Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 08-587 147 00 Fax 08-587 147 99 info@stockholmsbf.se December 2012 Dags att ta farväl! Nåja, det låter mer drastiskt än vad det är. Byggsiffran har funnits i sin nuvarande form i en oherrans massa år innehållsmässigt. För några år sedan försvann emellertid den undersökning som vi regelbundet gjort bland våra större medlemsföretag ända sedan tidigt 1990-tal, beträffande order, fakturering och personalförändring. På grund av en lagändring försvinner nu även den statistik över byggnadstillstånd som vi på föreningen presenterat i olika former sedan lagen om byggnadstillstånd trädde i kraft 1971. Läs mer om det på sidan 2. Vi har därför beslutat att det är dags att ta lite nya grepp när det gäller att presentera de statistikuppgifter som hittills har presenterats i Byggsiffran. Från och med nästa år kommer delar av det material som presenteras i Byggsiffran att mer kontinuerligt delges medlemsföretagen tillsammans med annan intressant information som föreningen har att erbjuda. Det kommer i sin tur betyda att statistiken som presenteras blir lite färskare än vad som varit fallet i Byggsiffran som ju bara kommit ut två gånger om året, i juni och december. En stor del av statistiken är därför några månader gammal när den kommer i tryck. Och som av en ren tillfällighet, men vad vore mer naturligt, så tar undertecknad som har haft ansvaret för Byggsiffran och dess föregångare sedan 1987 också farväl och pensionerar sig; på riktigt. Det har varit en intressant och inspirerande tid, även om det inte fanns så mycket positivt att skriva om under den mycket långa, tunga perioden 1993-1999. I gengäld var åren dessförinnan desto muntrare. Mot slutet av 1980-talet och början på 90-talet var allt ljust och optimistiskt (och överhettat) och många trodde att det så skulle förbli i all oändlighet; tänk så fel det var. Det första 12 åren på 2000-talet har varit mer upp och ner, optimistiska toppar har varvats med några djupa dalar. Mestadels har det nog ändå varit positiva tongångar. Jag tror emellertid att jag lämnar i rätt tid tyvärr, det ser inte allt för ljust ut just nu - läs mer om det på följande sidor. Lennart Granlöf MER I DETTA NUMMER En över 40-årig epok är över Den statistik som föreningen hittills presenterat baserad på byggnadstillstånd upphör nu på grund av en förändring i lagen. Läs mer på sidan 2 Det går i moll Stämningen är mycket dämpad bland de 440 medlemsföretag som svarat på höstenkäten. Läs mer på sidan 3 Stockholmsbarometern Här hittar du uppgifter från Stockholms Handelskammare om det ekonomiska läget i regionen. Läs mer på sidan 5 Stockholm har rekordet Stockholms stad hade den största folkökningen bland kommunerna i Sverige med 13 219 personer de tre första kvartalen i år. Läs mer på sidan 8 Stockholmarna har blivit 173 000 fler de senaste 5 åren! 12 % av företagen anger brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande. 760 byggnadsarbetare var arbetslösa i slutet av oktober i Stockholm.
