MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 171/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 45

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 171/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 45 Givet efter anslag 8.12.2006 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om holmen Bolstervaret och vinterförvaring av fisk nordost om Tallskäret på havsområdet utanför Skatan i staden Kristinestad. TILLSTÅNDSSÖKANDE Sven Rounikko VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger öster om ön Bolstervaret samt vinterförvaring av fisk nordost om Tallskäret på vattenområdet som hör till staden Kristinestads donationsjord (RN:r 14) i staden Kristinestad. Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Sven Rounikko har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket 22.2.2005 och sedermera kompletterat ansökan 12.4.2005. TILLSTÅND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄ GET I OMRÅDET Tillstånd Sven Rounikko har genom Västa Finlands vattendomstols beslut nr 3/2000/3 av 27.1.2000 beviljats fortsatt tillstånd till odling av fisk i nätkassar och vinterförvaring av fisk i havet utanför Skatan. Det årligen använda fodret har fått innehålla högst 680 kg fosfor och högst

2 5 000 kg kväve. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst 6 000 m 3. Tillståndet var i kraft till utgången av år 2005. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 28.2.2005 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2005. I så fall är tillståndet i kraft tills denna ansökan avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut. Arrendeavtal Planläggning Sven Rounikko har genom ett avtal som ingåtts med staden Kristinestad 18.10.1993 och senast förlängts 5.1.2005 arrenderat ett 4 900 m 2 stort vattenområde i närheten av Tallskäret och ett 4 900 m 2 stort vattenområde i närheten av Bolstervaret. Avtalet är i kraft till 31.12.2012. I staden Kristinestads fastställda strandgeneralplan har både fiskodlingsplatsen och vinterförvaringsplatsen betecknats som fiskodlingsområden på viss tid (fo). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsplatsen befinner sig i skärgårdsområdet utanför Skatan i Kristinestad. Området är tämligen öppet men ön Bolstervaret skyddar anläggningen mot öppna havet. Speciellt vid syd och västvindar är vattenutbytet i området effektivt. Vattendjupet vid fiskodlingsanläggningen är 4 5 m. Vinterförvaringsplatsen vid Tallskäret befinner sig i en mera sluten del av samma skärgårdsområde där vattenutbytet sker genom några smala sund. Vattendjupet på vinterförvaringsplatsen är också 4 5 m. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad och Närpes. På basen av ytvattnets fosforhalt varierar områdets eutrofieringsklass mellan lindrigt eutrof och eutrof. Totalfosforhalterna har för det mesta varierat mellan 10 och 40 µg/l. På basen av klorofyllhalterna kan området klassificeras som lindrigt eutroft. Klorofyll a halterna har för det mesta varierat mellan 2 och 8 µg/l. Vattenkvaliteten påverkas tidvis av vatten från Tjöck å och Lappfjärds å. Totalfosforhalterna i närheten av fiskodlingen har vid de flesta provtagningar varit lägre än vid referensprovtagningsplatsen vid Svartstenarna främst beroende av inverkan av vatten från Tjöck å. Bottenfauna Bottenorganismerna i området har undersökts vart tredje år. Vid Bolstervaret har bottensedimentet bestått av lera eller sandblandad lera. Dominerande arter på området har i de flesta fall varit östersjömussla (Macoma baltica). Bottnens tillstånd i närheten av fiskodlingen försämrades under 1990 talet. Under 2000 talet verkar situationen ha förbättrats. Det är dock omöjligt att bedöma om den observerade ökningen av artantal

