Minnesanteckningar från delregionalt kollektivtrafikråd den 14 mars 2013

Transkript

1 Minnesanteckningar från delregionalt kollektivtrafikråd den 14 mars 2013 Plats: Borås Stad, Stadsbyggnads stora sessionssal Tid: 14 mars 2013, kl Närvarande: Politiker Tom Andersson (ordf) Pelle Pellby Anders Fast Lars Holmin Mattias Josefsson Mats Palm Stefan Carlsson Kurt Hårsmar Annette Carlsson Morgan Hjalmarsson Peter Rosholm Lena Palmen Crister Persson Claes Redberg Tjänstemän Lars Lagerström Arne Willhammar Martin Elofsson Christina Pilemarker Ingemar Bengtsson Charlotta Tornvall Janna Pettersson Andreas Almquist Marcus Nyström (sekr)

2 1. Inledning Tom Andersson hälsar välkommen. Under året kommer vi att ha en hel del att diskutera, bland annat Landsbygdsstrategi. Hur diskussionen kring Landsbygdsstrategi kommer att se ut vet vi ännu inte. Omorganisationen har ännu inte satt sig. Vi skulle behöva en operativ nivå där vi kan diskutera saker som inte bara behandlar strategi. Arbetet med att hitta lämpliga former bör fortsätta. 2. Minnesanteckningar från föregående möte Dessa läggs till handlingarna. Vi har ännu inget nytt att tillföra när det gäller väg 27. Det behövs mera material för att behandla ärendet. Det är dock angeläget att föra upp den på dagordningen för att vi skall kunna göra de förändringar vi önskar. Vi bör prioritera den frågan tills nästa möte. 3. Information från det regionala kollektivtrafikrådet Crister Persson informerar från det Regionala kollektivtrafikrådet. Kollektivtrafiknämnden har tagit beslut om budgeten. Effektiviseringar skall genomföras motsvarande 2 % utav driftsbidraget. Målbild tåg 2035 diskuterades så även diskussioner kring miljö och klimatstrategi. Finansieringsfrågan diskuterades och olika idéer kring detta. Kollektivtrafiknämnden kom fram till att lyfta ut målet om självfinansieringsgrad ur trafikförsörjningsprogrammet. Finansieringsfrågan är en tydlig ägarfråga för respektive politisk ledning att ta ställning till i samband med budget eller ägardirektiv Pris och sortimentstrategin behandlades. Två alternativ som man skall titta närmare på: Personliga flexibla zoner Fasta cirkelzoner Det finns anledning för det delregionala kollektivtrafikrådet att återkomma till detta. 4. Synpunkter: Målbild Tåg 2035 Ingemar Bengtsson från Västtrafik föredrog (powerpointpresentation biläggs minnesanteckningarna). Målbild Tåg bygger på tre delar: Samrådsunderlag Huvudrapport Sju underlagsrapporter Styrande dokument för Målbild tåg 2035 är följande dokument:

