet. Här har man utgått från att Saarenpään koulu huvudsakligen är en del av Savilahden koulu (elever 37

från Järvenkylä går till Merikaarron koulu). Flyttandet av Saarenpään koulu till skolcentrumet tidigareläggs troligtvis. I Vasa avgörs skolfrågan för Böleområdet. Med tanke på de svenskspråkiga skoleleverna har Lillkyro ingått ett avtal med Korsholm och Vörå-Maxmo. Ändringen av författningarna om specialundervisning medför att de elever som har behov av stöd integreras på ett mer omfattande sätt än för närvarande i sina närskolor och att det kommer att behövas resurser för att stöda inlärningen. Som det nu ser ut fortsätter Köpingin koulu som förut. En sammanslagning av kommunerna påverkar endast indirekt det praktiska ordnandet av verksamheten samt eleverna. När det gäller stödfunktionerna (fastighetsskötseln, transporterna, bespisningen, städningen) finns det behov av harmonisering. Det pågår en regional Trafix-utredning om kollektivtrafiken, där man går igenom bl.a. skolskjutsarna, socialväsendets skjutsar osv. Likaså finns det ett behov av harmonisering inom förvaltningen, t.ex. i Lillkyro har skolorna direktioner. I Vasa finns det direktioner endast inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Lillkyro har ingen egen utbildning på andra stadiet. Gymnasisterna går i regel i skola i Vasa eller i Storkyro. Man söker sig till yrkesutbildning främst i Vasa. I fråga om arrangemangen inom utbildningen på andra stadiet medför en eventuell kommunsammanslagning inga väsentliga förändringar. Samarbetet inom elevhandledningen när det gäller olika alternativ till fortsatta studier fungerar redan nu mycket bra och samarbetet intensifieras på naturlig väg när Lillkyros grundläggande utbildning blir en del av stadens helhet. I Lillkyro finns det inte någon utbildning på andra stadiet. Det fria bildningsarbetet Medborgarinstitutens tjänster ska vara tillgängliga för alla oberoende av hemort. I Vasa är det staden som upprätthåller det finskspråkiga Vaasan työväenopisto och det svenskspråkiga Arbis. I Lillkyro finns Kyrönmaan opisto, som drivs av en stödförening där Laihela, Storkyro och Lillkyro är medlemmar (Ylistaro utträdde 1.1.2010). Med grundläggande konstundervisning avses sådan målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som ordnas utanför skolan och som i första hand riktar sig till barn och ungdomar. Bestämmelser om grundläggande konstundervisning ingår i lag (633/1998) och för ordnandet av sådan utbildning fordras undervisningsministeriets tillstånd att ordna utbildning. Den grundläggande konstundervisningen är en egen utbildningsform som skiljer sig från den allmänna konstfostran. Vasa stad erbjuder grundläggande konstundervisning som fördjupad kurs åt barn och ungdomar i bildkonst, hantverk, teaterkonst och nutidsdans. Undervisningen arrangeras av Vaasa-opisto och Vasa Arbis. Verksamheten koordineras av institutens gemensamma ledande lärare för den grundläggande konstundervisningen. Vasa stad driver Kuula-institutet, som ordnar fördjupade kurser inom den grundläggande konstundervisningen i musik och dans (nutidsdans och balett). Utöver detta ordnar Kuula-institutet undervisning för yngre barn i musik (musiklekskolor) och dans. Kuula-institutet har två filialer, den ena i Laihela och den andra i Storkyro. Tillsammans med Lillkyro har man ingått ett samarbetsavtal som omfattar 12 elevplatser. Om kommunerna går samman skulle den sammanlagda statsandelen för det fria bildningsarbetet öka. Den grundläggande konstundervisningens tjänster när det 38

gäller bildkonst, hantverk, teaterkonst och nutidsdans skulle vara tillgängliga för alla och servicen för de svenskspråkiga bli bättre. Med gemensamma timlärare skulle rörligheten öka. Om Lillkyro ansluter sig till Vaasa-opisto, uppstår det ett behov av befattningar som avdelningsföreståndare och expeditionsvakt vid filialen i Lillkyro. Biblioteks-, kultur- och fritidsväsendet Vasas och Lillkyros bibliotek har under en lång tid haft ett mångsidigt samarbete bl.a. när det gäller anskaffningar. I båda kommunerna produceras biblioteken som egen service. I Lillkyro finns det tre bibliotek och ett cirkulerande bokbestånd. Samarbetet med de olika förvaltningarna samt med skolorna och dagvården är omfattande. I samband med en eventuell fusion kunde bibliotekens uppgiftsområde i Lillkyro utvidgas och mångsidigheten i fråga om användningen utökas. Största delen av den allmänna kulturens nuvarande verksamhet är redan tillgänglig även för Lillkyroborna, t.ex. körfestivalen, konstens natt, teatrarna och stadsorkesterns konserter. Om Lillkyro och Vasa går samman öppnas nya möjligheter för Lillkyroborna för internationellt kultursamarbete och för ordnande av kulturservice för specialgrupper (äldre, invandrare, funktionshindrade). Lokal verksamhet i Lillkyro förutsätter dock personalresurser. I Vasa är starka institutioner verksamma (kaupunginteatteri, landskapsbiblioteket och landskapsmuseet). Till exempel Österbottens museums verksamhet som landskapsmuseum innebär ett omfattande verksamhetsområde och samtidigt stöd, samarbete och service för olika slag av musei- och hembygdsverksamhet i mindre skala som olika föreningar bedriver. I Vasa finns det sju ungdomslokaler som drivs av staden. I Lillkyro har ungdoms- och idrottsnämnden lämnat in ett förslag till ett ungdomshus- /allaktivitetsprojekt. Det finns behov av en samlingslokal i Merikart. För närvarande förvaltas ungdomshuset Kyrölä av kommunen. I Merikart finns också Kisan Maja (1 kväll i veckan för ungdomsverksamhet), som ägs av idrottsföreningen, och i Tervajoki finns Toukola som ägs av Toukolas ungdomsförening (1 kväll i veckan för ungdomsverksamhet). Ungdomshuset Kyrölä är ett f.d. ungdomsföreningshus som kommunen har löst in. Lokalerna anses vara oändamålsenliga och fordrar sanering. Man har velat poängtera stödandet av hembygdsarbete och skapa ramar och strukturer för det. Särskilt inom kultur- och fritidssektorerna är hembygden viktig. Det är nödvändigt att på ett starkt sätt lyfta fram de egna rötterna till exempel när man har att göra med ungdomar. Hembygdsidentiteten ska bevaras och stärkas. Invånarnas egen aktivitet har stor betydelse i detta. Ett exempel på detta är Sundomområdet som anslöts till Vasa 1.1.1973 och som har bevarat sin egen identitet även om dit har flyttat folk från andra ställen. Det lokala servicenätet har ansetts vara mycket viktigt såväl inom biblioteks-, idrottsoch fritidstjänsterna som inom ungdomstjänsterna, som ska produceras som närservice. Servicenätet kvarstår som förut, men ytterligare kvalitet och innehåll fås som specialservice, och invånarna i Lillkyro skulle få tillgång till ett mer omfattande serviceutbud, t.ex: Inom biblioteksväsendet blir materialet mångsidigare, Vasa stadsbiblioteks hemservice kan utnyttjas för äldre, skolbibliotek, bokbuss 39

