1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas 360 957 92 ÖVERTORNEÅ Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. Bakgrund Korju samebys ansökan Korju sameby inkom den 22 januari 2013 med en ansökan om skyddsjakt efter de vargar som upphåller sig inom samebyn. Om skyddsjakten inte beviljas begär samebyn att vargarna flyttas från området. Korju sameby (samebyn) anför bl.a. följande. Förekomst av varg inom samebyn konstaterades redan tidigt under hösten 2012. Under vecka 3 år 2013 skickades avföringsprov från vargarna för DNA-analys och det kunde konstateras att det rör sig om minst två vargar. Vid spårning av vargarna har det upptäckts att tiken löper och ett antal rivna vajor har hittats. Samebyns rovdjurssamordnare påträffade den 22 januari 2013 ytterligare en riven vaja mellan Penttäjä och Ylinenjärvi. Spårningen har även visat på att det kan röra sig om tre vargar. Det är samebyns förhoppning att skyddsjakten beviljas snarast. Yttranden Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsens inventerare har under rovdjursinventering kvalitetssäkrat en vargdödad ren strax nedanför Penttäjä några kilometer från det område där de aktuella DNA-proverna har samlats in. Renen bedöms vara dödad kring den BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(5) 20 januari 2013. Samebyn har uppgett till länsstyrelsen att de har ca 1 000 renar i närområdet. Den 23 januari 2013 spårade Korju samebys inventeringssamordnare vargarna i omedelbar närhet till en utfodringshage. Samebyn har ca 1 000 renar som befinner sig i området som utfodras i hägn, men det finns också renar som strövar fritt. Totalt har samebyn cirka 2 900 renar. Samebyns medlemmar är oroade över att vargarna uppehåller sig i närheten av hägnen. Länsstyrelsen bedömer, mot bakgrund av i dagsläget tillgängliga och dokumenterade uppgifter, att kriterierna för skyddsjakt inte är uppfyllda. Skadebilden som redovisats och dokumenterats är inte av sådan omfattning att den ensamt motiverar skyddsjakt. Den ena vargen har genom DNA-analys visat sig vara av finsk-ryskt ursprung och är därför av stor betydelse för den svenska vargstammens genetiska utveckling. För att kunna bedöma om det enligt gällande lagstiftning är motiverat med skyddsjakt på den individen ställs stora krav på bedömningsunderlaget. Det bör finnas så pass väl dokumenterat vilka skador, såväl direkta som indirekta, som vargen har orsakat samt sannolikt kommer att orsaka för att kunna göra avvägningen huruvida det genetiska värdet väger tyngre än problembilden för renskötseln i området. I varje enskilt skyddsjaktsärende ska hänsyn också tas till indirekta skador, såsom störningar i form av splittrad renhjord på grund av jaktförsök, tidsförluster efter extra insamlingsarbeten därav, stressad och oroad renhjord samt obefintlig betesro. I dagsläget befinner sig en del av renarna i området i hägn och länsstyrelsen saknar underlag för att kunna avgöra hur mycket övriga störningar, förutom död ren, som vargen eller vargarna orsakat. Då det i dagsläget inte finns någon dokumentation i den omfattningen som krävs för att skyddsjakt ska kunna medges, avstyrker länsstyrelsen skyddsjakt tills vidare. Korju sameby Samebyn accepterar att vargen/vargarna inte avlivas då de anses vara värdefulla på grund av dess ursprung, men begär att vargarna snarast flyttas från området. Flera rivna renar har påträffats och då har bara en bråkdel av löporna följts. Vidare har samebyn flyttat renar från området där vargarna befinner sig vilket kommer att medföra extra utgifter för samebyn. Om inte vargarna flyttas kommer de med all sannolikhet att skrämmas över till Finland. Det har framkommit uppgifter i media att vargarna inte kan flyttas till södra Sverige då de kan vara smittade av bl.a. rabies. Samebyn kommer under inga omständigheter att acceptera att de stannar inom samebyn under en eventuell karantäntid. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan bl.a. fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelsen meddelas för att förhindra allvarlig skada på t.ex. egendom om
NATURVÅRDSVERKET 3(5) det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte har inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Enligt 31 a jaktförordningen får Naturvårdsverket, eller den till vilken myndigheten uppdrar detta, i syfte att åstadkomma en ökad genetisk variation i vargstammen fånga en varg på någon annans jaktområde för att flytta den till en annan plats och efter medgivande enligt 41 tredje stycket jaktförordningen släppa den fri där. En förutsättning för sådana åtgärder ska få vidtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets bedömning Samebyns ansökan om skyddsjakt Naturvårdsverket gör en samlad bedömning om skyddsjakt kan medges i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer omfattningen av eventuella skador, om skadeförebyggande åtgärder har vidtagits, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung beaktas också. Samebyn uppger i sin ansökan att ett antal rivna renar har hittats vid spårningar. Länsstyrelsen i Norrbottens län har dock kvalitetssäkrat en ren som har dödats av varg. Naturvårdsverket bedömer att det som inträffat inte är tillräckligt för att skyddsjakt ska beviljas. Samebyns ansökan om skyddsjakt ska därmed avslås. Samebyns begäran om förflyttning av vargarna Naturvårdsverket anser att en flytt av varg bör övervägas när genetiskt viktiga vargar etablerar sig inom renskötselområdet. Naturvårdsverket utesluter inte att det är möjligt att flytta de genetiskt viktiga vargarna och utreder frågan om att flytta dem från området. För närvarande finns inte ett tillräckligt underlag för att genomföra en flytt. Samebyns begäran om förflyttning av vargarna avslås därmed. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektören Lena Callermo. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit vilthandläggaren Göte Hamplin, miljörättsjuristen Malin Hollberg Malm, sektionschefen Mette Svejgaard och biträdande avdelningschefen Rikard Janson, den sistnämnde föredragande.
NATURVÅRDSVERKET 4(5) För Naturvårdsverket Lena Callermo Rikard Janson Upplysning om hur beslutet överklagas, se bilagan. Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Skandinaviska vargprojektet (Skandulv) Rovdjursrådet Viltskadecenter
NATURVÅRDSVERKET 5(5) Bilaga Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.