Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0"

Transkript

1 Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0 James R. Worling, Ph.D., & Tracey Curwen, M.A. Sexual Abuse: Family Education & Treatment (SAFE-T) Program, 2001 Toronto, Ontario, Canada Svensk översättning och fackgranskning av Niklas Långström och Per Blomkvist Ungdomens namn ERASOR Personnummer Skattare Skattningsdatum Datum för föregående riskbedömning ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) är ett forskningsbaserat beslutsstöd för bedömning av risk för återfall i sexuellt övergreppsbeteende för 12 till 18 år gamla ungdomar som redan gjort sig skyldiga till någon form av sexuella övergrepp. När man använder ERASOR är det nödvändigt att man är bekant med innehållet i ERASOR-manualen. Det är också viktigt att den som utför riskbedömningen: Har god praktisk erfarenhet och utbildning både i att bedöma ungdomar och deras familjer och i att bedöma och behandla sexuell våldsbenägenhet. Bedömer den unges utveckling och funktionsnivå på flera olika områden, exempelvis sexuella, personlighetsmässiga, interpersonella, familjerelaterade och biologiska. Använder flera olika metoder för att samla in information för sin bedömning; kliniska intervjuer, psykologiska test, beteendeobservationer och genomgång av tidigare journal- och aktmaterial. Samlar information från flera olika källor som den unge själv, offret offren, polis, familj, vänner och andra professionella som har kännedom om förövaren och hans/hennes familj. Är medveten om validiteten trovärdigheten hos den information som används som underlag för riskbedömningen. Har god kännedom om forskning om bedömning av ungas risk för återfall i sexbrott. Inser att riskbedömningar blir inaktuella med tiden och/ till följd av en förändring i någon av de riskfaktorer som bedömts. Då det för närvarande inte finns empiriskt stöd för någon specifik algoritm för att kombinera riskfaktorer i syfte att bedöma risk för återfall i sexuellt övergreppsbeteende bland unga, krävs en sammanvägd professionell värdering för att fastställa risknivån (dvs. låg, måttlig hög risk). Det förutsätts också att det finns ett generellt samband mellan antalet riskfaktorer enligt ERASOR och risken för återfall i sexbrott, så att fler riskfaktorer indikerar högre återfallsrisk. Emtid beror den slutliga bedömningen mer på kombinationen av olika riskfaktorer än enbart av antalet. Det är också möjligt att förekomst av en enda riskfaktor - som t.ex. en av ungdomen uttalad avsikt att begå övergrepp på nytt - kan tyda på hög risk för återfall. Riktlinjerna i ERASOR togs fram inom ramen för författarnas ordinarie arbeten. Den som väljer att använda anpassa de riktlinjer för bedömningar av risk som presenteras här måste själv, utifrån sitt eget professionella ansvar, värdera deras lämplighet för sina egna specifika syften. Ontario Ministry of Community och Social Services, dess anställda, företrädare, författarna, samt de svenska fackgranskarna åtar sig inget ansvar för någon skada överhuvudtaget som kan uppkomma pga. användning av ERASOR och de riktlinjer som presenteras häri.

