PADIMA Policies Against Depopulation In Mountain Areas En ljusare framtid för ungdomar I fjällområden Denna broschyr lägger fram ett antal strategier för att öka fjällområdens dragningskraft på ungdomar. Vi kartlägger viktiga aktiviteter inom utbildning, territoriell marknadsföring och ekonomisk diversifiering. PADIMA projektet delfinansieras av: 1
Denna broschyr erbjuder allmänna råd om hur man kan skapa bättre förutsättningar för ungdomar att bo kvar i fjällområden, att lockas tillbaka efter avslutade studier och/eller att ungdomar som inte har sina rötter i fjällområden lockas att bosätta sig där. (Med ungdomar menar vi här åldrarna 14-30 år). Broschyren riktar sig till: Förtroendevalda på lokal, regional och riksnivå Andra intressenter som samhällsplanerare och policymakare Innehåll: Är fjällområden attraktiva för ungdomar? 3 Vad behöver göras? 4 Ett diversifierat utbildningsutbud 5 Marknadsför regionen på ett positivt sätt! 10 Mer entreprenörskap och diversifiering av den lokala ekonomin 14 Picture: Liv Wilson, Norway 2
Är fjällområden attraktiva för ungdomar? År 2010, bodde 17 % av Europas befolkning i fjällområden, totalt ca 188 miljoner människor. Vid jämförelser av åldersstrukturen i 7 fjällområden (se kartan intill) ser man att andelen ungdomar i de flesta fjällområden är lägre än genomsnittet i regionen eller landet. Vi ville ta reda på om dessa ungdomar vill bo kvar (eller flytta tillbaka efter avslutade studier). Ca 1000 ungdomar i åldern 14-19 år har intervjuats i de 7 aktuella områden under första halvåret 2010. Det visade sig att ungdomar är ganska positiva till att bo och arbeta i fjällområden. 3
Vad behöver göras? De huvudsakliga skälen är att man vill bo I en vacker miljö, omgiven av släkt och vänner. Men p g a avståndet till skolor och högskolor eller avsaknaden av ett diversifierat lokalt och regionalt utbildningsutbud, väljer manga att flytta hemifrån redan i 14-16-års åldern. Ungdomar, särskilt unga kvinnor, är den kategorin som oftast flyttar ifrån fjällområden. Nu krävs handling! Några regioner i Europa har redan tagit steg som har gett positiva resultat! I korthet rekommenderar vi varje region att överväga följande strategiska målsättningar för ungdomar: - undvika ungdomars selektiva utflyttning - erbjuda efterfrågade lokala utbildningsmöjligheter så att ungdomarna inte behöver flytta för att studera - säkerställa att ungdomar är medvetna om karriärmöjligheterna som området erbjuder, så att de återvänder efter studier på annan ort - använd utbildningssystemet som ett verktyg för att förbereda ungdomar för att delta i och utveckla den lokala ekonomin - marknadsför livskvalité som en anledning att bo i fjällområden - försök att locka studenter från andra områden som potentiella inflyttare. 4
Ett mera diversifierat utbildningsutbud Tror ni att utbildningsutbudet i er region är tillräckligt diversifierat? Motsvarar det förväntningarna hos dagens ungdomar? Eller arbetsgivarnas behov av kompetens? I de 7 områden vi studerat brukar utbudet vara alltför allmänt, alternativt för inriktat mot traditionella fjäll sektorer såsom jord- och skogsbruk, turism och industri, medan ungdomar idag visar större intresse för moderna sektorer som IT och tjänstesektorn. Företag inom dessa moderna sektorer i fjällområden har svårigheter att rekrytera duktigt folk. Om detta är fallet i er region är det dags att handla! Diversifiera utbudet av allmän och yrkesutbildning med ett större antal specialiseringar som bättre motsvarar ungdomars förväntningar "Omlokalisera" högskolefilialer eller -utbildningar till landsbygd och fjällområden Använd IT tekniken för att erbjuda tillgång till vissa kurser på distans och uppmuntra ungdomar att starta egna företag Anpassa utbildningsutbudet till arbetskraftsbehovet hos lokala arbetsgivare och till regional särdrag. 5
Hur gör man i praktiken? Ett större utbud av specialiseringar som motsvarar ungdomars förväntningar Skolor, högskolor och utbildningscentra i fjällområden bör leverera utbildning inom betydligt fler sektorer, för att erbjuda lokala utbildnings - och arbetsmöjligheter till ungdomar som idag flyttar ut. Provinsen Teruel i Spanien är ledande på detta område, och har utvecklat ett antal utbildningsinitiativ. Här kan nämnas kurser som skapats inom bilvård, el, management och data på gymnasieskolan Southern Aragon. Dessa är mycket intressanta för ungdomarna och ger lokala arbetsmöjligheter. Mer info: PADIMA: Good Practice (GP) 1, Work Package (WP)1 6
