Miljökonsekvensbeskrivning. Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog - Verksmon, 130 kv ledning

Miljökonsekvensbeskrivning Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog - Verksmon, 130 kv ledning

Innehåll 1. Bakgrund... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Avgränsning... 4 1.4 Metod... 4 2. Tillståndsprocessen... 5 2.1 Planeringsprocess... 5 3.1 Tillstånd... 5 3.2 Samråd och Information... 7 3. Övergripande förutsättningar... 3.1 Miljömål... 3.2 Jämtkrafts miljöpolicy... 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden... 9 4. Teknik... 10 4.1 Tekniska förutsättningar... 10 4.2 Ledningens tekniska utförande... 10 4.3 Markbehov... 10 4.4 Säkerhet... 11 5. Elektromagnetiska fält och ljud... 12 5.1 Magnetfält för aktuell ledning... 12 5.2 Ljudeffekter... 12 6. Alternativ... 14 6.1 Nollalternativet... 14 6.2 Markkabel... 14 6.4 Alternativt tekniskt utförande... 14 6.5 Alternativa sträckningar... 14 6.6 Jämförelse och motiv till val av stråk... 15 7. Miljökonsekvenser... 16 7.1 Landskap och markanvändning... 16 7.2 Naturvärden... 16 7.3 Fågelliv... 17 7.4 Forn-och kulturlämningar... 1 7.5 Rekreation och friluftsliv... 1 7.6 Rennäring... 19 7.7 Bebyggelse och boendemiljö... 19 7. Planer och infrastruktur... 20

7.9 Samlad bedömning... 20. Störningar och skador under byggtiden... 21.1 Buller... 21.2 Transporter... 21 9. Framtida drift och underhåll... 23 9.1 Ledningsunderhåll... 23 9.2 Skogligt underhåll... 23 10. Bilageförteckning... 25 11. Referenser... 26 Jämtkraft Elnät AB 3 Samrådsunderlag

1. Bakgrund 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon, Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund för industrikrävande verksamhet planerad i området Verksmon. I dagsläget finns en 130 kv kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla överföringskapaciteten med en ny 130 kv kraftledning mellan Midskog och Östersund. 1.2 Syfte Syftet med kraftledningen är att framtidssäkra strömförsörjningen i Östersund. 1.3 Avgränsning I denna MKB detaljstuderas och beskrivs den ledningssträckning som är planerad mellan Midskog och Verksmon, Östersund. För intressen som inte blir påverkade, eller där påverkan inte går att förutse, ges ingen konsekvensbeskrivning. 1.4 Metod Jämtkraft Elnät har en utarbetat metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Vid byggnation av en kraftledning som kräver en helt ny ledningsgata definieras ett antal tänkbara stråk med vilka Jämtkraft Elnät AB går till samråd för att besluta vilket alternativ utredningen ska gå vidare med. Beslutet väger olika intressen som identifierats under samrådsprocessen och syftet är att finna det alternativ som ger minst negativ påverkan. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda har samlats in. Större delen av området som berörs är skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag, så har det bäst lämpade alternativet valts. För sträckningen upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan för vald sträckning och den lämnas tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen in till Energimarknadsinspektionen. Jämtkraft Elnät AB 4 Samrådsunderlag

2. Tillståndsprocessen 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen integreras med den övriga planeringsprocessen och genom detta kan konflikter mellan olika intressen tidigt upptäckas, vilket medför en ökad möjlighet till miljöanpassade lösningar. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för vilka typer av anpassningar som ska ske inom projektet. MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, i andra hand för allmänheten. Samråd inför upprättandet av MKB:n har skett under perioden april-maj 2015. 3.1 Tillstånd 2.1.1 Koncession För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Jämtkraft Elnät ansöker om nätkoncession för att bygga den ledning som ska säkra den framtida elförsörjningen i Östersund. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller tillsvidare. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) på samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 3.1.1 Särskilt berörda lagar och föreskrifter Ellagen (1997:57) Bestämmelser om nätkoncession. Elförordningen (1994:1250) Hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) Regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (SFS 199:0) Jämtkraft Elnät AB 5 Samrådsunderlag

I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs dessa kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKBn redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Avaliable Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar Jämtkraft Elnät AB tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid byggnation och underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid byggnation, underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna och arbetar efter att minimera resursförbrukning. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Jämtkraft anser att sådana platser valts som medför minsta intrång och olägenhet. Jämtkraft har även prövat olika alternativ, där det bäst lämpade alternativet valts. 7 Skälighetsregeln Jämtkraft Elnät AB 6 Samrådsunderlag

Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraftledningen innebär viktiga samhällsekonomiska vinster. MKB:n redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på hälsa och miljö. Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. Övriga delar av Miljöbalken (199:0) som berörs är: Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar Kap 7. 27-29. Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex intrång i Natura 2000). Kap 11 9 Anmälan om vattenverksamhet Ledningsrättslagen (1973:1144) För att få börja byggnationen av ledningen krävs det, förutom koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal med fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. 3.2 Samråd och Information Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Underlag för samråd innehållande en beskrivning av verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan har skickats till berörda sektorsmyndigheter, organisationer, markägare samt samebyar vilka givits möjlighet till att yttra sig angående den planerade kraftledningen. För andra intressenter finns möjlighet att ta del av samrådsmaterialet från kontaktperson på Jämtkraft Elnät AB. Projektet har även kungjorts i tidningsannonser tillsammans med en inbjudan till samrådsmöten. Information gällande projektet finns även publicerat på jamtkraft.se/midskog-verksmon. Samråd har genomförts med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. Synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande (Se Bilaga 5). 2.4 Tidplan Koncessionsansökan Juni 2015 Koncession klar December 2015 Jämtkraft Elnät AB 7 Samrådsunderlag

3. Övergripande förutsättningar 3.1 Miljömål 3.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I projektet kommer åtta av de nationella miljömålen att beröras 1. Begränsad miljöpåverkan 6. Säker strålmiljö.. Levande sjöar och vattendrag 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-och djurliv. Vid planeringen av aktuell ledning eftersträvas minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Jämtlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med myndigheter, organisationer och andra aktörer i regionen. Länsmålen är en anpassning av de nationella miljömålen för att de ska kunna appliceras på situationen i länet. 3.2 Jämtkrafts miljöpolicy Jämtkraft förädlar naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Följande punkter är vägledande för Jämtkrafts miljöarbete: Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi. Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav. Jämtkraft Elnät AB Samrådsunderlag

Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer och entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden 3.3.1 Natura 2000 EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EUs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap 2 a Miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000-området. Av betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad, utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000-området. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet Miljöbalken. Inom utbredningsområdet finns inget Natura 2000. 3.3.2 Riksintresse Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken, till exempel kommunikationsleder och tvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser och ett område som utpekas får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som det i det aktuella fallet är viktigast att ta hänsyn till, eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Ett område av riksintresse för rennäringen berörs, vilket beskrivs närmare i 7.6 Rennäring. Området är även influensområde för riksintresset för civil luftfart med hänsyn till flyghinder. Jämtkraft Elnät AB 9 Samrådsunderlag

4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den nya 130 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät AB planerar för ska anslutas i Midskog stamstation. Kraftledningen följer befintlig ledningsgata för att sedan anslutas till Verksmon fördelningsstation. Kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationen ägs och drivs av Jämtkraft Elnät. 4.2 Ledningens tekniska utförande Den nya kraftledningen planeras som luftledning. Det finns flera olika faktorer som innebär fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har istället en större total miljöpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs vädersäkrade vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Byggnationen av en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet. Ledningen kommer även förses med topplina, vilken minskar risken för strömavbrott och mekaniska skador på ledningen. Generellt för stolparna är att de är cirka 12-1 meter höga och medelavståndet mellan stolpplatserna är 160 meter, men då miljöhänsyn kommer att tas genom bland stolpplacering kan höjden på stolparna bli högre för att möjliggöra ett längre avstånd mellan stolpplatserna. Avståndet mellan respektive stolpar i varje stolppar är 4 meter. Ledningens fasavstånd är 4 meter, vilket betyder att hela ledningen är meter bred. Ledningsgatan för en enkel ledning med portalstolpar är 40 meter. 4.3 Markbehov Området som en kraftledning står i kallas ledningsgata, vilken är vanligtvis 40 meter. Den aktuella ledningen byggs dock parallellt med den befintliga kraftledningen vilket innebär en ledningsgata på cirka 60 meter. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Jämtkraft Elnät AB 10 Samrådsunderlag

4.4 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:57), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2004:1). Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd längs hela sträckningen, vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Jämtkraft Elnät AB 11 Samrådsunderlag

5. Elektromagnetiska fält och ljud Elektromagnetiska fält (EMF) är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring en kraftledning uppstår både ett elektrisk och magnetiskt fält. Spänningsskillnaden mellan mark och fasledare ger upphov till det elektriska fältet och strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Den elektromagnetiska fältstyrkan vid marknivå beror främst på avståndet till ledningen, fasernas placering samt belastningsströmmen. Både elektriska och magnetiska fält avtar snabbt med ökat avstånd från ledningen. Forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät ställer sig bakom denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av de nya ledningarna. 5.1 Magnetfält för aktuell ledning Magnetfältsberäkningar har utförts för att utreda dess styrka kring den aktuella ledningen. Resultatet visar att magnetfältet är under 0.4 µt inom 40 27-40 meter, inom vilket område ingen bebyggelse hamnar. Ledningskonfiguration Last (MW) Max fält (µt) Avstånd till 0.4 µt (m) 130 kv portalstolpe ensam 110 12,55 40 130 kv portalstolpe parallell 55+55 7,29 30 130 kv enkelstolpe parallell 110 5,0 27 130 kv enkelstolpe ensam 55+55,31 +36 till höger,-34 till vänster 5.2 Ljudeffekter Ljudet från en 130 kv-ledning är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på 400 kv spänningsnivå. Ljudeffekter av koronaurladdningar i detta projekt bedöms därför vara försumbara. Ljudeffekter kan uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 db(a). Då varken ledning eller fördelningsstation kommer i omedelbar närhet av bebyggelse kan ljudpåverkan anses som försumbar. Jämtkraft Elnät AB 12 Samrådsunderlag

5.2.1 Ljudeffekter för den aktuella ledningen Den aktuella ledningen är 130 kv och byggs parallellt med en befintlig 130 kv kraftledningen. De ljudeffekter som alstras anses försumbara och ingen påvekran kommer ske på boendemiljö gällande ljudeffekter. Jämtkraft Elnät AB 13 Samrådsunderlag

6. Alternativ 6.1 Nollalternativet I en MKB ska konsekvenser av föreslagna åtgärder jämföras med konsekvenserna av att de inte utförs. Därför introduceras ett nollalternativ som här beskriver det scenario som infaller om den planerade 130 kv ledningen inte byggs. Syftet med kraftledningen är att framtidssäkra elförsörjningen i området. Ett nollalternativ skulle innebära att elförsörjningen för kommande industrietableringar inte är säkrad. 6.2 Markkabel Den planerade kraftledningen kommer att utformas som en luftledning med stolpar av trä, komposit eller träliknande material. Ledningar kan även läggas som kabel och grävas ner, som så kallad markförlagd kabel. Ofta förespråkas den utformningen på grund av att ledningen inte syns eller upplevs som ett intrång, samt att den är mindre känslig för yttre påverkan som nedfallande träd och liknande. Kabel som grävs ner kräver precis som luftledningar en avverkad ledningsgata, men den är betydligt smalare och därmed blir påverkan på landskapsbilden mindre. Konsekvenser för areella näringar som jord- och skogsbruk blir då också mindre påtagliga liksom negativ påverkan på friluftslivet och vissa naturvärden, framför allt fåglar. Markförlagd kabel har dock även nackdelar. De är betydligt dyrare att lägga än att uppföra en luftledning, och att gräva ner dem innebär ett avsevärt större markingrepp. Våtmarker och vatten som är känsliga för den typen av ingrepp kan påverkas påtagligt vid schaktarbeten genom att de hydrologiska förhållandena förändras lokalt med stor grumlighet och förändrade strandzoner som följd. Även ur drift- och underhållssynpunkt finns vissa nackdelar med markförlagda kablar då det är svårt och tidskrävande att inspektera dessa samt lokalisera och åtgärda eventuella fel. Vid framtida uppgraderingar om behov av ökad överföringskapacitet uppstår är detta betydligt svårare att åtgärda om ledningarna är utformade som markkabel istället för luftledning. Markförlagda kablar används främst inom lokala nät med lägre spänningar. Inom de regionala näten med högre spänningsnivåer överväger luftledningarnas tekniska och ekonomiska fördelar. 6.4 Alternativt tekniskt utförande Luftledningar kan även byggas som enkelstolpar, istället för portalstolpar, där fasplaceringen då är vertikal. Dessa ledningar byggs av kompositstolpar alternativt stål. 6.5 Alternativa sträckningar En alternativ sträckning, Alternativ 2, för en anslutning mellan Midskog och Verksmon har untretts. Den planerade 130 kv-kraftledningen följer i Alternativ 2 befintlig 400 kvkraftledning från Midskog till väg 7. Alternativ 2 följer därefter väg 7 till största del av sträckan fram till Verksmon. Natur-och kulturvärdena för Alternativ 2 har inventerats genom en Jämtkraft Elnät AB 14 Samrådsunderlag

skrivbordstudie (Se Bilaga 1) Utifrån samråd och inventeringar har en stråkutvärderings gjorts (Se Bilaga 4) 6.6 Jämförelse och motiv till val av stråk Utvärderingstabell Parameter Alt 1 Norra Alt 1 Södra Alt 2 Boende Markägare Naturvärden Inga boende inom 400 m En markägare förespråkar breddning åt norr. De flesta naturvärden berörs båda stråkvalen norr och söder i Alternativ 1. På den norra sidan berörs dock även ett naturvårdsavtal. Inga boende inom 400 m Två markägare förespråkar breddning åt söder. De flesta naturvärden berörs båda stråkvalen. Reservatbildare informerade om att det finns gott om döda träd på Bringåsflon söder om Bringåsen. Här är önskvärt att lämna så mycket döda träd som möjligt. Hela myren hyser höga naturvärden. Ingen ny ledningsgata Inga boenden inom 200 m En markägare förespråkar alternativ 2. Övriga alternativ 1. Alternativ 2 består av likvärdiga naturvärden som Alternativ 1. Rennäring Ingen ny ledningsgata Ny ledningsgata Fågelliv Fågellivet berörs på Fågellivet berörs på Fågellivet anses likvärdigt som för samma sätt oavsett samma sätt oavsett Alternativ 1, dock bedöms stråkval om norra om norra eller södra påverkan en aning högre då eller södra sidan sidan väljs. Alternativ 2 innebär att en väljs. kraftledning byggs på ny plats. Forn-och Ingen av de berörda Ingen av de berörda Ingen av de berörda kulturlämningar fornlämningarna fornlämningarna fornlämningarna bedöms hindra bedöms hindra en bedöms hindra en den planerade ledningen. Detta breddning. Det breddning. Det alternativ påverkar lämningar. återfinns tio återfinns tio kulturhistoriska kulturhistoriska lämningar. lämningar. Landskap Landskapsbilden Landskapsbilden Landskapsbilden påverkas i större påverkas på samma påverkas på samma utsträckning än Alternativ 1 då sätt oavsett norra sätt oavsett norra detta innebär ett nytt område för eller södra sidan. eller södra sidan. kraftledning. Rekreation och Rekreation och Rekreation och Påverkar ett populärt friluftsliv friluftsliv påverkas på friluftsliv påverkas på sportfiskeområde förbi Ösjön. samma sätt oavsett samma sätt oavsett norra eller södra norra eller södra sidan. sidan. Markanvändning En väg som används En väg som används Kraftledningen bedöms inte till travhästar kan till travhästar måste påverka markanvändningen i behöva flyttas lite. flyttas området. Övriga parametrar Befintlig ledningsgata Befintlig ledningsgata Ej befintlig ledningsgata Poäng: 7 11 Jämtkraft Elnät AB 15 Samrådsunderlag