3 och individtäthet i bottenfaunan beror på förbättrade förhållanden på bottnen eller om det endast är fråga om temporära växlingar. Fiskbestånd och fiske I havet utanför Kristinestad förekommer för brackvatten typiska fiskarter såsom strömming, sik, gädda, abborre, gös, lake och mört. Kring Murgrund, på ca två kilometers avstånd från fiskodlingen, finns lekplatser för sik. Yrkesfiske bedrivs inte inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde. Övrig användning av havs och markområdena Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga vattentäkter, brunnar eller allmänna badstränder. Närmaste farled är en småbåtsfarled som befinner sig på 700 m avstånd från fiskodlingen. På stränderna i närheten av fiskodlingen finns fritidsstugor och på fastlandet även fast bosättning. Utanför Skatan finns även AA:s fiskodling vid Saltgrundet, ca 800 m söder om Sven Rounikkos anläggning. Skyddsområden Fiskodlingsanläggningen är belägen inom gränsen för Natura 2000 området Kristinestads skärgård (FI10800140). FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Den förverkligade fiskodlingen vid Sven Rounikkos anläggning och dess utsläpp under åren 2001 2005 har enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet varit: 2001 2002 2003 2004 2005 Medeltal Fiskens tillväxt kg/a 65 000 51 000 58 000 65 000 64 000 61 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 680 610 560 680 670 640 Fodrets kväveinnehåll kg/a 5 000 4 500 4 000 5 000 4 900 4 700 Fosforutsläpp kg/a 420 400 330 420 410 400 Kväveutsläpp kg/a 3 200 3 100 2 500 3 200 3 100 3 000 Fodermängd kg/a 82 000 71 000 66 000 78 000 81 000 76 000 Foderkoefficient 1,26 1,40 1,14 1,20 1,27 1,25* ) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a * ) Vägt medeltal 6,5 7,9 5,7 6,5 6,5 6,6* ) 49 61 43 49 49 50* )

4 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Anläggningen består av sju runda nätbassänger med 15 20 m diameter, vilkas sammanlagda areal är 1 453 m 2 och volym 5 079 m 3. Bassängerna förankras på sina platser med ankarlinor till bottenstenarna. Sökanden har för avsikt att odla ca 60 000 kg regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt. Fisken sätts ut i nätbassängerna som ettåriga och slaktas som 2 3 åriga. Odlingssäsongen varar från början av maj till slutet av oktober. Utfodringen av fisken sker automatiskt. Endast torrfoder används. Foderförbrukningen uppskattas till ca 75 000 kg/år. Det foder som årligen används för fiskens utfodring innehåller högst 680 kg fosfor och högst 5 000 kg kväve. Mängden fisk som vinterförvaras varierar mellan 30 000 och 50 000 kg. Under vinterförvaringen utfodras fisken inte. Fisken slaktas och vidareförädlas på fastlandet i sökandens fiskförädlingshall på Skatan. Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen i havet har beräknats bli ca 440 kg och kväveutsläppen ca 3 400 kg. Vid anläggningen används foder med fosforhalt 0,8 0,9 % och kvävehalt 5,9 6,4 %. Vid anläggningen är det möjligt att i genomsnitt uppnå foderkoefficienten 1,2. För små fiskar är foderkoefficienten mindre (1,0) medan den för stora fiskar är större. Bästa tillgänglig teknik för att minska utsläppen är att använda foder med låg halt av ämnen, som belastar vattendraget och att undvika överstor utfodring. Avfall och kemikalier Det fasta avfall som uppkommer vid fiskodlingen består främst av fodersäckar, som hämtas av avfallstransportföretaget Enberg Oy. Stickning av fisken sker i båten och det blodblandade vattnet samlas upp och töms i fiskförädlingshallens avloppssystem. Mängden död fisk varierar mellan 1 och 5 ton per år. Vid anläggningen används inga andra kemikalier än små mängder tvättmedel samt brännolja till motorbåt. Torrfoder lagras i kyllager på fastlandet.