2 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 2 1. Avvikande sexuella intressen inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna rapporterat uppvisat sexuell upphetsning inför tankar/bilder på barn under 12 års ålder (och som är minst 4 år yngre än den unge) Begått sexuella övergrepp under det senaste året mot 2 fler barn under 12 års ålder (och som är minst 4 år yngre än den unge) Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna rapporterat uppvisat sexuell upphetsning av sexuellt våld (fysiskt övervåld, hot om död fysisk smärta, användning av vapen) Begått sexuella övergrepp under det senaste året mot 2 flera personer innefattande fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. Kanske delvis stöd för att den unge rapporterat uppvisat avvikande sexuell upphetsning gentemot barn i förpuberteten och/ sexuellt våld någon gång under de senaste 6 månaderna under det senaste året begått sexuella övergrepp mot 2 flera barn i förpuberteten mot 2 flera personer där övergreppen omfattade fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. Den unge har varken rapporterat uppvisat någon sexuell upphetsning inför sexuellt våld och/ tankar bilder av barn i förpuberteten under de senaste 6 månaderna har under det senaste året inte begått sexuella övergrepp mot 2 flera barn mot 2 flera personer där övergreppen omfattade fysiskt övervåld, hot om död smärta användning av vapen. 2. Tvångsmässigt intresserad av sex inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat tvångsmässigt sexuellt intresse/överdriven upptagenhet med sexuella tankar, som har tagit sig uttryck enligt något av följande: Onanerat ovanligt ofta Sexuella tankar, kommentarer, gester beteenden förekommer ovanligt ofta Använt pornografi ( annat text-, bild- ljudmaterial som uppfattas som erotiskt av den unge) ovanligt ofta Ovanligt ofta sysselsatt sig med sexuella fantasier Sexuella beteenden/fantasier används ovanligt ofta för att hantera negativa känslor (långtråkighet, ensamhet, frustration, sorgsenhet), vrede problemfyllda situationer. Kanske delvis stöd för att den unge varit överdrivet upptagen med sexuella tankar, beteenden, fantasier, bilder gester vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte uppvisat tvångsmässigt sexuellt intresse överdriven upptagenhet med sexuella tankar, beteenden, fantasier, bilder gester under de senaste 6 månaderna. 3. Attityder som stödjer sexuella övergrepp inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna haft någon av följande attityder: Sexuella interaktioner med barn under 12 års ålder är inte skadliga för barnet; önskas av barnet; inleds ofta av barnet; bör legaliseras; är endast uttryck för tillgivenhet; är lärotillfällen för barnet Framtvingade sexuella interaktioner med jämnåriga vuxna är inte skadliga; är angenäma; beror på offrets sätt att klä sig bete sig; att offrets berättelser om påtvingade sexuella interaktioner som regel är påhittade. Kanske delvis stöd för att den unge har uppvisat attityder som stödjer sexuella övergrepp vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte haft attityder som stödjer sexuella övergrepp under de senaste 6 månaderna.

3 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 3 4. Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen/attityder inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna varit ovillig att förändra ge upp följande: Avvikande sexuella intressen som skattats under faktor 1 ovan Attityder som stödjer sexuella övergrepp som skattats under faktor 3 ovan. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna har varit ovillig att förändra: Avvikande sexuella intressen som skattats under faktor 1 ovan Attityder som stödjer sexuella övergrepp som skattats under faktor 3 ovan. Den unge har under de senaste 6 månaderna varit villig att förändra avvikande sexuella intressen (faktor 1) attityder som stödjer sexuella övergrepp (faktor 3) Varken faktor 1 faktor 3 ovan har skattats. 5. Någonsin sexuellt ofredat två fler offer inte Den unge har med avsikt sexuellt ofredat två fler offer. Kanske delvis stöd för att den unge med avsikt sexuellt ofredat två fler offer. Den unge har med avsikt sexuellt ofredat ett offer. 6. Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång inte Den unge har sexuellt ofredat samma offer vid två fler tillfällen. Kanske delvis stöd för att den unge sexuellt ofredat samma offer vid två fler tillfällen. Den unge har aldrig sexuellt ofredat samma offer vid mer än ett tillfälle. 7. Tidigare påföljder för sexuella övergrepp Var god specificera *Åtal *varning från polisen *annan påföljd från vuxna inte Den unge har vid någon tidpunkt innan det senaste sexbrottet förmanats, varnats, åtalats drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) med anledning av ett sexuellt övergrepp. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt innan det senaste sexbrottet förmanades, varnades, åtalades drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) för ett sexuellt övergrepp. Den unge har aldrig förmanats, varnats, åtalats drabbats av någon annan påföljd av någon vuxen auktoritet (t.ex. polisen, förälder, lärare) för ett sexuellt övergrepp innan det senaste sexbrottet.

