Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2017-00073.26 DKR-ärende 4 2017-05-19 Till delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen 2017-2020 Förslag till ställningstagande Delregionala kollektivtrafikrådet föreslås godkänna föreliggande yttrande, daterat 2017-04-20 Sammanfattning Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad 2017-02-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Enligt samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland ska VGR årligen göra en avstämning av trafikförsörjningsprogrammets genomförande. Vart fjärde år ersätts avstämningen av att förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram remitteras. Förslag till yttrande har arbetats fram i GRs kollektivtrafiknätverk där samtliga medlemskommuner är representerade. Göteborg 2017-04-24 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2017-00073.26 Tjänsteutlåtande 2017-04-20 Jonas Åker Zeander Till delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen 2017-2020 Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad 2017-02-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande har hanterats i GRs kollektivtrafiknätverk, ett nätverk för tjänstepersoner i GRs medlemskommuner. DKR har genom tidigare beslut och ställningstaganden yttrat sig över förslag till strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogram (2015-10-16), samt 2020 (2016-05-13). Aktuella dokument går att finna på VGRs hemsida: Trafikförsörjningsprogram 2017-2020, samt uppföljning av föregående trafikförsörjningsprogram 2012-2016: http://www.vgregion.se/kollektivtrafik/trafikforsorjningsprogrammet-- sa-utvecklas-kollektivtrafiken/ Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland: förslag till trafikförsörjningsprogram för Västra Götalandsregionen 2017- http://www.vgregion.se/politik/politisk-organisation/namnder-ochstyrelser/kollektivtrafiknamnden/ Bakgrund och syfte Enligt samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland ska VGR årligen göra en avstämning av trafikförsörjningsprogrammets genomförande. Enligt beslut i BHU i juni 2016 riktas remissen nu till de fyra kollektivtrafikråden i stället för till varje kommun för sig. Vart fjärde år ersätts avstämningen av att förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram remitteras. Hösten 2012 fastställde Västra Götalandsregionens fullmäktige det första regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling 2012-2016. Revidering av det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet påbörjades under 2014 och antogs i november 2016. Denna remiss/avstämning innehåller:
Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av regionalt trafikförsörjningsprogram perioden 2012-2016 Uppstart av prioriterade utvecklingsområden Avstämning av samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Remissen är en avstämning av pågående arbete och ger kollektivtrafikråden en möjlighet att komma med inspel och synpunkter. Kommentarer VGR önskar svar på följande frågeställningar: Eventuella reflektioner kring måluppfyllelsen från föregående programperiod till 2016? Finns det något/några prioriterat/-de utvecklingsområde/-n som kollektivtrafikrådet finner särskilt angeläget att involveras i? Rapporten; Samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland: Är de redaktionella förändringar som genomförts i dokumentet acceptabla, så att denna version kan ersätta den som beslutades vid skatteväxlingen? Har ni förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra kollektivtrafikrådens arbete? Nedan redogörs för DKRs yttrande utifrån ovanstående frågeställningar. Måluppfyllelse Trafikförsörjningsprogrammet har haft ett övergripande mål om att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka, samt fyra delmål. Resandet har under perioden 2012-2016 ökat med 17 procent till 303 miljoner resor per år vilket innebär att målet för år 2016 på 304 miljoner resor per år är näst intill uppfyllt. I Göteborgsregionen redovisas en ökning av resandet år 2016 med åtta procent. Resenärernas nöjdhet generellt med kollektivtrafiken ligger på 57 procent, vilket är en ökning med sex procentenheter under hela perioden 2012-2016. DKR noterar att det återstår en del arbete för att målet, minst 85-90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, ska kunna uppnås. För att nå målet är det av yttersta vikt att tillhandahålla utlovad trafik och fortsätta utveckla kollektivtrafiken. Målet, att det ska finnas ett tillgänglighetsanpassat nät bestående av minst 770 hållplatser, bedöms att nås till år 2025, även om hållplatserna inte anpassats i den takt som funktionshinderstrategin anger. Anpassningen av hållplatserna är ett delat ansvar mellan Västtrafik och Trafikverket eller kommunen. DKR betonar vikten av utökad samverkan
Göteborgsregionens kommunalförbund mellan parterna för att inte tappa fart i tillgänglighetsarbetet, samt vikten av uppdaterad statistik som styr anpassning av hållplatser. Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar, särskilt när det gäller andel förnybara drivmedel och utsläpp. Däremot har energianvändningen för busstrafiken ökat under perioden, på grund av större fordon och lägre energieffektivitet för biogasbussar. Med tanke på att intresset för eldrift ökar kraftigt, kan det vara intressant att redovisa biodrivmedel och el uppdelat istället för sammanslaget. DKR skulle önska en diskussion om biodiesel, som beroende på ursprung (palmolja) kan vara ohållbar. Det är positivt att uppföljningen visar på att utvecklingen för trafikförsörjningsprogrammets mål går åt rätt håll. Men DKR saknar en fördjupad analys av varför utvecklingen för vissa mål och indikatorer inte går åt rätt håll eller i den takt som önskas. För att möjliggöra konstruktiva synpunkter i den årliga avstämningen efterlyser DKR tydligare redovisning av eventuella handlingsplaner för att motverka negativa trender. Prioriterade utvecklingsområden I samband med framtagandet av det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet lyfte kollektivtrafikråden fram sex prioriterade utvecklingsområden, där det idag saknas tydliga strategier eller att befintliga strategier och arbetssätt behöver breddas, kompletteras eller fördjupas. Dessa är: - samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process - samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar - hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt - pris- och betalsystem samt information - enkelt att resa - principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav - strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet I tidigare yttranden har DKR sett särskilt positivt på att kopplingen mellan kollektivtrafik och samhällsplanering, hållbart resande och social hållbarhet lyfts fram som prioriterade utvecklingsområden. Samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process Tjänstepersoner från GRs nätverk för kollektivtrafik och bostadsfrågor deltar aktivt i den arbetsgrupp som är utsedd av VGR och återkopplar arbetet regelbundet till respektive nätverk. Initiativet är mycket angeläget och bör vidare fokusera på riktlinjer och principer för ansvarsfördelning och samverkan mellan parterna.
