Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17
Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo kvar hemma intill livets sista dag Upplevelsen att hemmets borg kan förvandlas till ett fängelse
De röda trådarna i utredningen Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. Rita Liljeström, Bo för att leva Äldre är individer vars självbestämmande måste respekteras
Historisk tillbakablick Från fattighus till äldreboende, 1900-talet Fattighus Ålderdomshem Vård- och ålderdomshem Modernt ålderdomshem Serviceboende Gruppboende Servicehus, särskilt boende
Hur bor äldre idag Av yngre äldre bor två tredjedelar i småhus, resten i flerbostadshus Av äldre-äldre bor en tredjedel i småhus, resten i flerbostadshus eller särskilda boenden
Boendeundersökningen i Sigtuna 2009 Boendet är den viktigaste förutsättningen för ett bra liv, av 1860 svar refererade 770 till boendet. 74% tror att de kommer att bo kvar i samma bostad de kommande fem åren Det viktigaste skälet för att flytta från sin bostad är tillgänglighetsfrågor 91% av de som har hemtjänst är nöjda med hur de kan påverka insatserna
Mäklarundersökningen Claudia Wörmann, Mäklarinsikt En totalurvalsundersökning med 50% svarsfrekvens Bo kvar i stor villa varför inte flytta Kvarboende dominerar i åldergruppen Bor billigt i nuvarande bostad Nöjda med sitt boende Plats för barn och barnbarn Underhåll och trädgård ett fritidsintresse Ökad medellivslängd för män = färre änkor Personligt engagemang i bostaden
Mäklarundersökningen, forts Varför flytta Många bor i stora bostäder Bor billigt kan sälja dyrt Önskan att bo mer centralt Önskan att flytta hem, längan till landet Önskan att göra något annat än att bo Större skilsmässofrekvens än äldre åldergrupper
Faktorer av betydelse för boendebehoven i framtiden: befolknings- och hälsoutvecklingen Befolkningen som helhet ökar obetydligt (10 %) fram till 2050 65+ ökar med 50 % 85+ fördubblas 100+ ökar 4 gånger Hälsoutvecklingen Känslan av att vara behövd, kost och måltider, alkohol, tobak, skadeförebyggande insatser, rehabilitering, möjligheterna att förebygga och bota demens Fler bräckliga och sjuka år
Ordinärt boende Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning: villa, radhus, flerfamiljshus, gård Förslag tillgänglighetsbidrag och ansvar för kommunen att göra tillgänglighetsinventeringar Remissvar ja men inte deltaljinventeringar Inga pengar i vårpropositionen för att öka tillgängligheten
Seniorbostäder Samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstifning och som är avsedda för personer över en viss ålder hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt Remissvar positiva men flaggning för den kommersiella osäkerheten Nuläge 1633 lägenheter klara 2009 4500 lägenheter klara 2010 2011 (Ref. Aktiv Senior)
Trygghetsbostäder Trygghetsboenden är avsedda att överbrygga glappet mellan ordinärt boende och det särskilda boendet (vård- och omsorgsboendet) med heldygnsomsorg. De är tänkta för människor som på grund av ensamhet, otrygghet och oro inte längre vill bo kvar i det gamla hemmet. Remissvar positiva Riksdagsbeslut om investeringsstöd 2010 2014 Förordning om krav nov 2009
Förordning om trygghetsboenden 2009 11 26 (1) Villkor för att komma ifråga för statligt investeringsstöd: Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har.