4 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid 4 8. Hot om, användning av övervåld vapen vid sexuellt övergrepp Den unge har vid något tidigare sexuellt övergrepp: använt betydligt mer fysiskt tvång aggressivt beteende än vad som skulle behövas för att betvinga offret använt, hotat att använda, ett vapen (oberoende om vapnet faktiskt förekom) använt, hotat att använda, fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, som exempelvis familjemedlemmar. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång använt överdrivet fysiskt tvång aggressivt beteende; använt hotat att använda ett vapen; använt hotat att använda fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, exempelvis familjemedlemmar. inte Den unge har aldrig använt överdrivet fysiskt tvång aggressivt beteende; aldrig använt hotat att använda ett vapen; aldrig använt hotat att använda fysiskt våld mot offret andra personer som är viktiga för offret, exempelvis familjemedlemmar. 9. Någonsin sexuellt ofredat barn Den unge har någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. inte Kanske delvis stöd för att den unge någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. Den unge har aldrig med avsikt valt ut och sexuellt ofredat ett barn under 12 års ålder och som var minst 4 år yngre än den unge. 10. Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person inte Den unge har någon gång med avsikt begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. Ett offer anses vara en okänd person om hon han kände den unge under en period kortare än 24 timmar innan det sexuella övergreppet. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång med avsikt begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. Den unge har aldrig begått ett sexuellt övergrepp mot en okänd person. 11. Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande inte Den unge har någon gång med avsikt sexuellt ofredat: Både manliga och kvinnliga offer Både barn (under 12 års ålder och 4 år yngre än förövaren) och jämnåriga/vuxna offer Både närstående och icke närstående offer Både kända och okända offer (okänd person om offret känt den unge mindre än 24 timmar innan det sexuella övergreppet). stöd för att den unge någon gång med avsikt sexuellt ofredat både manliga och kvinnliga offer; både barn och jämnåriga/vuxna offer; både närstående och icke närstående offer; både kända och okända offer. Den unge har aldrig med avsikt sexuellt ofredat både manliga och kvinnliga offer; både barn och jämnåriga/vuxna offer; både närstående och icke närstående offer; både kända och okända offer.

5 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön (skattas endast för manliga förövare) inte Den unge manlige förövaren har någon gång med avsikt sexuellt ofredat ett manligt offer. Kanske delvis stöd för att den unge manlige förövaren någon gång med avsikt har valt ut och sexuellt ofredat ett manligt offer. Den unge manlige förövaren har aldrig med avsikt sexuellt ofredat ett manligt offer. 13. Varierade sexuella övergreppsbeteenden Kanske delvis inte Den unge har någon gång försökt deltagit i flera olika sexuella övergreppsbeteenden med fysisk kontakt och/ utan fysisk kontakt, däribland (men inte begränsat till) exhibitionism, voyeurism, ringa obscena telefonsamtal, tvångsmässigt förföljande (eng: stalking), övergrepp med vapen, frotteurism (att sexuellt gnida sig mot någon annan), bestialism/zoofili (djursex), sexuell beröring oral, anal vaginal penetration. Kanske delvis stöd för att den unge någon gång har försökt deltagit i flera olika sexuella övergreppsbeteenden med fysisk kontakt och/ utan fysisk kontakt, däribland (men inte begränsat till) exhibitionism, voyeurism, obscena telefonsamtal, tvångsmässigt förföljande, övergrepp med vapen, frotteurism, zoofili, sexuell beröring oral, anal vaginal penetration. Den unge har endast ägnat sig åt en form av sexuella övergrepp. 14. Antisocialt förhållningssätt och livsstil inte Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat ett antisocialt förhållningssätt och livsstil som har tagit sig uttryck i minst 4 av följande: Attityder som stödjer antisocialitet kriminalitet Trots mot auktoritetspersoner Okänslig och respektlös gentemot andras rättigheter / känslor Själviskt / självupptaget förhållningssätt Svårigheter att ta på sig ansvaret för de flesta av sina antisociala / kriminella handlingar (inte bara sexuella) Brist på skuld ånger för de flesta av sina antisociala / kriminella handlingar (inte bara sexuella) Ofta ljugit och uppträtt bedrägligt Överdriven känsla av självtillräcklighet och självförtroende Emotionell flackhet känslor som verkar spelade Ofta brutit mot regler och lagar utöver sexuella övergrepp Kanske delvis stöd för att den unge har uppvisat antisocialt förhållningssätt och livsstil (endast två tre av ovanstående punkter) under de senaste 6 månaderna. Den unge har inte uppvisat antisocialt förhållningssätt och livsstil under de senaste 6 månaderna. 15. Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering Den unges sociala relationer har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna karakteriserats av följande: Inga känslomässigt nära relationer med jämnåriga (med jämnåriga menas personer utanför familjen där åldersskillnaden i jämförelse med den unge är högst 3 år); inga nära vänskapsrelationer; endast en jämnårig vän; socialt isolerad från jämnåriga efter skoldagens slut Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte har haft några känslomässigt nära relationer med jämnåriga, förlitat sig på vänskapen med en enda jämnårig och/ varit socialt isolerad från jämnåriga efter skoldagens slut. inte Under de senaste 6 månaderna har den unge haft känslomässiga nära relationer med jämnåriga, 2 flera nära vänner och/ inte varit socialt isolerad från jämnåriga utanför den normala skoldagen.