3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Bland annat följande synpunkter lyftes under Ingemar Bengtssons dragning (synpunkter och frågor från politiker och tjänstemän i kursiv text): Flera banor är väl beskrivna, bland annat Kinnekullebanan och Norge Vänerbanan. Vid en jämförelse med dessa får Viskadalsbanan inte alls samma utrymme avseende beskrivningen i dokumentet. Ingemar Bengtsson svarar att Kinnekullebanan är mera komplicerad och kännetecknas av en mera splittrad karaktär med många olika delar. Trots detta faktum ska banorna beskrivas på ett likartat sätt med samma ambition. Varberg Herrljunga beskrivs inte som ett enda stråk, beskrivningen gäller endast stråket Varberg Borås. Ingemar Bengtsson menar att stråket Varberg Borås beskrivs på detta sätt mot bakgrund av Götalandsbanans tillkomst d.v.s. slutmålet vid en Götalandsbana på plats blir Borås. Hur ser förutsättningarna ut år 2035 då Götalandsbanan är på plats. Hur ser trafikeringen ut då? Dokumentet bör bättre behandla de nya förutsättningarna Det finns ingen ambition med Kust till kustbanan i jämförelse med Norge Vänerbanan i måldokumentet. Kust till Kustbanan är inte riktigt kopplad till Götalandsbanan. Återigen bör det vara en likartad beskrivning av banorna. Ingemar Bengtsson menar att detta kommer att rättas till. Måldokumentet kommer att revideras. Ingemar Bengtsson säger vidare att sträckan Borås Uddevalla skall under en längre period utvecklas. Målbild Tåg 2035 är ett viktigt dokument. Det är viktigt att det i utredningen genomförs riktiga beskrivningar av banorna och att inte tjänstemännen tar för givet att vissa s.k. självklarheter inte behöver beskrivas. När detta dokument behandlas i kollektivtrafiknämnd och regionsstyrelse måste man få helheten beskriven, detta får man inte nu. Det är svårare att på förtroendemannasidan förstå de avvägningarna som nu har gjorts med tanke på bland annat de olika beskrivningarna av banorna. Det är också viktigt att beslutsfattare förstår bakgrunden till beskrivningarna. Sammanfattningsvis konstaterar Ingemar Bengtsson att det finns anledning att fördjupa texten kring Kust till Kustbanan och se hela stråket Viskadalsbanan Älvsborgsbanan. Idag är resanderelationen mellan Borås Trollhättan litet. Det är i dagsläget attraktivare att resa via Göteborg om du skall till Trollhättan från Borås. För att förbättra attraktiviteten mellan Borås Trollhättan måste investeringar genomföras. På kort sikt finns det inte utrymme för det.

4 Herrljunga får en förstärkt knutpunktsfunktion och ett fint utbud i alla möjliga riktningar. Framgår dock inte i texten på ett tillfredsställande sätt. Ingemar Bengtsson visar en bild på resrelationer och restider 2010 och hur dessa kan se ut Bland annat kommenterar han stråket Uddevalla Borås. Varför jämför vi restider på ett stråk som nyligen inte var prioriterat, d.v.s. resrelationen Borås Trollhättan (Uddevalla) är idag litet och investeringar måste genomföras för att det skall bli attraktivt. Ändå jämförs restider på det sättet. Detta känns irrelevant. Det bör finnas en starkare koppling till investeringar. När vi förtroendevalda resonerar och skall förstå det här så är det ingen som tänker stråket Uddevalla Borås Varberg. Hur ser det ut på investeringssidan mellan Herrljunga och Borås till exempel. Detta finns ju inte redovisat. Om man skall argumentera för en upprustning mellan Borås och Herrljunga måste man veta vad det skulle kosta. Alltså vilken investeringsvolym talar vi om? Det är också paradoxalt att vi ska satsa 3,6 miljarder på en sträckning (Älvsborgsbanan Uddevalla Borås) där Ingemar Bengtsson beskriver sträckan som idag helt irrelevant. Detta borde därför redovisas på ett annorlunda sätt. I PM 6 är investeringarna beskrivna. Det är på en övergripande nivå. Det bör bli mera detaljerat. Förslag till Sjuhärads yttrande avseende Målbild Tåg 2035 (Yttrandet kommer att skickas till Tom Andersson och Crister Persson för kontroll innan vidarebefordran till Kollektivtrafiksekretariatet, Västra Götalandsregionen) Borås Stad redovisar sina synpunkter på Målbild Tåg Den text som redovisas skall var med i det slutgiltiga yttrandet. Utöver ovanstående synpunkter (punkt 4 i dessa minnesanteckningar) bör följande kompletteringar i yttrandet göras: Förstärk texterna om respektive bana. Varberg bör nämnas som en destination i texten Utbildningsutbudet skall nämnas i Borås och Varberg Godstrafiken skall nämnas Investeringsbehovet och vikten av dessa skall nämnas Punkt 7 (gäller dokumentet Samrådsunderlag med kollektivtrafiken, Målbild Tåg 2035) Det är viktigt att stärka tågtrafikens roll för resande till besöks och turistnäringen i hela Västra Götaland.