7. Miljökonsekvenser 7.1 Landskap och markanvändning 7.1.1 Beskrivning Landskapet kring utredningsområdet är skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Det dominerande trädslaget är gran och skogsmarken är starkt påverkat av det moderna skogsbruket vilket medför en mycket liten andel opåverkad skogsmark. I området kring byn Bringåsen finns odlingsmark och i byn Brana upprätthålls byns odlingsmark med slåtter. Terrängen växlar från flack skogsmark till mer kuperad mark närmare Midskogs kraftstation. Jordarten är kalkrik. Detta har sin grund i den Jämtländska kambrosiluren. Den kalkrika jorden påverkar växtsamhällena på marken, vilka består av mycket hög-och lågörter. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något fattigare och risvegetation dominerar. 7.1.2 Konsekvenser Kraftledningen kommer att ge upphov till påverkan på landskapsbilden och markanvändningen. Påverkan begränsas dock av att kraftledningen byggs i befintlig ledningsgata, vilken dock måste breddas från 40 meter till cirka 60 meter. En ledningsgata innebär även en viss typ av förändring i markanvändning då det tas upp yta i anspråk. Kantzonen i anslutning till ledningsgatan är ofta påverkade av ledningsskötsel. Utöver detta påverkas dock inte markanvändningen i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna på landskapsbilden samt markanvändningen som måttliga. 7.1.3 Åtgärder För att minimera påverkan på landskapsbilden och markanvändningen i området har hänsyn tagits i planerandet av ledningsdragningen genom att bygga i befintlig ledningsgata. Ledningsgatans bredd kommer att minimeras så långt det är möjligt utan att riskera att säkerhetsföreskrifter överskrid. 7.2 Naturvärden 7.2.1 Beskrivning Området är starkt präglat av modern skogsbruk och många skogsbestånd är avverkade, röj- eller gallringsskogar. Totalt har 21 naturvärdesobjekt identifierats i samband med inventering i fält längs sträckan. Av dessa bedömdes 11 objekt hysa höga naturvärden, klass 1, och 10 objekt bedömdes hysa naturvärden av klass 2. Tre nyckelbiotoper berörs av ledningen. Nyckelbiotopen bäckmiljö som återfinns längs sträckan är redan starkt påverkad av skogbruk och värdena i biotopen små. En nyckelbiotop, rikkärr med högra floravärden, återfinns söder om befintlig kraftledning. Nyckelbiotopen närmast Midskogs kraftstation har potential att utvecklas till en fin lövrik naturskogsartad biotop. Denna nyckelbiotop förekommer på båda sidorna om kraftledningen. Det finns ett naturvårdsavtal ca 14 meter söder om den befintliga kraftledningen. Området består av kalkbarrskog på frisk mark. Det finns rikligt med granlågor i olika nedbrytningsstadier samt hänglav. Drygt 60 meter norr om befintlig kraftledning nära Bringsåsen finns ett biotopsskyddsområde mer äldre naturskogsartade skogar. Denna naturskog har Jämtkraft Elnät AB 16 Samrådsunderlag

urskogskvaliteter och har rikligt med lågor och hänglav, främst garnlav., En del av detta område är även naturvårdsavtalsområde. Midskogs kraftstation är beläget i Indalsälven. Älven mynnar i Bottenhavet vid Sundsvallskusten. Ett antal mindre åar och bäckar korsar inventeringsområdet och rinner ut i Indalsälven. Kraftledningsgatan korsar Sännån som rinner från Sännsjön och norrut för att mynna ut i Indalsälven. Kraftledningen passerar även Gällerån som mynnar ut i Mosjön cirka 3 km från Bringåsen. Även ett antal mindre fiskförande vattendrag kommer att passeras. Alla bäckmiljöerna i utbredningsområdet är påverkade av dikning. Majoriteten av våtmarksområdena inom utredningsområdet har en gång varit dikade och dessa diken håller på att växa igen. 7.2.2 Konsekvenser En ledningsgata ger upphov till påverkan på naturmiljön då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre rustade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Dock gäller detta enbart en breddning av en befintlig ledningsgata Även hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkning för en kraftledningsgata vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. Vid val av sida för breddning av kraftledningsgata har hänsyn tagits till känsliga områden, dock kan ett områdes hydrologi påverkas även då kraftledningen inte passerar direkt genom det känsliga området. Under byggtiden kan störningar uppstå genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Det kan uppstå vissa körskador under avverkningen och vid byggnationen av ledningen. Sammantaget bedöms påverkan på naturvärdena som små. 7.2.3 Åtgärder Vid utvärderingen kring val av sida för breddning av kraftledningsgatan har hänsyn tagits till de olika skyddsvärden som påträffats under inventeringsarbetet. Stolpspannen kommer att anpassas så att stolpplacering i våtmarker kan undvikas så långt det är möjligt. För att undvika körsskador på våtmarker och fuktiga områden bör byggnation och underhåll ske på tjälad mark. Även tekniska hjälpmedel såsom temporära broar eller markförstärkare kan komma att användas. Körning ska inte ske i vattendrag och bäckpassager sker genom att lägga en trumma. Intill vattendrag lämnas en kantzon med yngre träd och buskar. En miljöåtgärdsplan kommer att upprättas för sträckan med mer detaljerade åtgärder för varje specifikt objekt. 7.3 Fågelliv 7.3.1 Beskrivning Ur fågelbiotopperspektiv finns det få skyddsvärda områden längs kraftledningssträckan. Kraftledningar medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan. Fågelinventeringen utförd i området visar att det finns få skyddsvärda fågelbiotoper eller enskilda fågelarter längs den kraftledningsgatan mellan Midskog och Östersund. Rödlistade arter observerade i område under inventering var Göktryta, Bivråk, Videsparv och Törnskata. Jämtkraft Elnät AB 17 Samrådsunderlag

7.3.2 Konsekvenser Kraftledningar medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan. Under byggtiden kan störningar förekomma i form av till exempel buller. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet som små. 7.3.3 Åtgärder För att minimera störningar på fågellivet undviks arbete under häckningstid i möjligaste mån. I identifierade fågelbiotoper skall björk-och dvärgbjörk sparras vid röjningsarbete i den mån det är möjligt. Det ska även sparas högstubbar, tjärstubbar och lägre torrfuror i största möjliga utsträckning. 7.4 Forn-och kulturlämningar 7.4.1 Beskrivning Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, lagen (19:950) om kulturminnen m.m. Om ledningsbyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan med stöd av kulturminneslagen besluta att en särskild arkeologisk utredning ska utföras för att fastställa om fasta fornlämningar kan komma att beröras av de planerade ledningarna. Fornlämningar benämnda som övrig kulturhistorisk lämning har inte något skydd som fornlämning enligt Kulturminneslagen. Dessa skyddas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket i korthet innebär att tilltänkta arbeten eller byggnationer ska planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Vid utförd inventering av sträckan registrerades 4 lämningar. Med tidigare registrerade lämningar är det lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2, fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 0:1, flottningsränna, Kyrkås 155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning). 7.4.2 Konsekvenser Inga stolpar kommer att placeras vid de platser där forn-och kulturlämningar påträffats. Konsekvenserna av kraftledningsbyggnationen för forn-och kulturlämningarna i området bedöms därför som små. 7.4.3 Åtgärder Stolpplacering kommer ske med hänsyn till de identifierade lämningarna i området. Detta innebär att inga stolpar kommer att placeras på platsen där lämningar påträffats. Samråd gällande stolpplacering, samt vid passager kommer att göras med Länsstyrelsen. Körning på fornlämningar undviks. Röjningsavfall får inte övertäcka identifierade fornlämning. 7.5 Rekreation och friluftsliv Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen. 7.5.1 Beskrivning I området närmast Verksmon finns skidspår som används frekvent året runt. Skogen har även rekreationsvärde för de boende. I området finns även en grusväg som används för att träna Jämtkraft Elnät AB 1 Samrådsunderlag

travhästar på. Här finns också Gräfsåsens skoterområde som fungerar som ett nav för skoterintresserade med samlingslokal, grillplatser, skoterstadion samt ett flertal skoterleder. 7.5.2 Konsekvenser En kraftledning innebär en visuell påverkan på området, vilket i sin tur medför en förändring i upplevelsen för den som besöker området i friluftslivs-och rekreationssyfte. Då kraftledningen byggs parallellt med befintlig kraftledning och kraftledningen inte hindrar de rekreations-och friluftsaktiviteter som bedrivs i området så bedöms konsekvenserna som små. 7.5.3 Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.6 Rennäring 7.6.1 Beskrivning Ett område av riksintresse för rennäringen berörs. Betesområden utgörs av de årtidsland som rennäringens livscykel bland annat bygger på. Även områden som uppfyller andra behov för renen är viktiga, t ex trivselområden, kalvningsland och hänglavs- områden. Inom detta område återfinns vinterland och förvinterland. Kraftledningsgatan passerar cirka 400 meter ifrån en uppsamlingsplats i Midskog och cirka 600 meter ifrån Sjörbodarna. Kraftledningsgatan passerar i kanten av ett trivselland, vilket är ett område inom årstidslanden, dit renarna naturligt söker sig för bete, skydd och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där. En flyttled passerar under kraftledningsgatan. Flyttlederna visar de flyttningar som företas med renhjordarna mellan olika betesområdevid de olika årstiderna. 7.6.2 Konsekvenser Kraftledningen bedöms inte påverka riksintresse för rennäringen då den byggs i befintlig ledningsgata och inte utgör någon ytterligare barriär för renarna. Vissa störningar kan uppstå under anläggningsarbetet bland annat genom buller, framförallt då avverkning sker vintertid då renar kan förekomma i området. 7.6.3 Åtgärder Innan byggnation påbörjas skall samebyn kontaktas och informeras om detta. Anläggningsarbetet förläggs med fördel mellan maj och oktober då renarna inte betar i området. I de fall detta inte är möjligt skall samebyn i god tid informeras om detta och Jämtkraft Elnät och samebyn kommer överens om åtgärder vid anläggningsfasen för att minimera påverkan på renarna. 7.7 Bebyggelse och boendemiljö Med bebyggelse avses sådana byggnader där man avser vistas en längre tid, såsom permanentbostäder, kontorslokaler, skolor, industribyggnader och fritidshus. 7.7.1 Beskrivning Närmsta bebyggelse är Bringåsen, som ligger drygt 400 meter från kraftledningsgatan på motsatt sida om väg 7. Jämtkraft Elnät AB 19 Samrådsunderlag

7.7.2 Konsekvenser Avståndet mellan bebyggelse och den planerade kraftledningen är så pass stor att inga konsekvenser för boendemiljön anses uppkomma, varken i form av ljudeffekter eller de elektromagnetiska fält som alstras. Under anläggningstiden kan buller förekomma. Dock är avståndet till närmsta bebyggelse så pass stort att detta enbart medför marginella konsekvenser. 7.7.3 Åtgärder Då konsekvenserna bedöms som små vidtas inga åtgärder. 7. Planer och infrastruktur 7..1 Beskrivning Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Östersunds kommun är antagen av kommunfullmäktige i juni 1991. I översiktsplanen 7 framhålls en utveckling av det aktuella området för verksamheten, Verksmon, som område för industri. Syftet med kraftledningen är att tillgodose det kommande behovet i området. 7..2 Konsekvenser Ledningen strider inte mot kommunens gällande översiktsplaner. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser på befintlig infrastruktur. 7..3 Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.9 Samlad bedömning Sammantaget bedöms ledningen ge upphov till små konsekvenser för miljön genom de åtgärder som ska vidtas. Ovan nämnda åtgärder för att minimera miljökonsekvenserna kommer att redovisas i detalj i den miljöåtgärdsplan som Jämtkraft Elnät har för avsikt att utarbeta för att undvika skador på kultur- och naturvärden. Miljöåtgärdsplanen kommer att till redovisas och godkännas av Länsstyrelsen innan byggskedet i projektet. Jämtkraft Elnät AB 20 Samrådsunderlag

. Störningar och skador under byggtiden Miljöpåverkan som kan uppstå under byggnadstiden är främst störningar genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Vissa körskador kan uppstå under avverkningen och vid byggnation av ledningen. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan uppstå initialt innan röjningsrester tas bort. Utöver det allmänna intrånget av tillfälliga anläggningsområden kommer störningar att uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon och eventuell helikoptertrafik som ger ett visst buller, vibrationer och en del luftföroreningar i form av dieselavgaser. Ledningsägaren ersätter de skador som ledningen orsakar på omgivningen. Skadorna kan vara antingen av tillfällig eller bestående natur. Tillfälliga skador uppkommer ofta i skog och mark, diken, stängsel eller på vägar med mera i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbeten av ledningar. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas. Projektören respektive entreprenören har att reglera och ersätta de tillfälliga skadorna, Jämtkraft är dock ytterst ansvarig. Efter att tillfälliga skador har åtgärdats eller ersatts, inhämtas normalt en nöjdförklaring från fastighetsägaren. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Bestående skador ska värderas vid den tidpunkt marken tas i anspråk för ledningen (värdetidpunkt). Intrånget kommer att värderas och ersättningserbjudande kommer att presenteras för respektive fastighetsägare. Om en frivillig överenskommelse inte kan nås bestäms ersättningen för den bestående skadan av Lantmäterimyndigheten..1 Buller Under byggtiden uppstår buller från transporter vilket kan innebära störningar för boende, rennäringen och friluftslivet. Ljudet vid transporterna kommer att ledas/dämpas i olika grad beroende på landskapets karaktär. Hur ljudet uppfattas beror även på den bullerutsattes avstånd till bullerkällan. Byggtidens bullerpåverkan är tidsbegränsad och kommer att upphöra efter byggets avslutande. Oönskat ljud kan uppstå i samband med så kallade läckströmmar på isolatorer, vilket ger ifrån sig ett brus. Detta beskrivs närmare i stycket 5.2 Ljudeffekter..2 Transporter Under byggtiden nyttjas i möjligaste mån befintliga transportvägar och arbetet utförs under säsong med tjälad mark. I dagsläget finns ett antal vägar inom området. För resterande del av sträckan används i första hand bandfordon för transporter. För arbeten med fundament krävs schaktmaskiner. Förflyttning och transporter i ledningsgatan i samband med detta arbete kommer enligt plan att ske på tjälad mark. Passager över bäckar är särskilt känsliga. Om möjligt Jämtkraft Elnät AB 21 Samrådsunderlag

används befintliga broar alternativt läggs temporära anläggningar som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. Detta kommer att behandlas mer detaljerat i den Miljöåtgärdsplan som skall upprättas. Exakt placering av etableringsplatser för fordon, bodar med mera är inte fastställd. Upplag placeras på ett antal platser utmed ledningssträckningen. Till terrängfordon, skogsmaskiner och andra arbetsmaskiner ska miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor nyttjas. Miljöanpassade drivmedel skall användas. Motorsågar, röjsågar etcetera som används vid röjning ska köras på alkylatbensin och kedjeoljan ska vara biologiskt nedbrytbar. Entreprenören ska tillämpa Jämtkrafts miljökrav vid investeringsprojekt. Lagar, förordningar och föreskrifter på miljöområdet ska tillämpas. Entreprenören ska redovisa en miljöplan som innehåller en beskrivning av hur miljöarbetet kommer att bedrivas. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten vid områden med höga naturvärden. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt. Maskiner ska innehålla hydrauloljor som uppfyller miljökrav i svensk standard. Allt avfall som uppstår i samband med entreprenaden ska omhändertas så att det ger upphov till minsta möjliga miljöbelastning. Avfallet ska källsorteras i skälig omfattning för att möjliggöra för återanvändning, återvinning eller energiutvinning. Entreprenören ansvarar för att organisera avfallshanteringen om inte annat överenskommits liksom att farligt avfall hanteras och transporteras enligt gällande bestämmelser. Jämtkraft har tillåtelse att, i relevant omfattning, utföra miljörevision på verksamheten för att kontrollera så att uppställda krav efterlevs..2.1 Åtgärder Åtgärder redovisas i stycke 7 Miljökonsekvenser. Dessa åtgärder specificeras i en Miljöåtgärdsplan. Jämtkraft Elnät AB 22 Samrådsunderlag

9. Framtida drift och underhåll 9.1 Ledningsunderhåll Ledningen besiktas okulärt från helikopter en gång per år. Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäckts på ledningen vid besiktningen. 9.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådans snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, ska röjning av skogsgatan avbrytas. Fällning av farliga träd i sidoområden ska så långt som möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. 9.2.1 Intervall Röjning med tillhörande kantträdsavverknings ska i de flesta fall utgöras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma i närområdet (4,5 meter) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Året före röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna för röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Skogliga underhållsåtgärder utförs med följande intervaller: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningsbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År Röjning 9.2.2 Skogsgatan Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur-och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter borta. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. 9.2.3 Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas. Mätningen innebär att uppgift om volym och kvalitet för varje träd erhålls. Dessa uppgifter sammanställs och utifrån rådande prislistor erbjuds fastighetsägaren två alternativ: att sälja träden på rot eller att själv tillvarata de fällda träden. För träd som måste avverkas utanför den engångsersatta skogsgatan betalas för förtidig avverkning vilket är en ersättning för skillnaden mellan vad Jämtkraft Elnät AB 23 Samrådsunderlag

trädet kunnat utvecklas till om det fått stå tills att trädet blivit fullt utväxt och värdet vid avverkningen. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Fällning bör normalt utföras längs med skogsgatan och så att inte kvarstående träd onödigtvis skadas. 9.2.4 Odlingsavtal Odlingsavtal kan tecknas mellan ledningsägare och fastighetsägare om ledningshöjder med mera är tillfredställande. Vid nyanläggning av ledning utgår ersättning för skogsgatan i form av intrångsersättning och annan ersättning. Utgångspunkten för engångsersättningen är att all framtida skogsproduktion ersätts till fullo. Fastighetsägaren är alltså inte berättigad till ersättning för träd och buskar som växer i skogsgatan. Om fastighetsägaren trots de föreskrifter som gäller för ledningens säkerhet kan nyttja skogsgatan för produktion i någon form tillkommer värdet av denna produktion fastighetsägaren. För att vederbörlig hänsyn till odlingar i skogsgatan ska kunna tas vid röjning ska fastighetsägaren ingå skriftligt särskilt avtal med ledningsägaren. 9.2.5 Naturvårdshänsyn I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmän naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid och utan att ledningsägaren åsamkas kostnader för barkning när den kvarlämnade vegetationen måste tas ned. Även i bryn mot åker och annan öppen mark samt i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. I ledningsgatan kommer högstubbar att skapas och vissa fällda träd att lämnas på plats. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar och kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan kvarlämnas. Befintliga vägar används vid underhåll. Jämtkraft Elnät AB 24 Samrådsunderlag