Göteborgsregionens kommunalförbund Idag finns forum och rutiner för kommunernas och Västtrafiks arbete kopplat till trafikplan och trafikering och för framarbetande av regionala strategier och målbilder, d.v.s. frågor på kort och på lång sikt. Det saknas emellertid forum och rutiner för frågor på medellång sikt. Det kan handla om frågor som är kopplade till tidiga skeden i planeringsprocessen och vilka förutsättningar som gäller för kollektivtrafikförsörjning kopplat till nybyggnation av områden. Detta är en stor brist som måste åtgärdas så att kommunerna har tydliga samtalspartners från VGR för dessa frågor. Samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar DKR ser en potential i att arbeta vidare vad avser samordning, inte bara mellan skolresor och kollektivtrafik utan även med närtrafik och färdtjänst. Hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt GR har i samverkan med VGR utvecklat projekt- och kompetensplattformen Hållbart resande väst, och fortsätter att aktivt delta i drift och genomförandet av projekt och nätverk. Det finns en stor erfarenhet hos GRs medlemskommuner från gemensamt arbete med hållbart resande och stort intresse av att fortsätta utveckla området. DKR vill även fortsättningsvis understryka vikten av att ha ett hela resan perspektiv och att det finns stora fördelar med att hitta gemensamma strategier för hur kombinationsresor av alla slag kan underlättas. T.ex så höjer god tillgång till funktionell cykelparkering attraktionskraften för cykel såväl som för kollektivtrafiksystemet. VGR har stor möjlighet att påverka övriga aktörers insatser och uppmuntra en regional ansats, inte minst eftersom viktig infrastruktur som underlättar kombinationsresor upprättas genom medel från regional plan, varvid VGRs ansvar kopplat till dessa frågor bör tydliggöras. Mätning och uppföljning av åtgärder för att öka det hållbara resandet är ett eftersatt område. DKR skulle välkomna ett arbete tillsammans med VGR och andra berörda aktörer för att utveckla indikatorer och metoder inom ramarna för trafikförsörjningsprogrammet, särskilt med fokus på kombinationsresor. Pris- och betalsystem samt information enkelt att resa DKR understryker starkt vikten av fortsatt hög prioritet på arbetet med pris- och sortiment, försäljning och information, och fortsätter att betona vikten av att genomförandet av steg 2 sker skyndsamt och i nära dialog med de delregionala kollektivtrafikråden. Principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav
Göteborgsregionens kommunalförbund DKR vill uppmärksamma att eftersom samhälls- och kollektivtrafikplaneringen i storstadsområdet i och kring Göteborg har särskilda förutsättningar och utmaningar så bör samverkan kring utvecklingen även ske i stadstrafikforum. DKR ser även att finns behov av att utveckla och förtydliga stadstrafikforums roll och hur kopplingen mellan stadstrafikforum och DKR kan formaliseras och utvecklas. För att undvika att omfattande utbyggnadsplaneringen leder till ökad biltrafik till regionkärnan, vill DKR även visa på behovet av ett fortsatt strategiskt arbete som kan komplettera Målbild Tåg och Målbild Koll2035, i den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken. Strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet Stort fokus i Trafikförsörjningsprogrammet ligger på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder. Likt påpekats i tidigare yttranden innefattar emellertid social hållbarhet mycket mer. Det är positivt att ökad kunskap och utvecklat arbetssätt kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna lyfts som ett prioriterat utvecklingsområde men detta bör även synliggöras i måltal och indikatorer. Integration anges som en gemensam utgångspunkt för kollektivtrafikens utveckling i huvudavtalet, men bedöms inte ha hanterats därefter. DKR anser att Trafikförsörjningsprogrammet, i linje med underlagsrapporten Social hållbarhet och kollektivtrafik, på ett tydligare sätt bör lyfta hur man ska arbeta för att kollektivtrafiken ska bidra till ökad integration genom att binda ihop olika delar av regionen och staden. Området är under snabb utveckling och det finns en betydande kompetens hos GRs medlemskommuner som man gärna delar med sig av. Samverkansformer I enlighet med BHUs beslut i maj 2016 har justeringar gjorts i Samverkansformer kring kollektivtrafiken i Västra Götaland, som därmed ersätter den version som beslutades i samband med skatteväxlingen (daterad 2011-02-14). Det BHU tog ställning till var att ställa sig bakom: Att det regionala kollektivtrafikrådet upphör En enhetlig hantering av remisser från kollektivtrafiknämnden, genom de delregionala kollektivtrafikråden Att den utvärdering av samverkansformerna som genomfördes 2013-2014 är i enlighet med det som beskrivs i samverkansformerna och att en ny utvärdering ska göras senast 2020.