Flera högskolefilaler och utbildningar till landsbygd och fjällområden! Universiteten tycks bli alltmer koncentrerade till befolkningscentra och erbjuda utbildningar utan lokal förankring. Motsatsen måste till för att öka fjällområdens dragningskraft: öppna och utveckla akademiska centra som arbetar i samklang med realiteter och särdrag i fjällvärldens miljö och ekonomi. Som exempel, i Teruel provins, har man startat en utbildning för unga konservatorer som arbetar direkt med paleontologiska uppgifter på plats. Mer info: PADIMA, Good Practice 5, WP1. Hedmarks fylke i Norge har utvecklat ett antal högre utbildningar inom olika områden (teknik, natur- och kulturturism, juridik, finans) och även med inriktning, vård, omsorg och kreativ IT-användning i förskolan. Plats: små fjällkommuner i Hedmarks och Sør-Trøndelags fylken (Fjellregionen): Tynset, Røros och Trøndelag (PADIMA GP 38 WP1). 7
Erbjud ett stort urval av kurser via distansutbildning! IT har stora möjligheter att krympa avståndet mellan potentiella studenter, lärare och kursinnehåll. Detta är ytterst viktigt inom utbildningsväsendet och för att skapa nya företag. I 2002 började Högskolan Dalarna att erbjuda distansutbildningar för Dalarnas invånare, med den uttalade målsättningen att erbjuda lärande utan att behöva lämna sin sociala miljö. Den blygsamma början med 5 kurser och sjuksköterskeprogrammet har utvecklats till normalläge på Högskolan Dalarna: samtliga utbildningar som inte kräver praktiska övningar i klassrummet (inklusive vård- och omsorgsprogrammen) erbjuds idag webbaserat. Deltagarna kommer från 62 länder. Mer info: PADIMA, Good Practice 21 WP1 8
Känner ni att det behövs bättre matchning mellan de lediga jobben och utbildningsutbudet? I våra aktuella områden har vi sett att ungdomar ofta har en felaktig bild av vissa sektorer och bristande information om arbetsmöjligheterna i sin region. Det behövs bättre kontakt mellan näringslivets behov och utbildningssektorn samt mellan näringslivet och skolan. Flera projektpartners har agerat i denna fråga på ett inspirerande sätt! Picture: MONTALBÁN training center (TERUEL) I fallet Buskeruds fylke byggde man en gemensam plattform för träföretagen och skolelever (GP 33 WP1): träindustrins representanter har presenterat sina yrken och skapat intresse för branschen genom att låta eleverna rita och bygga sina egna små möbler. Denna praktiska övning lockade 30 ansökningar till praktikplatser och anställningar från elever som tidigare inte funderat på att söka sig till jobb inom trä och hantverk. Träffarna har upprepats flera gånger och initiativet har väckt intresse hos flera områden i PADIMA projektet (Turin-provinsen, UCCIMAC, Dalarna och ERSAF). 9
Marknadsför regionen på ett positivt sätt! Förutom förbättringar i utbildningsutbudet, måste regionen även kunna kommunicera positiva budskap till ungdomar för att de ska stanna kvar i eller flytta till området. De måste vara stolta over sitt ursprung och/eller övertygade om att det finns möjligheter som väntar. De måste få lämpliga riktade budskap! För att nå detta mål tror vi att följande nyckelfaktorer är ytterst viktiga: Höja ungdomars medvetenhet om utbildnings- och karriärmöjligheter inom området Förbättra och marknadsföra faktorer inom livskvalité som är viktiga för ungdomar Framhäva det positiva som människor från regionen har åstadkommit: låt ungdomarna känna stolthet över sin region! 10
Hur göra i praktiken? Redan under skoltiden, se till att elever är informerade om arbetsmöjligheterna i regionen och om näringslivets behov. Detta har gjorts framgångsrikt i Hedmark, där den regionala organisationen för ungt företagande (Ungt Entreprenørskap) skapat nätverk mellan gymnasieelever och regionala företag för att informera om regionens arbetsmöjligheter. Som unga vuxna har de då god kunskap om sin regionala arbetsmarknad. Mera info: PADIMA GP 37 WP1. Picture: MaterialBanken, Norway Informera om fördelarna och särdragen med den utbildning som ges lokalt. Detta är en del av Region Dalarnas territoriella marknadsföringsstrategi där Varumärket Dalarna omfattar även ett program särskilt riktat till ungdomar Kontakt 3 som belyste bl a utbildningsutbudet i de olika kommunerna. Mera info: PADIMA GP8 WP2.. 11