6 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid Negativa relationer och påverkan från jämnåriga inte Den unge har vid mer än ett tillfälle under de senaste 6 månaderna umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt antisociala kriminella aktiviteter; ofta använder droger och/ alkohol; den unge har ofta ägnat sig åt antisociala/kriminella beteenden för att passa in i tillhöra en grupp med jämnåriga. Kanske delvis stöd för att den unge vid mer än 1 tillfälle under de senaste 6 månaderna har umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt antisocial kriminell aktivitet; ofta använder droger och/ alkohol; den unge har ofta ägnat sig åt antisociala/kriminella beteenden för att passa in i tillhöra en grupp med jämnåriga. Under de senaste 6 månaderna har den unge inte umgåtts med jämnåriga som ofta ägnar sig åt någon antisocial kriminell aktivitet, drog- alkoholanvändning missbruk vid mer än ett tillfälle. 17. Aggressiv mot andra Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat ett mönster av aggressivitet mot andra människor, kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna uppvisat ett mönster av aggressivitet mot andra människor kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. inte Under de senaste 6 månaderna har den unge inte uppvisat något mönster av aggressivitet mot andra människor kännetecknat av ett flertal verbalt fysiskt kränkande beteenden. 18. Aktuell ökning av aggressivitet negativa känslor Ange: *aggressivitet *negativa känslor inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat en ökning av: Aggressivitet (t.ex. raserianfall, verbal fysisk aggressivitet, hot); negativa känslor som depression, ångest, ensamhet, långtråkighet frustration. Observera: Denna faktor står endast för en ökning förstärkning av aggressivitet negativa känslor inte bara förekomst av aggressivitet negativa känslor. Kanske delvis stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna uppvisat en ökning av aggressivitet (t.ex. raserianfall, verbal fysisk aggressivitet, hot); negativa känslor som depression, ångest, ensamhet, långtråkighet frustration. Ingen ökning av aggressivitet negativa känslor under de senaste 6 månaderna. 19. Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende (Impulsivitet) Den unge har under de senaste 6 månaderna uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende. Impulsivitet har visats genom 3 fler av följande beteenden: Har ofta svårt att skjuta upp behovstillfredsställelse Har ofta svårt att låta bli att svara (slänger ur sig svar) Avbryter ofta andra Misslyckas ofta med att lyssna på instruktioner anvisningar Blir ofta lätt uttråkad av rutiner Tar rör ofta saker andra människor utan tillåtelse Misslyckas ofta med att överväga konsekvenserna innan han hon ägnar sig åt olika aktiviteter (särskilt aktiviteter som kan vara farliga riskfyllda). Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende dvs. är mycket impulsiv (2 färre av beteendena ovan). inte Under de senaste 6 månaderna har den unge inte uppvisat mycket dålig förmåga att kontrollera sina känslor och sitt beteende är normalt inte impulsiv.

7 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid Starkt stressande familjemiljö inte Vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna, oberoende av var den unge har bott, har extremt hög grad av stress förekommit inom familjen och tagit sig uttryck i exempelvis följande: Påtaglig oenighet inom äktenskapet Någon familjemedlems bortgång Separation av en familjemedlem från familjen Svår sjukdom hos någon familjemedlem Betydande förändring för familjen beträffande bostad, arbete inkomst Fattigdom Kriminell aktivitet hos någon annan familjemedlem än den unge Sexuella fysiska övergrepp inom familjen (omfattar inte den unges aktuella sexbrott) Ytterst konfliktfyllda familjerelationer (förutom relationen mellan den unge och föräldrarna) Kanske delvis stöd för att den unges familj har upplevt hög grad av stress vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna. Den unges familj har inte upplevt hög grad av stress under de senaste 6 månaderna. 21. Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar inte Den unge har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna upplevt en extremt problemfylld relation till föräldrarna som tagit sig uttryck i följande: Den unge har känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna Föräldrarnas nuvarande användning av hård/sträng verbal fysisk uppfostran Mycket låg grad av föräldraengagemang, särskilt om föräldern förr var mer inblandad i den unges liv Betydande konflikt/oenighet med föräldrarna. stöd för att den unge vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna upplevt en extremt problemfylld relation till föräldrarna känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna. Under de senaste 6 månaderna har den unge inte upplevt någon extremt problemfylld relation till föräldrarna känt sig avvisad, oälskad oönskad av en förälder/föräldrarna. 22. Föräldrar stödjer inte sexövergreppsspecifik utredning/behandling inte Den unges föräldrar har vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte stött specifik utredning/behandling av ungdomens sexuella övergreppsbeteende vilket har tagit sig uttryck i en flera av följande: Föräldrarna har vägrat att delta i utredning/behandling Föräldrarna har vägrat att låta barnet delta i utredning/behandling Föräldrarna förnekar att deras barn har begått sexuella övergrepp trots att det finns bevis för motsatsen Föräldrarna förnekar att det finns någon risk för återfall i sexbrott Föräldrarna försöker undergräva minimera den unges specifika utredning/behandling av sexuellt övergreppsbeteende. Kanske delvis stöd för att den unges föräldrar vid någon tidpunkt under de senaste 6 månaderna inte stött utredningen/behandlingen av sitt barns sexuella övergreppsbeteende. Den unges föräldrar har stött specifik utredning/behandling av sitt barns sexuella övergreppsbeteende under de senaste 6 månaderna.