Göteborgsregionens kommunalförbund VGR betonar att huvudavtalet: Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län, är oförändrat. Förändringarna i dokumentet om samverkansformerna påverkar inte avtalet. I enlighet med denna remiss är justeringarna i samverkansformerna, utöver de tre punkter som Beredningen för hållbar utveckling beslutat om, endast av redaktionell karaktär. Därför ser inte DKR några hinder för att acceptera dessa förändringar. Förbättringsåtgärder kollektivtrafikrådens arbete DKR ser positivt på att den årliga avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet även ska innehålla frågeställningar om samverkan kring kollektivtrafiken, för kontinuerlig utveckling och förbättring. Det är emellertid viktigt att man i avstämningen tydliggör att avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet och frågor om samverkan är två separata frågor. DKR ser även att det i enlighet med ovan kan finnas behov av en större och separat översyn av samverkansformerna. I sitt yttrande över trafikförsörjningsprogram för Västra Götalandsregionen 2017-2020 (2016-05-13), framhöll DKR att i och med de nya samverkansformerna försvann det enda tillfället när kommunerna har direktkontakt med VGR i frågor kopplade till kollektivtrafik. Det är en styrka att avstämningar av de övergripande strategierna sker på ett samlat sätt genom det delregionala kollektivtrafikrådet. DKR konstaterar att det kvarstår ett stort behov av att det etableras en kompletterande samverkansyta där kommun och VGR kan mötas kring frågor som ligger mellan de övergripande strategierna och den löpande kontakten mellan kommun och Västtrafik (se även under punkt Samhällsplanering och kollektivtrafik, ovan). DKR vill även betona vikten av att det vid remisser av stor strategisk betydelse, ges ordentligt med tid för de delregionala kollektivtrafikråden att inhämta underlag, synpunkter och yttranden från kommunerna.
Skaraborgs kollektivtrafikråd 2017-06-21 Skaraborgs Kollektivtrafikråds synpunkter på Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet Bakgrund Enligt de beslutade samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland ska VGR årligen göra en avstämning av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Enligt beslut i BHU i juni förra året riktas remissen nu till de fyra kollektivtrafikråden i stället för till varje kommun för sig. Vart fjärde år ersätts avstämningen av att förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram remitteras. 2016 var ett sådant år. I november 2016 antogs ett reviderat trafikförsörjningsprogram och därmed Stängs nu den första programperioden till 2016 och öppna den nya 2017-2020. Denna avstämning innehåller 1. Uppföljning av föregående trafikförsörjningsprogram till 2016 2. Kortfattad redogörelse för uppstarten av de områden som pekats ut i nya trafikförsörjningsprogrammet som prioriterade utvecklingsområden 3. Avstämning av samverkansformerna mellan kommuner och Västra Götalandsregionen, inklusive Västtrafik Skaraborgs Kollektivtrafikråds synpunkter: 1. Uppföljning av föregående trafikförsörjningsprogram till 2016 Under delmål 1 finns några indikatorer. För två av dessa finns förklaringar, dock inte till indikator 1.4 som vi anser vara en av de viktigaste. Vi ser positivt på det ökade resandet Vi anser att arbetet med att utveckla den anropstyrda trafiken behöver tydliggöras för att nå det prioriterade nätet. Det behövs strategier för att möjliggöra hela resan. För målet om tillgänglighetsanpassning, och att förbättra för alla resenärsgrupper finns inga åtgärder redovisade i uppföljningen som rör den anropstyrda trafiken. Att biljett- och betalsystem inte är gemensamma för allmän och särskild kollektivtrafik (däribland färdtjänsten) är ett stort hinder i arbetet med att få fler att resa med den allmänna kollektivtrafiken. 2. Nya trafikförsörjningsprogrammets prioriterade utvecklingsområden Utveckla/förenkla biljettsystem som kan accepteras i hela regionen + över regiongräns Viktigt att ta hänsyn till TS och ansvarskrav vid ev. samordning med skolskjuts Viktigt att utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process Viktigt att utveckla intermodalt resande för att nå stråken Vissa kommuner har uttryck särskilt önskemål om att deltaga i arbetet med pris och sortiment samt hållbart resande Här tycker vi att det var onödigt att i en i övrigt ganska rörig och dessutom tredelad remiss, blanda in ett kapittel om Västtågsutredningen som ju kommer som en egen remiss i höst.