Idrottsväsendet: bl.a. simhallen, ishallen, verksamhet för specialgrupper, underhåll av idrottsplatser, specialanläggningar och expertis. Om planerna för Sandvikens område i Vasa avancerar och för området fås nya och förnyade idrottslokaler (bollhallen och saneringen av stadion), gynnas även Lillkyroborna Ungdomsväsendet: bl.a. ungdomsstationen Klaara, ungdomsfullmäktige Sammanfattningsvis kan man konstatera att invånarna i Lillkyro skulle få tillgång till ett större serviceutbud. I Vasa finns det specialister vars kunnande även Lillkyroborna kan dra nytta av. Serviceutbudet blir mer omfattande, vilket gynnar också specialgrupperna. För biblioteken är det digitala materialet och utvecklandet av webbtjänsterna även nationellt sett en stor utmaning. Vasa stadsbibliotek kan erbjuda en mindre enhet stöd exempelvis i form av utbildning och specialister. Vasa stadsbibliotek har t.ex. en egen it-expert, vars tjänster kommer att stå till buds även för biblioteken i Lillkyro. För biblioteken är det ytterst viktigt att ha möjligheter att utvecklas. 5.2.2. Arbetsgruppens sammandrag Inom småbarnsfostran ses som goda sidor med en sammanslagning av kommunerna bl.a. sakkunskapen inom specialsmåbarnsfostran/de ambulerande samt specialbarnträdgårdslärarnas och talterapeuternas tjänster, utvecklande av en förebyggande yrkesövergripande samarbetsmodell, svenskspråkig service, möjlighet till språkbad, it-handledning och it-program/utrustning, den allmänna förvaltningens stöd, det selektiva tillägget (för barn under 2 år), tillgång till öppna daghem och lekparker, dygnet-runt-daghemsverksamhet, fostran och undervisning för invandrarbarn och den ambulerande svenska 2-barnträdgårdsläraren tjänster, centraliserad vikarierekrytering och en gemensam fortbildning. Inga dåliga sidor konstaterades. Inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet ses som goda sidor undervisning i främmande religioner, möjlighet till undervisning i ovanliga språk, möjlighet till språkbad, möjlighet till musikundervisning, stärkande av elevvårdsgruppernas verksamhet (skolhälsovårdarens, psykologens och kuratorns tjänster), harmonisering av assistentservicen och säkerhetstjänsten, mer bakgrundskrafter till en omarbetning av läroplanen; specialundervisning, behov av undervisning för barn med anpassningssvårigheter/jopo-klass och undervisning för barn med invandrarbakgrund. Inga dåliga sidor konstaterades. När det gäller undervisningen på andra stadiet sker det inga förändringar ifall kommunerna går samman, utan samarbetet fortsätter. Inom det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen ses som goda sidor att gemensamma stödtjänster inom den finskspråkiga undervisningen frigör medborgarinstitutets rektor till arbetets kärna, arrangerande av förvaltningen stärker i positiv mening den finskspråkiga medborgarinstitutsverksamheten i området, den grundläggande konstundervisningen blir tillgänglig för Lillkyroborna (bildkonst, musik, dans, hantverk, teaterkonst), musikundervisning med Kuula-institutet blir möjlig samt hela Kuula-institutets utbud av musik- och dansundervisning blir tillgänglig även för Lillkyroborna (det kunde finnas en filial i Lillkyro), stadens allmänna stödprocesser blir tillgängliga, (ekonomiförvaltningen, it-stödet, personalservicen, upphandlingen osv.), samarbete med det svenskspråkiga 40

systerinstitutet, en ökning av statsandelen samt smidigare verksamhet med gemensamma timlärare. Inga dåliga sidor konstaterades. I fråga om biblioteks-, kultur- och fritidsväsendet ses som goda sidor att biblioteksväsendets material blir mångsidigare och att stadsbibliotekets hemservice kan utnyttjas för äldre; inom idrottsväsendet bl.a. simhallen, ishallen, verksamheten för specialgrupper, underhållet av idrottsplatser, specialutrustning och expertis, en gemensam medborgarinfo vid huvudbiblioteket, inom personalresurserna gemensam rekrytering, tillgång till vikarier, utbildning och möjlighet till personalrotation. Inga dåliga sidor konstaterades. Inom hembygdsarbetet konstaterades att det i Lillkyro finns 18 byar, där det i alla har funnits verksamhet. Man har diskuterat om en egen identitet, som har ansetts uppstå som en följd av människornas egen vilja. Det är möjligt att stöda detta utifrån, om det ges möjligheter att påverka. 5.3. Markanvändning, boende, trafik och teknisk service 5.3.1. Det centrala innehållet i arbetsgruppens utredning En planering av markanvändningen är ett viktigt strategiskt redskap i en kommuns verksamhet. Genom placeringen av olika funktioner påverkas samhällsstrukturens ändamålsenlighet på ett avgörande sätt och de ekonomiska verkningarna av detta för kommunen. I framtiden framhävs betydelsen i och med att befolkningen blir äldre och resurserna mindre. Tillgängliga styrinstrument i planeringen av samhällsstrukturen är bl.a. planer på olika nivåer (landskapsplan, generalplan, detaljplan), styrning av byggandet i glesbebyggelsen samt markanvändningspolitik. För det nya Vasa som blir resultatet av en kommunsammanslagning av Vasa och Lillkyro kan följande mål ställas i anslutning till samhällsstrukturen och markanvändningen: genom planering och genomförande av markanvändningen skapas bättre förutsättningar än för närvarande att utveckla regionens näringsliv, boende och trafik samt att sammanjämka dessa man erbjuder mångsidigare och mer ekonomiska möjligheter att arrangera sådan markanvändning som är förenlig med en hållbar utveckling man säkerställer ett attraktivt utbud av bostadstomter som är tillräckligt med tanke på olika boendesätt man möjliggör ett tillräckligt tomtutbud för olika slag av företagsverksamhet och en ändamålsenlig markanvändning i enlighet med näringsstrukturen man säkerställer en servicestruktur som är ändamålsenlig med tanke på markanvändningen samt tillgång på service man sörjer för trygga förbindelser inom trafiksystemet, trafik- och gatunätet i anslutning till det samt inom den lätta trafiken man ser till att kollektivtrafiken och servicetrafiken fungerar bättre (en regional Trafix-utredning pågår och blir klar i april 2011) man sörjer för boendemiljöns kvalitet och slår vakt om värderingar i anslutning till natur- och kulturmiljön man tryggar den sociala harmonin och beaktar stadens olika delars särdrag. 41

