Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Relevanta dokument
Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Föreläsning 7: Kognition & perception

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Föreläsning 7: Kognition & perception

Kognition crash course

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga. Hur utvecklar man användbara system? Användbarhet handlar om kvalitet

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Minnet - begrepp och principer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Principer för interaktionsdesign

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Föreläsning 4, Användbarhet, prototyper

Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

Korttidsminne-arbetsminne

Neural bas för kognition

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Om intellektuell funktionsnedsättning

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

SUDOA vt-03 Föreläsningsdatum: MDI - fördjupning

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

Kognition & Konceptuell design

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Inklusiv Design Design för Alla

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Föreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15

Gränssnittsdesign. Design för användbarhet. Gränssnittsdesign - designheuristik

När huvudet känns som en torktumlare

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys

Vad påverkar designen?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

Kommentarer till MDI tentamen

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Start. Om någon glömt var vi var sist så höll vi på med perception; hur vi uppfattar och upplever världen. Synestesi; ett perceptionsfenomen

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

förmågor är begränsade. Hur kan vi Ok, vi vet att människans kognitiva underlättar interaktionen?

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Föreläsning 10: Gränssnitt och webbdesign

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Föreläsning 3: Mer om utvärdering, Inspektionsmetoder kan man utvärdera utan användare?

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Minne, lärande och studieteknik

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Föreläsning 7, Interak2on

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Hjälpmedelsinstitutet

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Design av användargränssnitt

Tentamens-/instuderingsfrågor

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kommunikationsorienterad. visuell design


Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel i kursboken

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1.

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Kommunikations- orienterad visuell design

Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar. Kapitel i Stone et al.


Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Interaktionsdesign och användbarhet Personas. Paper prototyping. » Metod för representation av användaren. » Metod för konceptutveckling

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Föreläsning 9: Gränssnitt och webbdesign

Om kompetens och lärande

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Displays. Den kognitiva soppteorin!

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Om the Big Five och förmågor

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Transkript:

Kognition, interaktion och användare Henrik Artman KTH CSC Kognition relation till förväntningar Hur konsumenter tänker Bra gränssnitt genom att förstå hur användare tänker Nya perspektiv Användbara system Användarvänlighet? MDI gör det konkret! (kanske!) Funktion före form, funktion genom form Grundläggande MDI (argument för MDI) 1 2 Översikt Kort om kognition presentera klassisk tillämpad kognition Olika mentala strukturer och relation till design Formgivning för att underlätta för användaren Denna föreläsning tar ett mer grundläggande (gammalmodigt) perspektiv än boken Vad är kognition? SAOL (1986) Kognition: Intellektuella funktioner Kognitiv: Intellektuell, kunskapsmässig Nationalencyklopedin (1993) Kognition: Undersökning, inlärande, kunskap. Kommer av latinska Cogno sco lära känna med sinnen förstånd, de sinnesfunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. eller De kognitiva funktionerna är varseblivning[perception], minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning och uppmärksamhet. 3 4 Kognition Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och beslutsfattning Språk och kommunikation Mest sinnena syn och hörsel inom MDI Kognitionsvetenskap fokus genom årtionden 50-60: Grunden för tänkande, inlärning 70: Mentala strukturer och relationer 80: Tänkande maskiner 90: Situationsbetingelser 00: Kultur, miljö och arv 5 6 1

Kognitionsvetenskap - nytta Vikten av kognitionsvetenskap Förutse handlingar och tankar (analys) Ge riktlinjer för handlingar (design) Utvärdera metod och resultat (utredning) Teknikutveckling och kognition Skapa förståelse för människans vardag: Arbetsvardagen: Komplexa system - expertis och överblick Konstruktion: Föreställning om den irrationella eller överrationella människan Design: Möjligheter och begränsningar i interaktion 7 8 Ett vanligt problem är att programmerare vill återanvända kod 9 10 Överblick - kognition Nivåer av kognition sensorisktminne korttidsminne uppmärksamhet Automatiserat Inlärda handlingar som inte kräver uppmärksamhet Regel Vetskap om vad man ska göra Kunskapsbaserat Vetskap om varför man gör på ett visst sätt Annan uppdelning långtidsminne Experiental = vanehandlingar Reflective = övervägda handlingar 11 12 2

Grundfråga: Datadrivna eller konceptuella kognitiva processer? Datadrivna analysering av omgivning Konceptuella utgå från erfarenheter Stor debatt mellan olika läger Traditionellt har psykologisk forskning favoriserat datadrivna processer Teknik och kulturella perspektiv har bejakat ett konceptuellt perspektiv i högre grad Uppmärksamhet Dirigenten / CPU:n för de mentala funktionerna Kan bara hantera enstaka processer samtidigt Kognitiva processer kan automatiseras och kräver då ej uppmärksamhet Cocktailfenomenet att höra sitt namn i ett samtal man inte ingår i 13 14 Uppmärksamhet - Relevans Rörliga bilder är dagens farliga tiger Färger för att styra uppmärksamheten Vissa uppgifter kommer att automatiseras, och kräver därmed mindre uppmärksamhet Någon som förväntar sig bil ser bilar (priming) 15 16 Feedback? 17 18 3