10. Bilageförteckning 1 Naturvärdesinventering 1.1 Karta 2 Fågelinventering 3 Kulturinventering 4 Stråkvalsutredning 5 Samrådsredogörelse 6 Kartor 5.1 Samrådsmöten sammanställning 5.2 Samrådsyttrande sammanställning 5.3 Samrådsyttrande original 5.4 Inbjudan samråd sändlista 6 Översiktskarta 6.1 Inventeringar 6.2 Skyddsområden 6.3 Berörda fastigheter 6.4 Naturvärden Alternativ 2 6.5 Kulturvärden Alternativ 2 7 Magnetfältsutredning Jämtkraft Elnät AB 25 Samrådsunderlag

11. Referenser Litteratur Arbetsmiljöverket et.al Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält- en vägledning för beslutsfattare [WWW document] http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_477.pdf (2011-11-14) Kartor Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2014 Digital översiktskarta, Jämtlands län Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2014 Digital fastighetskarta, Jämtlands län Jämtkraft Elnät AB 26 Samrådsunderlag

Inventering och bedömning av naturvärden längs med planerad kraftledning mellan Midskogs kraftstation och transformatorstation vid Verksmons industriområde Östersund och Ragunda kommun, Jämtlands län

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Projektinformation Projektägare: Jämtkraft Elnät AB Besöksadress: Box 394 32 60 Östersund Webbplats: www.jamtkraft.se Kontaktperson: Ronny Asplund Telefon: 063-19 93 4 E-post: ronny.asplund@jamtkraft.se Konsult: Estemer Kontakt: Anna Westerlund Telefon: 070-243 16 99 E-post: anna@estemer.se Foton illustrationer och kartor: Lantmäteriet, Estemer 2

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Sammanfattning På uppdrag av Jämtkraft Elnät AB har en naturvärdesinventering utförts av område för ny kraftledningsetablering. Inventeringsområdet utgör en 40 m bred och ca 2 km lång zon mellan Midskogs kraftstation och Verksmons industri område Ragunda och Östersunds kommun, Jämtlands län. Inventeringen i fält utfördes under juni månad 2013. Utöver resultat från fältbesök innehåller denna rapport även en sammanställning av befintligt kunskapsunderlag om naturvärden i och kring det aktuella området. Resultaten från denna rapport kommer att utgöra grund för den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som krävs vid tillståndsprövning av ny kraftledning. De korridorer som utgör utredningsområdet går längs med befintlig 130 kv i öst västlig riktning från Midskogs kraftstation till Transformatorstation vid Verksmons industriområde. Landskapet domineras av flack skogsmark utan större arealer odlings- eller betesområden. De högsta naturvärdena finns koncentrerade till inventeringsområdets våtmarksområden. Det förekommer även ett antal skogliga nyckelbiotoper, ett biotopskydd samt ett naturvårdsavtal längs inventeringssträckningen. Vegetationen i utredningsområdet är mestadels frodig och består av bl.a. älgört, fräkenväxter, bredbladiga gräs, örter och starr. Skogen och markfloran inom större delen av inventeringsområdet är påverkad av den kalkrika marken som är vanlig kring Storsjön. Den ger upphov till s k kalkbarrskogar med sin kalkgynnad växtflora. Orkidéer som Jungfrumarie-nycklar och Guckusko förekommer på flera platser. Efter man passerat Sännån och österut avtar kalkmarken och marken blir mer näringsfattig. Här dominerar risvegetation. Området är starkt präglat av modernt skogsbruk och många skogsbestånd är avverkade, röj- eller gallringsskogar. Totalt har 21 naturvärdesobjekt identifieras läns med sträckningen. Av dessa bedömdes 11 objekt hysa höga naturvärden, klass 1 och 10 objekt bedömdes hysa naturvärden, klass 2. Tre nyckelbiotoper berörs av ledningen. Nyckelbiotopen bäckmiljö (c) är redan starkt påverkad av skogsbruk och värdena i biotopen små. De övriga nyckelbiotoperna bör helst undvika exploateras. Nyckelbiotopen närmast Midskogs kraftstation (k) har potential att utvecklas till en fin lövrik naturskogsratad biotop. Det biotopskydd samt det naturvårdsavtal som berörs skall samrådas med Länsstyrelsen före åtgärder vidtas. Biotopskyddet är skyddat enligt Miljöbalkens föreskrifter och åtgärder inom området kräver tillstånd. Vid anläggning av den ny ledningsgatan kommer ett antal fiskförande mindre och större vattendrag passeras. Dessa kommer påverkas negativt av avverkning och öppning av skogen. Alla bäckmiljöerna i utredningsområdet är påverkade av dikning liksom att de flesta våtmarksområdenen inom utredningsområdet en gång varit dikade många av dessa diken håller på att växa igen. Våtmarker med höga biologiska värden dvs VMI och Rikkärr klass ett och två bör undvika exploateras Generellt fragmenterar kraftledningsgator landskapet vilket påverkar spridningskänsliga arter negativt. Genom ett ökat ljusinsläpp påverkas även artsammansättningen. Arter som är generalister ökar medan störningskänsliga arter både får svårare att överleva och att etablera sig i ett fragmenterat landskap. Det finns också skogsområden där artrikedomen skulle kunna gynnas av en öppning och en kontinuerlig röjning i landskapet. Många växt- och djurarter som tillhör odlingslandskapet har kraftigt minskat i antal under det senaste seklet allt eftersom slåtter och bete upphört. En underhållen kraftledningsgata kan jämföras med brynet mellan skogen och odlingslandskapet. 3

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 1. Inledning Jämtkraft Elnät AB planerar att anlägga en kraftledning från Midskogs kraftstation i öster till Verksmons industriområde i väster, Östersunds kommun, Jämtlands län. Sträckan är ca 2 km. Ledningen planeras förläggas intill befintlig 130 kv ledning IL9S2. Som en del i den miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av ledningen har en naturvärdesinventering genomförts under juni månad 2013. Resultaten av inventeringen samt annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Att genomföra en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i planeringsprocessen innebär större möjligheter att utforma kraftledningsgatan utifrån de naturvärden som förekommer och därmed reducera den nya ledningens påverkan på känsliga naturmiljöer. Naturvärdesinventering Syftet med en naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det utredningsområde som är aktuellt för planerad ny kraftledningsgata. Naturinventeringen ska vara en utgångspunkt för fortsatt planering och projektering av den planerade ledningen. Karta 1. Översiktskarta med utredningsområdet, Midskogs kraftstation-verksmons industriområde, Östersunds kommun, Jämtlands län. 4

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 2. Metodik 2.1 Naturvärdesbedömning Syftet med inventeringen är att inom utredningsområdet redovisa alla objekt som hyser höga naturvärden. Dessa objekt bedöms i tre steg enligt nedanstående tabell; Klass Bedömning Förklaring 1 Höga naturvärden Opåverkade naturmiljöer med stort inslag av värdefulla strukturer och arter eller delvis påverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och arter. 2 Naturvärden Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, 3 Ordinärt Ordinära naturvärden eller låga naturvärden med starkt påverkad mark. Tabell 1. Bedömningsmetodik för inventeringsmodellen. Varje naturvärde som identifierats bedöms utifrån ovanstående klassificeringl. Grunden för bedömningsmetodiken i inventeringen bygger på inventeringsmetodik och grunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De bedömningsgrunder som används vid klassificeringen är; områdeshistorik, sällsynta arter, naturtyper och påverkansgrad. Storleken på naturvärdesobjektet vägs också in i bedömningen. Storlekens betydelse är dock olika beroende på typ av naturmiljö eller organism som påträffas. Resultatet av inventeringen betraktas även ur ett landskapsperspektiv. 2.2 Aktuell inventering Inventeringen omfattar fältdel samt sammanställning av relevant insamlat kunskapsunderlag. Utredningsområdet fältbesöktes under 5 dagar i juni 2013. Bedömningarna i rapporten grundar sig på erfarenheter från fältbesöken samt övrig kunskapssammanställning. Före fältinventeringen genomförs en fjärranalys av utredningsområdet. Områden med kända eller förväntade höga naturvärden identifieras, exempelvis gammal skog, våtmarker och vattenmiljöer. Vid inventeringen noteras trädartsföredelning för respektive område, uppskattad trädålder, typ av skogsmark och om det nyligen genomförts någon skoglig aktivitet inom området. Förutom ovanstående noteras även förekomst av död ved tillsammans med andra strukturer som skulle kunna tyda på förekomst av signal- och/eller rödlistade arter. 5

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Ledningsstäckningen fältbesöks i sin helhet men fokus på inventeringen är på de områden som identifierats att man kan förvänta sig finna högre naturvärden. Naturvärdesinventeringen inriktar sig mot ekologisk funktion, strukturer och element. Elementet indikerar en lång skogskontinuitet vilket är ett livskrav från många hotade arter. Vid inventeringen noteras fynd av arter upptagna på Artdatabankens rödlista eller signalartslistan. Eftersök av arter har lägre prioritet då artsökande är mycket tid- och resurskrävande. De bedömningar av naturvärden som rapporten redovisar innebär inte nått ställningstaganden om lämpligheten för en kraftledningslokalisering. Beslut om vilket ledningsalternativ man önska gå vidare med tar Jämtkraft Elnät AB i ett senare skede av processen. 3. Omgivande landskap 3.1 Lokalisering Inventeringsområdet är beläget i mellersta delen av Jämtlands län. Ledningen sträcker sig från Midskogs kraftstation, Ragunda kommun till Verksmons industriområde, Östersunds kommun. Ledningen är lokaliserad i nordöstlig-sydvästlig riktning längs med Jämtkrafts Elnät AB:s befintliga 130 kv ledning, IL9S2. Den planerade sträckningen berör två kommuner, Östersund och Ragunda kommun. 3.2 Landskapets karaktär Landskapet kring utredningsområdet är ett skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Dominerande trädslag är gran. Skogsmarken är starkt påverkad av modernt skogsbruk varför andelen skogsmark med opåverkad skog är mycket små. I inventeringsområdes närhet finns endast små arealen med brukad mark. I området kring byn Bringåsen uppodlas marken och i byn Brana upprätthålls byns odlingsmark med slåtter. Ledningen kan exponeras mot omgivande landskap vid passage över öppna partier, exempelvis vid vägar, sjöar, myrmarker och vattendrag. Terrängen växlar från flack skogsmark till mer kuperad mark närmare vid Midskogs kraftstation. Jordarten är kalkrik. Detta har sin grund i den Jämtlänska kambrosiluren. Den kalkrika jorden påverkar växtsamhällena på marken. Dessa består av mycket hög- och lågörter med höga krav på sin växtplats. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något fattigare, här dominerar risvegetationen. 3.2.1 Rikkärr Landskapet har många rikkärr, det vill säga mineralrika kärr med högt ph-värden. I rikkärren finns många rödlistade och utrotningshotade arter inom grupperna snäckor, kärlväxter och mossor. De flesta och största rikkärren i Sverige förekommer i Jämtlands län. Rikkärr återfinns främst i torvmarker med anknytning till kalkberggrund. Rikkärrens många arter är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av förändrad markanvändning, dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk. I rikkärren lever arter som under lång tid anpassat sig till de speciella förutsättningarna som rikkärren ger upphov till. Rikkärren är i allmänhet näringsfattiga vilket kan uppfattas som motsägelsefullt med tanke på de ofta innehåller höga koncentrationer av kalcium. De höga koncentrationerna av kalcium är en följd av närheten till kalkberggrund eller kalkrik morän med anslutning till rörligt källvatten. Att rikkärren är näringsfattiga förklaras med att kalcium tillsammans med vatten med ph >6,5 binder fosfat som då inte blir tillgängligt som näringsämne åt vegetationen. 6

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 3.2.2 Våtmarksinventering VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen; i norra Sverige större än 50 ha har flygbildstolkats och naturvärdesklassats. Objekt med stora naturvärden har även fältinventerats. Vid fältinventeringen klassificerade man våtmarkerna Klass 1-4, där klass1 har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2, är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Karta 2. Riksintresseområden för natur- och kulturvård samt skyddade naturområden i kring utredningsområdet. 7

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 3.3 Sjöar och vattendrag Midskogs kraftstation är beläget i Indalsälven. Älven mynnar i Bottenhavet vid Sundsvallskusten. Ett antal mindre åar och bäckar korsar inventeringsområdet och rinner ut i Indalsälven. Sännån rinner från Sännsjön och norrut, Gällerån ca 3 km öster som Bringåsen mynnar i Mosjön, Östersunds kommun. Ledningen passerar fyra större våtmarksområden; Brynjeflon, Storflon, Branaflon samt Sännsjömyren. Alla våtmarksområde genomkorsas av diken. I landskapet kring inventeringsområdet finns ett fåtal sjöar men ingen av dessa berörs direkt av ledningen. I stort sett alla sjöar har dock tillrinnande bäckar/diken påverkade av dikning. 3.4 Särskilt skyddsvärda områden Utspridda i landskapet finns även nyckelbiotoper, sumpskogar och andra mindre områden med höga naturvärden utpekade av länsstyrelser, skogsstyrelsen och större skogsbolag. Fler av nyckelbiotoperna inom inventeringsområdet är avsatta som kalkbarrskogar och rikkärr. Utredningsområdet berör och angränsar till skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper, ett biotopskyddat område, två naturvårdsavtalsområde samt ett antal klassade myrmarker. De större våtmarksområdena bedömts hysa höga naturvärden enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) samt rikkärrsinventeringen. Utredningsområdet berör endast ett riksintresseområden; Riksintresse för rennäringen. Här nedan listas de viktigaste natur, riksintressen samt andra utpekade naturområden inom de närmsta 3 kilometrarna från inventeringsområdet: Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturvård Riksintresse Rennäring Biotopskydd Svanatjärn Kyrkås- Lungre, Kyrkbyar i skogsbygden kring Storsjön Vinterbetesområde för Jiingevarie sameby Lungre 2012/66 Äldre naturskogsartade skogar Naturvårdsavtalsområde Lungre 2012/33 Naturskogsartade barrskog Lungre 1996/153 Naturskogartade barrskog Dessutom berörs ett 25-tal nyckelbiotoper Tabell 2. Natur-, kultur- och riksintresseområden inom 3 km radie från utredningsområdet.