Bild 25. Servicenätet vid en kommunfusion (en större version av bilden ingår som bilaga) Vasa Lillkyro-kommunfusionen skulle med tanke på samhällsstrukturen bilda en struktur som består av två centrum och en tät stadsmässig kärna samt i anslutning till den en kedja av tre tätorter som i ett band. Av dem har Tervajoki även järnvägsförbindelse till staden. Om kommunsammanslagningen blir av ändras markanvändningens fokusområden. De starka framtida arbetsplatskoncentrationerna i de södra områdena av Vasa förutsätter nya prioriteringar bl.a. när det gäller placeringen av bosättningen. De bästa möjligheterna för att utveckla servicenätet och stadsstrukturen parallellt är på de ställen dit majoriteten av bostadsproduktionen är inriktad, dvs. i tätorterna. Detta betyder t.ex. att det ges möjlighet att utveckla markanvändningen i Merikart och särskilt Tervajoki, som är beläget intill järnvägen. Lillkyro centralorts strukturella position kan utvecklas särskilt som ett område för offentlig service. Problemet med brist på småföretagstomter i Vasa kan troligtvis delvis lösas genom en utveckling av företagsområdena även i Tervajoki. 42

Bild 26. Plan som beskriver arbetsplatsutvecklingen i de södra delarna av Vasa Det är nödvändigt att utveckla trafikförbindelserna och kollektivtrafiken för att få till stånd fler markanvändningslösningar, t.ex. när det gäller ett attraktivt tomtutbud. Utmaningen inom markanvändningspolitiken vid en sammanslagning av Vasa och Lillkyro är att för invånarna säkerställa utbudet av nya mångsidiga bostads- och företagstomter samt smidiga och trygga trafikförbindelser. Det aktuella logistikcentret i Vasaregionen och i anslutning till det Vasa Hamnväg och som en fortsättning på denna den tilltänkta förbindelsen vid riksväg 8 från Helsingby till Vassor skulle medföra att tillgängligheten till Lillkyro tillsammans med stadskärnan skulle uppnå en helt ny nivå. Det är mycket väsentligt att förbättra nuvarande landsväg 717 samt i synnerhet att utveckla vägens lättrafikförbindelser. Genom utvecklande av markanvändningspolitiken (planläggningen och markpolitiken), genom programmet för genomförande av markanvändningen och bostadsprogrammet i anslutning till det kan man vid en kommunfusion bättre än för närvarande utöva kontroll över frågor som gäller samhällsstrukturens enhetlighet, kostnader, tomtutbud samt byggande och underhåll av infrastrukturen. En del av de kommunalekonomiska verkningarna är lätta att räkna ut, en del inte. De kostnader som är enkla att uppskatta gäller t.ex. byggandet av infrastrukturen, som tidsmässigt är anpassat till byggskedet. De kostnader som är svårare att uppskatta hör samman med den kommunala servicen, de kan under en period på 30 år vara betydligt större än kostnaderna för infrastrukturbyggandet (t.o.m. 70 90 % av de kommunalekonomiska kostnaderna). De största kommunalekonomiska kostnaderna orsakas av kommunal service, t.ex. byggande och underhåll av serviceutrymmen, 43

serviceverksamhet och byggande av väg- och vattenförsörjningsnät samt underhåll (Koski 2008). Riskanalys och åtgärder för riskhanteringen Arbetsgruppen har i sitt arbete bedömt de risker som är förenade med en kommunsammanslagning. Man ville lyfta fram dessa i diskussionen för att man vid behov ska kunna vidta åtgärder för att förhindra att de blir verklighet. Arbetsgruppen lyfte fram bl.a. följande risker som bör beaktas: 1) samhällsstrukturens spriddhet, koncentration av bosättningen och avfolkning av avlägsna byar. I anslutning till områdesstrukturscenariot har det konstaterats att utvecklingen gått i denna riktning i en allt snabbare takt under hela 2000-talet. Med en gemensam markanvändningspolitik kan man bättre än för närvarande främja en enhetligare samhällsstruktur och en planmässig utveckling av bl.a. byarna. 2) en försämring av jordbruksnäringarnas verksamhetsförutsättningar. Genom en planering av markanvändningen kan man anvisa ändamålsenliga områden för olika funktioner. Det är ändamålsenligt att placera bostäder och företagsverksamhet i tätorterna, vilket innebär att det blir tillräckligt med verksamhetsförutsättningar för jordbruket. Kommunsammanslagningen medför bättre möjligheter att samarbeta med grannkommunerna. I den nya kommunen kan produktion av närmat ses som en möjlighet. 3) mindre kommunalekonomiska resurser i framtiden (reparationsskuld, renoveringar, nyinvesteringar). Att resurserna minskar är i varje fall ett faktum till följd av en åldrande befolkning, ändringar i vårdrelationen och statsmaktens åtgärder. I en större kommun kan man inrikta resurserna på ett mer ändamålsenligt sätt och få till stånd mer med mindre resurser. 4) mindre statligt stöd. Denna utveckling pågår oberoende av en eventuell kommunsammanslagning. Vid en kommunsammanslagning kan t.ex. kvalitetsnivån däremot höjas mer än i fråga om statliga projekt (bl.a. den lätta trafikens säkerhetsnivå). 5) sättet att ordna den nya kommunens service. I den nya kommunen planeras och sätts målen vad gäller servicenivån gemensamt. 6) den nya kommunens verksamhetssätt, bl.a. möjligheten att omorganisera funktioner och uppgifter, utnyttjas inte. I planerandet och förverkligandet av organisations- och verksamhetssätt bör utmaningen antas. Öppenhet vad gäller information och interaktion råder bot på fördomar. Begreppet en lärande organisation omsätts i praktiken. 7) möjligheter för små företag att ha framgång i kommunens anbudsförfarande. I en sakkunnig organisation kan förfaringssätten enligt upphandlingslagen kontrolleras och vid behov kan upphandlingshelheter skräddarsys, vilket ger även småföretagare möjligheter att delta. Gatusektorn har erfarenheter av praxis av den här typen. Mer omfattande arbetsuppgifter erbjuder å andra sidan möjligheter för företagarna att bilda nätverk och på så sätt klara sig bättre i anbudsförfarandet. 44

