Prognos T1 år 2018 Grundutbildning Tkr

1

Prognos T1 år 2018 Grundutbildning Tkr Utvecklingsmedel mm Lärarutbildning Vetenskapsteori Lingvistik MLT AMP PF TF Logikprogrammet LA Kommunikatörspr Evidens Totalt grundutbildningen BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS VERKSAMHETENS INTÄKTER ANSLAG 572 1 667 1 611 460 370 2 245 1 496 1 548 1 286 412 238 2 797 2 825 2 787 2 658 566 235 2 547 2 241 1 691 1 792 1 048 833 17 768 16 157 FÖRSÄLJNING 560 400 160 64 560 624 INK INT BIDRAG 922 922 1 200 1 200 95 95 32 32 339 339 583 583 1 327 1 327 SUMMA INTÄKTER 1 132 745 689 2 060 1 570 2 405 1 496 1 643 1 382 444 270 3 136 3 228 3 370 3 241 566 235 2 547 2 241 1 691 1 792 1 048 833 19 655 18 108 VERKSAMHETENS KOSTNADER LÖNEKOSTNADER 358 301 305 967 830 975 599 366 442 186 134 1 346 1 350 1 391 1 343 227 109 863 852 574 592 537 472 7 733 7 384 DOKTORANDER/UTB BIDRAG 25 14 82 74 63 43 66 68 165 270 ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER 11 9 10 26 25 51 45 787 540 6 4 37 44 40 44 7 3 787 591 331 534 109 99 2 190 1 950 INDIR KOSTN/ INT BIDRAG 439 395 391 1 185 1 017 1 186 835 565 618 233 122 1 638 1 617 1 773 1 729 307 134 1 066 1 044 715 726 675 578 9 738 9 250 LOKALKOSTNADER 36 31 32 96 83 96 68 43 51 19 10 132 139 143 141 25 11 85 85 56 59 52 52 778 767 SUMMA KOSTNADER 844 762 752 2 274 1 955 2 308 1 629 1 834 1 714 444 270 3 153 3 193 3 413 3 324 566 257 2 801 2 572 1 676 1 911 1 373 1 201 20 604 19 621 VERKSAMHETSUTFALL 288 17 63 214 385 97 133 191 332 17 35 43 84 22 254 331 15 119 325 368 949 1 513 2

Prognos T1 år 2018 Forskning/forskarutbildning Tkr Vetenskapsteori Filosofi Lingvistik Doktorander UGOT Gästforskarmedel Sparade medel mm Totalt forskning/forskarutbildning BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS BUDGET PROGNOS VERKSAMHETENS INTÄKTER ANSLAG 3 676 4 050 13 437 14 536 6 778 6 700 7858 7858 1937 1937 500 500 34 186 35 581 UPPDRAG 0 0 0 0 FÖRSÄLJNING 170 170 0 0 0 0 170 170 INK INT BIDRAG 0 0 0 0 360 360 360 360 SUMMA INTÄKTER 3 676 4 050 13 607 14 706 6 778 6 700 7858 7858 1937 1937 500 500 360 360 34 716 36 111 VERKSAMHETENS KOSTNADER 0 0 0 0 LÖNEKOSTNADER 1 372 1 434 4 649 5 045 2 546 2 073 851 838 759 844 243 243 356 542 10 776 11 019 ÖVRIGA PERSONALKOSTNADER 30 30 114 114 71 71 46 46 0 261 261 DOKTORANDER/UTB BIDRAG 3827 3898 392 348 4 219 4 245 ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER 192 195 770 783 352 338 465 468 247 249 60 57 10 16 2 095 2 105 INDIR KOSTN/ INT BIDRAG 1 314 1 347 6 223 6 426 4 734 4 742 2154 2181 585 606 161 207 153 235 15 324 15 744 LOKALKOSTNADER 152 158 514 555 281 228 518 519 127 131 36 27 39 60 1 667 1 678 SUMMA KOSTNADER 3 060 3 164 12 269 12 923 7 984 7 452 7858 7947 2111 2177 500 534 558 853 34 341 35 052 VERKSAMHETSUTFALL 616 886 1 338 1 783 1 206 752 0 89 174 241 34 198 493 375 1 059 3