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 4.Utredningsområde 4.1 Översiktlig beskrivning Inventeringsområdet utgör en ca 20 meter+20 meter bred zon på vardera sidan om befintlig 130 kv ledning som sträcker sig från Midskogs kraftstation i öster till Verksmons industriområde i väster. Hela sträckan är ca 2 km. Höjden över havet är ca 350 meter. Inventeringsområdet utgörs till stor del av brukad skogsmark och våtmarksområden. Hela landskapet är påtagligt påverkat av modernt skogsbruk. Många skogsbilvägar korsar genom området och de flesta vattendrag och våtmarker är dikade. Detta gör att få sumpskogar eller våtmarker är helt naturliga i sin struktur och hydrologi. Genom det moderna skogsbruket har få skogar obruten död-ved-kontinuitet eller naturligt successionsförlopp. De högsta naturvärdena inom inventeringsområdet är knutna till våtmarker samt till skogliga nyckelbiotoper och sumpskogshabitat. De naturskogar som förekommer inom inventeringsområdet är huvudsakligen av barrbland typ med både tall och gran ofta med inslag av björk. Kalkbarrskogar förekommer inom kambrosilurområdet. Dessa karaktäriseras av en rik markflora. Skogsmarksfloran har på många platser ett stort inslag av rikmarksarter och kalkgynnade arter. Typiska sådana skogsarter är; tvåblad, skogsnycklar, ormbär, vispstarr och blåsippa. De marksvampar som förekommer i kalkmarkskogar har ofta höga biologiska värden knutna till sig. Marksvampar är dock inte inventerade denna inventering. De kända naturvärden som finns inom inventeringsområdet är ett flertal nyckelbiotoper några av dem är skyddade genom naturvårdsavtal eller biotopskydd. Inga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs. Utredningsområdet korsar över åtta klassade våtmarksområden VMI och tio rikkärr. Av rikkärren är två är klassade tillhöra klass 1 och två i klass 2. Av VMI områdena är en klassad i klass 1 och tre i klass 2. 4.2 Höga naturvärden Nedan beskrivs de objekt bedömts hysa höga naturvärden i naturvärdesinventeringen. Områdena finns illustrerade på karta 2 och 3. 9

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Karta 3. Identifierade naturvärdesobjekt inom utredningsområdets västra del 10

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 4.2.1 Områden klassificerade i Naturvärdesklass 1 a. Lokal med guldvinge. Längs befintlig kraftledningsgata påträffades fjärilsarten violett guldvinge (Lycaena helle). Arten är rödlistad och starkt hotad. Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttermark i ex skogsgläntor på kalkrik mark. Arten är knuten till ormrot som också påträffades i ledningsgatan. Statusen för fjärilen förväntas förbättras genom en ökad areal hävdad kraftledningsgata. b. Naturskogsområde äldre flerskitad tät granskog med hänglav. Delvis fuktigt framför allt i skogen som gränsar mot våtmarken. Förekommer död ved dock i mindre mängd. c. Nyckelbiotop. Naturlig skogsbäck med källuppkomst, påverkad av skogsbruk. d. Bringåsflon, Rikkärr klass 1, VMI klass 2. Våtmark med höga hydrologiska- och floravärden. Undvik exploatering och all verksamhet som kan ge upphov till dikningseffekter. Myren är idag dikad, igenläggning av diken skulle öka naturvärdet på myren ytterligare. e. Biotopskydd, Äldre naturskogsartade skogar. Naturskog med urskogskvaliteter. Rikligt med lågor och mycket hänglav framför allt garnlav, förekomst av fångstgropar i objektet. Exempel på arter som uppmärksammats i området är; Doftskinn (Cytostereum murrayi), Lappticka (Amylocystis lapponica) och Rosenticka (Fomitopsis rosea). Markskiktet är frisk lågörttyp med inslag av fuktigare partier. f. Naturvårdsavtal. Kalkbarrskog på frisk mark. Granskog med rikligt med granlågor i olika nedbrytningsstadier samt hänglav, enstaka asp och björk. Markskiktet är frisk lågörtstyp med inslag av fuktigare partier. g. Gällerån med tillrinnande vattendrag. Strömmande vattendrag, delvis bäverdämd bäck. Mycket död ved i närheten av bäverdämmet. Relativt opåverkade omgivningar med myrmark och sumpskogsområden. h. Nyckelbiotop, rikkärr höga floravärden, källpåverkad mark. Undvik markskador som kan påverka hydrologin. i. Sännån, strömmande vattendrag som rinner ut i Indalsälven. Tidigare viktig flottningsled. Vid selet där ledningsgatan passerar Sännån finns en anlagd fiskeanläggning med broar och grillplatser. j. Rikärr och VMI klass 1. Våtmark med mycket höga hydrologiska- och floravärden. Undvik exploatering och all verksamhet som kan ge upphov till dikningseffekter. Myren är odikad. k. Nyckelbiotop, naturskogsartad barrblandad skog med högt lövinnehåll. Troligtvis uppkommen efter brand. Lite död ved några äldre träd. Enstaka högstubbar. Relativt höga naturvärden. Nyckelbiotopen förekommer på båda sidor om den befintliga ledningsgatan. Oavsett alternativ kommer biotopen att påverkas. 11

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 4.2.2 Områden klassificerade i Naturvärdesklass 2 A. Örtrik granskog på kalkrik mark, stort inslag av örter. Barrblandskog med kalkpåverkan och strukturer i form av äldre gran. Inslag av yngre björk. Blåbär dominerar fältskiktet men i fuktsvackor finns rikare, kalkgynnad flora med exempelvis skogsvicker, stormhatt och blåsippa. B. Rikkärr klass 2. Våtmark med hydrologiska- och floravärden. Undvik exploatering och all verksamhet som kan ge upphov till dikningseffekter eller avvattnande företag. C. VMI klass 3, Tjärnflon. Klassad våtmark med naturvärden undvik avvattnande åtgärder. Dikad. D. Tjärnbäcken. Dikad bäck som övergår till fritt strömmande vattendrag. Det finns en del klena döda stående barrträd längs bäcken. Buskagen längs bäcken fyller flera viktiga funktioner bl a för att reglera vattnets temperatur samt bidra med näring och till bäckens organismer. Undvik avverka dessa. Grumling och sedimentation ut i ett vattendrag kan få stor negativ påverkan på lekbottnar för fisk och andra organismer. E. VMI klass 2, Rikkärr klass 3. Våtmark med höga värden undvik exploatering och all diknings företag. F. VMI klass 3, Meåsflon Våtmark med värden iakttag försiktighet. Våtmarksområdet är dikat. G. Branaflon, VMI klass 3. Våtmark med värden iakttag försiktighet. Våtmarksområdet är dikat H. Äldre granskog med relativt högt lövinnehåll, Tät skog på frisk till fuktig mark olikåldrig gran dominerar trädskiktet, kalkpåverkad jordmån. Det förekommer en del död ved både stående och liggande av framför allt gran, bitvis klen dimension, inga riktigt fina miljöer återfanns vid inventeringen. Båda sidor om ledningsgatan är påverkat av kantträd huggning. I. Äldre granskog med bäck, äldre granskog med lövinslag på frisk mark. Delvis försumpat, örtrikt, högört ifuktsvackorna, måttligt med död ved. J. Sännsjömyren VMI klass 3, Våtmark med värden iakttag försiktighet. Våtmarksområdet är dikat. 12

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Karta 4. Identifierade naturvärdesobjekt inom utredningsområdets östra del 4.3 Artskyddsförordningen Av de växter som finns upptagna i Artskyddsförordningens bilaga 2 observerades förekomster av Liljekonvalj (Convalara Majalis) och blåsippa (Hepatica Nobelis) under fältbesöken. Orkidéer som jungfru marie nycklar (Dactylorhiza maculata), och guckusko (Cypripédium calcéolus) förekommer i också inom utredningsområdet. Bland mossor finns käppkrokmossa (Hamatocaulis vernicosus) och kranshakmossa (Rhytidiadelphus triquetrus). 13

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 5 Samlad bedömning Då inventeringsområdet är nära 3 mil långt och går i öst västlig riktning genom Jämtland rymmer området flera naturtyper, från tät planterad ung granskog till lövrika skogliga nyckelbiotoper. Stora arealer är trakthyggesbrukade och består av hyggen, ung- och gallringsskogar. Skogen har brukats under många hundar år exempelvis till bebyggelse, brännved, betesmark mm. Det är därför mycket små arealer äldre orörd skog kvar. De kulturpåverkade skogarna saknar kontinuerlig tillgång på död ved, äldre träd och lågor som hör gammelskogen till. Ofta finns färsk död ved men få gamla grova lågor i sena nedbrytningsstadier. Gammal död ved är viktiga livsmiljöer för mossor, lavar, vedsvampar och vedinsekter. Även gamla, grova stående träd, hålträd och torrakor saknas i många skogar. Hela utredningsområdet, dvs båda sidor om befintlig ledningsgata är dessutom påverkat av kanträd huggning. Dvs man har i ledningsgatan huggit ur träd som utgör en risk för träd påfall på befintlig ledning. Utredningsområdet är därför genomhugget ett flertal gånger vid olika tillfällen de orörda miljöerna är därmed mycket få. De naturvärden som påträffas under inventeringen är framför allt knutna till våtmarker och ett fåtal nyckelbiotoper. Våtmarken spelar många viktiga roller i landskapet exempelvis renar våtmarken vatten, den håller kvar vatten i landskapet, den jämnar ut vattenflöden, reglerar lokalklimatet samt fungerar som livsmiljö för många arter. Randzoner vid våtmarker och stranzoner är biologiskt känsliga områden som påverkas negativit av ett ökat ljusinsläpp som en ny ledningsgata kan ge upphov till. Våtmarker är känsliga för direkt påverkan och förändringar i markhydrologin som grävning och maskinkörning på myrmark kan ge upphov till. Markkompaktering i kanterna av myrmark kan förorsaka utsläpp av tungmetaller så som metylkvicksilver ut i vattendraget. Vid anläggning av ledningen bör man ta hänsyn till detta. Våtmarker med höga biologiska värden dvs VMI och Rikkärr klass ett och två bör undvika exploateras, se under klassificerade naturvärden 4.2.1 samt 4.2.2. För att minimera påverkan av en ny ledningsgata på våtmark bör hänsyn lämnas. Åtgärder så som byggnation, röjning underhåll av ledningen bör ske på frusen mark för att undvika markskador. Markskador på våtmark tillföljd av transporter med maskiner är ett stort problem för många brancher som rör sig i skog och mark. Använd markskonare eller kavelbroar vid transport över blötare områden. Lägre växande vegatation på våtmarken kan med fördel sparas för att bevara fuktigheten och öka markens hållfasthet. Vegetationen gynnar också natur- och viltvård. Tre nyckelbiotoper berörs av ledningen. Nyckelbiotopen bäckmiljö (c) är redan starkt påverkad av skogsbruk och värdena i biotopen små. De övriga nyckelbiotoperna bör helst undvika exploateras. Nyckelbiotopen närmast Midskogs kraftstation (k) har potential att utvecklas till en fin lövrik naturskogsratad biotop. Det biotopskydd samt naturvårdsavtal som berörs av utredningsområdet skall samrådas med Länsstyrelsen. Biotopskyddet är skyddat enligt Miljöbalkens föreskrifter och åtgärder inom ett biotopskyddat område kräver tillstånd. Vegetationen i utredningsområdet är mestadels frodig och består av bl.a. älgört, fräkenväxter, bredbladiga gräs, örter och starr. Skogen och markfloran inom större delen av inventeringsområdet är påverkad av den kalkrika marken som förekommer kring Storsjön. Den ger bla upphov till s k kalkbarrskogar med sin kalkgynnad växtflora. Ur ett Sverige perspektiv är förekomsten av dessa kalkmarkskogar ett naturvärde i sig. Kalkmarkskogar återfinns bara i Jämtland, i Uppland, i Dalarna runt Siljan samt på Öland och Gotland. Efter man passerat Sännån och österut avtar kalkmarken och marken blir mer näringsfattig, här dominerar risvegetationen. Vid anläggning av den ny ledningsgatan kommer ett antal fiskförande mindre och större vattendrag passeras. Dessa kommer påverkas negativt av avverkning och öppning av skogen. Ett ökat ljusinsläpp ger ökad vattentemperatur och minskat skydd för de organismer som lever i vattnet. Mängden död ved och organiskt material som faller i vattnet minskar också. Bäckar och åar fungerar som viktiga livsmiljöer för växter, fåglar, bottenlevande småkryp, fiskar, fladdermöss och däggdjur. Träd och buskar längs vattendragen fyller flera viktiga funktioner för vattendraget. Bland annat bidrar buskarna till att reglera vattnets temperatur och skapar gömställen och skydd för organismer. 14

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Alla bäckmiljöerna i utredningsområdet är påverkade av dikning liksom att de flesta våtmarksområdenen inom utredningsområdet en gång varit dikade, många av dessa diken är idag påväg att växa igen. Generellt fragmenterar kraftledningsgator landskapet vilket påverkar spridningskänsliga arter negativt. Genom ett ökat ljusinsläpp påverkas även artsammansättningen. Arter som är generalister ökar medan störningskänsliga arter både får svårare att överleva och att etablera sig i ett fragmenterat landskap. Det finns också skogsområden där artrikedomen skulle kunna gynnas av en öppning och en kontinuerlig röjning i landskapet. Många växt- och djurarter som tillhör odlingslandskapet har kraftigt minskat i antal under det senaste seklet allt eftersom slåtter och bete upphört. En underhållen kraftledningsgata kan jämföras med brynet mellan skogen och odlingslandskapet. Kännetecken för en brynmiljö är förekomsten av stort antal växt- och djurarter som är beroende av öppen mark. Flertalet arter som försvunnit från odlingslandskapet har funnit sin nya livsmiljö i ledningsgatorna. Ledningsgator liksom vägar och andra infrastrukturer fungerar också som spridningskorridorer för växter och djur i landskapet. Rätt skött kan en ledningsgata utgöra en fin artrikmiljö som bidrar till den biologiska mångfalden. Vid etablering av kraftledning bör man försöka undvika exploatering av de fåtal gammelskogsbestånd som finns inom området. Arealerna med gammelskog minskar kraftig i landet, utvecklingen gör att de områden som finns kvar fragmenteras i enskilda bestånd som blir mer och mer isolerade från varandra. Spridningen av arter mellan de kvarvarande bestånden försvåras. Om kraftledningen anläggs i gammelskog kommer en ytterligare minskning av biotoptypen gammelskog ske. Den nya ledningen kommer att medföra en förlust av biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. För att kompensera detta kan Jämtkraft AB tillexempel arbeta med att upprätta skötselplaner för hävdade marker med höga naturvärden som ligger inom kraftledningsgatan. Skötselplanerna bör om möjligt vara anpassade så att de ovanliga och skyddsvärda arter som finns på just den platsen gynnas, exempelvis påträffades fjärilsarten Violett guldvinge under inventeringen. Andra möjliga kompensationsåtgärder skulle kunna vara att restaurera myrmarker som är dikade. En sådan åtgärd skulle gynna biodiversiteten. 15

Midskogs kraftstation-verksmon industriområde Naturvärdesinventering juni 2013 Ordlista Nyckelbiotop Med nyckelbiotop avses skogsmiljö med mycket höga naturvärden där man kan förvänta sig finna eller finner hotade arter. Områden har egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade arter eller missgynnade arter i skogen ska kunna överleva. Nyckelbiotoperna ligger vid sidan av ledningsgatan. Område med högre naturvärde Här avses områden som hyser höga naturvärden men håller inte kvalitén som nyckelbiotop. Området kan dock förvänta sig utvecklas till en nyckelbiotop inom en kortare tidsperiod. Klassade våtmarker VMI-Våtmarksinventeringen är en inventering och klassificering av våtmarker i Sverige. Syftet var att identifiera tillräckligt stora arealer av samtliga vårmarkstyper för att våtmarkernas funktion i landskapet ska kunna upprätthållas. Vid våtmarksinventeringen delade man in myrarna i olika klasser. Klass 1 är de mest värdefulla myrarna. Rikkärr- är mineralrika myrar med nära neutralt ph i vattnet (ph 6-). I Sverige finns uppskattningsvis 100 000-150 000 hektar rikkärr med de största arealerna i Jämtland, som även har de överlägset största arealerna inom EU. Rikkärren utgör mycket betydelsefulla biotoper för hotade och sällsynta arter och har därmed ett starkt skyddsvärde från artbevarandesynpunkt. Myrskyddsplan- Är objekt med mycket höga naturvärden. Några av landets finaste myrar. Ligger på prioritetslistan för att skyddas som värdefull myrmark. Sumpskog Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där träden i vuxet stadium har en medelhöjd på minst tre meter och trädkronans täckningsgrad är minst 30 procent. Kavelbro Genom att lägga massaved tätt efter varandra kan du bygga en kavelbro över partier med dålig bärighet. För att stärka bron ytterligare kan du ha längsgående virke eller slanor i botten. Det är också bra att risa bron, det ger ökad bärighet och minskat slitage. Erfarenheten visar att en praktisk gräns för byggande av kavelbro är cirka 40 meter, det vill säga cirka två skotarlass. Markskonare Markskonare, träbroar, stockmattor - Vanligen består en markskonare av bjälkar eller klent timmer som hålls samman av en bult eller en vajer. Sektionerna kan variera i längd från cirka 4.70 till 7 meter och bredden är vanligen 0.75 meter. Sektionerna används i par över partier med dålig bärighet. Det är viktigt att de läggs så plant som möjligt för att undvika att de knäcks eller trycks undan av maskinen som kör över. Markskonare kan också användas för att maskinen ska kunna ta sig över ett dike eller en bäck. Då bör man stabilisera kanten på diket/bäcken med tvärliggande virke innan markskonaren placeras över dike. Biotopskydd Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får enligt miljöbalken förklaras som biotopskyddsområde. Död ved Döda träd, exempelvis lågor och vindfällen, är viktiga för många rödlistade arters överlevnad. Farliga träd Träd som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farligaför ledningens driftsäkerhet. Kantträd Betecknar de farliga träd som växer utanför det engångsersatta området. Lågor Liggande döda träd. Lågväxande vegetation Arter på växtplatsen som uppenbart inte kan bli så höga att de stör ledningens drift. Impediment Mark som inte tillmäts något värde för skogsproduktion. 16

FÅGELINVENTERING LÄNGS KRAFTLEDNINGSGATA MELLAN MIDSKOG OCH VERKSMON, 12-19 JUNI 2013 Christer Olsson, text och foto

Inledning I samband med att Jämtkraft AB uttryckt en önskan om att bredda befintlig kraftledningsgata mellan Midskog och Verksmon i Jämtlands län har undertecknad gjort en fågelinventering längs den aktuella sträckningen 12-19 juni 2013. Mina kontaktpersoner i detta projekt på Jämtkraft AB har varit Annika Krylén, Björn Halle och Ronny Asplund. Den nämnda kraftledningsgatan vill man bredda från 40 till 50 meter. Denna fågelinventering är en viktig pusselbit för att skapa underlag till den kommande miljöprövningen av detta ärende. I denna inventeringsrapport hittas en tabell som presenterar alla funna fåglar längs den aktuella sträckningen, kartbilagor som visar flygvägar för de rovfåglar som noterats under studier från fasta punkter längs sträckningen, dagboksbilaga där man i detalj kan följa hur inventeringsarbetet har fortskridit, samt en resultatdel och slutligen inventerarens rekommendationer. Christer Olsson Umeå 23 juni 2013 Nyfiken älg som undrar vad en fågelinventerare gör i hans marker.