En över 40-årig epok är över 1971 kom lagen om byggnadstillstånd, vilken hade som syfte att trygga byggnadsverksamhetens behov av arbetskraft, bereda arbetstagarna en jämn sysselsättning samt motverka obalanser inom byggnadsverksamheten på kort och lång sikt. Den statistik som brukar presenteras på denna sida har hämtats från Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden) och har byggt på uppgifter inhämtade enligt lagen om byggnadstillstånd. Lagen om byggnadstillstånd infördes 1971 i syfte att möjliggöra för staten att begränsa byggnadsverksamheten med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden, läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga allmänna intressen. Byggnadsregleringen har historiskt ansetts vara ett viktigt konjunktur- och regionalpolitiskt styrmedel och enligt lagen har Arbetsförmedlingen vid behov också kunnat begränsa byggnadsverksamheten. Möjligheten att styra byggnadsverksamheten genom regelverket om byggnadstillstånd har dock inte utnyttjats på över 20 år. Under senare år har också tillståndsgivningen kunnat avskaffas i ett flertal kommuner och hanteringen av dessa ärenden har främst fått karaktären av administrativ rutin och informationsutbyte. De senaste åren har byggnadstillstånd endast krävts i Stockholms län och i vissa kommuner i Västra Götalands län. att antalet utländska aktörer på den svenska marknaden ökat. I stället har Arbetsförmedlingens roll främst blivit att tillhandahålla statistik och information om pågående och kommande byggnadsprojekt. Då det inte finns någon anledning att behålla lagstiftningen av detta skäl har riksdagen beslutat upphäva lagen om tillståndsgivning från och med den sista juni 2012. En över 40-årig epok med statistik från dessa byggnadstillstånd är därmed till ända. Bostäder och befolkning Eftersom statistiken om påbörjade lägenheter från Arbetsförmedlingen alltså har upphört har vi den här gången i diagrammet nedan bytt denna statistik mot SCB:s uppgifter om färdigställda lägenheter. Diagrammet blir tyvärr för den skull ingen positiv betraktelse. Till och med 3:e kvartalet i år hade 3 898 lägenheter färdigställts enligt denna statistik. Vi får gå tillbaka till perioden 1994-2000 för att hitta lika låga siffror för färdigställande. Men å andra sidan nådde man inte under något av dess år upp till årets färdigställande! Lägsta antalet färdigställda lägenheter kan vi notera för år 1998 då 2 228 lägenheter färdigställdes under de tre första kvartalen. Vår bedömning är att vi vid årets slut har nått runt 6 000 färdigställda lägenheter i länet. Det är inte bara i Stockholms län det går dåligt. Totalt påbörjades cirka 14 700 lägenheter i riket under årets tre första kvartal, varav 11 200 i flerbostadshus. Totalt minskade nybyggandet av bostäder med 28 procent jämfört med samma period i fjol då 20 454 nya lägenheter påbörjades. Färdigställda bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: SCB) Byggnadssektorns betydelse för konjunkturen och den regionala tillväxtpolitiken har inte minskat, men Arbetsförmedlingens roll har förändrats. Det beror bland annat på att byggarbetsmarknaden alltmer blivit en nationell angelägenhet och 2
En undersökning som går i moll! Två gånger årligen, i mars och september, genomför Stockholms Byggmästareförening en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora företagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den utvecklas. Resultaten av den aktuella undersökningen från september i år vars siffror redovisas i diagrammen nedan går i stort sett i moll. När det gäller personalförändring uppger företagen, både när det rör det närmaste kvartalet och det därpå kommande halvåret, en stadig minskning av behovet att nyrekrytera. Det är inte samma fria fall mellan två mätperioder som vid vår- och höstundersökningarna 2008 utan en mer långsam försämring. Eftersom dagens nedgång inte heller kan sägas bero på någon snabbt uppflammande kris som den finansiella under 2008, utan väl mer får tillskrivas en allmän stagnation i konjunkturen, befarar vi att vi inte nu kommer att få se den snabba förbättring som var fallet senast. Anställa nästkommande kvartal När det gäller behovet av att anställa yrkesarbetare det kommande kvartalet kan vi i diagrammet ovan konstatera en något dyster tilldragelse; det är fler företag som uppger att de behöver säga upp personal än de som anger att de behöver anställa. 