Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling
2
Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet Typ av offer
Unga sexualförövare prevalens - 5.2% av gymnasiepojkar - 1.0% av gymnasieflickor Självrapporterar sexuellt tvingande beteende en eller flera gånger Unga sexualförövare incidens - anmälda till socialtjänsten under ett år - 197 pojkar, 0.06% av pojkar i åldersgruppen 12-17 åriga - 2 flickor (1% av de socialtjänstanmälda) ( Kjellgren, Priebe, Svedin & Långström, 2009)
Sexuellt tvingande ungdomar har vissa generella riskfaktorer, gemensamt med ungdomar med uppförandeproblem Specifika riskfaktorer för ungdomar med sexuellt tvingande beteende; Mer accepterande av våldtäktsmyter Mer könsstereotypa attityder Mer sexuell upptagenhet Mer sexuell utsatthet Vänner pornografi användning (våldspornografi) Mindre omsorg från föräldrar
Barn -manipulativ -oftare socialisolering -känslomässig ensamhet -annan kriminalitet ovanlig Groth s Typologies Barn förövare Fixated Regressed Jämnåriga-vuxna -våldtäktsprofil -annan kriminalitet -uppförandestörning -aggressivitet Våldtäktsmän Ilska Makt Sadister
Kunskap kring ungdomens unika behov Kunskap kring familjesystemets unika behov Behandlings Rekommendationer Placeringsbeslut Risk för återfall
Risk Behov Responsivitet Andrews D.A. & Bonta J. (2008) The Psychology of criminal conduct (4th ed) Cincinnati; OH USA:Anderson
Risk för återfall för sexualförövare är på grupp nivå relativt låg Återfallsrisk varierar signifikant beroende på antal variabler Sexualförövare som har tidigare dömts för övergrepp har högre risk Övergrepp inom familjen har lägst risk Övergrepp på pojkar har högst
Ju fler riskfaktorer desto högre risk! Ju fler riskfaktorer desto större behov av insatser!!!
Strukturerad risk/behovsbedömning Bidra till, säkerhet och kvalitet i bedömningar av risk och behov Matcha behov till behandlingsintensitet och längd gemensamt språk för kommunikationen mellan socialtjänst, barnpsykiatri, rättsväsende eller andra aktöror Identifiera specifika risker att jobba med i behandling Identifiera behov utifrån värdefulla resurser
ERASOR, Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism Sexuellt intresse, attityder och beteenden Sexuell övergreppshistoria Psykosocialt fungerande Familjens/omgivningens fungerande Behandling Andra fallspecifika faktorer Källa: James R. Worling & Tracy Curwen 2001 SAFE-T program Toronto Canada
Bedömning av risk grundar sig aldrig i ungdomens egen berättelse utgå från offrets berättelse Använd strukturerad risk bedömnings instrument Sexuell avvikelse ej synbart titta på grad av upptagenhet Förnekande/minimerande ingår
Socioekonomisk status Föräldrars psykiska CSA/ sjukdom/missbruk Trauma Föräldrakriminalite Invandrarstatus t Långdragna föräldrakonflikte r Impulsivitet Missbruk Social oförmåga Aggressivitet vo Kriminella kamrater Begåvning Sexuell avvikelse
Självskattning Testbatteri baserat på 15 delskalor Områden som enligt forskning och klinisk erfarenhet visat sig vara viktig vid behandling av unga förövare
Adolescent Sexual Abuser Profil Social önskvärdhet Sexual kunskap/sexual önskvärdhet Självkänsla Känslomässig ensamhet Interpersonal reaction inventory Självhävdelse skala Locus of control Novaco Ilska/aggression skala Impulsivitet Barn och sex Offer Empati skala Ungdomars uppfattning om våld Ungdomars uppfattning av manlighet Empati för flickor Källa: Becket, R.C., Gerhold, C & Brown, S. 2003 Adolecent Abuser Projekt Oxford England
Begåvningsnivå Neuropsykologiska Svårigheter Motivation till förändring/förnekande Likheter med de med Kriminell Identitet
Finns många anledningar (försvar) Finns faktorer utifrån Ser olika ut i olika faser av behandlingen (förnekelse som en kontinuum implikationer för förhållningssätt)
Förnekelse som en interaktiv process det finns inte bara en enda sanning som någon förnekar. Förnekelse som en kontinuum. Tror aldrig utan att tvivla att jobba utifrån fler olika perspektiv.
Övergrepps specifik Behandling
1). Skiljer sig från andra typer av behandlingar på flera sätt. 2). Fokuserar på samhällsskydds aspekter. 3). Har implikationer för förhållningssätt. 4). Påverkas av ett antal samverkande faktorer.
Tvångsvård Fokus på offer berättelse Begränsad sekretess Behandlarens mål/kriminogena behov vägledande Kollaborativ (i bästa fall)
Mål För Behandling Öka kontrollen över eget beteende hindra framtida problem (avvikande intressen) Jobba med eventuella trauman/eget utsatthet Lär ut sociala färdigheter samt ändra attityder.
Det är inte ditt fel Men det är ditt...
33