Kort om naturen längs den vandrade sträckningen Produktionsskogar i låga-avverkningsmogna åldrar dominerar tämligen kraftigt längs kraftledningssträckningen mellan Midskog och Verksmon. Ställvis hittas som förväntat en i Jämtland tämligen typisk biotop som domineras av mycket frodig, naturgranskog i åldrar på 50-100 år, som inte sällan är tämligen fuktig och hyser en rik markflora. Detta är en av de miljöer i vårt land där vi hittar de allra högsta tätheterna av gransångaren. Några få partier av ur fågelsynvinkel mer intressant äldre, varierad naturgranskog hittades under vandring 12 juni, för detaljer se dagboken för nämnda dag. I övrigt hyste skogsbiotoperna längs den vandrade kraftledningsgatan inga direkt synbara kvaliteter att ta hänsyn till ur ornitologisk synvinkel. Flera stråk av torrare myrmark passerades, där dvärgbjörk, skvattram och klena, glest växande myrtallar var typiska inslag. På dessa myrars ganska fåtaliga och lite mer sanka och öppna partier hittades rikligt med orkidéer som ängsnycklar, myggblomster, korallrot och fläckig nyckelblomster. Några rinnande vattendrag passerades, som den meandrande Gällerån och den enligt de förekommande anslagen fiskrika Sännån. Den enda sjö som ligger längs kraftledningsgatan hittas nära Midskogs kraftverk. Längs den inventerade sträckningen är höjdskillnaderna måttliga och landskapet är mestadels mjukt böljande, utan bergsbranter eller raviner, vilket gör sträckningen mestadels lättvandrad för en fågelinventerare. Inventeringsmetoder Kraftledningsgatan Under fem dagars tid, med start mellan kl 04:50 och 06:25, har undertecknad vandrat längs fem olika deletapper längs den 2 kilometer långa kraftledningsgata som sträcker sig mellan Midskog och Verksmon i Jämtlands län. Vandringen företogs i tämligen långsamt tempo, varvid varje sjungande, lockande eller observerad fågel som beräknades befinna sig inom en zon från kraftledningsgatan och 10 meter bort från den på ömse sidor sträckningen noterades i medhavd anteckningsbok. I samband med passage av intressanta biotoper eller områden med högre fågeltäthet gjordes en paus i vandrandet, för att mer koncentrerat och noggrant kunna notera samtliga befintliga fågelindivider. Vandringarna avslutades mellan kl 10:50 och 13:35. Hela den aktuella sträckan har således inventerats i fem olika deletapper och detta under väderomständigheter som varit mycket-tämligen goda, utan kraftig blåst (tar bort fågellätena) eller större mängder regn (minskar fågelaktiviteten högst nämnvärt). Observationer från fasta punkter Under en vandring längs exempelvis en kraftledningsgata täcker man inte på ett tillfredsställande sätt in förekomst av samtliga fågelarter som är av vikt vid en inventering av denna typ. Kompletteringar måste av nöden därför göras från fasta punkter, varifrån man har god överblick, helst från högre liggande punkter, över den sträckning man vill följa. Vid denna typ av observationer får man på ett mycket mer korrekt och rättvisande sätt möjlighet att kartera förekomst av i området befintliga rovfåglar och överflygande smålommar (en rödlistad fågelart som under ungarnas uppväxt flera gånger per dag korsar luftrummet på väg till och från sina häckningstjärnar med fisk som fångats på annat ställe). Via förberedande studier av fågeldatabasen Svalan (www.artportalen.se) kunde jag konstatera att smålommar tidigare år setts i någorlunda nära anslutning till kraftledningsgatan Midskog-Verksmon. Observationer av rovfåglar görs allra helst under dagar med klart väder, viss vind, god sikt och ej alltför låga temperaturer. Råder termikvindar en sådan vald dag är förutsättningarna för rovfågelfynd optimala. Nämnda observationer från fasta punkter med god utsikt (vilka valts ut under de dagar då jag vandrade längs sträckningen) utfördes under tre dagars tid med start mellan kl 0:25 och 09:00 samt slutfördes mellan kl 15:30 och 16:00.

Uppföljning av speciellt intressanta arter Vid fynd av i sammanhanget speciellt intressanta arter (rödlistade sådana, med uttalad hotbild) i samband med de genomförda inventeringarna, gjordes en närmare undersökning om sannolikheten för häckning, samt en utvärdering av om biotopen kan anses som lämplig för arterna och huruvida den skulle kunna tänkas bli påverkad och i vilken mån av en breddning av kraftledningsgatan. Två sådana arter av speciellt intresse noterades: bivråk och videsparv. Dessa fynd presenteras närmare i resultatdelen i denna rapport. Videsparvens torrmyr väster om Gällerån. Resultat med kommentarer Under vandringarna längs kraftledningsgatans 2 kilometer långa sträckning samt de kompletterande studierna från fasta punkter noterades totalt 1 039 fågelindivider av 71 olika arter. Detta gör ett snitt på 37,1 fågelindivider per kilometer kraftledningsgata. Detta är ett resultat som i ett större sammanhang måste sägas vara ungefär som förväntat eller möjligen något över förväntningarna, om man jämför med resultaten från de 725 standardrutter som årligen inventeras med god geografisk spridning på olika håll inom vårt land. Av våra två vanligaste svenska fågelarter (lövsångare och bofink) var antalet fynd något lägre än förväntat. För många andra tättingar var förekomsten ungefär på en förväntad nivå. Två arter sticker dock ut, med fler fynd än förväntat, nämligen gransångare och talltita. Den förstnämnda hittas som omnämnts tidigare i ovanligt hög gran i den typ av frodiga granskogar som finns i stora delar av Jämtland, medan den sistnämnda, som i stora delar av landet har minskat kraftigt under senare decennier, återfanns både i liknande biotoper samt i torrare tallskog.

Av rödlistade arter som noterades under vandringarna längs kraftledningsgatorna kan nämnas göktyta (ett ropande ex 12 juni), vilken dock satt ca 75 m N om det egentliga inventeringsområdet, men omnämns här eftersom arten har minskat kraftigt under senare decennier. Den trivs bäst på unga, öppna kalhyggen med bevarade grova aspar. Detta ex satt dock i något gles, medelålders tallskog. Därtill noterades en törnskatehanne nära den fasta observationsplatsen den 17 juni. Även denna art har minskat kraftigt under senare tid i hela landet. I Norrland hittas den numer främst på unga, risiga kalhyggen, precis en sådan biotop som i vilken den noterades nämnda dag. Dessa unga hyggen överges så snart vegetationen börjar bli för hög och tät. Två fynd av sidensvans är även de noterbara, eftersom artens häckningsmönster och förekomst i vårt land är tämligen dåligt kartlagda. Dock vet vi sedan länge att arten häckar periodiskt över stora delar av Norrland, men däremellan kan saknas nära nog helt och hållet som häckfågel. Endast två rovfåglar noterades under vandringarna längs kraftledningsgatan: duvhök och ormvråk. Den förstnämnda var en hanne på uppenbar jakt på låg höjd tvärs över gatan, medan fyndet av ormvråk mycket väl kan handla om en fågel med bo nära där jag vandrat. Ormvråken anses på intet sätt som en hotad rovfågelart. Vadarförekomsten på de myrar av torrare karaktär som ligger längs kraftledningsgatan Midskog- Verksmon var snarast magrare än förväntat både art- och individmässigt. Exempelvis saknades ljungpipare, gluttsnäppa och småspov helt. Bland de rovfåglar som noterades under observationer från fasta punkter gjordes flera fynd av fjällvråk. Denna art har haft ett tufft år 2013 på grund av mycket svag förekomst av smågnagare och de flesta av de fynd som gjorts denna sommar avser fåglar som inte gått till häckning, utan levt ett kringflackande liv. Detta torde även gälla de fjällvråkar som sågs under denna inventering. De fem fynden av tornfalk som gjordes under inventeringen torde med stor sannolikhet avse fåglar som födosökt i och kring kraftledningsgatan (arten gynnas av öppna partier i skogslandskapet), medan de däremot häckar främst i jordbrukslandskapets närhet. Det fynd som gjordes av brun kärrhök avser en fågel som möjligen kommer från Jämtlands enda kända häckningslokal för arten: Ändsjön (Annsjön) på Frösön. Ett fynd av sparvhök och två av ormvråk under observationerna från fasta punkter får anses vara magra resultat, för dessa välspridda arter. Fynd av speciellt skyddsvärda arter Bland alla de fåglar som sågs under inventeringsperioden är det fynden av två arter som sticker ut vad det gäller skyddsvärde och hänsynstagande, nämligen de av bivråk och videsparv. Bivråken trivs bäst i högstammig, tät granskog med stort lövinslag, där boet byggs högt uppe i en gran, nära gärna en skogsglänta eller öppning i det slutna skogslandskapet, varifrån den kan sitta och spana efter bytesinsekter (helst jordgetingar). Det fynd av bivråk som gjordes under observationer från fast punkt 17 juni avser en individ som inte tydligt kunde knytas till området kring den inventerade kraftledningsgatan, medan den individ som sågs 15 juni i hög grad kan anses göra det. På låg höjd glidflög den tvärs över gatan och in i mycket lämplig häckningsterräng på andra sidan densamma. Några dagar senare genomsöktes området kring vilken den observerats noggrant, utan att något bo återfanns. Videsparven var för ett kvartssekel sedan en i inre Norrland välspridd art i anslutning till torrare myrmarker. De senaste 15 åren har den dock minskat på ett högst oroväckande sätt. Man kan nästan tala om en populationskrasch. Anledningarna därtill är ingalunda klarlagda. Detta gör att varje fynd som indikerar häckning av videsparv numer måste ges vederbörlig uppmärksamhet och hänsynstagande. Två fynd gjordes den 15 juni av sjungande hannar i lämpliga häckningsmiljöer i direkt anslutning till kraftledningsgatan, båda liggande tämligen nära varandra längs sträckningen.

Inventerarens rekommendationer Som framgår av presentationen i resultatdelen av denna rapport finns det få skyddsvärda fågelbiotoper eller enskilda fågelarter längs den här undersökta kraftledningsgatan mellan Midskog och Verksmon. Det gör att min uppfattning efter att ha genomfört denna inventering är att arbetet kan fortgå med att förverkliga denna breddning av nämnda kraftledningsgata, utan någon större hänsyn tagen till fågellivet, förutom med några få undantag, som jag tänkte klargöra i detta avsnitt. För det första bör man iaktta största försiktighet när man i en framtid röjer den breddade kraftledningsgatan på 100 meters avstånd öster och väster om följande koordinater (RT90) längs densamma, där bivråk observerades: x = 7012929, y = 1464197. Detta gäller både norr och söder om denna gata. Här kan finnas ett bivråksbo som jag inte lyckades hitta. Boet är ofta svårfunnet, eftersom det gärna ligger högt upp i en tät gran. Därtill finns det två biotoper där jag återfann sjungande videsparvshannar, där i vart fall den ena lokalen är mycket skyddsvärd, eftersom där hittas en miljö som även på längre sikt kan tänkas hysa arten. Den torrmyr som återfanns vid koordinaterna (RT90) x = 7011309, y = 145575, utgör i allt en idealisk videsparvsbiotop. Vid röjningsarbetet i den breddade kraftledningsgatan bör man tveklöst spara alla björk- och dvärgbjörksvegetation kring dessa koordinater, samt i möjligaste mån de tämligen lågväxande tallar som återfinns här, vilka långt ifrån år 2013 hade nått ledningshöjd. Den magra jordmånen där de växer kanske gör att de aldrig når upp till sådan höjd. Den andra videsparvslokalen, funnen vid Gälleråns meanderbågar genom kraftledningsgatan vid koordinaterna x = 7011632, y = 1457390, hyser inte en lika uttalad biotop för arten, men dess blotta förekomst på detta ställe gör området därikring skyddsvärt, varför minsta möjliga påverkan här bör ske på torrstubbar, klenväxande träd och buskvegetation. Som nämnts tidigare hittades vid denna inventering endast två delområden med ur fågelsynvinkel generellt sett skyddsvärda skogsmiljöer, där man bör gå mycket varligt fram och ej avverka högstubbar, tjärstubbar och lägre torrfuror. Dessa miljöer hittas från x= 7013449, y = 1469975 till x = 7013463, y = 146967, men även från x = 70134, y = 1469364 till x = 7013504, y = 1469002. I första hand gäller det söder om kraftledningsgatan. Är det möjligt bör även grövre aspar skyddas ett för fågellivet viktigt inslag i en rik och varierad fågelbiotop, inte minst p g a den rika insektsfauna (fågelföda!) som hittas i äldre aspar. Därtill är gammelaspar omtyckta boträd för hackspettar, vilket medför att de inte behöver angripa exempelvis ledningsstolpar! Om de i detta kapitlet angivna förslagen till hänsynskrävande åtgärder avseende fågellivet och dess miljöer godtas och förverkligas, anser undertecknad att Jämtkraft AB har fullföljt sina åttaganden vad det gäller rimligt skydd av fågelfaunan och dess viktigaste miljöer längs den här inventerade sträckningen av kraftledningsgatan mellan Midskog och Verksmon.

KARTBILAGA Vandrad sträckning av kraftledningsgata mellan Midskog och Verksmon, med dagsetapper utsatta. Rovfågelstudier 15 juni. Observationsplats = A. Ungefärlig observationssektor är angiven med svarta linjer. 1 = ormvråk, 1 ex, 2 = fjällvråk, 1 ex, 3 = bivråk, 1 ex. För detaljer, se dagboksbilaga för 15 juni.

Rovfågelobservationer 17.6. Observationsplats = B. Ungefärlig synsektor avgränsas med röda linjer. 4 = fiskgjuse, 1ex. 5 = sparvhök, 1 ex. 6 = tornfalk, 1 hanne. 7 = fjällvråk, 1 ex. = fjällvråk, 1 ex. 9 = tornfalk, 1 hanne. 10 = tornfalk, 1 hanne. 11 = ormvråk, 1 ex. 12 = fjällvråk, 1 ex. 13 = fjällvråk, 1 ad. 14 = fjällvråk, 1 ad. 15 = bivråk, 1 ex. 16 = fjällvråk, 1 ad. 17 = tornfalk, 1 hanne. 1 = törnskata, 1 hanne (ej rovfågel, men rödlistad art). För detaljer, se dagboksbilaga 17 juni. Rovfågelobservationer 1.6. Observationsplats = C. Ungefärlig synsektor avgränsas med svarta linjer. 19 = tornfalk, 1 hanne. 20 = ormvråk, 1 ex. 21 = brun kärrhök, 1 ad hanne. 22 = fiskgjuse, 1 ex. För detaljer, se dagboksbilaga 1 juni.