Uppföljning tertial 1 2018 - Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vi har, sedan det ekonomiska läget inom grundutbildningen blev tydligt i vintras, arbetat hårt för att kostnaderna för våra utbildningar inte ska överstiga inkomsterna (efter avräkning). I praktiken betyder det att utbildningarna och dess pedagogik måste anpassa sig till det reella läget med mindre studentkullar. Samtidigt är avräkningen svåra att prognostisera och bemanning och planering av utbildningen måste göras innan vi har en god prognos av hur stor del av inkomsterna institutionen kan behålla. Läget är ytterligare svårt med tanke på att institutionen har 11 utbildningar (inklusive lärarutbildningen) som alla skall prognostiseras, bemannas och eventuellt förändras ett arbete som tar tid. I budgeten för 2018 låg ett underskott om 949 tkr, ett resultat som förutsatte att vi fyllde vårt uppdrag. Medräknat den prognostiserade avräkningen skulle underskottet, utan några andra åtgärder, hamnat på ca 2 400 tkr. Inför den första prognosen har vi skurit i personalkostnaderna med 983 tkr. Vi har även räknat med ytterligare knappt 200 tkr i minskade anslag (eller snarare ökad avräkning). Arbetet med bemanningen för hösten är inte klar och det innebär att vi tror att det finns ytterligare möjlighet till att skära på kostnader, framförallt inom vetenskapsteori. Följande prognoser för HST samt HPR har använts. HST HPR Praktisk filosofi 72 47 Teoretisk filosofi 69 37 Lingvistik 37 23 Vetenskapsteori 10 5 Liberal Arts 47 38 Kommunikatörsprogrammet 38 32 Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi 5 5 Evidensbasering 19 11 Språkteknologi 15 10 Logikprogrammet 3 3 Totalt 315 211 4

Denna prognos innebär en överproduktion inom praktisk filosofi och kommunikatörsprogrammet och förutsätter därmed att vi kan utöka uppdraget inom dessa utbildningar. Vi prognostiserar således en viss ökning av antalet HST och HPR för 2018 jämfört med året innan: 2017 var motsvarande siffror 301 HST och 187 HPR. 2. Forskning och utbildning på forskarnivå Prognosen för 2018 innebär ett överskott om 1 059 tkr, en ökning jämfört med budget där överskottet beräknades till 375 tkr. En trolig delförklaring till ökningen är att flera läraranställda sparar fakultetsfinansierad forskning för att kunna ta sig an temporära uppdrag och undervisning eller för att kunna koncentrera forskningstiden. Inga siffror finns tillgängliga gällande externa bidrag, men vi förmodar att på grund av flytten av delar av GRP (numer LGRP) till Lund kommer bidragsintäkterna att sjunka 2018 jämfört med 2017. 3. Ekonomiskt utfall Prognosen för 2018 inom grundutbildningen är ett underskott på 1 513 tkr, inom forskning ett överskott på 1 059 tkr. Resultatet för 2017 var ett underskott inom grundutbildningen på 3 088 tkr samt ett överskott om 1 472 tkr inom forskning. Håller sig prognosen innebär det att vi halverat underskottet inom grundutbildningen i år jämfört med 2017. 4. Balanserat kapital Vid ingången av 2018 hade vi ett negativt balanserat resultat om 4 736 tkr i grundutbildningen och ett positivt balanserat resultat om 1 491 tkr inom forskning och forskarutbildning. Det prognostiserade balanserade resultatet vid utgången av 2018 är således - 6 249 tkr inom grundutbildning och 2 550 tkr inom forskning och forskarutbildning. 5 2 (2)

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AV LÄRARES OCH FORSKARES ARBETSTID Publicerad Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Tillsvidare Sammanfattning Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (4) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se 6

Det lokala arbetstidsavtalet för lärare vid Göteborgs universitet ställer upp grundförutsättningarna för lärares arbetstid. Enligt avtalet skall tjänstgöringsplan utarbetas för varje lärare 1 för en tjänstgöringsperiod om läsår, kalenderår, termin eller kvartal. Tjänstgöringsplaner kan även utarbetas för forskare och övrig personal om avdelningschef eller prefekt bedömer det lämpligt. I tjänstgöringsplanen fastställs omfattning och förläggning av arbetsuppgifter inom områdena: forskning och utvecklingsarbete, utbildning, kompetensutveckling, samverkan med det omgivande samhället och andra arbetsuppgifter samt administrativa uppdrag Forskning och utvecklingsarbete Den så kallade schablontilldelningen från fakulteten täcker, i normalfallet, 10, 20 eller 35 % av heltid för lektor, docentkompetent lektor respektive professor. I normalfallet garanteras lektorn eller professorn som lägst denna tid för forskning. Forskningstiden kan vara i form av medfinansiering av externfinansierade projekt eller som fri forskningstid. Eventuell utökning av internfinansierad forskning inom tjänsten bestäms av prefekt. De kriterier som ligger till grund för fördelningsbeslut är i första hand kvalitet och kvantitet av den anställdes forskningsaktiviteter de senaste tre åren, samt i andra hand potentialen i den planerade forskningen. Om den anställde önskar högre andel forskning än det som finns angivet ovan skall hen förbereda ett skriftligt underlag till prefekt med utförda forskningsaktiviteter under de senaste tre åren uppdelade i följande kategorier: Forskningspublikationer som ger poäng enligt humanistiska fakultetens modell för aktivitetstilldelning. Antal poäng per publikation skall framgå. Erhållna externa forskningsmedel. Antal sökande samt totalsumman av erhållna medel skall framgå. Bedömningsuppdrag. Övriga forsknings- och samverkansaktiviteter, inklusive ej poänggivande forskningspublikationer. Det skriftliga underlaget skall också innehålla en plan för hur den extra forskningstiden skall användas. Då medarbetaren så önskar skall institutionen arbeta för möjligheten att spara forskningstid från en period till annan och på så sätt tidsmässigt koncentrera forskningstiden. Eventuell sådan sparad forskningstid skall noteras i tjänstgöringsplanen. Utbildning För att säkerställa utbildningarnas forskningsanknytning och kvalitet är institutionens mål att såväl läraranställda som forskaranställda ska undervisa inom sin tjänstgöring. Undervisning inom 1 Se det lokala arbetstidsavtalet för definition. 7 2 (4)