Sensoriskt minne Omedvetna sinnesintryck bilden på näthinnan Delvis opåverkat av förväntningar och erfarenheter Osorterat Slocknar (eller bearbetas) efter korttid Affordance Centralt begrepp för att beskriva att ett objekt har attribut som gör att en organism omedelbart vet objektets funktion Kommer av Gibsons ide om direktperception Organism och miljö i sam-evolution Inom MDI ofta kopplat till objektets inlärda attribut Ibland kulturellt betingade attribut och 19 20 Reuterswärd 21 22 Gestalt-principer för hur man organiserar perceptuell information: DeNnAmEnInGäRsVåRaTtLäSa! Gestaltpsykologi att utnyttja form för funktion 23 24 4

Hur kan man stödja fokusering genom gränssnittet? 1. Stöd navigering i gränssnittet Lagom med information 2. Presentation av information Gruppera information meningsfullt 3. Färger, blinkande ikoner, ljud Varsamt med eftertanke Igenkänning Att känna igen är mycket lättare än att erinra sig från minnet (vi kan känna igen sånt som vi inte kan komma ihåg aktivt) Tydlig utveckling: från system som kräver aktiv ihågkomst till igenkänning (kommandobaserade system > menyer, ikoner. Dos > Windows, Emacs > Word etc). 25 26 Fitts-Law Storleken på en träffyta bör stå proportion till avståndet mellan ytan och startpunkten för användaren Movement time =a + b log 2 (distance / size +1) Ju längre ifrån man startar desto större bör träffytan vara. Finmotoriken med muspekare har inte samma återkoppling som vi har med fysiska object 27 28 29 30 5

Minnen Semantiska; Struts är en fågel Episodiska; Personliga erfarenheter Procedurella; vissa procedurer & schema Uppdelas ofta i: Korttidsminne och Långtidsmine Korttidsminnesexperiment för sök komma ihåg följande siffror 31 32 Korttidsminne Kallas även arbetsminne Kan hålla information ajour korttid (30s) Information antas övergå i långtidsminne 7+-2 enheter En enhet är variabel (grupperingar/chunking) Primacyand recencyeffekter Korttidsminnet är begränsat 2 sorters glömska: Ny information & självmant Ny info på skärmen stör Avsaknad av info på skärmen kräver memorerande/ repeterande vilket tär på kognitiva resurser -> Meningsfull gruppering, chunkning -> Parallell/sekvensiell visning? 33 34 Inloggning - begränsningar Korttidsminne - relevans OCR-nummer på Postgiro 6798677200108170001 679 867 720 010 817 000 1 Lösenord Exempelvis arbetsförmedlingen gav lösenord på en sida och sedan skulle man använda det på en annan 35 36 6

Långtidsminne Organiserat dock tvistar man om hur! Obegränsat Bygger mer på mening, än information Kopplingarna antas tyna bort, inte minnet Långtidsminne - relevans Begrepp som användaren förstår Teknisk jargong och användarspråk Relationer mellan begrepp Läkare och sjuksköterska går fortare att koppla än läkare och cykel Vilka associationer ett begrepp ger upphov till Erfarenheter och abstraktkunskap 37 38 Senaste gången datorn försattes i viloläge slutade den att svara. Vill du förhindra att datorn i fortsättningen försätts i viloläge? Ja Nej 39 40 Ineffektiv struktur När man försöker spara ett tomt dokument! Var ändrar man alarm? 41 42 7

Mentala modeller Sammansatta mentala föreställningar och förväntningar på hur något eller någon fungerar Föreställningen att om man trycker flera gånger på knappen vid ett övergångställe / eller hiss/ för att den ska komma fortare Höger termostaten för att snabbare få varmt 43 44 Beteendevetenskapliga metoder Observation (tänka högt, loggning mfl) Samla åsikter (intervju, enkät, dagbok, fokusgrupper) Experiment Deltagande och etnografiska metoder Samarbetsmetoder Heuristisk utvärdering Prediktiva utvärderingar. Tex kognitiv genomgång. Att tänka på! Slutenhet att avsluta alla former av interaktion, meddela när uppgiften är klar Konsekvens rutiner bör vara dem samma, begrepp bör vara användarens Visuellastöd visuellt kan stödja ögats rörelse, vara relaterade till världen, visa pågående process Ljudstöd ljud kan uppmärksammas snabbt 45 46 Nästa gång Nils-Erik Gustafsson kommer berätta om sina erfarenheter som interaktionsdesigner och diskutera interaktionslösningar 47 8