5 5. Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag Borås Stad föredrog. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad antogs av Sjuhärads kommunalförbund, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Den syftade till att ge goda förutsättningar för alla sjuhäringar att kunna medverka på en större arbetsmarknad. Genom att planera för ett arbetssätt kring kollektivtrafik som ger dessa möjligheter kan man medverka till en god framtid i hela Sjuhärad. Sjuhärads mål är att resandet med tåg och buss tillsammans ska öka med 80 % under perioden Tidsperioden stämmer överens med det nationella fördubblingsmålet. Målet är realistiskt med tanke på den positiva kollektivtrafikutveckling Boråsregionen har. Regionen har den senaste tiden ökat med 7% per år medan övriga regioner i Västra Götaland legat stilla eller minskat. Trots detta får inte Sjuhärad, med sin stora potential att uppnå målbilden och sin positiva resandeutveckling, ta större del av de satsningar som görs på kollektivtrafiken. Sjuhärad är den enda delregion som istället får en neddragning av kollektivtrafiken. För Sjuhärad föreslås satsningar 2013 på 5,5 Mkr men samtidigt föreslås effektiviseringar i Sjuhärad på 10,4 Mkr för Detta är inte acceptabelt, de satsningar och effektiviseringar som görs inom kollektivtrafiken måste stå i relation till varandra och fördelas någorlunda jämnt över Västra Götalandsregionen. Efter diskussionen kring Borås Stads dragning beslöts följande: Lägg till Borås Stads synpunkter i yttrandet: Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram, Förslag till inriktning för Västtrafik Utveckla dock i texten vad som är beslutat i kollektivtrafiknämnden avseende att effektiviseringarna skall i första hand stanna i Sjuhärad. Få fram detta beslut och nämn detta i det slutgiltiga yttrandet om så behövs. Det är viktigt att veta vilket löfte Kollektivtrafiknämnden utfäst gällande effektiviseringar. Komplettera även det nya officiella siffermaterialet i Borås Stads yttrande I tredje stycket i Sjuhärads yttrande skrivs följande: Nuvarande samarbete mellan kommun och Västtrafik fungerar dåligt med korta svarstider, brister i utredningsmaterial, avsaknad av utredningar och att förändringar i exempelvis linjesträckningar sker utan föregående kontakt med kommun. Skriv detta hellre i positiva ordalag. I övrigt är yttrandet Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram, Förslag till inriktning för Västtrafik bra.

6 6. Information: Aktuellt från Västtrafik Christina Pilemarker från Västtrafik föredrog (powerpointpresentation biläggs minnesanteckningarna). Lågfrekvent resande Västtrafiks styrelse har den 22 februari godkänt effektiviseringar på 37 miljoner kronor på helårsnivå genom indragning av linjer med få resenärer Eftersom de beslutade effektiviseringarna av lågfrekventa linjer inte når upp till målet på 70 miljoner kronor på helårsnivå krävs ytterligare åtgärder för att nå balans i budget för både 2013 och Arbetet med att ta fram dessa åtgärder kommer att påbörjas omgående Trafikplan 2014 Arbetet med Trafikplan 2014 har startat. Fortsatta effektiviseringar Åtgärda kapacitetsbrist Trafiksätta nya tåg Västtrafik nämner att dialogrundorna med kommunerna var bra och viktiga möten. Det var bra att träffa er en och en, ni som var berörda. När det gäller Trafikplan 2014 så avser den trafiken som startar i december Västtrafik behöver fortsatta effektiviseringar. I första hand så kommer vi att minska trafikutbud under lågtrafikperioder dvs jul, helger, sommar. Vad kan vi i första hand göra under dessa perioder? Västtrafik kommer även försöka effektivisera befintlig trafik, körvägar, kortare restider m.m. Det handlar också om att åtgärda befintlig kapacitetsbrist så att vi får med oss de resenärer som vi inte får med oss idag. Västtrafik skall trafiksätta nya tåg, både pendeltåg och regiontåg. Det innebär också att kapacitetsförbättringar måste genomföras där det behövs exempelvis sträckan Borås-Varberg. Västtrafik avser att föra dialog med kommunerna på ett mera strukturerat sätt (se bildspel). Västtrafik kommer att ha flera formella möten med kommunerna. Västtrafik kommer att återkomma till berörda kommuner för att dialoga kommande Trafikplan. Ett nytt grepp som Västtrafik tar är RUT; Redovisning-Utfrågning-Trafikplan. Där avser Västtrafik tillsammans med politiker och tjänstemän redovisa vilka förändringar man vill ha i ett bredare perspektiv. Västtrafik kommer att bjuda in till ett möte där denna metod prövas.