3. Avstämning av samverkansformerna mellan kommuner och Västra Götalandsregionen, inklusive Västtrafik Denna del av remissen borde ha varit delad med en nuvarande text och en förslag till ny text. Förenklingar är gjorda, vissa matriser och bilder borttagna. Bra. 5.3 Ur det delregionala forumet utses företrädare till det regionala forumet detta måste vara fel? Det är väl inte DKR som väljer företrädare till BHU? Under punkten 6.3 Finns i förslaget en ny skrivning om att KN har delegerat till Västtrafik att besluta om tillköp. Här anser vi att det bör finnas en hänvisning om vart man ska vända sig om man inte är nöjd med Västtrafiks beslut. Fortfarande många forum kvar i dokumentet. På uppdrag av Skaraborgs Kollektivtrafikråd Gunnar Carlsson Infrastruktursamordnare
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2017-06-02 38 Avstämning av Trafikförsörjningsprogrammet Västra Götalandsregionen har genomfört och för kollektivtrafikråden redovisat avstämning av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Årets avstämning innehåller: Uppföljning av föregående trafikförsörjningsprogram till 2016 Kortfattad redogörelse för uppstarten av de områden som pekats ut i nya trafikförsörjningsprogrammet som prioriterade utvecklingsområden Avstämning av samverkansformerna mellan kommuner och Västra Götalandsregionen, inklusive Västtrafik Direktionen beslutar att presidiet får i uppdrag att förtydliga formuleringen om prioriterat stråk Borås- Jönköping och därefter översända yttrandet till Västra Götalandsregionen. Vid protokollet Lena Brännmar Administrativ chef Justerat av Ulf Olsson Ordförande Crister Persson Justeringen tillkännagiven den 15 juni 2017 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Lena Brännmar
Till Västra Götalandsregionen Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet - synpunkter från kollektivtrafikrådet i Boråsregionen Ärendet Västra Götalandsregionen har genomfört och för kollektivtrafikråden redovisat avstämning av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Årets avstämning innehåller Uppföljning av föregående trafikförsörjningsprogram till 2016 Kortfattad redogörelse för uppstarten av de områden som pekats ut i nya trafikförsörjningsprogrammet som prioriterade utvecklingsområden Avstämning av samverkansformerna mellan kommuner och Västra Götalandsregionen, inklusive Västtrafik Västra Götalandsregionen önskar svar på följande frågeställningar: Eventuella reflektioner kring måluppfyllelsen från föregående programperiod till 2016? Finns det något/några prioriterat/-de utvecklingsområde/-n som kollektivtrafikrådet finner särskilt angeläget att involveras i? Rapporten; Samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland: Är de redaktionella förändringar som genomförts i dokumentet acceptabla, så att denna version kan ersätta den som beslutades vid skatteväxlingen? Har ni förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra kollektivtrafikrådens arbete? I samband med framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet lyfte kollektivtrafikråden fram ett antal områden som särskilt viktiga att utveckla, där det idag saknas tydliga strategier eller att befintliga strategier och arbetssätt behöver breddas, kompletteras eller fördjupas. Dessa är: samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt pris- och betalsystem samt information enkelt att resa principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet
Boråsregionens synpunkter Måluppfyllelse från föregående programperiod Uppföljningen innehåller en kortfattad och i de flesta fall en bra och tydlig bild av måluppfyllelsen för såväl det övergripande målet som de fyra delmålen. Vad gäller det första delmålet "Resandet fördubblas" redovisas förutom resultatet för hela regionen även resultat för delregioner. Denna redovisning visar att resandemålet inte uppnåtts för Sjuhärad. Det hade varit önskvärt med en tydligare redovisning av orsaken till detta. Målet för resandeutvecklingen i Sjuhärad är betydligt högre satt än i övriga delregioner vilket har påverkat måluppfyllelsen. Vad gäller tågtrafiken kan konstateras att det under perioden snarast skett en reducering av tågtrafiken med färre turer i stället för den utveckling som målbilden för tåg redovisar dessutom har Bollebygd gått miste om tågstopp. Det är därmed inte förvånansvärt att resandeutvecklingen inte nått målet. Trafikstörningar med indragna tåg har säkerligen även påverkat resandeutvecklingen. Vidare anges att resandet mellan Mark och Göteborg minskat något. Här behöver påpekas att det beror på att antalet direktturer till Göteborg har minskat. För linje 300 har antalet resenärer och antalet turer däremot ökat. Förändringen av linje 330 och 300 måste därför kommenteras. Det finns i Sjuhärad ett stort behov av utveckling av kollektivtrafik i relationer med allt större pendling inte minst gäller detta Lanvetter. Under kommande programperiod krävs även en utveckling av stadstrafiken i Borås för att på ett nöjaktigt sätt klara resandet såväl inom staden som till och från staden. Det är uppenbart att utvecklingen av tågtrafiken nu måste prioriteras i Sjuhärad, Målbilden för tåg måste förverkligas. Det krävs stora insatser för att öka tågresandet i enlighet med uppsatta mål. Det handlar både om att utöka turutbudet på sträckorna, väsentligt korta ner restiderna och att hantera de kapacitetsproblem som finns liksom att tillse att turer samordnas så att långa väntetider undvikes. Prioriterade utvecklingsområden Boråsregionen är intresserad av att i första hand delta i arbetet inom det prioriterade utvecklingsområdet "Samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar". Boråsregionen anser att det måste till ett mycket mer offensivt arbete vad gäller denna fråga. Samordningsmöjligheterna bör studeras på tidigt stadium så att det vid upphandlingstillfället är klarlagt om samordning kan ske och i så fall hur. Redan nu bör det kunna ske diskussion om möjligheterna att öppna skolskjutsar för allmän kollektivtrafik. Boråsregionen anser vidare att prioriterat område även är att som anges ovan medvetet arbeta för att genomföra Målbild tåg med de investeringar som krävs på det statliga järnvägsnätet. För att det ska vara attraktivt att välja kollektivtrafiken så måste restidkvoterna vara konkurrensmässiga. Tåget anses vara det mest attraktiva färdmedlet för de längre regionala resorna. Kopplat till detta måste resmöjligheter och bytespunkter utvecklas för de som bor utanför tätorterna. Boråsregionen anser att arbetet med att utreda nya tågstopp som mycket viktigt och är gärna delaktig i detta arbete.
Samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland Boråsregionen anser att samverkansformerna är väl beskrivna i rapporten och den kan därför ligga till grund för samverkansarbetet mellan regionen, delregionerna och kommunerna vad gäller kollektivtrafikfrågor. Det som behöver redovisas är behovet av dialog och samverkan med angränsande delregioner men också angränsande regioner. Som exempel kan stråket Borås Jönköping nämnas. Stråket är prioriterat i både Målbild 2035 och Trafikförsörjningsprogrammet samt att Kollektivtrafiknämnden har gett Västtrafik i uppdrag att arbeta med den utpekade sträckan. Det vore därför önskvärt med en beskrivning av vilka förhöjda ambitioner som finns kring den prioriterade sträckan och intentionen om hur dessa ska genomföras i samverkan. Förbättring av kollektivtrafikrådets arbete Som redovisas ovan bör kollektivtrafikråden i sitt arbete ha kontinuerlig dialog med angränsande regioner och delregioner. Bilagor Medlemskommunernas respektive synpunkter biläggs i sin helhet. BORÅSREGIONEN
Handläggare Ann-Marie Nilsson Näringslivschef/Planeringssekreterare 033-4305533 - ann-marie.nilsson@bollebygd.se Bollebygd 2017-04-03 Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet Inspel från Bollebygds kommun för den årliga avstämningen av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Remissen riktas nu till de fyra kollektivtrafikråden i stället för till varje kommun för sig. Remissen är en avstämning av pågående arbete. Det är en möjlighet för kollektivtrafikråden att inkomma med inspel och synpunkter. Svaren från respektive kollektivtrafikråd skall vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast den 22 juni. Västra Götalandsregionen vill ha reflektioner kring måluppfyllelsen, prioriterade utvecklingsområden, redaktionella förändringar samt förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra kollektivtrafikrådens arbete. Bollebygds kommun har en mycket stark befolkningstillväxt. Näst störst i Västra Götaland och på åttonde plats i landet. Vid årsskiftet 2016/2017 var befolkningstillväxten 3,4 procent. Enligt vår plan kommer det fortsätta byggas över 150 bostäder per år. Bollebygds kommun är en av landets största pendlingskommun i förhållande till folkmängd enligt SCB:s pendlingsstatistik. För alla sjuhäradskommunerna är kollektivtrafiken en viktig parameter för tillväxt. Bollebygds kommun tycker inte att det är acceptabelt att ha halvtimmestrafik som bästa alternativ med kollektivtrafik i högtrafik vid arbetspendling. För kvällar och helger är det avgångar mellan två till tre timmars intervaller. Utbudet i högtrafik är en högprioriterad fråga som vi vill att kollektivtrafikrådet skall lyfta fram som en synpunkt. Vid vissa tillfällen avgår buss och tåg vid samma tidpunkt och tidtabellerna bör samordnas. Utvecklingen har utifrån kommunens verklighet visat sig mer som en avveckling av antal turer. Ett exempel är borttagning av tågstopp vid Bollebygds station på kust- till kustbanan. Därefter har flera tågstopp i Bollebygd tagits bort med Boråståget. Senaste borttagning av tågstopp i Bollebygds kommun var vid tidtabellsskiftet december 2016 med tåg avgång 7.35 från Göteborg. Bollebygds kommun har svårt med arbetspendling inte minst från ett rekryteringsperspektiv. Landvetter Airport City är en stor arbetsplats för invånare i Boråsregionen. Landvetters flygplats, Landvetter Airport City kommer att byggas ut och fler verksamheter kommer att etableras på området, vilket ger en ökad efterfrågan på bostäder, arbetskraft och pendlingsmöjligheter. Ett exempel är att ta sig från Bollebygd till flygplatsen; med bil tar drygt 10 minuter och med kollektivtrafik drygt en timma med byte vid Kallebäck i Göteborgs
stad. Fler exempel på avsaknad av kollektivtrafik från respektive kommun i Boråsregionen till flygplatsen på Landvetter kan med all säkerhet påvisas. Det finns potential att öka servicenivån ytterligare genom samordning med att öppna upp alla skolskjutsar för allmänheten och optimalt kunna nyttja all samhällsbetald trafik till våra invånare. All trafik/turer skall finnas med i tidtabeller och reseplaneraren. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning som visar att åtgärder för funktionsnedsatta även gynnar andra grupper i samhället. Önskvärt är att personal på fordon inom kollektivtrafiken uppdateras på hur och genom vilka tillgänglighetsanpassningar som kan erbjudas både funktionsnedsatta resenärer och övriga resenärer på respektive fordon. De flesta tåg och låggolvsbussarna har kommit längre på det området än vad expressbussarna inom den allmänna kollektivtrafiken har gjort, vilket bör finnas med i kommande upphandlingar med entreprenörerna. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Peter Rosholm Ordförande Anders Einarsson Förvaltningschef