DAGBOK UNDER FÅGELINVENTERING 12-19 JUNI 2013 Onsdag 12 juni Väder: +, helklart, stiltje, god sikt (06:15). +20, sol, en del stackmoln, god sikt, SV 2-3 m/s (13:30). Aktivitet: Vandring längs kraftledningslinjen. Inventeringstid: 06:15-13:30. Koordinater vid dagsetappens slut (RT 90): x = 7013571, y = 146799. Fynd av rödlistad fågelart: Göktyta, ett ropande ex vid lokal x = 7013434, y = 1470360. Satt dock ca 75 m N om kraftledningsgatan, varför den egentligen var strax utanför området. Övriga noterbara fågelarter: Ormvråk 1 ex, samt tofsmes 2 par. Kommentar om fågeltätheten längs dagsetappen: Låga eller måttligt täta förekomster av de flesta arter, förutom trädpiplärka (9 ex), grå flugsnappare (9 ex) samt grönsiska (17 ex), vilka alla var något mer talrika än förväntat. Kommentar om miljöer längs dagsetappen generellt: Mestadels produktionsskog med tydlig påverkan från skogsbruk. Därtill några mindre, torra myrstråk, fattiga på fågelliv. Intressanta miljöer: Två partier av intressantare grannaturskog, med inslag av äldre asp, björk och tall, samt död tall, björk och ett mindre antal brandljud hittad mellan följande koordinater (söder om kraftledningsgatan): x = 7013449, y = 1469975 och x = 7013463, y = 146967. Dock är denna biotop inte mer än 100-200 m bred. Samma typ av biotop dök upp igen mellan x = 70134, y = 1469364 och x = 7013504, y = 1469002. Båda tofsmesparen hittades i dessa miljöer. Torsdag 13 juni Väder: +10, mulet, god sikt, NO 2-4 m/s (05:20). Från kl 0:40 lätt, ihållande regn. Från kl 10:25 kraftigt, ihållande regn. Aktivitet: Vandring längs kraftledningslinjen. Inventeringstid: 05:20-10:50. Koordinater vid dagsetappens slut (RT 90): x = 7013571, y = 146799 (samma punkt som dagen innan). Fynd av rödlistade arter: Inga. Övriga noterbara arter: Spillkråka, 1 ex trummande ca 400 m S om Svanamyren, gulärla 2 varnande ex och tofsmes 1 ex. Kommentarer om fågeltätheten längs dagens etapp: Sträckan var ca 1,5 km kortare än dagen innan, vilket gör en direkt jämförelse mellan dagarna omöjlig. Generellt sett dock låga eller måttligt täta förekomster av de flesta arter, förutom 39 ex mindre korsnäbb (två flockar om 14 resp. 25 ex). Kommentarer om miljöer längs dagetappen generellt: Någorlunda uttalad naturskog längs den

västligaste kilometern norr om kraftledningsgatan. Dock utan några påfallande mängder död ved, legor, högstubbar, grövre aspar e dyl som är av intresse för ett rikt fågelliv. Inte heller var dimensionerna hos gran och tall längs sträckningen påfallande grova. Ett yngre hygge med gles, igenväxande tallskog noterades. Intressanta miljöer: Själva Svanamyren är en torr och glest beskogad myr, dock inte av den fågelmässigt rikare typen, men här återfanns i alla fall grönbena, enkelbeckasin och gulärla. Fredag 14 juni Väder: +12, mulet, fuktigt, stiltje, god sikt (06:25). Från kl 10 hastigt ett visst uppklarnande och fram till 11:30 sågs många blå gluggar på himlen och temperaturen steg. Därefter snabbt mulnande igen. Från kl 13:05 ihållande, kraftigt regn och VNV-vind 7-9 m/s. Aktivitet: Vandring längs kraftledningslinjen. Inventeringstid: 06:25-13:35. Koordinater vid dagsetappens slut (RT90): x = 7011663, y = 1457750. Fynd av rödlistade arter: Inga. Övriga noterbara arter: Duvhök, 1 ad hanne som jagade lågt över kraftledningsgatan kl 11:26 vid följande koordinater (RT90): x = 701169, y = 145707. Storspov, 1 par vid dagens slutpunkt på myren nära Gällerån. Dessutom även denna dag en tofsmes. Kommentarer om fågeltätheten längs dagens etapp: Högst hittills under denna inventering inte minst beroende på långa sträckor av ej speciellt påverkad naturgranskog. Hela 12 gransångare är anmärkningsvärt och en täthet som man numer sällan träffar på längs en vandring som denna. Detsamma får sägas om hela 11 talltitor, vilket med dagens mått mätt är en hög siffra. Högre antal än förväntat även för trädpiplärka (10 ex) och mindre korsnäbb (41 ex, en flock om 1 ex). Kommentarer om miljöerna längs dagens etapp generellt: Som sagt, långa sträckor av grannaturskog med vissa naturvärden drog upp summorna för några arter. I övrigt återfanns några få mindre, yngre kalhyggen med uppväxande skog, partier av torr skogsmyr och ett öppet myrstråk vid dagetappens slut. Intressanta miljöer: Inga partier som stack ut, där det kunde ha funnits gott om legor, högstubbar, grövre aspar, rikligt med torrträd e dyl som är viktigt för ett rikt fågelliv. Inte heller några rikare myrmiljöer noterades. Lördag 15 juni Väder: +11, mulet, god sikt, VNV 6-9 m/s. Från kl 11 successivt uppklarnande och därefter halvklart t o m kl 15:30. +15, halvklart, en del stackmoln, god sikt, V 2-4 m/s (15:30). Aktivitet: Spaning efter rovfåglar och förbiflygande smålommar från fast punkt A. (Se kartbilaga.) Platsen var vald så att jag skulle se en flera kilometer lång sträckning av själva kraftledningsgatan och dess närmaste omgivningar (satt mitt i den och observerade). Koordinater för obsplatsen (RT 90): x = 701242, y = 146315. Inventeringstid: 0:30-15:30.

Fynd av rödlistad art: Bivråk: 1 ex förbiflygande. Kom kl 12:3 glidande tvärs över kraftledningsgatan, strax under trädtoppshöjd, öster om min spaningsplats. Koordinater för bivråkens uppträdande: x = 7012929, y = 1464197. (se figur 3) Övriga rovfåglar (för position, se kartbilaga): Fjällvråk: 1 ad ryttlande ovan kraftledningsgatan öster om min observationsplats kl 12:29 på ca 50-75 meters höjd ovan marken. Gled vidare norrut därefter. (se figur 2) Ormvråk: 1 ex drog mot söder tvärs över kraftledningsgatan på ca fem meters höjd ovan marken kl 10:36, öster om landsvägen. (se figur 1) Övrig noterbar art: Tofsmes, 1 ex nära min obsplats. Kommentar om väderförutsättningarna för rovfågelobservationer: Inledningsvis inte så lämpliga, men i takt med att det klarnade upp och temperaturen steg förbättrades de till tämligen goda. Stackmolnsbildningen under eftermiddagen visade på att förutsättningar för termikflykt fanns. Ängsnycklar, en ställvis ganska talrik orkidé längs kraftledningsgatans fuktigare myrstråk.

Söndag 16 juni Väder: +10, mulet, fuktigt, vindstilla (06:05). Därefter tämligen jämnmulet, uppehållsväder och vindstilla t o m kl 13:10 då åskmoln drog in från SV och snart därefter började det att åska och regna. Temperaturen visade då 15 grader. Aktivitet: Vandring längs kraftledningslinjen. Inventeringstid: 06:05-13:25. Koordinater vid dagsetappens slut: x = 7010121, y = 1451494. Observationer av rödlistad art: Två observationer av sjungande videsparvshannar intill kraftledningsgatan: Den ena i typisk miljö på torrmyr med gles tallskog och dvärgbjörkar vid x = 7011309, y = 145575 (RT90). Den andra vid Gällerån: x = 7011632, y = 1457390. Övrig noterbar art: Tofsmes, 1 ex i något äldre barrskog i början av dagsetappen. Kommentarer om fågeltätheten längs dagens etapp: Även om detta var den längsta dagsetappen hittills var tätheten tveklöst också den högsta hittills. Detta torde inte vara någon effekt av vädret, snarare berodde det på tämligen god variation av biotoper. Rikligt med björktrast (16 ex) och rödvingetrast (12 ex). Andra noterbara summor är av grå flugsnappare (14 ex), större hackspett ( ex) och gransångare ( ex). Kommentarer om miljöerna längs dagens etapp: Små partier av äldre naturgranskog med en del legor och torrstubbar samt ett visst lövinslag finns på några ställen. Några torrare myrpartier återfanns, både större och mindre sådana, inte speciellt rika fågelmässigt generellt sett, men ett av dessa bjöd i alla fall på videsparv. Intressanta miljöer: Inget som höjde sig över mängden, förutom några små rester äldre grannaturskog, dock endast omfattande några få hektar vardera. Intern information till Jämtkraft: Två av de tre broarna som går över Gälleråns meanderbågar genom kraftledningsgatan har rasat. Måndag 17 juni Väder: +12, sol, en hel del stackmoln, NV 6-9 m/s (09:00). +15, sol, en hel del stackmoln, NV 4-6 m/s (16:00). Aktivitet: Rovfågelobservationer från fast punkt B. (Se kartbilaga.) Platsen var vald så att jag skulle se en flera kilometer lång sträckning av själva kraftledningsgatan och dess närmaste omgivningar (satt mitt i den och observerade). Koordinater för obsplatsen (RT 90): x = 7011074, y = 1454490. Inventeringstid: 09:00-16:00. Fynd av rödlistade arter: Bivråk, 1 ex kom glidande mot N över kraftledningsgatan kl 14:39, öster om min observationsplats, 10-20 meter ovan trädtopparna, med rak kurs mot norr. Lade sig att kretsa ca 1 km N om kraftledningsgatan. Steg då till ca 200 meters höjd, planade därefter ut och gled utan ett vingslag mot väster. (se figur 15). Törnskata: En hanne höll under förmiddagen till på kalhygget strax NV om min obsplats. Arten är rödlistad efter många år av minskning. (se figur 1).

Övriga fynd av rovfåglar (för närmare positioner, se kartbilaga): Fiskgjuse: 1 ex kom glidande på 100-150 meters höjd kl 10:02, började kretsa och steg till ca 300-400 meters höjd, öster om min obsplats. Gled sedan mot SO. (se figur 4). Sparvhök: 1 ex kom från norr på ca 75-100 meters höjd kl 10:21 och tvärade över kraftledningsgatan. Dök sedan i en båge mot tänkbart byte. (se figur 5). Tornfalk: 1 hanne kretsade kl 10:39 på ca 100 meters höjd. Gled sedan mot SO över kraftledningsgatan väster om min obsplats på ca 50-75 meters höjd. (se figur 6). Fjällvråk: 1 ex gled rakt över min obsplats kl 10:46 på ca 300 meters höjd, mot NO. (se figur 7). Fjällvråk: 1 ex kom rakt från S kl 10:5. Ryttlade på ca 75 meters höjd ovan kraftledningsgatan, öster om min obsplats. Gled sedan sakta rakt mot N. (se figur ). Tornfalk: 1 hanne kom från N och ryttlade ovan kraftledningsgatan kl 11:14 på ca 25-30 meters höjd, öster om min obsplats. Slog ett byte i kraftledningsgatan och försvann sedan rakt mot S. (se figur 9). Tornfalk: 1 hanne flög lågt rakt mot öster, norr om min obsplats kl 11:29, på 5-10 meters höjd ovan trädtopparna. (se figur 10). Ormvråk: 1 ex kom glidande från N kl 11:43 och kretsade några varv ovan kraftledningsgatan på ca 50-75 meters höjd. Gled sedan mot S med rak kurs öster om min obsplats. (se figur 11). Fjällvråk: 1 ad kom glidande kl 12:04 N om min obsplats på ca 75-100 meters höjd med västlig kurs. Stod emellanåt stilla mot vinden. (se figur 12). Fjällvråk: 1 ad ryttlade ovan kalhygget SV om min obsplats kl 12:12 på ca 50 meters höjd. Gled därefter snabbt vidare söderut. (se figur 13). Fjällvråk: 1 ad ryttlade NO om min obsplats kl 12:27 på ca 50-75 meters höjd. Drog sedan rakt österut. (se figur 14). Fjällvråk: 1 ad kom glidande från SO på ca 500 meters höjd kl 14:51, öster om min obsplats. Följde sedan kraftledningsgatan västerut i en knapp km, vek därefter av mot SV varvid flyghöjden sjönk till ca 100-150 m. (se figur 16). Tornfalk: 1 hanne jagade av och an över kalhygget strax NV om min obsplats kl 15:2. Landade därefter i en frötall på hygget. (se figur 17). Kommentar om väderförutsättningarna för rovfågelobservationer: Dagens facit med hela 14 observationer av rovfåglar talar sitt tydliga språk! Förutsättningarna måste ha varit i det närmaste optimala, med bärande termikvindar. Även om man kan anta att t ex några av fynden av fjällvråk och tornfalk rör samma individer, måste man ändå anse att mängden rovfågelfynd är imponerande en junidag, en månad då man sällan ser större mängder rovfåglar. Därtill bör läggas en kommentar om att det också är fullt tänkbart att det under dagen bevakade området är rovfågelrikt. Dock säger en enda dags observerande inte så mycket om detta, för en sådan slutsats krävs flera dagars studier. Övrigt: Mina två videsparvfynd från gårdagen lockade två skånska ornitologer på Jämtlandsbesök till platsen. Ca 400 m öster om min obsplats stötte de under tidig morgon en tjädertupp i kraftledningsgatan.

Tisdag 1 juni Väder: +10, klart, en hel del stackmoln, god sikt, NV 5- m/s (0:25). Från kl 13 successivt mulnande. +16, relativt mulet, god sikt, SV 2-3 m/s (16:25). Inventeringstid: 0:25-16:35 (dock med avbrott kl 09:45-10:45 för bankbesök i Östersund). Aktivitet: Rovfågelspaning från fast punkt C. Platsen vald så att mesta möjliga delen av återstoden av kraftledningsgatan skulle vara synlig. Satt liksom tidigare mitt i ledningsgatan. Koordinater för obsplatsen: x = 7009, y = 144375. Dessutom ägnades en timme på eftermiddagen åt att leta eventuellt bo av den bivråk som sågs under misstänkta häckningsomständigheter 15 juni. Dock tyvärr inget bofynd, men biotopen strax norr om den punkt där vråken sågs hyser mycket lämplig häckningsmiljö. Boet är notoriskt svårfunnet. Fynd av ej rödlistade rovfåglar: Tornfalk: 1 hanne ryttlade över kraftledningsgatan kl 0:51, öster om min obsplats. Flög sedan lågt mot N. (se figur 19). Ormvråk: 1 ex kom glidande i trädtoppshöjd mot SO över kraftledningsgatan kl 10:59, öster om min obsplats. (se figur 20). Brun kärrhök: 1 ad hanne kom glidande på låg höjd in i kraftledningsgatan från NV kl 14:0, V om min obsplats. Började sedan att kretsflyga, steg till ca 100-150 meters höjd, varefter den gled österut längs kraftledningsgatan. Strax öster om min obsplats vek den av mot SO i aktiv flykt. Fyndet överraskar, eftersom arten normalt häckar i vassrika sjöar och arten är sällsynt i Jämtland. Kan möjligen komma från Jämtlands enda kända häckningsplats: Ändsjön på Frösön. (se figur 21). Fiskgjuse: 1 ex kretsade över kraftledningsgatan på ca 200-300 meters höjd kl 14:44, öster om min obsplats. Gled sedan utan ett vingslag mot NV. (se figur 22). Kommentarer om väderförutsättningarna för rovfågelobservationer: På de korpar och måsfåglar som rikligen sågs från min obsplats kunde man se att dagen bjöd på goda, bärande termikvindar. Att rovfågeltillgången var mager denna dag torde bero på andra faktorer. Övrigt: Stod helt nära Östersunds avfallsanläggning, vars doft kändes väl från min obsplats. Denna plats drar till sig enorma mängder mås- och kråkfåglar, främst korpar. Att så få rovfåglar sågs denna dag var därför överraskande. De brukar ju också trivas kring avfallsanläggningar. Onsdag 19 juni Väder: +9, halvklart, växlande vind 0-2 m/s, god sikt (04:50). +17, klart, en del stackmoln, VNV 3-5 m/s, god sikt (11:05). Inventeringstid: 04:50-11:05. Aktivitet: Vandring längs kraftledningsgatan (sista etappen). Koordinater vid dagsetappens (linjens) slut (RT90): x = 700126, y = 14464. Ingen observation av någon rödlistad art. Övrig intressant observation: spillkråka, 1 ex lockande ca 200 m S om dagsetappens vändpunkt vid

x = 7010121, y = 1451494. Kommentarer om fågeltätheten längs dagsetappen: Låg-måttlig förutom av några arter (korp och skrattmås t ex) som dras till den avfallsanläggning som ligger mycket nära en del av dagsetappen. Kommentarer om biotoperna längs dagetappen: Mestadels trivial produktionsskog och naturgranskog utan större synbara värden. Därtill flera torra myrstråk med till synes fattigt fågelliv. Två partier av äldre, men välgallrad och fågelfattig tallskog. Intressanta biotoper längs dagsetappen: Inga som stack ut. Övrigt: Vilken upploppssträcka på denna vandring längs kraftledningsgatan! Den sista kilometern att vandra löper det längs kraftledningsgatan en träningsbana för travhästar! En grönbena som tagit paus i omsorgen om bo och ungar, sittandes på broräcket över en våt myrpassage vid Gällerån.