Konsekvensbedömning av fördelarna med en kommunfusion I enlighet med sitt uppdrag har arbetsgruppen bedömt vilka fördelar och möjligheter förenandet av personal, resurser och service för med sig. Man bedömer att en kommunsammanslagning förbättrar 1) de funktionella och ekonomiska förutsättningarna att svara för ordnandet av service mindre konkurrens mellan kommunerna gör att resurserna blir mer omfattande bl.a. med hjälp av förverkligande av markanvändningspolitiken och markanvändningen kostnaderna för samhällsstrukturen kan på lång sikt styras i en mer ekonomisk riktning förutsättningarna att genomföra kommunalteknik blir bättre i en större kommun konkurrensutsättning och gemensamma anskaffningar medför att kostnaderna minskar när det gäller personalärenden ökar resurserna samt personalens övergripande kunnande och specialkunnande kan utnyttjas möjligheterna vad gäller kunnande och personalledning blir bättre (mera resurser, mindre utsatthet för störningar, utbildningsmöjligheter, semesterarrangemang, vikariat, rekryteringsmöjligheter) 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna kommunalteknikens funktionssäkerhet främjas (gator, vägar, lättrafikleder, vatten- och avloppsförsörjning) installationen av avlopp i glesbygdsområden främjas, t.ex. genom påskyndande av tidtabellen trivsamma och mångsidiga boendemöjligheter samt servicen i anslutning till fritidsaktiviteter tryggas (staden, landsbygden, havet, Kyro älv) invånarnas möjligheter till kollektiv- och servicetrafiktjänster förbättras tillgången, tillgängligheten och funktionssäkerheten i fråga om servicen tryggas, t.ex. vid den lokala samservicepunkten finns även samhällstekniska rådgivningstjänster tillgången på elektroniska tjänster främjas bl.a. genom gemensamma datasystem och utnyttjandet av dem 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området tillväxtförutsättningarna för regionens livskraft stärks, mångsidigare näringsstrukturen ökar områdets livskraft intressebevakningen förstärks regionalt och nationellt tillgången på olika företags- och bostadstomter säkerställs attraktionen hos bostadstomter ökas verksamhetsförutsättningarna för jordbruksnäringar främjas bl.a. genom planering av markanvändningen 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet de mångsidigare möjligheterna inom markanvändningspolitiken stöder utvecklandet av samhällsstrukturen samt samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken möjligheterna att göra samhällsstrukturen enhetligare ökar 45

möjligheterna att ordna kollektiv- och servicetrafik blir bättre möjligheterna att ha kontroll över underhållet av infrastrukturen blir bättre möjligheterna att bevara natur- och kulturvärden blir bättre. 5.3.2. Arbetsgruppens sammanfattning Av arbetsgruppens konsekvensbedömning om markanvändning, boende och trafik samt av riskanalysen kan man dra den slutsatsen att en eventuell kommunsammanslagning av Vasa och Lillkyro skulle öka bl.a. möjligheterna att förbättra tillgången på service och funktionssäkerheten och att den skulle medföra mångsidigare möjligheter att ordna markanvändningen. Mindre konkurrens mellan kommunerna om invånare och företag ökar resurserna och medför möjligheter att planera och genomföra markanvändningspolitik och kommunalteknik i enlighet med de krav som en hållbar utveckling och en allt hårdnande kommunalekonomi ställer samtidigt som samhällsstrukturen förenhetligas. En direkt nytta av en eventuell kommunfusion är att utbudet på både bostads- och företagstomter skulle öka och näringsstrukturens mångsidighet stärkas. Detta skulle bidra till att stärka den nya kommunens attraktivitet och livskraft. Målet med en kommunindelning enligt 2 i kommunindelningslagen är en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur, där en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna. Förutsättningarna enligt 4 i kommunindelningslagen uppfylls om förändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området Arbetsgruppen anser således, med hänvisning till den ovanstående utredningen och konsekvensbedömningen, att målen och förutsättningarna enligt kommunindelningslagen för en ändring av kommunindelningen uppfylls vad gäller Vasas och Lillkyros markanvändning, boende och trafik, eftersom kommunsammanslagningen redan enbart på det verksamhetsområde som arbetsgruppen har bedömt ger möjligheter att förbättra alla fyra aspekter enligt 4 i kommunindelningslagen. 5.4. Slutsatser Enligt arbetsgruppernas utredningar skulle servicen för invånarna i området förbättras i och med en kommunfusion, de ekonomiska förutsättningarna och på personella resurser grundade förutsättningarna att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för invånarna skulle förbättras i en sammanslagen kommun. En av de mest betydande möjligheterna med en kommunsammanslagning är att trygga tillgången och tillgängligheten i fråga om närservice. När service ordnas 46

