Konsekvensutredning 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Klas Berglund Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning av - föreskrifter och allmänna råd om yrkeskunnande vid tunnelbana och spårväg Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om yrkeskunnande vid tunnelbana och spårväg. Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:3) om utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de nya föreskrifterna ovan träder i kraft. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg ansvarar spårinnehavare, trafikutövare och den som driver särskild trafikledningsverksamhet för att de som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom dessa verksamheter har rätt yrkeskunnande för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:3) om utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten innehåller närmare bestämmelser om yrkeskompetens för denna personal. Vilken personal som i den specifika verksamheten ska anses ha arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten ska framgå av verksamhetsutövarnas system för säkerhetsstyrning. Föreskrifterna trädde ikraft den 1 augusti 2000 och är således föråldrade och detaljerade på ett sätt som inte är anpassat efter dagens att skriva funktionella krav. Närmare krav avseende yrkeskompetens (utöver nämnda lag) är nödvändiga för säkerheten eftersom arbetsuppgifterna inom dessa verksamheter är riskfyllda och komplexa. När föreskrifterna trädde ikraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem; järnväg, tunnelbana och spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag både reglerar verksamhet inom järnväg samt verksamhet inom tunnelbana och spårväg. Dessa verksamheter är idag separerade i två olika lagar, järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Lagarna använder sig av olika begrepp. Exempelvis benämns den som utför trafiken för järnvägsföretag i järnvägslagen och trafikutövare i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Transportstyrelsen anser att gemensamma föreskrifter för både
Datum Dnr/Beteckning 2 (10) järnväg samt tunnelbana och spårväg skulle bli otydligt just eftersom de skulle behöva innehålla alla olika begrepp från de båda lagarna. Det skulle även bli otydligt till vem bestämmelsen riktas om termen verksamhetsutövare används som samlingsbegrepp för alla verksamheter. Genom att ge ut separerade föreskrifter underlättar det för branscherna att identifiera vad som gäller för just deras verksamhet. Upphävande av BV-FS 2000:3 BV-FS 2000:3 gäller samtliga verksamheter som omfattas av järnvägslagen och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Transportstyrelsen föreslår att BV-FS 2000:3 upphävs för samtliga verksamheter som lyder under dessa lagar. Förslag till nya föreskrifter Transportstyrelsen föreslår att delar av innehållet i BV-FS 2000:3 skrivs om och ges ut som nya föreskrifter för verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Föreskrifterna föreslås gälla för spårinnehavare, trafikutövare och den som driver särskild trafikledningsverksamhet. Separata föreskrifter tas fram dels för verksamhetsutövare vid järnväg dels för upphävande av BV-FS 2000:3, se separat konsekvensutredning. 2. Vad ska uppnås? Förslaget till nya föreskrifter innehåller de närmare bestämmelser som ur säkerhetssynpunkt behövs avseende yrkeskunnande för verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Förslaget innehåller inte några nya bestämmelser i sak. Men bestämmelserna är redaktionellt och språkligt ändrade. Till skillnad från när BV-FS 2000:3 togs fram beslutar Transportstyrelsen numera om funktionella bestämmelser. Bestämmelserna anger vad som ska uppfyllas för att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska kunna utföras på ett säkert sätt. Vissa av bestämmelserna i BV-FS 2000:3 är på en mer detaljerad nivå än vad Transportstyrelsen idag anser är nödvändigt, därför behöver kraven ändras till att bli mer funktionella. Anpassningar görs också för att undvika dubbelreglering med sådant som idag bedöms ska hanteras av företagens system för säkerhetsordning och system för säkerhetsstyrning. Som exempel kan nämnas att det i 1 BV-FS 2000:3 anges vilka arbetsuppgifter som föreskrifterna gäller för, något som idag ska hanteras i systemet för säkerhetsstyrning. Därför saknas motsvarighet till den bestämmelsen i förslaget.