8 ERASOR Version 2.0 Kodningsformulär Sid Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp inte Den unge bor besöker ofta vid någon tidpunkt under de kommande 6 månaderna en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp vilket tar sig uttryck i en flera av följande: Okontrollerad tillgång till potentiella nya och/ tidigare offer Bristande tillsyn kontroll av var den unge vistas Vuxna förnekar risken att den unge återfaller i sexuella övergrepp Avsaknad av medvetenhet bland vuxna om den unges riskfaktorer Lätt tillgång till medieskildringar av sexuell karaktär (bild-, ljud- textmaterial) Exponering för ofta sexuella beteenden, gester samtal Vuxna som ska övervaka skyller den unges sexbrott på offren. Kanske delvis stöd för att den unge för närvarande vid någon tidpunkt under de kommande 6 månaderna bor i ofta besöker en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp. Varken nu under de kommande 6 månaderna kommer den unge att bo i ofta besöka en omgivning som ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp. 24. Ingen utveckling användning av realistiska återfallsförebyggande strategier inte Den unge har under de senaste 6 månaderna inte utvecklat någon realistisk plan för att hantera potentiella högriskfaktorer för återfall i sexbrott (som exempelvis avvikande sexuella tändningsmönster); inte använt realistiska strategier för att hantera potentiella högriskfaktorer. Observera: Med realistiska planer/strategier menas sådana som betraktas som vettiga, praktiska och socialt acceptabla. Kanske delvis stöd för att den unge under de senaste 6 månaderna inte utvecklat använt några realistiska strategier för att hantera potentiella högriskfaktorer för ett återfall i sexbrott (som exempelvis avvikande sexuella tändningsmönster). Den unge har både utvecklat och använt åtminstone någon några realistiska planer för att hantera högriskfaktorer för ett återfall i sexbrott under de senaste 6 månaderna. 25. Ej slutfört övergreppsspecifik behandling inte Den unge har ännu inte uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Kanske delvis stöd för att den unge ännu inte har uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Den unge har uppnått huvuddelen (dvs. 75 procent mer) av målen för den övergreppsspecifika behandling som rekommenderats efter bedömning. Andra fallspecifika faktorer:

9 SUMMERINGSBLAD ERASOR GÄLLER ENDAST om skattningarna har förts över från Kodningsformuläret. Ungdomens namn och datum för skattningen finns på sidan 1 Riskfaktorer för återfall i sexuella övergrepp kanske/delvis Sexuellt intresse, attityder och beteenden 1. Avvikande sexuella intressen*** 2. Tvångsmässigt intresserad av sex* 3. Attityder som stödjer sexuella övergrepp** 4. Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen/attityder Sexuell övergreppshistoria 5. Någonsin sexuellt ofredat två fler offer***a 6. Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång 7. Tidigare påföljder för sexuella övergrepp*** 8. Hot om, användning av övervåld vapen vid sexuellt övergrepp*a 9. Någonsin sexuellt ofredat barn*a 10. Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person***a 11. Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande 12. Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön* 13. Varierade sexuella övergreppsbeteenden Psykosocialt fungerande 14. Antisocialt förhållningssätt och livsstil* 15. Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering*** 16. Negativa relationer och påverkan från jämnåriga* 17. Aggressiv mot andra* 18. Aktuell ökning av aggressivitet negativa känslor 19. Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteende (Impulsivitet)* Familjens / omgivningens fungerande 20. Starkt stressande familjemiljö* 21. Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar** 22. Föräldrar stödjer inte sexövergreppsspecifik utredning/behandling 23. Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp* Behandling 24. Ingen utveckling användning av realistiska återfallsförebyggande strategier 25. Ej slutfört övergreppsspecifik behandling*** inte Sammanfattande bedömning av risk för återfall i sexuellt våld Låg Måttlig Hög Copyright 2001 by the SAFE-T Program, Thistletown Regional Centre, Ontario, Canada *** Empirically supported riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 ** Promising riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 * Possible riskfaktorer enl Worling & Långström 2005 A Riskfaktorer med effektstorlek större än r=.10, enl McCann & Lussier 2008 baserat på 3+ studier