13 procent för att säga upp och 12 procent för att anställa. En Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande kvartal yrkesarbetare gång tidigare under den här undersökningens historia sedan 1999 har detta hänt och det var i slutet av IT-krisens dagar 2003. Under perioden hösten 2003 till våren 2007 steg andelen svar som menade att det fanns behov av att anställa nya medarbetare från drygt 10 till nästan 40 procent. Därefter föll behovet som en sten fram till hösten 2008, då det åter var nere och nosade på 10-procentsstrecket. En liten förbättring kunde noteras mellan hösten 2008 och våren 2009. Till marsundersökningen 2010 var anställningsbehovet uppe i 30 procent för att som vanligt minska något vid höstens undersökning. Vid den aktuella undersökningen hamnar vi som nämnts på bara 12 procent, en siffra som tangerar lägstanivån 2003 och 2008. Antal svar medel per år (höst- och vårundersökning) Antal företag Antal anställda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 216 262 291 328 343 350 377 392 401 440 469 449 433 440 2957 3612 4316 4844 5368 4743 4918 5576 6084 6798 6902 6260 6568 6000 3
Anställa nästkommande halvår Bara 16 procent av företagen anser sig behöva anställa yrkesarbetare under första halvåret 2013. Dessa 16 procent är 7 procentenheter lägre än medel vid höstundersökningen för hela perioden från 1999, och det är vid få tillfällen en lägre siffra uppmätts. För ett år sedan var vår förhoppning att företagens då försiktiga bedömning av läget mer speglade deras oro inför vad de läste och informerade sig om i media än deras titt i orderböckerna. Den förhoppningen har vi inte längre. Det här är nog tyvärr den realitet vi nu lever med, och det ser med andra ord inte så ljust ut för den närmaste tiden. Antalet företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare visar också på sämre tider, hela 6 procent av företagen gör den bedömningen. 1 2 procent är en normal siffra vid så kallade goda tider, medan de 6 procent av företagen som ansåg sig behöva säga upp yrkesarbetare vid höstundersökningen 2008 var 1 2 procentenheter högre än vad som får anses vara vanligt vid dåliga tider. Och nu är vi alltså där igen. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande halvår yrkesarbetare Företagens tillgång på kontrakterade order och förfrågningar Andel företag som anger att tillgången är god eller mycket god Så här i efterhand kan vi konstatera att den finanskris som drog fram som en präriebrand över världen i mitten av 2008 återspeglar sig i diagrammet som en kortvarig, men djup, nedgång den djupaste under hela undersökningsperioden. Kan vi hoppas på en mindre djup men lika kortvarig svacka den här gången? Order och förfrågningar För ett år sedan var det här den positiva delen av undersökningen, vilket man inte kan anklaga årets undersökning för att vara. Det understa diagrammet ovan visar på företagens bedömningar av tillgången på kontrakterade order och förfrågningar under första och tredje kvartalet respektive år. Det är helt normalt att siffrorna, i varje fall vid goda tider, är lite högre vid höstundersökningen än vid undersökningen på våren; men så inte i år. Vid höstundersökningen är medel för perioden från 1999 80,3 procent och 76,4 procent för förfrågningar respektive order. Årets 63 respektive 62 procent ligger alltså en bra bit under medel för perioden, och vi kan konstatera att det är vid få tillfällen som andelen tillfrågade medlemsföretag har angett att tillgången på kontrakterade order och förfrågningar har varit så låg. Sätter man inte de 62-63 procenten i relation till hur det brukar se ut kan man ju ändå tycka att det är en väldigt stor del av företagen som anser att de mår ganska gott. 4
Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Avtagande tilltro Tilltron till morgondagen har nästan nått botten. Från att för ett och ett halvt år sedan så gott som ha satt nytt rekord när 54 procent av företagen såg ljust på framtiden har denna skara av positiva företag vid den aktuella undersökningen i september minskat till 11 procent. De som spår sämre tider har under motsvarande period ökat från 4 till 38 procent. I båda fallen är det betydligt sämre än medel för perioden från 1999 som för de två alternativen bättre och sämre ligger på 24 respektive 19 procent när det gäller höstundersökningen. Produktionsaktivitet Vid den aktuella undersökningen nu i höst var det 35 procent av företagen som ansåg sig köra för fullt, vilket ligger betydligt under medel för perioden från 1999 med sina 51 procent. Antalet företag som anser att de ligger under 80 procent av sin produktionskapacitet är 6 procentenheter sämre än medel för perioden: 13 procent mot ett medel på 7 procent. Företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn tagen till den anställda personalen. Stockholmsbarometern tredje kvartalet 2012 Här presenterar vi utdrag ur Stockholms Handelskammares undersökningar, vilka presenteras varje kvartal och beskriver konjunkturen i Stockholmsregionen. Konfidens-/konjunkturindikator Ja, vad är nu det? Enkelt uttryckt kan vi säga att konfidensindikatorn väger samman ett antal olika frågor om tillståndet och framtidsutsikterna inom olika branscher. Detta index redovisas som så kallat nettotal, vilket innebär att det beräknas som andelen positiva svar minus andelen negativa svar. Index går mellan 100 och -100. De båda ytterligheterna, som i stort sett bara kan uppkomma i teorin, betyder att alla tillfrågade företag tror samma sak. Vid nollpunkter väger det alltså 50/50. Index uppdateras av Konjunkturinstitutet varje månad och varje kvartal görs en specialstudie för Stockholms Handelskammares räkning, vilken ligger till grund för diagrammen nedan. Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikator. Den ger vägledning om hur 5
konjunkturen utvecklas i näringslivet i stort. Konfidens-/konjunkturindikator (Källa: Stockholms Handelskammare) Konjunkturen Enligt Stockholms Handelskammare fortsätter konjunkturen i Stockholms län att mattas av och växer i långsammare takt än tidigare. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 7 till 3 under årets tredje kvartal. Konjunkturindikatorn för hela landet minskar från 0 till -2. Utvecklingen för de olika branscherna varierar kraftigt med exempel på både ökningar och minskningar i tillväxttakten. Uppdragsverksamheten, som är Stockholms största sektor, fortsätter att bromsa in rejält. Även byggindustrin fortsätter att minska kraftigt under kvartalet med kraftigt minskad orderstock och sjunkande anbudspriser. Handeln som helhet är en bransch som ökar något, men utvecklingen skiljer sig åt mellan de olika delbranscherna. För databranschen bryts en över tre år konstant tillväxt till att tydligt minska under kvartalet med reducerad efterfrågan och inneliggande uppdrag. Andel företag som noterar brist på arbetskraft (Källa: Stockholms Handelskammare och Konjunkturinstitutet) Byggindustrin Enligt Stockholms Handelskammare försämras byggbranschen i snabb takt. Konfidensindikatorn ökar visserligen från nettotalet -50 till -46, men det är betydligt lägre än för genomsnittet sedan år 2000 på -3. Under tredje kvartalet minskar byggandet, vilket också gäller för orderstocken. Anbudspriserna fortsätter att sjunka kraftigt, vilket nu sker i snabbare takt än tidigare. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn inom byggsektorn från -34 till -43. I takt med lägre aktivitet dämpas tydligt företagens behov av arbetskraft och antalet anställda minskar något under kvartalet, vilket sker för första gången på över två år. Framöver prognosticeras arbetsmarknaden minska kraftigt och mäter den lägsta noteringen på över tre år. Med minskat behov av arbetskraft minskar också problemen med att få tag på personal. 12 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med för ett drygt år sedan då motsvarande andel var 61 procent. Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln, men under andra och tredje kvartalet utvecklas branschen även sämre än handeln med motorfordon, som ofta ligger tidigt i konjunkturcykeln. Byggbranschen är den bransch som tydligt tynger Stockholmskunjunkturen mest under tredje kvartalet. Stämmer väl överens Det översta diagrammet på sidan 5 visar vår egen undersökning bland drygt 440 medlemsföretag, då de besvarar frågan om förväntningar 6
på hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden. Det diagrammet är förvillande likt Handelskammarens diagram som presenteras här intill. I båda diagrammen pekar kurvorna brant nedåt vad gäller förväntningarna och i Handelskammarens diagram hamnar det aktuella resultatet ca 60 enheter lägre än medel för perioden från år 2000. Förväntningar på hur byggandet kommer att utvecklas närmaste kvartalet och omdöme om hur orderstocken är i nuläget (Källa: Stockholms Handelskammare) Källa: Stockholms Handelskammare. För mer information Johan Treschow johan.treschow@chamber.se Läs hela rapporten från Stockholms Handelskammare här: www.chamber.se/filearchive/4/44564/barometer_q3_2012.pdf Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar på en rejäl ökning av antalet arbetslösa, jämfört med för ett år sedan, bland huvudstadens och landets byggnadsarbetare nu är båda uppe på 4,6 procent. Byggnadsarbetare Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 4,6 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till Byggnads arbetslöshetskassa 36 (Stockholm) var arbetslösa i slutet av oktober. I riket var arbetslösheten också 4,6 procent. Noterbart se tabell nedan är att riket hade en lägre arbetslöshet än Stockholm i oktober 2010 för att i fjol och i år ligga lika. De senaste 7-8 åren har det inte skilt så många procentenheter mellan Stockholm och riket, men dessförinnan var skillnaderna relativt stora. De senaste åren har faktiskt Stockholm vid ett flertal månadsmätningar legat över riket, även om det bara har rört sig om några tiondels procentenheter. Arbetslösa medlemmar i Byggnads arbetslöshetskassa i Stockholms län och riket totalt (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslösa byggnadsarbetare den sista oktober i procent 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Stockholm 11,3 6,6 4,9 2,0 1,8 2,3 4,6 5,1 Riket 17,3 14,0 10,1 5,9 5,1 5,6 7,4 6,9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Stockholm 4,4 3,1 2,4 2,4 6,0 4,0 3,2 4,6 Riket 5,6 3,8 2,7 3,4 6,8 3,9 3,2 4,6 7
Befolknings- och konkursstatistik Stockholms län ökade med 28 287 personer de tre första kvartalen 2012. Det är 2 000 färre än motsvarande period 2011, men ligger fortfarande på en historiskt mycket hög nivå. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 173 000 personer i länet. Under de tre första kvartalen 2012 föddes 22 243 barn i länet, vilket nästan är i paritet med de senaste årens siffror för motsvarande period. Noterbart är att Sundbyberg ligger främst när det gäller barnafödandet med ca 17,6 barn per tusen invånare och år - naturligtvis också högst i landet - strax följt av Solna med 16,9 barn per år. Stockholms stad ligger inte långt efter med sina 15,8 födda barn per tusen invånare, och för länet totalt är siffran 11,8 födda barn. Sämst till ligger Danderyd, Ekerö, Norrtälje, Täby och Vaxholm med något över 9 födslar per tusen invånare och år. In- och utflyttade, födda och befolkningsökning - Stockholms län (Källa: SCB) Företagskonkurser i riket 1989-2012 (Källa: Upplysningscentralen) Stockholms stad hade den största folkökningen bland kommunerna i Sverige med 13 219 personer de tre första kvartalen i år. Göteborg kom på andra plats med 4 393 och Malmö på tredje plats med 3 903 personer. Konkursstatistik från UC Enligt Upplysningscentralen (UC) fortsätter alltjämt företagskonkurserna att öka, dock i en något lugnare takt. I oktober var uppgången 9 procent, och bland annat Stockholm och Skåne län har under månaden drabbats av många konkurser. Den svaga konjunkturen har en tydlig påverkan på de allra flesta branscher, och inte minst byggindustrin, transportsektorn och partihandeln är hårt drabbade. Men trots att konkurserna har ökat stadigt under året visar UC:s statistik att de allra flesta aktiebolag har ekonomiska reserver att ta till vid behov. UC menar att konkursutvecklingen framöver är svårbedömd, pessimistiska företag och konsumenter, fler varsel och konkurser samt en svagare tillväxt än normalt präglar svenskt näringsliv. Till det kommer osäkerheten om utvecklingen i omvärlden, bland annat vad gäller skuldkrisen i euroområdet och vad presidentvalet i USA på sikt kommer att få för konsekvenser för den svenska ekonomin. De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se. Vid eventuella frågor kontakta gärna Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon 08-587 147 00. 8