Datum Dnr/Beteckning 3 (10) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs Kraven i BV-FS 2000:3 är för detaljerade och måste ersättas av mer funktionella krav. Vissa av kraven utgör dubbelreglering eftersom vissa krav redan ska hanteras inom företagens säkerhetsordning. Det är nödvändigt med moderniserade bestämmelser som ger möjlighet till en hög innovativ utveckling med bibehållen rättsäkerhet och förutsebarhet. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Att inte utfärda föreskrifter om yrkeskompetens innebär att man enbart kan hänvisa till övergripande krav. I 12 lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg framgår bland annat att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den som med hänsyn till yrkeskunnande anses lämplig. Det finns krav i TSFS 2013:44 att verksamhetsutövaren ska ha de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet om kompetens och utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Transportstyrelsen bedömer att kraven i lagen och föreskrifterna inte är tillräckligt utförliga. Bristande yrkeskunnande kan medföra olyckor med svåra konsekvenser eftersom det finns arbetsuppgifter inom tunnelbana och spårväg som har en direkt påverkan på trafiksäkerheten. Spårtrafikverksamheten är komplex och kan vara mycket riskfylld både för den som utför arbetsuppgiften och för tredjeman. Det är viktigt med ytterligare bestämmelser som reglerar hur personalen ska uppnå tillräcklig yrkeskompetens för att på ett säkert sätt kunna utföra respektive arbetsuppgift. Transportstyrelsen har övervägt om det skulle kunna vara tillräckligt med en informationskampanj om hur viktigt det är att säkerställa att personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten har rätt yrkeskunnande. Det skulle innebära dels en stor informationsinsats och dels en osäkerhet kring om budskapet har gått fram till varje enskild verksamhetsutövare. Med hänsyn till den direkta trafiksäkerhetspåverkan som personalens yrkeskunnande kan ha anser Transportstyrelsen att det är uteslutet med något annat alternativ än bindande regler i form av föreskrifter. Transportstyrelsen anser också att det är av stor vikt med en tydlig och förutsebar reglering i form av föreskrifter då det är straffbelagt att av uppsåt eller grov oaktsamhet använda någon som inte har rätt yrkeskunnande. (Se lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg 29 punkten 2)
Datum Dnr/Beteckning 4 (10) Att inte utfärda föreskrifter skulle även innebära stora insatser för nya verksamhetsutövare att själva kunna hantera detaljnivån för att säkerställa yrkeskunnande för berörd personal. 3.3 Regleringsalternativ Nya föreskrifter behövs för att modernisera kraven och forma mer funktionella krav. Vissa krav behöver också tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämför med kraven i säkerhetsordningen. Det är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och av rättssäkerhetsskäl med tydliga och förutsägbara regler. Nedan i 3.3.1-3.3.4 beskrivs och motiveras de föreslagna kraven. 3.3.1 Fastställa kompetenskrav I verksamheten hos spårinnehavare, trafikutövare och den som driver särskild trafikledningsverksamhet kan finnas flera arbetsuppgifter som är av betydelse för trafiksäkerheten. Varje verksamhetsutövare måste genom sitt system för säkerhetsstyrning identifiera vilka arbetsuppgifter som är av betydelse för trafiksäkerheten i den egna verksamheten. Till exempel behöver yrkeskategorin tunnelbanetågsförare ha kompetens i de trafikregler som gäller för bansträckan samt kompetens omfattande de fordon föraren ska framföra. Kompetenskrav måste fastställas för de arbetsuppgifter verksamhetsutövaren har bedömt är av betydelse för trafiksäkerheten. Transportstyrelsen anser att detta är ett behov för att kunna mäta att kunskaper och färdigheter uppnåtts innan personalen får utföra arbetsuppgifter med direkt påverkan på trafiksäkerheten. 3.3.2 Utbildning Den som ska utföra arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten ska genomgå en utbildning. Utbildningen ska ge personalen grundläggande kompetens och färdighet att utföra arbetsuppgifterna. Om det till exempel ingår i arbetsuppgifterna att framföra ett tunnelbanetåg, spårvagn, arbetsfordon etc. ska även en grundutbildning på fordonstypen genomföras så att föraren kan manövrera fordonet på ett trafiksäkert sätt. Därefter ställs krav på att verksamhetsutövarna ser till att kompetens och färdighet upprätthålls på en tillräcklig nivå för att personalen ska kunna utföra arbetsuppgifterna på ett säkert sätt.