måste basservicen vara fungerande, effektiv och av hög kvalitet. Kommuninvånarna förutsätter att de garanteras ett högklassigt servicenät och närservice. Vid en kommunfusion är det möjligt att uppnå många slags fördelar när det gäller att ordna service. Dessa kan vara förnyande av produktions- och verksamhetssätten, förbättrande av välmåendet genom ett förebyggande verksamhetssätt och genom stödande av kommuninvånarnas egna initiativ, tryggande av de investeringar som basservicen förutsätter samt besparingar som uppnås genom en samanvändning av personella och andra resurser. Vidare kan produktiviteten ökas genom en samplanering av servicen, slopande av överlappande funktioner och en effektivare användning av lokalerna. En eventuell sammanslagning av kommunerna skulle medföra klara fördelar för ordnandet av social- och hälsovårdsservice för både Vasa och Lillkyro, bl.a. med tanke på rekryteringen, personalens kunnande och utbildning samt arbetsrotationen. I samband med en kommunfusion möjliggörs sammanjämkande och tydliggörande av kommunens funktioner så att de bättre än tidigare motsvarar invånarnas dagliga servicebehov. Det skulle i fortsättningen vara möjligt att producera närservice i Lillkyros område. Det här är en väsentlig sak i tryggandet av tillgången på service för invånarna. En sammanslagning av kommunerna innebär trygghet även för kommuninvånarna i och med att den kommunala ekonomin stärks: i en större organisation märks svängningar i den kommunala ekonomin inte lika kraftigt som i en mindre organisation. Det existerande samarbetsområdet har redan gjort Vasas och Lillkyros funktioner enhetligare. Det är möjligt att dra nytta av detta om en kommunfusion eventuellt blir verklighet. Den betydande ökningen av pensionärer och äldre fordrar redan inom den närmaste framtiden satsningar i både Vasa och Lillkyro. Inom äldreomsorgen är även pensionsavgången omfattande i båda kommunerna, och därför är det under de närmaste åren nödvändigt att fästa särskild uppmärksamhet vid att bevara kunnandet och överföra s.k. tyst kunskap. Inom utbildnings-, kultur- och fritidsservicen skulle en kommunfusion möjliggöra betydligt bättre service ur både kundens synvinkel och serviceanordnarens synvinkel. Särskild nytta av en eventuell fusion har Lillkyroborna, som kunde dra nytta av t.ex. dagvårdstjänster i pendlingsområdets riktning. Specialdagvårdens och småbarnsfostrans olika alternativ skulle vara tillgängliga för Lillkyroborna liksom det riktade stödet till hemvården, skiftesvård, språkbadsmöjlighet och möjlighet till engelskspråkig dagvård samt öppna daghem och lekparker. Inom undervisningen är särskilda uppnåbara fördelar till exempel undervisning i sällsynta språk och religioner samt de fördelar som kan uppnås i ordnande av specialundervisning och undervisning för invandrarbarn. Om kommunerna går samman skulle servicen för Lillkyroborna förbättra ytterligare vad gäller tillgången på fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. När det gäller ordnandet av service uppnås fördelar t.ex. när det gäller att arrangera gemensamma stödtjänster. Även i fråga om biblioteks-, kultur- och fritidsservicen förbättras mångsidigheten och tillgången betydligt från invånarnas perspektiv. Vad gäller markanvändningen, boendet, trafiken och den tekniska servicen skulle en kommunfusion medföra betydande förbättringar när det gäller kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service, servicen för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området 47

samt i synnerhet samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Således skulle en fusion mellan Vasa och Lillkyro redan enbart i fråga om markanvändningen, boendet, trafiken och den tekniska servicen uppfylla alla förutsättningar enligt 4 i kommunindelningslagen, av vilka åtminstone en ska uppfyllas i varje kommunsammanslagning. Likaså uppfylls de mål för utvecklande av kommunindelningen som angetts i kommunindelningslagen vid en sammanslagning av Vasa och Lillkyro redan enbart om man granskar konsekvenserna av markanvändningen, boendet, trafiken samt den gränsöverskridande servicen. 6. En sammanslagning av kommunerna och alternativen för Lillkyro vad gäller att förbli självständig 6.1. Lillkyro kommunfullmäktiges SWOT-analys Lillkyro kommunfullmäktige har vid ett fullmäktigeseminarium 16.10.2010 bedömt styrkorna och svagheterna samt möjligheterna och hoten med att fortsätta som en självständig kommun och alternativt som en kommunfusion. Styrkor och svagheter samt möjligheter och hot bedömdes med tanke på följande funktioner: ekonomin och investeringarna servicen näringarna och områdets utveckling invånarna och boendet Ekonomin och investeringarna Styrkan med att förbli självständig vad gäller ekonomin och investeringarna är att beslutsprocessen förblir i egna händer, Hiirikosken Energias och EPV Oy:s aktiekapital. Svagheten med att förbli självständig anses däremot vara en försämring av servicenivån till följd av en svagare ekonomi. Styrkorna med en kommunfusion anses vara en starkare ekonomi, en stabil utveckling av skatteöret samt vattenavgifterna. Svagheten med en kommunfusion anses vara en försämrad beslutanderätt. Möjligheten med att förbli självständig anses vara den ökning av skatteinkomsterna som blir följden av en mer omfattande industri. Hoten med att förbli självständig är pressen på att höja skattesatsen samt att inkomsterna från försäljning av Hiirikosken Energias och EPV:s aktier används till skulder från löpande utgifter. Möjligheterna med en kommunfusion anses vara de investeringsmöjligheter som sammanslagningsunderstöden för med sig samt skatteinkomstökningarna till följd av en mer omfattande industri. Hotet med en kommunfusion anses vara att investeringsnivån koncentreras till den nuvarande staden. 48