5 VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten och havsbottnens tillstånd Inverkan på havsområdets användning Fiskodlingsanläggningens inverkan på vattenkvaliteten och bottnens tillstånd har varit liten. Enligt ansökan skulle verksamheten fortsätta i samma omfattning som hittills och ingen betydande förändring i anläggningens inverkan på vattenkvaliteten torde ske. En viss inverkan på bottenfaunan är också i fortsättningen möjlig. Under vinterförvaringen av fisken vid Tallskäret utfodras fisken inte och ingen belastning av vattnet uppstår. Efter att odlingen av fisken år 2000 helt och hållet flyttats till Bolstervaret har vattenkvaliteten vid Tallskäret förbättrats. Den sakligt utmärkta fiskodlingsanläggningen försvårar inte övrig användning av vattenområdet. Eventuell inverkan på fiskbestånd och slembildning på fiskredskap begränsas till anläggningens närområde. Inverkan på Natura 2000 områdets naturvärden Både fiskodlingsplatsen och vinterförvaringsplatsen befinner sig inom Natura 2000 området Kristinestads skärgård (FI10800140). I fiskodlingens närhet finns följande av naturtyperna nämnda i habitatdirektivets bilaga 1: vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, boreala skär och småöar i Östersjön samt boreala strandängar vid Östersjön. Fiskodlingsanläggningen bedöms inte ha någon betydande inverkan på någon av dessa naturtyper. Anläggningen bedöms inte heller ha någon inverkan på arter nämnda i habitatdirektivets eller fågeldirektivets bilagor. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs skötseldagbok enlig Västa Finlands miljöcentrals anvisningar. Kontrollskyldigheterna för fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad och Närpes har skötts som samkontroll från år 1983. Gällande kontrollprogram är från år 1996 och omfattar kontroll av vattenkvalitet och bottenfauna. Sven Rounikkos fiskodlings kontrollskyldigheter torde också i fortsättningen skötas som en del av samkontrollen. Annan kontroll av verksamheten eller dess verkningar på miljön är enligt sökandens åsikt inte behövlig. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Kristinestad stad och berett tillfälle att under tiden 20.1 20.2.2006

Påminnelser och yrkanden 6 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att vattenkvaliteten i området på basen av närsalthalter och klorofyll är eutrof. En risk föreligger också att surt sötvatten, som breder ut sig under isen på våren, kan nå fram till området. På basen av utförda perifytonundersökningar kan konstateras att påväxtalgerna förekommer i avsevärt större mängder i närheten av Sven Rounikkos anläggning än vid referenspunkten som påverkas av Tjöck å. Bottenfaunan har fortsättningsvis försämrats. Anläggningens andel av områdets totala belastning uppgår till 5 % i fråga om fosfor och 2 5 % i fråga om kväve. Miljöcentralen har med beaktande av den nuvarande eutrofieringssituationen och områdets miljötolerans förordat att Sven Rounikko beviljas tillstånd att använda foder som årligen innehåller fosfor högst 550 kg och kväve högst 3 900 kg. Fosforbelastningen bör uppgå till högst 350 kg/år och kvävebelastningen till högst 2 500 kg/år. Vid anläggningen får endast torrfoder användas. Tillståndshavaren skall sträva till att minska belastningen på vattendraget och minska foderkoefficienten. Ifall "Riktlinjer för vattenskyddet till 2015" medför strängare utsläppsnormer för fiskodling under tillståndets giltighetstid bör dessa beaktas i verksamheten. Miljöcentralen har förordat fortsatt vinterförvaring av fisk vid Tallskäret förutsatt att ingen utfodring sker under vinterförvaringen. Hantering av död fisk skall ske på behörigt sätt och blod som uppstår vid stickning skall tas tillvara. Tillståndshavaren skall föra skötseljournal på ett av miljöcentralen godkänt sätt. Ett sammandrag av uppgifterna skall sändas till miljöcentralen inom utsatt tid. Miljöcentralen har instämt i sökandens bedömning att verksamheten inte har någon betydande försämrande inverkan på de naturtyper och arter som ligger till grund för Natura 2000 området. Tillståndshavaren bör utföra kontroller av anläggningens inverkan på vattendraget och på Natura 2000 naturtyperna på ett av miljöcentralen godkänt sätt. 2) Österbottens TE central har i sin påminnelse konstaterat att områdets fiskeriekonomiska betydelse är stor. De viktigaste fiskarterna i fångsten är strömming, abborre, lax, sik och gädda. TE centralen har förordat att Sven Rounikko beviljas tillstånd för fortsatt uppfödning av regnbågslax och vinterförvaring av fisk i havet utanför Skatan. TE centralen har beviljat sökanden strukturstöd för den i fråga varande verksamheten och har därför inte tagit ställning till verksamhetens omfattning. Vattendragets tolerans bör dock beaktas och en minskning av anläggningens närsaltbelastning bör efter