Arkeologisk utredning inför planerad ombyggnad av kraftledning mellan Midskogs kraftstation och Verksmon, Östersunds kommun, Jämtland län Lit, Kyrkås och Östersunds socknar, Jämtlands län Anna Engman RAPPORT JAMTLI 2013:7 ISSN 1654-2045

Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 31 2 Östersund Tel. 063-15 01 00 Fax 063-10 61 6 Jamtli 2013 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist Grafisk form ISSN 1654-2045

Inledning Med anledning av att Jämtkraft AB planerar för ombyggnad av kraftledning mellan Midskog och Verksmon har Jamtli på uppdrag av Jämtkraft AB utfört en arkeologisk utredning av berörd sträcka. Karta 1. Fet röd linje markerar den utredda sträckan. I texten används begreppen fast fornlämning resp. övrig kulturhistorisk lämning. Med fast fornlämning menas att lämningen skyddas av Kulturminneslagen och att eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning betyder att lämningen inte har något skydd som fornminne enligt Kulturminneslagen. Dessa lämningar har istället ett skydd enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ( 30). I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen. Metod Jamtlis arkeologer har inventerat ett område som motsvarar en breddning av kraftledningsgatan med 20 m på vardera sida av befintlig gata. Resultat Vid utförd inventering av sträckan registrerades 4 lämningar. Med tidigare registrerade lämningar är det lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2, fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 0:1, flottningsränna, Kyrkås 155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning). 1

Samtliga, oavsett bedömning, är markerade i terrängen med minst en snitsel. De sedan tidigare kända fångstgroparna är korrigerade lägesmässigt. Den sedan tidigare kända flottningsrännan är något fel inprickad i FMIS och inte korrigerad, men är markerad med snitsel på båda sidor om befintlig kraftledningsgata, den fortsätter även ut i myren i SÖ. Ingen av de berörda lämningarna bör vara till hinder för breddning av kraftledningsgatan. De fasta fornlämningarna (Lit 191:1 och 191:2) får ej rubbas, övertäckas eller på annat sätt skadas. Detta gäller även det av Länsstyrelsen beslutade fornlämningsområde som omger lämningarna. I övrigt ska Kulturminneslagen följas. De övriga kulturhistoriska lämningarna bör man ta hänsyn till vid arbetet utefter det som står i Skogsvårdslagen 30. Karta 2. Lämningar vid Mörttjärnen 2

Karta 3. Lämningar vid Bringåsflon Karta 4. Mårtensbodarna 3

Tabell med bedömningar och lämningstyper RAÄ- NUMMER LÄMNINGSTYP ANTIKV BED REG ORG Lit 191:1 Fångstgrop Fast fornlämning Jamtli Lit 191:2 Fångstgrop Fast fornlämning Jamtli Kyrkås 155 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Kyrkås 0:1 Obestämbar Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ Kyrkås 157 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Kyrkås 156 Fornlämningsliknande lämning Ej kulturhistorisk lämning Jamtli Östersund 62 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli 4

Tekniska och administrativa uppgifter Jamtli dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Jämtkraft AB Kommun: Östersund Socken: Lit, Kyrkås, Östersund Undersökningstyp: Arkeologisk utredning Undersökningstid: 17-20 juni 2013(fält) Personal: Antikvarier Anna Engman och Karl-Johan Olofsson Undersökt sträcka: 2 km x 20+20m Dok material: För beskrivningar och lägen på lämningar se FMIS. 5

RAPPORTSERIE JAMTLI, 2013 ISSN 1654-2045 2013:1 Marieby kyrka Fasadarbeten på tornet 2011 2012 Julia Cronqvist 2013:2 Funäsdalens kyrka Konvertering av värmesystem och tillgänglighetsanpassning, 2010 2011 Julia Cronqvist 2013:3 Kungsgården Arkeologisk förundersökning: schaktkontroll inom RAÄ Frösö 191:1, by-/gårdstomt, 2012 Amanda Jönsson 2013:4 Stolpbyten i Rätansbyn Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll vid fornlämning Rätan 4:1 och 71:1, stenåldersboplatser, 2013 Amanda Jönsson 2013:5 Brevåg Arkeologisk utredning vid RAÄ Lit 126:1, fyndplats, 2013 Amanda Jönsson 2013:6 Bodums kyrka Renovering av elektriska installationer 2011 Jenny Brantestad 2013:7 Arkeologisk utredning inför planerad ombyggnad av kraftledning mellan Midskogs kraftstation och Verksmon, Östersunds kommun, Jämtland län Anna Engman

Bilaga 4 Stråkval Utvärdering av stråkalternativ Midskog-Verksmon Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon, Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund. I dagsläget finns en 130 kv kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla överföringskapaciteten med en ny 130 kv kraftledning mellan Midskog och Östersund. Jämtkraft Elnät har utfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga alternativa stråk för anslutningsledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en sträckning. Efter slutförd stråkutredning fattar Jämtkraft Elnät beslut om stråkval för att sedan gå vidare i arbetet med att lokalisera den mest lämpade ledningssträckningen inom valt stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har undvikits så långt som möjligt i framtagandet av alternativa stråk. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Detta har, tillsammans med fältinventeringar utförda under våren och sommaren 2013, skrivbordsstudie av befintliga natur-och kulturvärden 2015, samt information genom kontakt med markägare och myndigheter, lett fram till att två alternativ definieras. Utredningsområde och stråkalternativ Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utbredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar anslutningen ska ske i Midskog till en planerad fördelningsstation i Verksmons industriområde. Inom utredningsområdet har flera tänkbara stråk definierats. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda samlats in. Stråkbeskrivningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket stråk utredningen skall gå vidare med Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, så har det bäst lämpade stråket valts.

Bilaga 4 Stråkval Landskapet kring utredningsområdet är skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Det dominerande trädslaget är gran och skogsmarken är starkt påverkat av det moderna skogsbruket vilket medför en mycket liten andel opåverkad skogsmark. Den kalkrika jorden påverkar växtsamhällena på marken, vilka består av mycket hög-och lågörter. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något fattigare och risvegetation dominerar. Alternativ Utifrån projektförutsättningarna med en anslutning från Midskog till Verksmon identifierades ett område för tänkbara alternativ. Inom det området har dessa två alternativ tagits fram (Bild 1). Alternativ 1 följer befintlig 130 kv- kraftledningsgata varför alternativet bedömdes som ett lämpligt med litet intrång. För Alternativ 1 finns två alternativa stråk, södra eller norra sidan befintlig kraftledningsgatan. Alternativ 2 följer befintlig 400 kv-kraftledningsgata från Midskog till väg 7 vartefter den följer vägen större delen av sträckan fram till Verksmon. Detta alternativ bedömdes även det som lämplig med utgångspunkt att befintlig infrastruktur följs och därmed minimeras markintrånget. Bild 1 Översiktskarta för sträckan Midskog- Verksmon.

Bilaga 4 Stråkval Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd har genomförts enligt de bestämmelser som finns i Miljöbalken. Metodik Utifrån de natur-och kulturvärden som identifierats i området, samt befintlig infrastruktur har två alternativ tagits fram. Dessa har presenterats under stycket Alternativ och det är med dessa Jämtkraft Elnät AB gick till samråd. I valet av vilket stråk som anses vara det bästa alternativet finns flera inverkande parametrar, vilka kan beskrivas utifrån de uppgifter som framkommit under processen. De olika parametrarna som bedöms är de miljökonsekvenser som identifierats för projektet, samt kostnad, tillgänglighet och de mervärden som en ledningssträckning kan medföra. Syftet med denna stråkutvärdering är att välja det stråk som ger upphov till minst miljökonsekvenser och konsekvenser för berörda, samtidigt som det skall vara kostnadseffektivt. Miljöpåverkan Berörda markägare Inkomna synpunkter från markägare gällande föredraget alternativ bedöms. Påverkan på boendemiljöer De olika stråken har anpassats så att det inom stråket blir möjligt med en sträckning som ger ett, med avseende på magnetfält, acceptabelt avstånd till bebyggelse (normalt minst 50 meter till bostadshus för luftledning och 10 meter för markkabel). Utvärdering i tabellen redovisar eventuella skillnader mellan stråken för närhet till boendemiljön. Landskapsbild En kraftledning utgör ett nytt inslag i landskapsbilden som många kan uppleva som oönskad. Hur stor påverkan som de olika alternativen bedöms ge beror av stråkens längd, om de går parallellt med andra ledningar eller i helt nybruten gata, och vilket område som påverkas. Kulturmiljö Påverkan på fornlämningar och/eller särskilt skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till stråket och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats.

Bilaga 4 Stråkval Naturmiljö Hur stor påverkan på naturmiljön blir beror av vilka intrång de olika stråken gör i känsliga och/eller skyddade miljöer. Rennäring Här jämförs den inverkan de olika stråken har för rennäringen i området Friluftsliv Här jämförs om de olika stråken påverkar förutsättningarna för att bedriva friluftsliv i området. Markanvändning Jämförelsen mellan stråken jämför hur mycket mark som stråken tar i anspråk och om de på annat sätt försämrar förutsättningarna för pågående markanvändning. Övriga parametrar Tillgänglighet, byggbarhet, driftsäkerhet. Tillgänglig infrastruktur i området underlättar transporter av byggnadsmaterial och värderas som positivt i utvärderingen. Parallellförläggning med befintliga kraftledningar värderas som fördelaktigt jämfört med att gå genom obanad terräng. Mervärden Här väger man in eventuella mervärden eller andra effekter på det regionala elnätet som utbyggnaden kan medföra. Detta är en viktig parameter eftersom den påverkar vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas på det övriga elnätet i regionen. Byggkostnad En grov bedömning av byggkostnaderna baserad på en tänkbar sträckning inom stråket.

Bilaga 4 Stråkval Utvärdering För varje stråk görs bedömningar för de parametrar som presenterats ovan. En tabell sammanfattar och åskådliggör därefter bedömningarna för de olika stråken. Med påverkan menas negativ påverkan om inget annat anges. Alternativ 1 Inget boende finns inom 400 meter från föreslagen sträckning. Majoriteten av markägare som inkommit med synpunkter förespråkar Alternativ 1. Alternativ 1 är det södra stråket av befintlig kraftledning det alternativ man föredrar. Tre nyckelbiotoper berörs av ledningen. Det finns ett naturvårdsavtal ca 14 meter söder om den befintliga kraftledningen. Drygt 60 meter norr om befintlig kraftledning nära Bringsåsen finns ett biotopsskyddsområde mer äldre naturskogsartade skogar. Alternativ 1 förespråkas av berörd sameby då detta inte innebär en ny ledningsgata. Området är redan exploaterat av ett antal kraftledningar, vilka medför försvårande omständigheter i samebyarnas renskötsel. Fågelinventeringen utförd i området visar att det finns få skyddsvärda fågelbiotoper eller enskilda fågelarter längs den kraftledningsgatan mellan Midskog och Östersund. Rödlistade arter observerade i område under inventering var Göktyta, Bivråk, Videsparv och Törnskata. Vid utförd inventering av sträckan registrerades 4 lämningar. Med tidigare registrerade lämningar är det lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2, fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 0:1, flottningsränna, Kyrkås 155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning). Kraftledningen bedöms inte påverka kulturvärdena genom att hänsyn vidtas på de platser de återfinns. Markanvändningen får en begränsad påverkan genom att kraftledningen byggs i befintlig kraftledningsgata. Då kraftledningen byggs parallellt med befintlig kraftledning bedöms de visuella konsekvenserna som mycket små. Då kraftledningen byggs parallellt med befintlig kraftledning och kraftledningen inte hindrar de rekreations-och friluftsaktiviteter som bedrivs i området så bedöms konsekvenserna som små. En ledningsgata innebär även en viss typ av förändring i markanvändning då det tas upp yta i anspråk. Kantzonen i anslutning till ledningsgatan är ofta påverkade av ledningsskötsel. En travväg i området måste sannolikt flyttas. Utöver detta påverkas dock inte markanvändningen i området och då ledningen byggs parallellt med befintlig ledning bedöms konsekvenserna som små. Alternativ 2 Det finns inga boende inom 200 meter från ledningen. Majoriteten av markägarna som inkommit med synpunkter förespråkar Alternativ 1 före detta alternativ. Dock förespråkas detta alternativ av en markägare. Kraftledningen berör i Alternativ 2 samma typ av naturvärden som Alternativ 1. I anslutning till kraftledningen återfinns bland annat fem våtmarksinventeringar av olika klasser, samt fem rikkärr. Alternativ 1 förespråkas av berörd sameby då detta inte innebär en ny ledningsgata. Området är redan exploaterat av ett antal kraftledningar, vilka medför försvårande omständigheter i samebyarnas renskötsel.

Bilaga 4 Stråkval För Alternativ 2 har fågellivet inte inventerats i fält, men inventeraren är bekant med området och har gjort en bedömning att områdets fågelliv sannolikt är likvärdigt med Alternativ 1 då biotoperna är liknande. Kraftledningen berör åtta kulturhistoriska lämningar. Av dessa är en fornlämning, Lit 3:1 Milstolpe. I övrigt berörs Skog och historia lämning SoH 2001352 Öjsökanalen, flottningsränna. Övrig kulturhistorisk lämning Raä Lit 416:1 fäbodlämning. Ösjöbidarna. Övrig kulturhistorisk lämning Skog och historia lämning SoH 3034204 Lämning av kolarkoja. Övrig kulturhistorisk lämning Raä Kyrkås 0:1 Flottningsränna. Övrig kulturhistorisk lämning Raä Kyrkås 0:1 Flottningsränna, Övrig kulturhistorisk lämning Raä Östersund 62 fäbodlämning Mårtensvodarna. Övrig kulturhistorisk lämning Kraftledningen bedöms inte påverka kulturvärdena genom att hänsyn vidtas på de platser de återfinns. Kraftledningen byggs parallellt med en befintlig 400-kraftledning för att sedan följa väg 7. Detta bedöms ge måttliga visuella konsekvenser då det rör sig om ett område redan påverkad av infrastruktur. Dock innebär det en kraftledning i ett område tidigare opåverkad av denna typ av infrastruktur. Alternativ 2 påverkar ett populärt sportfiskeområde förbi Ösjön. I övrigt så kommer inte kraftledningen hindrar de rekreations-och friluftsaktiviteter som bedrivs i området så bedöms konsekvenserna som måttliga. En ledningsgata innebär även en viss typ av förändring i markanvändning då det tas upp yta i anspråk. Kantzonen i anslutning till ledningsgatan är ofta påverkade av ledningsskötsel. Utöver detta påverkas dock inte markanvändningen i området och då ledningen byggs parallellt med befintlig infrastruktur som inte störs av ledningen bedöms konsekvenserna som små. Övriga parametrar Inget av de föreslagna alternativen medför något mervärde i jämförelse med varandra. Byggkostnaden är i stort sätt densamma för båda alternativet.

Utvärderingstabell Parameter Alt 1 Norra Alt 1 Södra Alt 2 Boende Inga boende inom Inga boende inom Inga boenden inom 200 m 400 m 400 m Markägare Naturvärden Rennäring Fågelliv Forn-och kulturlämningar Landskap Rekreation och friluftsliv Markanvändning En markägare förespråkar breddning åt norr. De flesta naturvärden berörs båda stråkvalen norr och söder i Alternativ 1. På den norra sidan berörs dock även ett naturvårdsavtal. Ingen ny ledningsgat Fågellivet berörs på samma sätt oavsett stråkval om norra eller södra sidan väljs. Ingen av de berörda fornlämningarna bedöms hindra en breddning. Det återfinns tio kulturhistoriska lämningar. Landskapsbilden påverkas på samma sätt oavsett norra eller södra sidan. Rekreation och friluftsliv påverkas på samma sätt oavsett norra eller södra sidan. En väg som används till travhästar kan behöva flyttas lite. Två markägare förespråkar breddning åt söder. De flesta naturvärden berörs båda stråkvalen. Reservatbildare informerade om att det finns gott om döda träd på Bringåsflon söder om Bringåsen. Här är önskvärt att lämna så mycket döda träd som möjligt. Hela myren hyser höga naturvärden. Ingen ny ledningsgata Fågellivet berörs på samma sätt oavsett om norra eller södra sidan väljs. Ingen av de berörda fornlämningarna bedöms hindra en breddning. Det återfinns tio kulturhistoriska lämningar. Landskapsbilden påverkas på samma sätt oavsett norra eller södra sidan. Rekreation och friluftsliv påverkas på samma sätt oavsett norra eller södra sidan. En väg som används till travhästar måste flyttas En markägare förespråkar alternativ 2. Övriga alternativ 1. Alternativ 2 består av likvärdiga naturvärden som Alternativ 1. Ny ledningsgata Fågellivet anses likvärdigt som för Alternativ 1, dock bedöms påverkan en aning högre då Alternativ 2 innebär att en kraftledning byggs på ny plats. Ingen av de berörda fornlämningarna bedöms hindra den planerade ledningen. Detta alternativ påverkar lämningar. Landskapsbilden påverkas i större utsträckning än Alternativ 1 då detta innebär ett nytt område för kraftledning. Påverkar ett populärt sportfiskeområde förbi Ösjön. Kraftledningen bedöms inte påverka markanvändningen i området. Övriga parametrar Befintlig ledningsgata Befintlig ledningsgata Ej befintlig ledningsgata Poäng: 7 11 Inga konsekvenser=0 Små konsekvenser=1 Måttliga konsekvenser=2 Stora konsekvenser=3

Rekommendationer till stråkval Utifrån utvärderingen av samtliga parametrar inkluderade i stråkutredningen så framgår det att det stråk som ger upphov till minst negativ påverkan är Alternativ 1. Utifrån markägarnas synpunkter, samt hänsyn till övriga parametrar så bedöms den södra sidan av befintlig kraftledning i Alternativ 1 som det stråkalternativ som ger upphov till minst negativ påverkan.