2017-04-03 Sida 1(2) Dnr 2017/KS0219 530 Avd: Strategisk samhällsplanering Handläggare: Charlotta Tornvall Boråsregionen Yttrande över årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet 1. Eventuella reflektioner kring måluppfyllelsen från föregående programperiod till 2016? Det är uppenbart att det krävs stora insatser för att öka tågresandet i enlighet med uppsatta mål att öka andelen kollektivtrafikresande i Sjuhärad. Det handlar både om att utöka turutbudet på sträckorna, väsentligt korta ner restiderna och att hantera de kapacitetsproblem som finns. Icke samordnade turer gör att det kan uppstå långa väntetider som nu exempelvis i Herrljunga där tåget från Uddevalla blir stående innan det kan fortsätta till Borås vilket avsevärt drar ner på linjens attraktivitet. Järnvägsnätet som den regionala tågtrafiken använder behöver rustas upp. Istället sker hastighetssänkningar på Älvsborgbanan/Viskadalsbanan och Kust- till-kustbanan på grund av den dåliga standarden. Något måste göras, annars hotas de regionala järnvägarna på sikt av nedläggning. I Sjuhärad ökade resandet med drygt två procent år 2016. I den övriga trafiken är det främst express- busstrafiken i stråket Ulricehamn-Borås-Göteborg som fortsätter öka, medan det däremot minskar något mellan Mark och Göteborg. I tågtrafiken har resorna minskat och sett över programperioden konstateras att tågresandet inte har utvecklats enligt uppsatta mål. Jämfört med trafikförsörjnings- programmets mål för 2012-2016 är måluppfyllelsen 92 procent, men exkluderar man tågtrafiken är måluppfyllelsen 96 procent. Ur Uppföljning av regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2016 De dåliga restidskvoterna mellan Västra Götalandsregionens två största städer Göteborg och Borås är extremt dålig med tanke på de stora pendlingsströmmar som finns. En ny järnväg mellan Göteborg och Borås med anlutning till grannlänets största stad Jönköping är helt nödvändig för att få till en ökning av kollektivtrafikresandet i Boråsregionen i stort. POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
2 Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande bilen. Målet är att restidskvoten ska vara högst 1,2 för buss och 0,8 för tåg. Restidskvoten har redovisats för relationer i det prioriterade kollektivtrafiknätet och i starka pendlingsrelationer. I relationer där det finns tåg är det den kvoten som redovisas medan kvoten för buss redovisas för övriga relationer. Relationen Göteborg Borås med tåg sticker ut med en restidskvot omkring 1,4, vilket innebär att det tar 40 procent längre tid att resa med tåg än bil. Andra relationer med hög kvot med tåg är Göteborg Uddevalla/Strömstad, Borås Varberg och Göteborg Lidköping. I relationer med buss (där tåg inte är ett alternativ) har relationerna Öckerö Göteborg, Mölnlycke Mölndal samt Skövde Tibro bäst restidkvot. Högst kvot med buss har relationen Borås och Jönköping. Även Trollhättan Skövde har en hög kvot. Inte heller här har det skett några tydliga förändringar sedan år 2012. Ur Uppföljning av regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2016 Om det inte sker någon överföring till kollektivtrafiken bland de motoriserade resorna så kommer det starkt påverka Borås möjlighet att växa och utvecklas som stad i framtiden då Borås och Göteborgsområdet kommer att få problem med trängsel och framkomlighet. 2. Finns det något/några prioriterat/-de utvecklingsområde/-n som kollektivtrafikrådet finner särskilt angeläget att involveras i? Delmål 1 Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland. 1. Verka för en utbyggnad av Götalandsbanan i enlighet med Målbild stråket Göteborg - Borås och den funktionsutredning som Västra Götalandsregionen arbetat fram. 2. Arbeta medvetet för att genomföra Målbild tåg med de investeringar som krävs på det statliga järnvägsnätet. För att det ska vara attraktivt att välja kollektivtrafiken så måste restidkvoterna vara konkurrensmässiga. Tåget anses vara det mest attraktiva färdmedlet för de längre regionala resorna. 3. Utveckla resmöjligheter och bytespunkter för de som bor utanför tätorterna. 3.Rapporten; Samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland: Är de redaktionella förändringar som genomförts i dokumentet acceptabla, så att denna version kan ersätta den som beslutades vid skatteväxlingen? BHU ersätter de delregionala råden och Kollektivtrafiknämnden och BHU ersätter regionfullmäktige, förändringen är redan genomförd. Borås Stad har inga synpunkter. 4.Har ni förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra kollektivtrafikrådens arbete? Förtydliga hur möjligheterna och villkoren för tillköp av trafik fungerar för kommunerna. Här finns ett informationsbehov. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Himmelmann Chef för Strategisk samhällsplanering