Datum Dnr/Beteckning 5 (10) Om det sker förändringar i verksamheten som påverkar kompetenskraven ska ytterligare utbildning genomföras. 3.3.3 Kontroll av kompetens och färdighet Efter att en utbildning har genomförts ska det kontrolleras att deltagarna har uppnått tillräcklig kompetens och färdighet för arbetsuppgifterna i förhållande till de fastställda kompetenskraven. Verksamhetsutövarna ska fastställa hur dessa kontroller ska genomföras på lämpligt sätt. Det kan till exempel vara genom tester av kompetens och färdighet som skriftligt prov, praktiskt prov, interaktivt prov i datormiljö etc. 3.3.4 Dokumentation Inför utbildning För att säkerställa att undervisningen, oavsett vem som undervisar, genomförs på ett likartat sätt inom organisationen, ska det tänkta utbildningsförfarandet dokumenteras. Sådan dokumentation ska finnas för varje yrkeskategori inom organisationen. Dokumentationen av utbildningen förväntas visa hur utbildningen leder till att yrkeskunnande uppnås. Efter genomförd utbildning Dokumentationen ska visa när utbildningen genomfördes och att deltagarna har uppnått fastställd kompetens och färdighet. 4. Vilka är berörda? Ett upphävande av föreskrifterna BV-FS 2000:3 och att nya föreskrifter och allmänna råd tas fram berör samtliga som har tillstånd som spårinnehavare, trafikutövare eller den som driver särskild trafikledningsverksamhet. Det innebär att fem spårinnehavare, sex trafikutövare och fyra företag som bedriver särskild trafikledning är berörda. 1 Vissa av företagen bedriver flera verksamheter och har från det flera olika tillstånd. Det är totalt nio företag som berörs. (Det exakta antalet är dock svårt att beräkna eftersom vi känner till att något eller några av ovanstående företag saknar egen personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. 1 Uppgifter hämtade från Transportstyrelsens register den 17 januari 2017
Datum Dnr/Beteckning 6 (10) ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. De berörda verksamhetsutövarna behöver gå igenom sin säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser och sitt system för säkerhetsstyrning och ändra eventuella hänvisningar till föreskrifterna som föreslås upphävas. Eftersom förslaget till nya föreskrifter inte ändras i sak bedöms endast mindre justeringar göras i systemet för säkerhetsstyrning. Den administrativa kostnaden bedöms bli försumbar. Den administrativa kostnaden för det arbete som detta medför beräknas enligt följande formel: Antal företag x frekvens x (tid x lön + externa kostnader). Utifrån en genomsnittlig månadslön 2 för en eller flera personer som ska utföra arbetet och en tidsåtgång på exempelvis 8 timmar ger detta: 9 x 1 x (8 tim x 359 kr) + 0) = 25 848kr. Det innebär en kostnad på 2872 kr för varje företag som berörs. Det är svårt att beräkna kostnaderna för de museiföreningar som berörs eftersom dessa bedrivs genom ideell arbetskraft. Men de kan utgå från att förändringen tar 8 timmar. 5.2. Medborgare Transportstyrelsen bedömer att regleringen inte innebär några konsekvenser för medborgare såsom högre priser, skatter eller avgifter. Regleringen bedöms inte heller påverka individer med funktionsnedsättning av något slag. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Transportstyrelsen bedömer att regleringen inte innebär några konsekvenser för staten, regioner, landsting eller kommuner. 1st landsting och 2st av kommunerna är spårinnehavare och räknas med bland företag i avsnitt 5.1. 2 Lönekostnad är beräknad genom SCB genomsnittlig månadslön och lönespridning, tjänstemän privatsektor. SSYK 242 och kön, år 2015. Uträkningen inkluderar arbetsgivaravgift och semesterlönetillägg. http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loneroch-arbetskostnader/lonestrukturstatistik-privat-sektor-slp/pong/tabell-ochdiagram/tjansteman-2015/genomsnittlig-manadslon-efter-yrke/ (2017-02-06)
