Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Relevanta dokument
Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Samtal med den döende människan

Bemötande aspekter för nyanlända.

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Välkommen till kurator

STABILITET SOM KOMPETENSSTRATEGI FÖR SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD I SÖRMLAND

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Bella Stensnäs, leg psykolog

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Samtalet som professionellt redskap i lärande sammanhang. Malmö universitet Lise-Lotte Malmgren

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

MBT och gruppbehandling

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

1

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström,

Psykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma. POS kurs 2015

Intervjuguide - förberedelser

Sammanfattning Tema A 3:3

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Foto: Sophie Eriksson

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Personliga ledarskapet

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Välkommen Frågeteknik

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Metakogni*onen och lusten

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

Kommunikationsanalys

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

DIALOG HINDER STRATEGIER MÅL

Presentationsteknik Tips och råd

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

De små gesternas betydelse

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Vi måste tala med varandra!

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Barn som är närstående

En guide till hur man kan organisera eftersamtal för lajv. Författare Elin Dalstål

Välkommen Frågeteknik

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Tolkhandledning

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Slutrapport. Lundagårdsprojektet Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL

Att arbeta med suicidnära patienter

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Hantera besvärliga typer

Transkript:

Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308

Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje återbesöket Aldrig

Empa5 Fånga upp och förstå en annan människas känslor och a- vägledas av den förståelsen i kontakten med den andra. + En förmåga a- reflektera över sina egna psykologiska och känslomässiga reak5oner. Professionellt förhållningssä- Ulla Holm

IUFD Det jag har räknat med, väntat på, hat fram5dsplaner om och som skulle ha styrt resten av mi- liv har ryckts bort. Barnvagnspromenaderna, cafe la-e, brunbrända barn på badstranden, studenten, barnbarn och hjälp med julgardinerna

Det kvinnorna minns mest är tystnaden vid undersökningen och känslan av a- känna sig totalt övergiven och vara fullständigt ensam. OTa kan kvinnorna återge ordagrant hur doktorn gav beskedet. ETer a- doktorn har lämnat beskedet beskriver kvinnorna känslor av panik, kaos, chock. En del får fysiska symtom som kratig ångest, kräkningar. De skriker, ropar på hjälp mm.

Känslor hos doktorn?! Press, stress, förtvivlan, rädsla, oro, lä-nad, skuld, ilska, tvivel, ångest, sorg, panik, koncentrerad, tomhet, kaos, lugn

Maktlöshet

Lämna sökaren 5ll personal. Ev meddela bakjour. Andas djupt, samla ihop dig och fokusera. Försök känna e- lugn. Starka känslor hos paret väcker våra egna psykologiska försvar vilket kan försvåra för oss. Stå ut i a- bara vara kvar, si- s5ll i båten. Försök a- orka möta parets sorg och förtvivlan. Närvaro och härbärgering är vik5g. Vi är lösningsorienterade och presta5onsinriktade. När vi inte har mer medicinskt a- komma med så har vi vår medmänsklighet kvar a- ge av.

Tillåt dig a- känna. Prata av dig, dela med dig med någon av de andra som var inne på rummet. Har ni samma upplevelse? Fundera på hur det blev, vad gjorde du bra? Kunde du ha gjort något annorlunda? Tror du paret önskar a- du hade gjort det annorlunda? Prata med kollega, lär av varandra. En bra karl reder sig inte själv! Följ med en erfaren kollega så ota som möjligt.

Parets önskemål: Saklig, stegvis och upprepad informa5on. De önskar bli bemö-a på samma sä- som om de hade få- e- levande barn. De vill bli sedda som en mamma och pappa. Det är vik5gt a- de blir bekrätade in sin sorg.

Det svåra samtalet Informa5onsstegens fem F Förberedelse Fastställande Förmedlande Förvaltande Fram5d

Förberedelse Lugn plats, avsa- 5d. Ti-a inte på klockan. Öva på hur du ska formulera dig. Inga onödiga möbler mellan dig och pa5enten. Kroppsspråk har betydelse. Etablera allians, kontakt. Hantera ev avbro-. Informera pa5enten om a- det finns risk för a- ni kommer a- avbrytas. Involvera andra, gärna anhörig.

Fastställande Innan du berä-ar, fastställ, fråga vad pa5enten vet. Rä-a 5ll missuppfa-ningar. Möjlighet 5ll a- skräddarsy informa5onen.

Förmedlande Meddela pa5enten a- du kommer a- ge e- dåligt besked. Det minskar obehaget och underlä-ar processen a- förstå. Försök a- inte använda medicinska, tekniska termer. Tala e- enkelt språk, undvik eufemismer. Illustrera med enkla figurer vid behov. Var trovärdig, realis5sk och ärlig på e- lyhört sä-. Ge informa5on i mindre por5oner, i pa5entens takt. Pausa, var tyst och vänta in. Förvissa dig om a- pa5enten har förstå- informa5onen rä-.. Inge all5d någon form av hopp. Y-erst kan det handla om god smärtlindring osv. Sammanfa-a informa5onen.

Förvaltande A- lyssna och bemöta pa5entens känsloreak5oner är ota det svåraste när vi ger allvarliga besked. Reak5onen är oförutsägbar. Observera pa5entens känsloy-ring, tex chock, tystnad, tårögdhet osv. BekräTa det du ser. Fråga vad pa5enten tänker och känner. Iden5fiera anledningen 5ll reak5onen. Inte all5d beroende på enbart det svåra beskedet. Fråga. Varje gång man tror sig förstå hur en annan människa tänker och känner ska man påminna sig om hur ota man hat fel!

Fram5d Innan man diskuterar behandlingsstrategier måste man vara säker på a- pa5enten är redo för de-a. Vik5gt a- pa5enten och ev även anhöriga känner sig delak5ga i besluten. Fråga kring pa5entens önskemål med sifortsa-a liv. U5från det kan vi ingjuta hopp i termer av vad som är möjligt utan a- för den skull tänja på sanningen. Vik5gt a- bjuda in 5ll fortsa-a samtal, återbesök.

Om det svåra samtalet inte blir fullt så svårt så minskar vår oro, frustra5on och osäkerhet. Istället förbä-rar vi vår förmåga a- lyssna på pa5enten. kan vi lä-are acceptera pa5entens reak5oner och känslor. ökar vi vår medvetenheten om egna känslor och försvarsmekanismer.