EKONOMIN OCH INVESTERINGARNA Styrkorna - en självständig kommun - Beslutsprocessen i egna händer - EPV:s aktier - Hiirikosken Energia Oy Styrkorna - en kommunfusion - Starkare ekonomi - En stabilare utveckling av skatteöret - Vattenavgifterna Svagheterna - en självständig kommun - Sviktande ekonomi > sämre servicenivå Möjligheterna - en självständig kommun - En mer omfattande industri/ökar skatteinkomsterna Möjligheterna - en kommunfusion - Fusionsunderstödet ökar investeringsmöjligheterna - En mer omfattande industri/ökar skatteinkomsterna Hoten - en självständig kommun - En kraftig stegring av skattesatsen - Försäljning av Hiirikoskien Energias och EPV:s aktier för skulder från löpande utgifter Hoten - en kommunfusion Svagheterna - en kommunfusion - Försämrad beslutanderätt - Investeringsnivån koncentreras till den nuvarande staden Servicen Närheten till servicen ses som en styrka med att förbli en självständig kommun. Svagheterna med att förbli självständig anses däremot vara en svag ekonomi och begränsade investeringar samt de svagheter som hör samman med tillgången på och utbildningen av personal. Styrkorna med en kommunfusion anses vara ett mångsidigt serviceutbud, minskad sårbarhet och större utvecklings- och utbildningsmöjligheter för personalen, tillgången på personal underlättas, upprätthållande av lagstadgad service samt språkbad. Svagheten med fusionsalternativet anses vara en mer fjärmad förvaltning och förlorad lokalkännedom. Möjligheterna med att fortsätta som en självständig kommun anses vara självständiga beslut om egna funktioner och lösningar samt om personalen. Ett hot anses vara sämre service. Möjligheterna med en kommunfusion anses vara personalens arbetsrotation, högklassigare service, en utvidgning av servicen, ett större befolkningsunderlag och bevarande av servicen samt språkbadsmöjligheter m.m. Hoten med fusionsalternativet anses vara rädslan för att beslutanderätten vad gäller servicen ska försvinna och att den flyttas längre bort. SERVICEN Styrkorna - en självständig kommun - i närheten (butiksservicen samt hälsovårds- och socialservicen, kulturen, bildningen, idrotten och lokalerna, ungdomsarbetet och -lokalerna, kontorsservicen m.m.) Styrkorna - en kommunfusion - ett mångsidigt serviceutbud - minskad sårbarhet - personalens möjligheter till utveckling och utbildning ökar - tillgången på personal underlättas - säkrare upprätthållande av lagstadgad service - språkbad m.m. Möjligheterna - en självständig kommun - självständiga beslut om egna funktioner och lösningar samt om personalen Möjligheterna - en kommunfusion - arbetsrotation för personalen - högklassigare service - en utvidgning av servicen - större befolkningsunderlag - bevarande av servicen - möjligheter till språkbad m.m. 49

Svagheterna - en självständig kommun - svag ekonomi - begränsade investeringar - sämre tillgång på och utbildning av personalen Svagheterna - en kommunfusion - att få sin röst hörd - förvaltningen mer fjärmad - lokalkännedomen försvinner Hoten - en självständig kommun - servicen försämras Hoten - en kommunfusion -rädsla för att beslutanderätten vad gäller servicen ska gå förlorad - servicen längre bort Näringarna och områdets utveckling Med tanke på näringarna och utvecklingen av området anses styrkorna med att förbli en självständig kommun vara ledig tomtmark, bevarande av näringspolitiken samt planläggnings- och tillståndsärendena i egna händer samt en snabb beslutsprocess. Svagheterna med att förbli självständig anses vara resursbrist, låg självförsörjning vad gäller arbetsplatser, svag dragningskraft samt svårigheten att utveckla tre tätorter. Styrkorna med en kommunfusion är en rationalisering av markanvändningen, en utvidgning av resurserna samt minskad och avvecklad konkurrens mellan kommunerna. Svagheterna med en fusion anses vara mindre beslutanderätt t.ex. i planläggningsärenden. Möjligheterna med att förbli en självständig kommun anses vara att boenderymligheten bevaras. Hoten med att förbli självständig anses vara avtynande, företagsflykt samt att det inte finns resurser för att upprätthålla infrastrukturen. Möjligheterna med en kommunfusion anses vara Vasas brist på tomter för småföretag, skapandet av nya arbetsplatser i området, mer utvecklad och mångsidig service, ökad dragningskraft, ökad dominans över infrastrukturen samt ett ökat invånarantal/ökade skatteinkomster. Hoten med en fusion anses vara ekonomisk recession i den nya kommunen samt sämre möjligheter att utövar jordbruksnäringa i den nya kommunen. NÄRINGARNA OCH OMRÅDETS UTVECKLING Styrkorna - en självständig kommun - ledig tomtmark - näringspolitiken i egna händer - även planläggningen och tillståndsärendena - snabb beslutsprocess Styrkorna - en kommunfusion - rationalisering av markanvändningen - resurserna blir mer omfattande - konkurrensen mellan kommunerna minskar/avvecklas Svagheterna - en självständig kommun - resursbrist - låg självförsörjning vad gäller arbetsplatser - personalbrist - svag dragningskraft - svårigheten med att utveckla 3 tätorter Svagheterna - en kommunfusion - beslutanderätten minskar t.ex. i planläggningsärenden Möjligheterna - en självständig kommun - boenderymligheten bevaras Möjligheterna - en kommunfusion - Brist på tomter för småföretag i Vasa - nya arbetsplatser i området - servicen utvecklas och blir mångsidigare - attraktiviteten ökar - större dominans över infrastrukturen - invånarantalet/skatteinkomsterna ökar Hoten - en självständig kommun - avtynande - företagsflykt - inga resurser för upprätthållande av infrastrukturen Hoten - en kommunfusion - ekonomisk recession i den nya kommunen - försämring av möjligheterna att utöva jordbruksnäringar 50