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet

Läs mer

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra? Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra? Cecilia Kjellgren Socionom/dr med vet Lunds Universitet/Linnéuniversitetet

Läs mer

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Barn som våldtar barn

Barn som våldtar barn Annika@offclinic.se Ane5e@offclinic.se /var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna a3

Läs mer

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Elisabeth Kwarnmark Leg psykolog, leg psykoterapeut Nationell samordnare för ROS programmet

Läs mer

/var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw gn/T/com.apple.Preview.PasteboardIt ems/bild sexualitetskomponenten.png

/var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw gn/T/com.apple.Preview.PasteboardIt ems/bild sexualitetskomponenten.png /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw60 0000gn/T/com.apple.Preview.PasteboardIt ems/bild sexualitetskomponenten.png Off.Clinic Utbildning Off.Clinic Vad betyder egentligen sexualitet? Sexualiteten är

Läs mer

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under

Läs mer

Statestik över index brott RPV-sektionen

Statestik över index brott RPV-sektionen brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN ? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla. Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp Återföreningsarbete vid syskonövergrepp leg psykoterapeut och BUP Traumaenhet Hanna Thermaenius, leg psykolog och BUP Traumaenhet - uppdrag Länsövergripande specialenhet inom BUP Stockholm för barn med

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) 2012-10-24 Eva da Silva Diana Klugman HK, SiS Målgrupp, lagrum och antal institutionsplatser Vuxna med missbruk LVM Lagen om Vård av Missbrukare i vissa

Läs mer

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017 Psykopaten ett mänskligt rovdjur! Mänskliga rovdjur som använder charm, manipulation, provokation och våld för att kontrollera andra och tillfredsställa sina

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Bedömningsunderlag (SAM)

Bedömningsunderlag (SAM) Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:

Läs mer

/var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png

/var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png /var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png Off.Clinic Öppenvård - Kris4anstad Malmö Ålder 0-25 Visslan HVB - 16 platser 10-18 år

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,

Läs mer

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för SARA:SV Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Buddhistiska gemenskapen Triratna Stockholm buddhistcenter Dharmagiri retreatcenter. Policy och riktlinjer för skydd av utsatta vuxna 2016/2017

Buddhistiska gemenskapen Triratna Stockholm buddhistcenter Dharmagiri retreatcenter. Policy och riktlinjer för skydd av utsatta vuxna 2016/2017 Buddhistiska gemenskapen Triratna Stockholm buddhistcenter Dharmagiri retreatcenter Policy och riktlinjer för skydd av utsatta vuxna 2016/2017 Detta dokument gäller vänner, mitror och ordensmedlemmar som

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen. Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A - B - C Utveckling av

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld 2014-01-29 Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut birg.goransson@comhem.se Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd

Läs mer

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag. Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÄSTRA FRÖLUNDA KONSTÅKNINGSKLUBB

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÄSTRA FRÖLUNDA KONSTÅKNINGSKLUBB LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÄSTRA FRÖLUNDA KONSTÅKNINGSKLUBB Bakgrund Västra Frölunda Konståkningsklubb bildades den 1:e september 1974 och bedriver konståkning. Vi bedriver idrott i alla ålderskategorier

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning

Läs mer

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare EMOTIONELL INSTABILITET Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2019-02-08 Kommer tas upp under föreläsningen Vad är ett sexuellt övergrepp? Hur vanligt

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken 2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Läs mer