Datum Dnr/Beteckning 7 (10) 5.4. Externa effekter Transportstyrelsen bedömer att regleringen får positiva effekter på säkerheten inom tunnelbana och spårväg eftersom rätt yrkeskunnande är en förutsättning för att kunna utföra en arbetsuppgift på korrekt sätt. I värsta fall kan resultatet av en arbetsuppgift som inte är utförd på rätt sätt få konsekvenser i form av olyckor som också i sin tur får konsekvenser för miljön. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? En bindande reglering i form av föreskrifter är det enda alternativet, se avsnitt 3.2. Förslaget innebär ingen förändring i sak jämfört med dagens reglering. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsen föreskriver med stöd av bemyndigande 7 förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen är förenlig med EU-rätten och andra internationella regler. Föreskrifterna riktar sig mot verksamheter som medlemsstaten får undanta från tillämpningsområdet av direktiv 2004/49/EG och direktiv 2012/34/EU. Sverige har undantagit verksamheterna tunnelbana och spårväg genom 1 kap. 1 järnvägslagen. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Transportstyrelsen avser att ha minst sex veckor mellan offentliggörandet och ikraftträdandet så att verksamhetsutövarna ska ha möjlighet att göra ändringar i sina interna säkerhetsbestämmelser. Transportstyrelsen kan inte se att det finns något behov av speciella informationsinsatser. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
Datum Dnr/Beteckning 8 (10) medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Inom de geografiska områden som verksamhetsutövarna finns kan det antas att regelverket har en påverkan på tillgänglighet för människor, eftersom kompetens och färdighet även bör generera en god kvalitet och användbarhet av tunnelbanetåg och spårvägsfordon. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Transportstyrelsen bedömer att regelverket kan ha en påverkan på människors hälsa. Eftersom god kompetens och färdighet hos förarna vid tunnelbana och spårväg innebär en mindre risk för de som befinner sig i transportsystemet ska skadas. Transportstyrelsen bedömer att regelverket kan ha en påverkan på miljön. Eftersom kompetens och färdighet ger en säker lokaltrafik som innebär att medborgarna gärna väljer att resa kollektivt i storstadsområdena och på så vis värna om miljön. Transportstyrelsen bedömer att regelverket har en påverkan på säkerheten. Kompetens och färdighet är en förutsättning för att personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten kan utföra dessa på ett säkert sätt. C. Företag Effekter för företag beskrivs under avsnitt 5.1.
Datum Dnr/Beteckning 9 (10) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag moderna föreskrifter med funktionella krav 9st organisationer måste göra ändringar i system för säkerhetsstyrning. = en beräknad kostnad på 3tkr per företag. Se avsnitt 5.1. Medborgare Vi kan ej identifiera några nackdelar då förslaget ej kommer att innebära sämre säkerhet och någon ökning av olyckor. Staten m.fl. Vi kan ej identifiera några fördelar för det allmänna. Vi kan ej identifiera några nackdelar för det allmänna. Externa effekter Regleringen får positiva effekter på säkerheten inom tunnelbana och spårväg eftersom rätt yrkeskunnande är en förutsättning för att kunna utföra en arbetsuppgift på korrekt sätt. Vi kan ej identifiera några externa effekter då kraven ej ändras och trafikens omfattning kommer att vara konstant. Totalt 3 tkr/företag E. Samråd Föreskrifterna behöver inte samrådas med någon annan myndighet.
Datum Dnr/Beteckning 10 (10) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Klas Berglund E-post: klas.berglund@transportstyrelsen.se Tfn: 010-495 55 50