7 strävas. Anläggningens fiskeriekonomiska effekter bör kontrolleras på ett av TE centralen godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram bör tillställas TE centralens fiskeenhet inom 3 månader från det att beslutet vunnit laga kraft. 3) Bottniska vikens sjöfartsdistrikt har i sin påminnelse konstaterat att det i närheten av fiskodlingen inte finns farleder, som utprickats och underhålls av staten. Det förekommer dock livlig småbåtstrafik i området. Utmärkningen av anläggningen bör därför ske med speciell omsorg. Utmärkningen bör göras enligt i kraft varande bestämmelser. Eventuell flyttning eller avlägsnande av anläggningen bör skriftligen meddelas Bottniska vikens sjöfartsdistrikt. 4) Samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom har i sin påminnelse konstaterat att eutrofieringen av havsområdet utanför Kristinestad ökat och att belastningen från fiskodlingarna har ökat. Stränderna i fiskodlingsanläggningens närhet används för rekreation och Björknäsudden är ett omtyckt rekreationsområde, som finns angivet regionplanen och generalplanen. Samkommunen har framhållit att belastningen i området bör minskas så att den motsvarar målen i statsrådets målsättningsprogram för vattenskyddet. Odlingsmängden bör därför minskas. Bästa användbara teknik bör användas för att minska belastningen av fosforoch kväve. Foderdistribution och odlingsprocessen bör optimeras. Sedimentet under odlingarna bör så långt som möjligt samlas upp och tas tillvara. Tillstånd bör beviljas till 31.12.2010 så att Rounikkos och Patorantas anläggningar fortsatta tillstånd kan behandlas samtidigt. Övervakningen av att tillståndsvillkoren följs bör vara effektiv. Sökandens förklaring Sökanden har 25.4.2006 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse framfört att de begränsningar av fodrets näringsinnehåll, som miljöcentralen föreslagit skulle innebära en fiskproduktion under 50 000 kg/år. Sökanden har ansett att denna produktionsnivå inte är företagsekonomiskt lönsam, speciellt med beaktande av nuvarande bestämmelser om förädlingen av fisken och det låga producentpriset på regnbågslax. Bibehållande av nuvarande produktionsnivå, ca 60 000 kg /år, förvärrar inte anläggningens miljöpåverkan. Med anledning av Samkommunens för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom påminnelse har sökanden framfört att fiskodlingarnas totala produktion i Kristinestad Närpes området har minskat under 2000 talet. Kustområdets vattenkvalitet har förblivit i stort sett oförändrad under de senaste åren. Endast fosforhalten har stigit något i ett längre tidsperspektiv, vilket inte enbart kan förklaras av fiskodlingarnas verksamhet. Vid Sven Rounikkos fiskodling används bästa tillgänglig teknik för att minska fosfor och kvävebelastningen.

MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 8 Tillståndsperioden kan inte enligt sökandens uppfattning bindas vid en annan fiskodlings tillståndsperiod utan bör vara 7 8 år för att trygga verksamheten vid anläggningen. Miljötillståndsverket beviljar Sven Rounikko tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem öster om Bolstervaret samt anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem nordost om Tallskäret på Kristinestads stads vattenområde RNr 14 i Kristinestad (bilaga 2). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 1 500 m 2 både på odlingsplatsen och vinterförvaringsplatsen. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Sjöfartsverket godkänt sätt. Till Sjöfartsverket skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Odling av fisk 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 590 kg och kväve högst 4 500 kg. På vinterförvaringsplatsen får fisken inte utfodras. Mängden fisk som vinterförvaras får vara högst 50 000 kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,5 g fosfor och 47 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve.