Invånarna och boendet Ur invånar- och boendeperspektiv anses styrkorna med att förbli en självständig kommun vara stora tomter och glest boende, en stark identitet och inflyttarnas behändiga integrering i urbefolkningen, funktionella hyresbostäder samt småskalighet och samhällsengagemang. Svagheterna med att förbli självständig är kostnaderna för tomtpolitiken och en svag ekonomi. Styrkorna med en kommunfusion är planmässighet och en förbättring av servicen. Svagheten med en kommunfusion är att beslutanderätten överförs till Vasa. Möjligheten med att förbli en självständig kommun är tomtpolitiken och inom den en möjlighet att fortsätta genomförandet av en oplanerad tätortsstruktur. Hoten med en självständig kommun är förlust på grund av utflyttning, slut på resurser, svag ekonomi (reparationsinvesteringar) samt ojämställdhet i relation till grannkommunerna vad gäller servicen och skattesatsen. Möjligheterna med en kommunfusion anses vara större resurser och en kedjereaktion när det gäller den positiva utvecklingen (fler invånare och mer service). Hoten med en kommunfusion anses vara en försämring av Vasas ekonomi, en förändring av verksamhetskulturen i fråga om byggande, stadsmässigt boende och ett alltför starkt självstyre. INVÅNARNA OCH BOENDET Styrkorna - en självständig kommun - stora tomter och rymligt boende - gammal identitet, omfattande urbefolkning och inflyttarna integreras behändigt - dimensioneringen på plats, t.ex. hallturerna och den nuvarande situationen bör anses vara bra - funktionella hyresbostäder - småskalighet och samhällsengagemang Styrkorna - en kommunfusion - planmässighet - servicen förbättras Svagheterna - en självständig kommun - tomtpolitik (kostnader) - en fattig kommun där det finns beslutsfattare, utförare och experter Svagheterna - en kommunfusion - Beslutanderätten överförs till Vasa (maskineriet blir ansiktslöst) Möjligheterna - en självständig kommun - tomtpolitiken - möjlighet att fortsätta genomförandet av en oplanerad tätortsstruktur - samhällsengagemang och talkoarbete Möjligheterna - en kommunfusion - större resurser (euron och personal) - kedjereaktion - fler invånare och mer service Hoten - en självständig kommun - förlust p.g.a. utflyttning - resurserna tar slut - svag ekonomi - reparationsinvesteringar - investeringarna - med vilka pengar - ojämställdhet i relation till grannkommunerna - servicen och skattesatsen Hoten - en kommunfusion - Vasas ekonomi - övervakningsärendena skärps - verksamhetskulturen förändras (byggandet) stadsmässigt boende - ett alltför starkt självstyre 51

6.2. Slutsatser För Lillkyro innebär en kommunfusion många styrkor och möjligheter. Att gemensamt identifiera och förstå dessa är viktigt för att man ska kunna veta vilka fördelarna är för kommuninvånarna i Lillkyro. Det är även viktigt att identifiera svagheterna och hoten, för att verkningarna av dem ska kunna dämpas eller förhindras i samband med en kommunfusion. Vid en bedömning av möjligheten med en kommunfusion avgör givetvis en avvägning av alternativen och på basis av den en helhetsuppfattning av fördelarna och nackdelarna. De mest centrala styrkorna och möjligheterna med en kommunfusion är en stabil ekonomi, en förbättring av tillgången på personal, avvecklande av den inbördes konkurrensen och större dragningskraft. De mest centrala svagheterna och hoten är att Lillkyros röst blir svagare och beslutanderätten minskar. En större organisations stabilare ekonomi är med tanke på tryggandet av servicen för kommuninvånarna de mest centrala skälen till en kommunfusion på grund av allt större ekonomiska utmaningar för Lillkyro kommun. I samband med en stabilare ekonomi kan man garantera högklassigare service och större resurser. En eventuell fusion innebär investeringsmöjligheter för Lillkyro-området. Detta medför även nya arbetsplatser, vilket gör att områdets dragningskraft ökar. I en större organisation är tillgången på personal bättre och sårbarheten mindre. Detta bidrar till en större dragningskraft i konkurrensen med andra stadsregioner om kunniga arbetstagare. I samband med en fusion upphör även konkurrensen mellan Vasa och Lillkyro om arbetstagare. När dragningskraften och antalet arbetsplatser ökar, tilltar även områdets dragningskraft och det finns möjligheter för en tillväxt av antalet invånare. 7. Uppfyllande av kommunindelningslagens förutsättningar för en ändring i kommunindelningen I 4 i kommunindelningslagen anges fyra förutsättningar för en ändring i kommunindelningen. Uppfyllandet av dessa förutsättningar motiverar behovet av en ändring i kommunindelningen. Enligt lagen räcker t.o.m. en av dessa faktorer till som förutsättning för en ändring i kommunindelningen. I denna rapport och i sektorgruppernas rapporter utreds om kommunindelningslagens förutsättningar föreligger när det gäller en ändring av kommunstrukturen Vasa-Lillkyro. Nedan har dessutom sammanfattats de centrala faktorer på basis av vilka man kan konstatera att alla de fyra förutsättningar som anges i kommunindelningslagen uppfylls. Förutsättning 1: ändringen förbättrar kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt Enligt utredningen försämras både Vasas och Lillkyros ekonomiska situation i framtiden. En sammanslagning av kommunerna skulle minska det tryck som en försämring av ekonomin innebär och förbättra möjligheterna att ordna service. Med tanke på den närmaste framtiden skulle särskilt i Lillkyro en bättre ekonomi som en följd av fusionen trygga ordnandet av service för kommuninvånarna. Samtidigt 52