7 Tidplan för trafikplan 2014 Trafikföretagen tillsammans med Västtrafik ser i nuläget över vilka åtgärder som kan genomföra i effektiviseringsarbetet. Därefter kommer detta att skickas ut för dialog till kommunerna. Därefter kommer Trafikföretagen att i slutet av april ta fram trafiklösningar. Efter det ges utrymme för en mera detaljerad dialog tillsammans med kommunerna (se Christina Pilemarkers powerpointpresentation för ytterligare detaljer i tidplan). Övrigt Utvärdering av linje 700. Den går mellan Borås-Värnamo. Detta projekt är finansierat av RUN och kommunerna. Utvärderingen skall vara klar i nästa vecka (v 12). Förstudie av Bus Rapid Transit har startat i Borås. Trivector gör förstudien. Västra Götalandsregionen och Borås Stad finaniserar förstudien vilken skall bli klar i maj. Team kommun Västtrafik rekryterar 4 personer. Annonserna finns ute nu. Västtrafik uppmanar den intresserade att söka. 7. Information: Miljö och klimatstrategi Martin Elofsson från Kollektivtrafiksekretariatet informerar (powerpointpresentation bifogas). Miljön och klimatstrategin har blivit antagen av Kollektivtrafiknämnden. Synpunkterna från delregionerna är beaktade i dokumentet. Det finns två skillnader i den antagna strategin vid jämförelse med det som kommunerna skulle lämna synpunkter på, dessa är: Det står inte längre står något om nivåerna avseende biogas utan det står istället att Kollektivtrafiknämnden kommer, inför varje ny upphandling, att ta ett beslut om nivån skall höjas, bibehållas eller sänkas gällande biogas. Det blir missivsande att sätta en generell nivå. Nivån på biogas måste utredas grundligt inför varje upphandling. Många av detaljerna i tidigare strategi är utlyft och istället presenterat som ett inspel till Västtrafik som har fått uppdrag att utarbeta en miljö och klimatplan. Där konkretiserar Västtrafik hur man skall uppfylla målen i Miljö och klimatstrategin.

8 8. Information: Hållbara transporter Martin Elofsson från Kollektivtrafiksekretariatet informerar (powerpointpresentation bifogas). Det pågår just nu ett arbete i syfte att revidera Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Hur skall Västra Götalandsregionen arbeta med hållbar tillväxt? Fyra program är framtagna för att aktivt omsätta denna strategi till handling. Ett av dessa program handlar om Hållbara Transporter, där en hel del handlar om kollektivtrafik. Detta handlar egentligen om att Västra Götalandsregionen avsätter pengar som gör det möjligt för kommuner att ansöka om projekt som skall syfta till hållbara transporter. Det kan handla om nätverk, partnerskap, samverkan mellan privat och offentlig sektor m.m. Västra Götalandsregionen vill med detta finna nya idéer och lösningar som kan hjälpa oss mot en hållbar tillväxt. 300 miljoner kronor avsätts under åren Kommunerna kan ansöka om dessa medel. Projekten skall ha bäring på hållbara transporter. Det finns tre prioriterade områden under Hållbara Transporter. Dessa är: Energieffektiv transportteknik Kan handla om att förebereda och planera för elektrifierad kollektivtrafik framförallt i tätortsområden. Elektrifierade fordon i stadstrafik är något som ökar och det finns också ett ökat intresse för el som energikälla. Tidigare har det varit mycket fokus på biogas men el tenderar att ta ett allt större utrymme internationellt. Förnybara drivmedel Det handlar om att stödja andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel, d.v.s. att det ökar. Samhällsplanering och överflyttning (inklusive transporteffektivitet) Detta område är kanske mest aktuellt när man diskuterar kollektivtrafik. Projekt som kan leda till intermodala lösningar för hela resan är positivt. Det handlar mycket om gång och cykel och att minska transporter generellt. Tom Andersson konstaterar att mycket fokus ligger på den fysiska infrastrukturen men något som är minst lika viktigt är s.k. Mobility management d.v.s. påverka resvanor. Martin Elofsson avslutar med en hänvisning för den som vill veta mera:

9 Maria Larsson -Analysansvarig vid Västra Götalandsregionen Gotalandsregionen/startsida/Kollektivtrafik/Forskning-och-utveckling1/ 9. Information: Avrapportering från kollektivtrafiknämnden Martin Elofsson från Kollektivtrafiksekretariatet informerar. Två stora punkter har diskuterats i kollektivtrafiknämnden, dels uppdraget till Västtrafik dels Målbild Tåg Vidare har Regionstyrelsen gett Kollektivtrafiknämnden i uppdrag att titta närmare på målet om Självfinansieringsgrad. Vad betyder detta? Kollektivtrafiksekretariatet har utarbetat en PM kring Självfinansieringsgraden och därefter har Kollektivtrafiknämnden tagit beslut om att föreslå Regionstyrelsen att helt lyfta bort detta mål. Beslut om detta är ännu inte fattat ( ). Västtrafik har informerat Kollektivtrafiknämnden om effektiviseringar. I nämnden har det förts en diskussion om att kommunerna inte varit nöjda med den dialog som varit. Pris- och sortimentsstrategi två modeller Två modeller har kollektivtrafiknämnden valt att gå vidare med; Flexibla zoner och fasta cirkelzoner. Detta fördjupningsarbete pågår under hela våren. Under sommaren skall det beslutas om vilken av dessa två man väljer. Hållbara transporter Remiss om uppdrag och samråd målbild tåg 2035 Landsbygdsarbetet fortsätter referensgrupp (Kort sammanfattning av efterföljande diskussion) Landsbygdsarbetet fortsätter. Det är ett viktigt arbete där kommunerna vill vara med. En referensgrupp är tillsatt. Tjänstemän från delregionen är Maria Sivedal och Lars Lagerström. Dessa personer kan man med fördel kontakta för att föra fram synpunkter men även få återkoppling på arbetets fortskridande. Det är viktigt att ta ett gemensamt ansvar för trafik på landsbygd men ägaren har ett särskilt ansvar. Kommunerna kan inte ensam finanaisera landsbygdstrafiken. Vem ska ansvara för de kreativa lösningarna när det gäller landsbygdstrafiken? Kollektivtrafiknämnden sköt över kreativiteten till någon annan. Ansvaret måste vara ägaren av trafiken och kommunerna kan vara behjälpliga. Vi behöver hitta nya sätt för att lösa kollektivtrafiken. Det blir en stor

10 uppgift för kommunerna. De kommuner som står utan trafik hamnar högre upp i en kommande i prioriteringen. Lösningarna måste se helt annorlunda ut för att kunna vara långsiktigt hållbara. Anropsstyrd fungerar ibland och ibland inte. Landsbygdsprogrammet kan ibland uppfattas skrämmande. Vi vet i dagsläget inte hur dokumentet kommer att användas. Hur ska vi använda oss av de nya kreativa lösningarna? 10. Övriga frågor Inga övriga frågor noterades. 11. Nästa möte 28 maj kl (ca) i Samhällsbyggnadsnämndens stora sessionssal, våning 7, Borås Stadshus, Kungsgatan 55 Antecknat av Marcus Nyström