9 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter. 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. Avfallshantering 7) Döda fiskar och avfallet som uppstår vid stickning av fisk skall tas till vara och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall, eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att uppkomsten av avfall minimeras. Avfallet skall sorteras enligt avfallstyper och förvaras sakenligt. Återvinningsbart avfall skall transporteras till återvinning. Avfallet som inte kan återvinnas får transporteras till en avstjälpningsplats. Problemavfall skall transporteras till hanteringsplatser för problemavfall. Störningar och andra exceptionella situationer 9) Tillståndshavaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kristinestad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavaren skall meddela Västra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de i bruk varande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats,

10 eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier, förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kristinestad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Kristinestad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som

11 skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2012. Om Sven Rounikko avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012, skall bolaget senast 31.10.2011 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan under förutsättning att sökanden har rätt till behövliga vattenområden. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. MOTIVERING Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett relativt öppet havsområde och vattenväxlingen är till följd av detta god. Vattendjupet vid anläggningen är 4 5 m. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har fiskens tillväxt vid anläggningen åren 2001 2005 varit i medeltal 61 000 kg per år och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet 400 kg fosfor och 3 000 kg kväve. Utsläppen från anläggningen har i någon mån ökat mängden påväxtalger och försämrat bottenfaunans tillstånd i anläggningens närområde. Vattenkvaliteten har varierat mellan lindrigt eutrof och eutrof. På ovan sagda grunder får det vid anläggningen årligen använda fodret enligt tillståndsbestämmelse 4) innehålla högst 590 kg fosfor och 4 500 kg kväve. En årlig tillväxt av fisk om 60 000 kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 350 kg fosfor och ca 2 900 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Jämfört med den ge

Anläggningens storlek 12 nomsnittliga utsläppen under åren 2001 2005 skulle utsläppen av näringsämnen enligt det nya tillståndet minska med ca 10 %. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder är det möjligt att med fodrets tillåtna näringsinnehåll även uppnå en större tillväxt. Samtidigt blir näringsutsläppen mindre. Om anläggningens maximistorlek har förordnats i enlighet med ansökan som areal för nätbassängerna. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för Kristinestad. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vattenlagen Fiskodlingsanläggningen är behövlig för gagnelig ekonomisk verksamhet. Upprätthållandet av anläggningen i havet kränker inte nämnvärt allmänt eller enskilt intresse. Sven Rounikko besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 1 mom. vattenlagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna.

HANDLÄGGNINGSAVGIFT 13 Fodrets näringsinnehåll Miljöcentralens yrkande angående minskning av fodrets näringsinnehåll har delvis beaktats så att det årligen använda fodret får innehålla högst 590 kg fosfor och högst 4 500 kg kväve. Om anläggningen sköts omsorgsfullt är det möjligt att uppnå en fisktillväxt på 60 000 kg per år. Tillståndsperioden Tillstånd har beviljats att gälla till 31.12.2012 enligt sökandens nu gällande arrendeavtal för vattenområdet. Gällande tillstånd för AA:s fiskodling är i kraft till 31.12.2010. Enligt miljötillståndsverkets bedömning skulle en tillståndsperiod på fyra år vara för kort för att Sven Rounikkos fiskodlingsanläggning skall kunna utvecklas utan att dess ekonomiska lönsamhet äventyras. Ett tidsbundet tillstånd är dock behövligt för att verksamhetens förutsättningar, utsläppens inverkan och näringens utveckling skall kunna övervägas på nytt. Övriga i ärendet framförda yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. 2 090 euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt mellan 20 000 och 100 000 kg per år.

14 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Curt Nyman I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Curt Nyman. CN/ha

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 8.1.2007. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel 020 490 121 telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Bilaga 2 Vinterförvaring Fiskodling