' Mark Sida 1(2) Tjänsteställe: Handläggare: Datum: Beteckning: Kommunstyrelsen Patrik Wendeblad åålåaäåiiåo 530-2 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Mmmm Svar på remiss gällande avstämning av trafikförsörjningsprogrammet Boråsregionen har den 22 februari 2017 bett Marks kommun att inkomma med svar remiss gällande den årliga avstämningen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Nedan följer de synpunkter som Marks kommun vill lämna på de fyra frågor som avstämningen avser. a) Reflektioner kring måluppfyllelsen från föregående programperiod 2012-2016 Uppföljningen är bra och innehållsrik på övergripande nivå. Marks kommun ser positivt på de resultat som redovisas för programperioden i Västra Götalands län. Kommunen vill dock påpeka att det saknas en förklaring till varför målet om minskad energiförbrukning inte utvecklas i rätt riktning. Det saknas även en uppföljning av den anropsstyrda trafiken. Under 1.1 Antal resor gjorda med kollektivtrafiken, I Sjuhärad, så framgår att busstrafiken minskar något mellan Mark och Göteborg. Här viii Marks kommun påpeka att det beror på att antalet direktturer till Göteborg har minskat. För linje 300 har antalet resenärer och antalet turer däremot ökat. Om rådande mening ska stå kvar så bör förändringen av linje 330 och 300 kommenteras. b) Prioriterade utvecklingsområden som kollektivtrafikrådet finner särskilt angeläget att involveras i Marks kommun vill lyfta vikten av en fortsatt utveckling av arbetspendling i de prioriterade stråken. För Marks kommuns del finns exempelvis behov av kollektivtrafik mellan Marks kommun och Landvetter flygplats. c) Samverkansformer för kollektivtrafiken i Västra Götaland I stort ställer kommunen sig bakom de nya samverkansformerna och de ändringar som gjorts. Kommunen vill samtidigt lämna synpunkter på följande, Under 4.5 Kommunernas samhällsplanering andra stycket, ställs ett för svagt krav på kommunerna. Här anser Marks kommun att ordet bör behöver ändras till ska. 2017 -m.- 2,7 5"' W
U Mark Sida 2(2) Under 4.6 vill Marks kommun instämma i det ömsesidiga beroendet som behöver finnas mellan större och mindre kommuner. Det behöver finnas en bra kommunikation och information för att samverkan ska kunna ske. Gällande 5.1 Vardagskontakter, anser Marks kommun att dialogen med Västtrafik genom en kontaktperson har fungerat bra. Under 5.3 Delregionala forum, vill Marks kommun lyfta behovet av att det sker en samverkan mellan delregionala mål i frågor som berör gränsområden och gällande trafik som går över fler regioners ansvar och intressen. I övrigt vill Marks kommun ställa sig bakom förändringarna som gjorts gällande besluts- och förankringsprocessen. d) Förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra kollektivtrafikrådens arbete Marks kommun ser att det finns ett behov av dialog och mötesplatser mellan kollektivtrafikråden, exempelvis mellan delregionala kollektivtrafiksrådet Sjuhärad och delregionala kollektivtrafiksrådet Göteborg.,N JM TOmas Johansson Kommunstyrelsens ordförande
201 7-06 - 22 Till: Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sara Eriksson Diarienummer KTN 2017-00005 kollektivtrafik@vgregion.se Fyrbodals kommunalförbundsynpunkter: Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet 201 2-201 6 Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd ger de regionala kollektivtrafikråden möjlighet att komma med inspel och synpunkter som underlag för bl a nämndens p rioriteringar inför kommande uppdrag till Västtrafik. I Fyrbodal är synpunkterna ifrån tjänstemän i Uddevalla och Trollhättan som inkommit med synpunkter. Måluppfyllelse Tidigare redovisningar av måluppfyllelsen visar att vi rört oss i rätt riktning. Vi ligger närmare målen än vid programmetstart på aggregerad regional nivå. Måluppfyllelsen har redovisats på regional och i viss mån på delregional nivå. Utvecklingen i riktning mot målen ser olika ut på delregionaliksom på kommunal nivå och är i ens kilda fall såväl stark som svag eller ringa. Kommande uppföljningar skulle därför i högre grad kunna beskriva de skillnader i utveckling som råder inom regionen och orsaker till dessa. Delmålet om att beakta alla resenärsgruppers behov är fortsatt viktig t