grundutbildningen för tillsvidareanställda lärare bör uppgå till minst 10 % av heltid för heltidsanställda eller mer om verksamheten så kräver. Detta är viktigt att beakta vid planering av forskningsprojekt. I denna tid inkluderas ej handledning eller undervisning på forskarnivå. Även visstidsanställda lärare (t.ex. postdoktorer) och forskare bör undervisa om det är möjligt. Utbildningskoordinatorer är ansvariga för lärarbemanningen (vidaredelegerat från viceprefekten för utbildning på grund- och avancerad nivå), och skall i samråd med programråd och ämnesutbildningsråd planera utbildningarna. Det övergripande målet är att inom de givna ekonomiska ramarna säkerställa att institutionen erbjuder utbildningar av god kvalitet på alla nivåer. Strategiskt ansvar för utbildningarna, och att det övergripande målet uppfylls, ligger på programråd respektive ämnesutbildningsråd. Arbetet med bemanning och utbildningsbudgetering förutsätter också en dialog med avdelningschefer, administrativ chef och ekonom kring aktuella tjänstgöringsplaner. Lärarkollegierna inom varje ämne och program bör ges stor frihet, och praktisk möjlighet, att inbördes diskutera och föreslå hur de givna ekonomiska och personella resurserna bör fördelas på olika nivåer inom utbildningen, samt inom nivåernas alla delkurser. Kompetensutveckling Enligt arbetstidsavtalet för lärare skall kompetensutvecklingstiden användas för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och delta i annan kompetensutveckling som är av vikt för arbetet. Varje tillsvidareanställd lärare och visstidsanställd lärare med mer än tre års anställning de senaste fem åren skall under en flerårsperiod garanteras tid för egen forskning/eget utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingstiden kan till exempel användas till att pedagogiska kompetensutveckling eller för att följa seminarieserier på eller utanför institutionen. Samverkan med det omgivande samhället Med extern samverkan avses enligt arbetstidsavtalet uppbyggnad av kontakter och samverkan i olika former med det omgivande samhället, såväl vad gäller spridning av information om universitetets verksamhet som genomförande av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt för eller i samverkan med kommuner, företag, organisationer m.m." Arbetsgivaren skall minst en gång per år diskutera huruvida, i vilken form och i vilken omfattning en medarbetare ämnar eller beordras arbeta med extern samverkan. Huruvida en viss anställd kan vara aktuell för att utföra detta avgörs av medarbetarens kompetens och eventuella tidigare erfarenheter av liknande arbeten, samt eventuella tidigare resultat av sådana arbeten De insatser som avses utföras skall vara kopplade till institutionens forsknings- och utbildningsstrategiska planer. Arbetet skall vara till gagn för verksamheten och kan exempelvis ha som mål att åstadkomma institutions- och fakultetsöverskridande forskningsprojekt, ekonomiskt bärkraftiga och uppdragsutbildningar av god kvalitet, god publicitet för institutionen och dess verksamheter, 8 3 (4)

fler studenter till institutionens grund- och forskarutbildningar, strategiska vidareutvecklingar av institutionens grundutbildningsuppdrag, eller förbättringar av institutionens interna organisation och/eller arbetsmiljö. Den tänkta verksamheten får under inga omständigheter riskera leda till konkurrerande verksamheter, eller missgynna institutionens grunduppdrag inom forskning och utbildning. Om det bedöms som gynnsamt att medarbetaren arbetar med extern samverkan skall denne tillsammans med arbetsgivaren utforma en skriftlig plan över vilka insatser som skall utföras under en väldefinierad arbetsperiod. Omfattningen av dessa bedöms från fall till fall beroende på arbetets art och institutionens budgetläge. Detta regleras sedan i den anställdes tjänstgöringsplan. Andra överväganden Det kan i undantagsfall finnas andra skäl att fördela en forskare eller lärares arbetstid på annat vis än vad som framgår av principerna ovan. Det kan t.ex. röra sig om att en medarbetare tillfälligt under en rehabiliteringsperiod delvis behöver byta arbetsuppgifter. Det kan också röra sig om att det under en övergångsperiod saknas arbetsuppgifter inom medarbetarens ordinarie arbetsuppgifter. I dessa fall skall en plan upprättas som reglerar vad medarbetaren skall uträtta samt vad syftet är. 9 4 (4)

10

11