möjliggör den en höjning av kvaliteten hos Lillkyros service utan att det krävs nya satsningar. En fusion skulle förbättra tillgången på kunnig personal i och med de möjligheter för en utveckling av arbetet och för utbildning som en större enhet erbjuder. Även specialkunnandet skulle öka och möjligheterna till personalledning bli bättre. Vidare skulle en sammanslagning av kommunerna förbättra de funktionella och ekonomiska förutsättningarna att svara för ordnandet av service, eftersom konkurrensutsättning och gemensamma anskaffningar medför mindre kostnader och minskad konkurrens mellan kommunerna samt att kostnaderna på lång sikt kan styras i en mer ekonomisk riktning. Förutsättning 2: ändringen förbättrar servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området Förutom att servicen bevaras och förbättras, främjas levnadsförhållandena av förutsättningar att utveckla privat service och trafik för uträttande av ärenden. Om kommunerna går samman blir servicen för invånarna i området bättre i och med att funktionssäkerheten, tillgängligheten och nåbarheten ökar. I och med en sammanslagning kunde invånarna få tillgång till service i den riktning där de uträttar sina ärenden. Detta skulle förbättra invånarnas levnadsförhållanden betydligt, eftersom det redan nu är så att det är fler Lillkyrobor som pendlar till Vasa för att arbeta än de som arbetar den egna kommunen. Vidare är Vasa tydligt riktningen för skolorna på andra stadiet och riktningen för enskilda människor när de uträttar sina ärenden. Om kommunerna går samman kan man även förbättra invånarnas möjligheter att få kollektiv- och servicetrafiktjänster och trygga tillgången på elektroniska tjänster, bl.a. genom gemensamma datasystem och utnyttjandet av dem. Lillkyros samarbete inom servicen sker, förutom med de stora samkommunerna, i huvudsak redan nu med Vasa stad. Kyrolands kommuners samarbetsobjekt är snävare och eurobeloppen betydligt mindre än vad som är situationen i samarbetet mellan Lillkyro och Vasa. När man dessutom beaktar Kyrolands kommunsamarbetshistoria och den genom ömsesidiga beslut överenskomna minskningen av samarbetet och avvecklingen av gemensamma organisationer, framhävs Vasariktningen på ett allt starkare och naturligare sätt. Vid en sammanslagning av kommunerna överförs, vad gäller hälsovårdstjänsterna, Lillkyros planering och organisering av servicen till en gemensam beslutsprocess och serviceorganisation. Detta möjliggör en bättre inverkan än för närvarande på servicen och därför även på tryggandet och utvecklandet av tjänsterna. Även utan en sammanslagning av kommunerna utvidgas samarbetet inom servicen eftersom socialvårdens tjänster till följd av bestämmelserna i lagstiftningen måste överföras till samarbetsområdet. I en gemensam kommun kunde man på ett mer heltäckande sätt planera servicen över sektorgränserna enligt klientgruppernas livssituation. I sin helhet beskrivs Lillkyro kommuns samarbete under punkt 1.3 i rapporten. 53

Förutsättning 3: ändringen förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området En kommunfusion skapar nya möjligheter för kommuninvånarna att vara rörliga och bosätta sig i Lillkyro. En sammanslagning skulle möjliggöra större resurser och möjligheter att utveckla näringsverksamheten. För närvarande har Vasa knappt med företagstomter för små och medelstora företags behov. I en ny kommun kan man därför på ett naturligt sätt tillgodogöra sig utvecklingen av småföretagsverksamheten till Lillkyros område. Lillkyro kommun äger redan tomtmark för företagsändamål i alla kommunens tätorter, mest i Tervajoki. Syftet med den generalplan med rättsverkningar som gäller Tervajoki är att öka antalet företagsområden i området Tervajoki Vedenoja. Kommunens resurser för en kommunalteknisk och annan utveckling av området är begränsade. En sammanslagning av kommunerna skulle möjliggöra tillräckliga resurser och betydligt förbättra förutsättningarna att utveckla näringarna i området. Även en elektrifiering av Vasabanan skapar på lång sikt möjligheter att utveckla området invid järnvägen, något som Lillkyro kommuns egna resurser inte räcker till för. Förutsättning 4: ändringen förbättrar samhällsstrukturens funktionsduglighet i området Statens KSSR-reform och ramlagen förutsätter enhetlig verksamhet av stadsregionerna vad gäller ordnande av markanvändningen, boendet, trafiken och den service som överskrider kommungränserna. I statsrådets KSSR-redogörelse konstateras att relativt få kommunfusioner har genomförts inom stora stadsregioner och att det i framtiden därför är viktigt att kommunstrukturen stöder regionens funktionsduglighet som en enhetlig pendlingsregion. En sammanslagning av kommunerna Vasa och Lillkyro bidrar till att förverkliga KSSR-reformens mål inom Vasa pendlingsregion. Enligt 4 1 mom. i kommunindelningslagen kan kommunindelningen ändras om ändringen behövs för att förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Med samhällsstrukturens funktionsduglighet avses att pendlingsregionen, kommunikationerna och den övriga samhälleliga basstrukturen ska passa så bra som möjligt samman med kommunindelningen. När pendlingsregionen blir enhetlig för Vasas och Lillkyros del kan man inom den nya kommunen planera funktionella arrangemang vad gäller trafiken för pendling och uträttande av ärenden. Av de som arbetar i Lillkyro har 44 % en arbetsplats i Vasa och 36 % en arbetsplats i den egna kommunen. Dessutom uträttas i Vasa 36 % av Lillkyrobornas dagligvaruinköp och 67 % av inköpen i specialaffärer. Således är Lillkyro kommun funktionellt en fast del av Vasas arbetsplats- och butiksservicestruktur. Om pendlingsregionen blir enhetlig för Vasas och Lillkyros del kan man inom den nya kommunen planera funktionella arrangemang vad gäller trafiken för pendling och uträttande av ärenden. I synnerhet kan man genom en gemensam planering påverka en rationell placering av boendet och företagsverksamheten med beaktande av en hållbar utveckling. En sammanslagning av kommunerna gör även möjligheterna att arrangera markanvändningen mångsidigare, och kommunernas konkurrens om invånare och företag minskar. 54

Vid en fusion skulle markanvändningspolitikens mångsidigare möjligheter stöda utvecklandet av samhällsstrukturen samt samordnandet av markanvändningen, boendet och trafiken. En sammanslagning skulle också förbättra förmågan att kontrollera upprätthållandet av infrastrukturen. I sin helhet möjliggör en enhetligare samhällsstruktur att Vasa stadsregions livskraft och konkurrensförmåga tryggas bättre än för närvarande. Samhällsstrukturens funktionsduglighet kan klart förbättras genom att man inriktar egnahemsbyggandet starkt till Lillkyro. Från Lillkyro finns bra förbindelser till tillväxtområdena för industri och företagsverksamhet Runsor och det planerade logistikcentret på östra sidan av Vasa flygfält. Från tätorten Merikart är avståndet till logistikcentrets område endast 8 10 kilometer. Pendeltrafiken från Merikart till logistikcentret och Runsor är betydligt enklare och resetiden är kortare än från Vasas västra stadsdelar Västervik och Gerby. I den gällande generalplanen för Merikart har för småhusdominerade bostadsområden reserverats totalt 100 ha, som enligt motiveringen till planen möjliggör byggandet av uppskattningsvis mer än 250 bostäder. Byggandet av områdena i fråga skulle innebära en befolkningstillväxt på närmare 1 000 personer. I kommunen finns för närvarande i reserv 50 planlagda tomter samt på kyrkbyns och Tervajokis generalplanområden är det möjligt att placera ca 250 bostäder. 55

56