inte minst när det gäller det prioriterade utvecklingsområdet Pris - och b etalsystemet. Det är viktigt att ha i åtanke att alla inte äger en smartphone, när nu överflyttningen sker av allt fler färdbevis till telefonen. Köpet av ett färdbevis ska upplev as som enkelt och rättvist oavsett hur det köps. Det ska därför inte heller vara dyrare att köpa sitt färdbevis utanför ToGo - appen. Målet om kollektivtrafikens marknadsandel: Det är viktigt att de stråk/linjer som passerar en delregion - grän s inte hamnar mellan två stolar. Det kan finnas potential för bra trafiklösningar, men det förutsätter samarbete mellan olika aktörer och berörda kommunalförbund. Ett exempel är Trollhättan - Alingsås där nu en ÅVS drar igång. Delmålet om transportsektorns miljöpåverkan: Viktigt att beräkningen av mi l jöpåverkan, och jämförelsen mellan olika drivmedel, beaktar hela livscykelprocessen. T ex finns nu en viktig diskussion om el - driftens miljöpåverkan. Dessutom: Det är bra att minska energianvändning per persontr ansportarbete. Men att minska utsläpp och klimatpåverkan ska prioriteras högre, om det skulle uppstå konflikt däremellan. Prioriterade utvecklingsområden Nämndens prioriteringar av särskilt viktiga utvecklingsområden är positivt. De utpekade om rådena kan på olika sätt bidra till en samhällsutveckling med högre hållbarhet. Inom området samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process pågår ett arbete som kan utveckla framförallt regionens och kommunernasätt att samverka för högre må luppfyllelse. Kopplingen till den nationella infrastrukturplaneringen är dock fortfarande svag vilket bl.a. i hög grad
berör utvecklingen av tågtrafiken. Regionala målbilder och ambitioner för utveckling av hållbara resor matchas inte i den statliga planer ingen. Ur regionalt perspektiv bör därför samverkansformerna mot den statliga infrastrukturplaneringen utvecklas så att högre grad av överensstämmelse mellan regional och statlig planering kan uppnås. Inom området hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombina tioner av färdsätt pågår flera projekt/arbeten. Den regionala cykelstrategin är ett underlag för utbyggnad av fler cykelvägar efter statligt regionalt vägnät. Behoven överstiger dock vida tillgängliga medel för finansiering av des sa åtgärder. Frågan om nya gång - och cykelvägars standard bör därför lyftas till diskussion. Trafikverkets nuvarande krav på GC - vägar är mycket höga, vilket innebär att också kostnader för såväl projektering som produktion blir höga. Samma standard tillämp as i hela regionen trots uppenbara skillnader i behov och nyttjande av olika GC - vägar. Med anpassade kravnivåer för olika typer av GC - vägar skulle större effekt på satsade medel kunna nås. Mer cykelväg för pengarna och fler hållbara resor! Området princip er och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav är ett synnerligen viktigt utvecklingsområde bl.a. för en ökning av marknadsandelen hållbara resor. Kollektivtrafikplaner i pendlingsnaven är ett sätt att fokusera på de aktuella orternas pr oblem och möjligheter till utveckling. Stadstrafikforum kan utgöra en bas för dessa arbeten. Pendlingsnaven måste dock placeras i sina sammanhang i regionen och också studeras utifrån hur orterna interagerar med andra orter. Stadstrafikforum har inte detta ansvar och denna roll varför regionen bör ta ett tydligare övergripande/samordnade ansvar för pendlingsnavens utveckling. Det råder idag stora skillnader i pendlingsnavens förutsättningar att utvecklas. Kollektivtrafikens tillgänglighet och kapacitet liks om restidskvoter till andra orter osv. är mycket olika. En strategi för pendlingsnavens utveckling bör tas fram under regionens ansvar. Stadstrafikforum har idag inte mandat/ansvar att driva dessa frågor. Västtågsutredningen visar att nya tågstopp i ett a ntal fall kan bidra positivt till en ökning av antalet resor med tåg. Utredningen förutsätter att Målbild Tåg 2035 genomförts (= jämförelsealternativ). Västtågsutredningens nya stationer liksom Målbild Tåg 2035 kräver dock en omfattande utbyggnad i järnväg sinfrastrukturen, vilket i sin tur förutsätter omfattande prioriteringar av just Västra Götalandsregionens järnvägar i nationell plan för infrastruktur. Västtågsutredningen liksom Målbilden för Tåg är därmed ett uttryck för en regional ambition med osäker sannolikhet för genomförande då nationell finans i ering f.n. inte finns. Arbete och metoder för att säkerställa de regionala ambitionernas genomförbarhet bör därför intensifieras. Uddevalla 2017-06 - 22 Thomas Boström Infrastrukturansvarig Fyrbodals kommunalförbund 2