Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?



Relevanta dokument
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Växtinspektionen informerar

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Vad är herbicidresistens?

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Internationell prisjämförelse 2012

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Växtinspektionen informerar

Fakta om pollinatörer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Internationell prisjämförelse 2013

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Internationell prisjämförelse 2010

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Internationell prisjämförelse 2011

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Biologi. Livet på jorden

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

nominering till UNESCOs världsarvslistav

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Övningen är hämtad från där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår 2005 Nr/avsnitt 58 Författare Nilsson C. Adress SLU Alnarp Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 7 och 8 december 2005 Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0282-180X, ISRN SLU-SJFD-M-58-SE

WESTERN CORN ROOT WORM ett framtida skadedjur i majs? Christer Nilsson Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Christer.Nilsson@vv.slu.se Sammanfattning Western Corn Root Worm, (Diabrotica virgifera) är ett mycket svårt skadedjur i USA och har under de senaste 10 åren också etablerat sig i södra och mellersta Europa. Inledning och bakgrund Western Corn Root Worm, (Diabrotica virgifera) är en skalbagge, närmast besläktad med sädesbladbagge och andra bladbaggar, som lever på majplantor och som varit ett mycket allvarligt skadedjur i USA under många år. I ett arbete från 1991 betecknas den som the most serious insect pests of dent corn in the major corn-producing states of of the northcentral United States and Canada. Nuvarande skördeförluster tillsammans med behandlingskostnaderna uppskattas till 1 miljard $US. Insekten kom med flygplan till Belgrads flygplats 1992 under pågående balkankrig, precis som Coloradoskalbagge etablerade sig i Frankrike under världskriget. Små populationer i området runt flygplatsen följdes inte upp och snart fanns stora etablerade angrepp i centrala Serbien. Insekten är nu etablerad på Balkan, i Österrike, Ungern, Slovakien och Ukraina. Djuret har observerats på flera platser i Italien och Frankrike och enstaka fynd har också rapporterats från England, Schweitz, Nedeländerna och Belgien, vanligen i majfält nära flygplatser. Insektens klimatkrav medger att en etablering kan ske i England och sannolikt också i södra Sverige, även om den ekonomiska skadan här blir begränsad. (Källa: Iowa State University; www.ent.iastate.edu) 27:1

Angripna växter Larverna lever på rötter av maj och skalbaggarna på blad och silket. Skalbaggarna kan ibland också återfinnas på andra gräs, gurkväxter bönor m fl. Eftersom larverna finns på majs och äggen också läggs i majsfält, gynnas djuren starkt monokultur Utseende Skalbaggarna är 5-6 mm långa, med blek grön-gul grundfärg och 2 mörkare längsstrimmor på bakkroppen. Larverna ser ut som de flesta skalbaggslarver med brun huvudkapsel och blir 10-20 mm långa. Biologi Äggen läggs vid majsplantorna i de översta 15 cm av marken. Övervintring sker i äggstadiet och kläckningen nästa år sker under en lång tidsperiod på våren. Låga vintertemperaturer ökar emellertid dödligheten kraftigt. Hälften av äggen dör efter en vecka vid 10 grader. Kläckningen startar vid 300-400 daggrader med 12,8 grader som lägsta temperatur för utveckling. Larvutvecklingen är 71, 38 och 27 dagar vid respektive 15, 22 och 29 grader. Puppstadiet är kortvarigt. Skalbaggarna är mest aktiva vid gryning och skymning. Kvällstemperaturer runt 18 grader är idealiska för äggläggning. Bekämpning Eftersom arten är bunden till majs är växtföljd det viktigaste sätet att bekämpa arten. I USA används jordinsekticider vid plantering. Övervakning kan ske med fälor. Speciella feromonfällor används ofta. Mer information European Plant Protection Organization, EPPO: http://www.eppo.org/ 27:2

WESTERN CORN ROOT WORM ett framtida skadedjur i majs? Christer Nilsson Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Christer.Nilsson@vv.slu.se Sammanfattning Western Corn Root Worm, (Diabrotica virgifera) är ett mycket svårt skadedjur i USA och har under de senaste 10 åren också etablerat sig i södra och mellersta Europa. Inledning och bakgrund Western Corn Root Worm, (Diabrotica virgifera) är en skalbagge, närmast besläktad med sädesbladbagge och andra bladbaggar, som lever på majplantor och som varit ett mycket allvarligt skadedjur i USA under många år. I ett arbete från 1991 betecknas den som the most serious insect pests of dent corn in the major corn-producing states of of the northcentral United States and Canada. Nuvarande skördeförluster tillsammans med behandlingskostnaderna uppskattas till 1 miljard $US. Insekten kom med flygplan till Belgrads flygplats 1992 under pågående balkankrig, precis som Coloradoskalbagge etablerade sig i Frankrike under världskriget. Små populationer i området runt flygplatsen följdes inte upp och snart fanns stora etablerade angrepp i centrala Serbien. Insekten är nu etablerad på Balkan, i Österrike, Ungern, Slovakien och Ukraina. Djuret har observerats på flera platser i Italien och Frankrike och enstaka fynd har också rapporterats från England, Schweitz, Nedeländerna och Belgien, vanligen i majfält nära flygplatser. Insektens klimatkrav medger att en etablering kan ske i England och sannolikt också i södra Sverige, även om den ekonomiska skadan här blir begränsad. (Källa: Iowa State University; www.ent.iastate.edu) 27:1

Angripna växter Larverna lever på rötter av maj och skalbaggarna på blad och silket. Skalbaggarna kan ibland också återfinnas på andra gräs, gurkväxter bönor m fl. Eftersom larverna finns på majs och äggen också läggs i majsfält, gynnas djuren starkt monokultur Utseende Skalbaggarna är 5-6 mm långa, med blek grön-gul grundfärg och 2 mörkare längsstrimmor på bakkroppen. Larverna ser ut som de flesta skalbaggslarver med brun huvudkapsel och blir 10-20 mm långa. Biologi Äggen läggs vid majsplantorna i de översta 15 cm av marken. Övervintring sker i äggstadiet och kläckningen nästa år sker under en lång tidsperiod på våren. Låga vintertemperaturer ökar emellertid dödligheten kraftigt. Hälften av äggen dör efter en vecka vid 10 grader. Kläckningen startar vid 300-400 daggrader med 12,8 grader som lägsta temperatur för utveckling. Larvutvecklingen är 71, 38 och 27 dagar vid respektive 15, 22 och 29 grader. Puppstadiet är kortvarigt. Skalbaggarna är mest aktiva vid gryning och skymning. Kvällstemperaturer runt 18 grader är idealiska för äggläggning. Bekämpning Eftersom arten är bunden till majs är växtföljd det viktigaste sätet att bekämpa arten. I USA används jordinsekticider vid plantering. Övervakning kan ske med fälor. Speciella feromonfällor används ofta. Mer information European Plant Protection Organization, EPPO: http://www.eppo.org/ 27:2