Förordning om trygghetsboenden 2 Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation Trygghetsboenden ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning
Hur söks investeringsstöd till trygghetsboende Boverket har informationsbroschyr och blankett. Ansökan skickas till länsstyrelsen och det kan ske elektroniskt Projektet måste vara påbörjat mellan den 1 oktober 2009 och 31 december 2011 (längre?) Länsstyrelsen ska ha ansökan senast sex månader före påbörjandet Projektet ska vara färdigt senast två år från påbörjandet När projektet är färdigt har du sex månader på dig att ansöka om utbetalning Om projektet för trygghetsbostäder påbörjats eller färdigställts före den 1 januari 2010, ska ansökan ha inkommit till länsstyrelsen senast den 1 juli 2010
Investeringsstödet forts Boverkets allmänna råd om mått för bostaden ska följas Bidrag betalas ut till den som äger fastigheten/huset eller är tomträttsinnehavare vid tidpunkten för utbetalningen Bidrag kan lämnas för både ny- och ombyggnad men det ska handla om nytillskott För nybyggnad 2 600 per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder, 2 200 kronor för ombyggnad. Enpersonsbostad 35 + 15 kvm För två personer 50 + 20 kvadratmeder.
Trygghetsbostäder läget 2010 11 02 Antal ansökningar 45 omfattande 1546 lägenheter Beviljade ansökningar 18 omfattande 797 lägenheter Avslagna ansökningar 5 Under fortsatt behandling 22. Källa: Aktiv Senior
Exemplet Stockholm Trygghetsbostad förmedlas av Stockholms stads bostadsförmedling AB utifrån kötid och eventuell förtur av medicinska/sociala skäl enligt de förtursregler som finns. Man ska ha fyllt 70 år för att ställa sig i kö och 75 år för att flytta in. Erbjuds folkbokförda i Stockholms stad. Biståndsbedömning behövs inte för tillgång till lägenhet. Hemtjänst efter biståndsbedömning. Landstinget med dess primärvård har ansvar för hemsjukvården Hyra betalas för lägenhet och kostnad för gemensamhetslokal och personal.
Exemplet Sidsjöns trygghetsboende 43 lägenheter som är kooperativa hyresrätter Insats 1000 kronor /kvm Hyra 1300/kvm/år Tillägg för RUT-insatser I området fotvård, frisör, vårdcentral, apoteksombud mm Bo kvar även med funktionsnedsättningar
Särskilt boende vård och omsorgsboende Idag avsedda för människor med demens och/eller multisjuklighet. Kräver biståndsbedömning. Remissvar: Enighet om mer platser, delade meningar om namn, fysisk utformning, fastighetstaxeringsuttag, rädsla för medikalising av ålderdomen med återgång till långvård och flerbäddsrum Dagsläget: Antalet ökar från 94 000 (2008) till 96 400 (2009)
Andra förslag som tillstyrktes Djur i boendena Socialt innehåll i vardagen kulturen i vården Höjning av bostadstilläggen Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta Forskning om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och meningsfull tillvaro Formerna för åtgärder som säkerställer att tillgänglighetskraven i bygglagstiftningen efterlevs
Utemiljön Statens lantbruksuniversitet Utsikt mot natur från sjukhusfönster minskar behov av smärtstillande efter operation Kortare tid på sjukhus Möjlighet till utevistelse stärker skelett, muskulaturens rörlighet, övervikt minskar, depression, ångest, infektionskänslighet minskar
Boenden för äldre födda i annat land Exempel Björnekulla, Huddinge Lag om rätt att få äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska 10 % av befolkningen i Huddinge har finsk anknytning Björnekulla, ett äldreboende med finsk profil
Behov av effektivare bygglovsprocesser Inför tidsgräns för behov av bygglov Begränsa rätten till överklaganden Korta investeringsordningen Utred exploateringsavtalen Utred undantag för dubbelprövningen
50 miljoner till Bo Bra på äldre dar Arkitekttävlingar Förstudier för t.ex. bostadsplanering för äldre Projekt kring fysisk och regional planering www.hi.se
Slutord Föremål för omsorg Vi gamla är föremål för omsorg. Visst är det underbart! Bara vi inte blir föremål i omsorgen. Ragnar Thoursie: Sånger från omsorgen, 2009
Tack för att ni lyssnade Och nu dags för frågor