Lite mera fritid och kultur... Ungdomar i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet har en bred kulturell horisont och är troliga utflyttare om utbudet av kulturella aktiviteter är för smalt. Därför bör lokala och regionala institutioner utveckla ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, såväl inom kultur som inom idrott. Detta kan bl a uppnås genom bättre samordning av aktörerna som organiserar kulturaktiviteter. PADIMA seminar on territorial marketing, Trysill, Norway I Buskeruds fylke bestämde sig 3 fjällkommuner att lägga samman samtliga kulturaktiviteter och institutioner för att kunna utveckla nya aktiviteter: det gemensamma museet konsoliderades, en marknadsföringskampanj använde ett nytt varumärke Konstnärsdalen och flera kurser erbjöds för kulturarrangörer (GP 25 WP2). 12
och lokala ambassadörer! Tänker ni på ungdomarna som redan bor i regionen för era marknadsföringskampanjer? Vi tror att det finns outnyttjad potential lokalt och regionalt för att hitta lyckade regionala ambassadörer och att lyfta ungdomars tro på att kunna ha ett bra liv I fjällområden. Vårt exempel kommer från Hedmarks fylke (GP4, WP2) där regionala myndigheter använt framgångsrika unga företagare i sin marknadsföringskampanj lokala hjältar som inspiration för nyinflyttade och för att påvisa områdets dynamiska möjligheter. Budskapet var: I vår region är hjältarna de som skapar jobb! 13
Mer entreprenörskap och diversifiering av den lokala ekonomin. Sist men inte minst behöver ungdomar hitta arbete för att kunna bo kvar i fjällområden. Endast en liten majoritet av intervjuade ungdomar är optimistiska om jobbmöjligheterna efter gymnasiet. De betraktar inte turism eller den klassiska industrin som sektorerna som erbjuder de flesta möjligheterna och önskar hellre ett bredare utbud. Hur kan man då sörja för ungdomars integrering i den lokala ekonomin? Underlätta rekryteringen av ungdomar i det lokala näringslivet Sörja för ungdomars skapandelust, uppmuntra entreprenörskap och förenkla processen vid företagsetablering 14
Hur gör vi i praktiken? Rekrytering underlättas avsevärt om det lokala utbildningsutbudet matchas mot näringslivets behov. Dessutom kan ytterligare åtgärder vara bra, t ex utvecklingen av en komplett och lättillgänglig plattform med lediga platser. Företagen bör involveras så att de enkelt kan annonsera sina vakanser. Region Dalarna etablerade 2009 en regional plattform för samverkan mellan utbildningsanordnare, företag och arbetsmarknadens parter för att förbättra matchningen mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov (good practice 23 WP1). Kompetensplattformen säkerställer att utbildningsanordnare levererar kurserna som de största arbetsgivarna behöver och undviker därmed regionala kompetensbrister. 15
Sörja för ungdomars skapandelust, uppmuntra entreprenörskap och förenkla processen vid företagsetablering. I Hedmark har SANN-modellen (Skola, Arbete, Näringsliv, Nyskapande) (GP39 WP1) utvecklats av fylket och Koppang gymnasieskola. Den fokuserar på att ge första-års elever tillfälle till reflektion och skapa egna produkter i en arbetsplatsrelaterad situation, inte enbart på skolbänken. Elever får kortare praktikperioder med ett uttalat innovationsmål. Programmet har funnits sedan 2002 och har lyckats öka elevernas och lärarnas engagemang med 200% samtidigt som elevernas självförtroende och kompetens har förbättrats. 660 kw machines, San Just wind energy parc, Teruel, Spain, 16
Mer information Vidare information kan du hitta på www.padima.org tillsammans med projektets slutrapport Strategies to increase the attractiveness of mountain areas: how to approach depopulation in an integrated manner? Denna broschyr är en sammanfattning av slutrapporten. Vi tillhandahåller även broschyrerna: Att öka fjällområdens dragningskraft på människor i arbetsför ålder Att öka fjällområdens dragningskraft på pensionärer Broschyrens innehåll arbetades fram under INTERREG IVC projektet PADIMA (Policies Against Depopulation In Mountain Areas). Layout: Emmanuelle Picaud, Ancuta Pasca@euromontana.org 17
Contact: Ancuta Pasca Communication Officer Euromontana 2, Place du Champ de Mars 1050 Brussels Tel: +32 2 280 42 83 Email: padima@euromontana.org Åsikterna som kommer till uttryck här är författarnas egna och reflekterar inte nödvändigtvis EU-programmens hållning. 18