Bilaga 5 Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse Jämtkraft Elnät AB Box 394 31 25 Östersund Tel 063-14 90 00 Fax 063-10 64 41 Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. Nr. 556103-3993 info@jamtkraft.se www.jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor Ronny Asplund Jessica Raftsjö-Lindberg

Bilaga 5 Samrådsredogörelse Förord Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur Jämtkraft Elnät AB ställer sig till dessa. Samråden behandlar den 130 kv kraftledningen som skall förstärka elnätet mellan Midskog och Verksmon. Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon, Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund. I dagsläget finns en 130 kv kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla överföringskapaciteten med en ny 130 kv kraftledning mellan Midskog och Östersund. Utredningsområde och stråkalternativ Som ett första steg i arbetet att ta fram en lämplig ledningssträckning utförde Jämtkraft Elnät en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga alternativ och stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken har anpassats till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Utifrån dessa parametrar har ett Jämtkraft Elnät AB beslutat vilket stråk som är bäst lämpad för kraftledningen. En mer utförlig beskrivning av arbetet med att definiera stråk återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen, samt i Stråkvalsutredningen (se Bilaga 4). Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Samrådsmöten har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. De synpunkter och kommentarer som framkommit under dessa kommer att presenteras i denna samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Samtliga synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en i Bilaga 5.2 tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande.

Bilaga 5 Samrådsredogörelse Markägare, skriftligen eller via telefonkontakt Ett antal markägare har hört av sig direkt till Jämtkraft Elnät för att få information om de alternativa sträckningarna eller för att uttrycka önskemål om ändrad sträckning. Dessa önskemål har vi försökt jämka ihop med övriga önskemål och synpunkter från andra markägare och övriga berörda. Synpunkterna finns sammanställda i Bilaga 5.2 Sammanställning samrådsyttranden Jämtkraft Elnät har begärt in samrådsyttranden från myndigheter och organisationer. Även privatpersoner har inkommit med yttranden. Dessa redovisas i Bilaga 5.

Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten Sammanställning samrådsmöten Detta dokument redogör för de samrådsmöten som hållits, samt de muntliga frågor och synpunkter som framkom under dessa. Jämtkraft Elnäts svar under mötet redovisas, samt kommentarer gällande åtgärder som vidtagits efter mötet med hänsyn av det som framkommit. De skriftliga synpunkter som lämnades in under samrådsmötena redovisas i Bilaga 5:2. Redogörelse från samrådsmöte berörda 2015-04-2 Ronny Asplund, Jämtkraft inledde mötet med att presentera sig själv och Jämtkraft elnät. Jessica presenterar sig. Därefter presenterar Ronny Jämtkraft elnäts uppdrag och det aktuella projektet. Projektet syftar till att möjliggöra en etablering av en energikrävande industri i området. Jessica Raftsjö-Lindberg fortsätter och berättar hur tillståndsprocessen går till och vad den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla. Ronny berättar lite mer om själva utredningsområdet, den tänkta sträckningen och olika alternativa utformningar av den tänkta ledningen. På Bringåsen 3:30 finns en jaktstuga. Det södra stråket i Alternativ 1 är bättre ur den aspekten. En fastighetsägare förespråkade Alternativ 2, men i det fall Alternativ 1 väljs förespråkat det södra stråket Frågan angående möjligheterna för nedgrävning kom upp. Ronny förklarade problematiken med eventuella avbrott på den spänningsnivån då dessa tar lång tid att lokalisera och åtgärda. Kostnadsfrågan tog också upp då markkabel innebär en avsevärt högre kostnad. Markintrångsersättningen diskuterades och Ronny gav exempel på ersättningar och föreslog att de som ville skulle ta kontakt för ytterligare information i ersättningsfrågan då detta samrådsmöte inte behandlar denna. Samråd Berörd markägare, Örjan Pettersson Stugbyn 1:40 Ett möte hölls med berörd markägare Örjan Petterson på Jämtkrafts kontor i Östersund. Örjan Petterson närvarade även vid samrådsmötet som hölls för allmänheten. Örjan framförde information han fått gällande Svenska kraftsnäts ombyggnation i Midskog. Jämtkraft Elnät samråder även med Svenska kraftnät och är medveten om denna. Örjan framförde även sin synpunkt att Alternativ 1, södra stråket är bäst ut hans synpunkt då det ger minst ytterligare intrång på hans mark.

Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten Samråd Berörd markägare, Carl-Magnus Arnsten Bringåsen 2:14 Ett möte hölls med berörd markägare Carl-Magnus Arnsten på Jämtkrafts kontor i Östersund. Carl-Magnus Arnsten förespråkar Alternativ 2 då Alternativ 1 innebär ett intrång på hans fastighet, där han även har en jaktkoja. Skulle Alternativ 1 väljas förespråkar han det södra stråket, då de kommer längre ifrån hans jaktstuga. Jämtkraft tar Carl-Magnus Arnsten synpunkter i beaktande vid val alternativ och stråk.

Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande Myndigheter Kontaktuppgift Yttrande Kommentar Försvarsmakten Jonas Augustsson Försvarsmakten har inte att erinra Länsstyrelsen Elisabeth Bertilsson I MKBn ska det framgå att det alternativ som valts är det mest fördelaktiga ur miljösynpunkt. Det som talar emot Alternativ 2 är hur dragningen förbi Ösjön ska lösas då det är ett populärt sportfiske område. Det kan även beröra torvkoncessionen på Brynnmyrflon. Länsstyrelsen önskar ta del av de genomförda inventeringarna av naturvärden och fågellivet. De önskar även kartor med naturvärden, samt påpekar att det nämns att rödlistade fågelarter finns i området och det bör utredas om de häckar där för att styra avverkningar och annat ledningsarbete efter häckningssäsongen. Länsstyrelsen listar kulturvärden i området. Länsstyrelsen påpekar att sträckan in till Verksmon saknas på kartunderlaget. Jämtkraft Elnät AB tar Länsstyrelsens synpunkter i beaktning vid val av alternativ sträckning. Samtliga inventeringar och kartor bifogas Miljökonsekvensbeskrivningen. Inventeringen utförd på fågellivet inkluderar utredning om häckande fåglar. Inför kommande avverkningar och annat ledningsarbete kommer erforderlig hänsyn tas till eventuellt häckande fåglar. Sträckan till Verksmon ingår inte i denna koncessionsansökan då en koncessions redan sökts och erållits separat för den sträckan. Naturvårdsverket Avstår att lämna synpunkter i rubricerat ärende SGU Anna Åberg Båda alternativen löper över terräng med morän och torvmarker. Moränen i den västra delen är ofta lerig och kan vara mer svårschaktad. Berg i dagen förekommer sparsamt. Det finns i dagläget inga undersökningstillstånd enligt minerallagen längs något ledningsalternativ och SGU har inget att erinra PTS Tommy Wahlgren PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir beröra inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele 2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom- Skanova har tagit del av underlaget och har inget att erinra. Övriga påverkas inte.

Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande Boverket Polisenregion Norr Boverket avståt att lämna några synpunkter Inga synpunkter eller erinran. MBS Bo Gellerbring MSB avstår från att lämna synpunkter Skanova Hans-Göran Öhlin Skanova har inget att erinra mot Jämtkrafts planer på en ny 130 kv-ledning Midskog Östersund. Skanova föredrar sträcka enligt alternativ 1, emedan då de har kablar utefter Rv7. Skanova påpekar att sedvanliga potentialmätningar bör vidtas vid anslutna ställverk före drifttagning av den nya kraftledningen. De önskar även uppgifter om jordfelsströmmar, så att telenätet kan skyddas mot farliga spänningar. Jämtkraft noterar Skanova synpunkter och ska förse Skanova med efterfrågade uppgifter. Östersunds kommun Florian Stamm Östersunds kommuns Miljö-och samhällsnämnd förespråkar Alternativ 1 då det följer befintlig kraftledningsgata. I övrigt delar nämnden Länstyrelsens bedömning. Ragunda kommun Elsäkerhetsverket Peder Andersson Myndigheten har i dagsläget inget att erinra utan förutsätter att utförandet sker enligt gällande föreskrifter Jämtkraft noterar detta och allt sker enligt gällande föreskrifter. Riksantikvariatämbetet Anders Hedlund Avstår att delta i samrådet och hänvisar till Länsstyrelsen i Jämtlands län som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Trafikverket Lena Ericsson Båda alternativen berör väg 7, 741 och 744. Transportstyrelsen Andreas Holmgren Återsänder ärendet.

Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande Energimyndigheten Fredrik Lundström Energimyndigheten avstår från att lämna synpunkter Bergsstaten Johan Morin Bergsstaten har inget att erinra i rubricerat ärendet Föreningar Raedtievaerie sameby Torbjörn Åhren Inga synpunkter har inkommit Jämtland Härjedalen Mats Forslund Ings synpuknter har inkommit Turist Jijnjevaerie sameby Marianne Persson Förespråkar Alternativ 1 som går i befintlig ledningsgata. Jämtkraft har noterart samebyns synpunkt. Fastigheter Kontaktuppgift Yttrande Svar Stugbyn 1:40 Örjan Pettersson Alternativ 1, på söder sida om befintlig kraftledning Jämtkraft har noterat synpunkten. Bringåsen 2:14 Carl Magnus Arnsten Väljer i första hand alternativ 2 och i andra hand södra sidan i Alternativ 1. Alternativ 1 berör en jaktkoja. Jämtkraft noterar synpunkten.

Bilaga 5.4 Sändlista Sändlista för samråd Jämtkraft Elnät AB Kraftledning Midskog-Åskälen Östersund kommun 31 2 Östersund Ragunda Kommun Box 150 40 70 Hammarstrand Länsstyrelsen Jämtlands län 31 6 Östersund Trafikverket Box 10 71 2 Borlänge Försvarsmakten Högkvarteret 107 5 Stockholm Transportstyrelsen 601 73 Norrköping Naturvårdsverket 106 4 Stockholm Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Riksantkvarieämbetet Box 5405 114 4 Stockholm Försvarsmakten 107 5 Stockholm Jordbruksverket 551 2 Jönköping Elsäkerhetsverket Box 4 61 21 Kristinehamn Post och tele styrelsen Box 539 102 49 Stockholm Rikspolisstyrelsen Box 3007 750 03 Uppsala LRF Jämtland Box 293 31 23 Östersund Skogsstyrelsen, Region Mitt Köpmantorget 2B 26 3 Söderhamn

Bilaga 5.4 Sändlista Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå Sveriges Geologiska Undersökning Box 670 751 2 Uppsala Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 1 Karlstad Sametinget Box 52 31 27 Östersund Skanova Elskyddsärenden 123 6 Farsta Teracom AB Box 79 51 24 Sundsvall

Bilaga 5.4 Sändlista Näringsidkare Jovnevaerie Kjell-Ove Klemensson Olden 4119 30 51 Offerdal Jinevaere Valsjöbyn 4720 A 30 67 Valsjöbyn Raedtievaerie Thorbjörn Åhren Härbergsdalen 3060 Lidsjöberg Ohredahke Sture Åhren Svedjevägen 2 0 50 Backe Föreningar m fl Jämtlands läns Ornitologiska Förening c/o Elisabeth Marklund Orrviksvägen 7 32 94 Orrviken Jämtlands-Härjedalens Naturskyddsförb. c/o Ann-Kristin Holmberg Vike 1735 35 91 Krokom Jämtlands travsällskap Stallvägen 22 31 4 Östersund Östersunds snöskoterklubb Box 191 31 22 Östersund Hushållningssälskapet i Jämtlands län Odenskogsvägen 17 31 4 Östersund

Bilaga 5.4 Sändlista Fiskevårdsområden Mo-Östersjöns FVOF c/o Sverker Jonsson Mo 125 36 91 Lit Litsbygdens FVOF c/o Göte Hällestrand Hökbäck 460 36 91 Lit Markägare Bifogas i egen förteckning, nästa sida.

Bilaga 5.4 Sändlista Markägare Namn Gatuadress Postadress Fastighet ARNTSEN, JOHN ÅKE FÄRGARGRÄND 27 LGH 1001 3151 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:14 Arntsen, Karl-Magnus KOPPARSLAGARGRÄND 10 LGH 1102 3151 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:14 ARNTSEN, KARL-MAGNUS KOPPARSLAGARGRÄND 10 LGH 1102 3151 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:14 BERTILSSON, CARL OVE BERTIL TORVALLA VY 325 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 5:2 BERTILSSON, CARL OVE BERTIL TORVALLA VY 325 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 5:2 BJÖRKDAHL HAGMAN, KARIN GERTRUD E TORVALLA 371 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 12:1 BJÖRKDAHL HAGMAN, KARIN GERTRUD E TORVALLA 371 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 12:1 Brorsson, Ingrid Birgitta HÖLJE 110 3691 LIT SMEDSTA 2:3 BRORSSON, INGRID BIRGITTA HÖLJE 110 3691 LIT SMEDSTA 2:3 Brorsson, Karl Erik Lennart HÖLJE 110 3691 LIT SMEDSTA 2:3 BRORSSON, KARL ERIK LENNART HÖLJE 110 3691 LIT SMEDSTA 2:3 BÄCKSTRÖM, EVA CHRISTINA MARIA TORVALLA BY 141 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:5 BÄCKSTRÖM, EVA CHRISTINA MARIA TORVALLA BY 141 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:5 BÄCKSTRÖM, KARL OVE TORVALLA BY 141 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:5 BÄCKSTRÖM, KARL OVE TORVALLA BY 141 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:5 Dahl, Bror Fredrik FJÄL 325 3691 LIT FJÄL 2:7 DAHL, BROR FREDRIK FJÄL 325 3691 LIT FJÄL 2:7 Edholm, Per-Erik SVANAMYREN 111 3691 LIT SVANAMYREN 1:1 EDHOLM, PER-ERIK SVANAMYREN 111 3691 LIT SVANAMYREN 1:1 Ekholm, Stig Olov Helmer BRUNFLOVÄGEN 23 C 3137 ÖSTERSUND SMEDSTA 2:3 EKHOLM, STIG OLOV HELMER BRUNFLOVÄGEN 23 C 3137 ÖSTERSUND SMEDSTA 2:3 EKSTRÖM, SVEN GUNNAR TORVALLA BY 26 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 7:23 EKSTRÖM, SVEN GUNNAR TORVALLA BY 26 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 7:23 Engström, Nils Kenneth Magnus BRYNJE 140 3191 ÖSTERSUND BRYNJE 1:9 ENQVIST, ANDERS TORSTEN TORVALLA BY 295 LGH 1001 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA :35 ENQVIST, ANDERS TORSTEN TORVALLA BY 295 LGH 1001 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA :35

ERIKSSON, BENGT ERIK GUSTAV TORVALLA BY 160 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:4 ERIKSSON, BENGT ERIK GUSTAV TORVALLA BY 160 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:4 Eriksson, Erik Artur BRINGÅSEN 360 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3: ERIKSSON, ERIK ARTUR BRINGÅSEN 360 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3: Eriksson, Hans Erik BRINGÅSEN 361 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3: ERIKSSON, HANS ERIK BRINGÅSEN 361 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3: ERIKSSOSN, ERIK ANDREAS TORVALLA BY 220 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:4 ERIKSSOSN, ERIK ANDREAS TORVALLA BY 220 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:4 Gudmundsson, Jessica Kristina Margareta LILLSJÖHÖGEN 115 3191 ÖSTERSUND LILLSJÖHÖGEN 2:35 GUSTAFSSON, NILS OLOV TORVALLA BY 310 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 5:2 GUSTAFSSON, NILS OLOV TORVALLA BY 310 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 5:2 Göransson, Hans Åke Tomas SÖSJÖ 910 4060 BRÄCKE ODENSALA 3:5 Haglund, Evy Ulrika BRINGÅSEN 145 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:5 HAGLUND, EVY ULRIKA BRINGÅSEN 145 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:5 Hallqvist, Jonas Daniel Edvard LILLSJÖHÖGEN 115 3191 ÖSTERSUND LILLSJÖHÖGEN 2:35 Hansander, Kerstin Margareta HÄSTÖN 326 3191 ÖSTERSUND LILLSJÖHÖGEN 2:7 Hansander, Olov Erland HÄSTÖN 326 3191 ÖSTERSUND LILLSJÖHÖGEN 2:6, 2:7 Hedlind, Sven Anders BRINGÅSEN 145 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:5 HEDLIND, SVEN ANDERS BRINGÅSEN 145 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:5 Hegardt, Henrik SIGURDVÄGEN 14 1254 DJURSHOLM LILLSJÖHÖGEN 2:45 Hellström, Sven Anders MO 175 3691 LIT MO 4:13 HELLSTRÖM, SVEN ANDERS MO 175 3691 LIT MO 4:13 IHRÉN JOHANSSON, DISA BIRGITTA OL-ELIASBODARNA 105 3191 ÖSTERSUND FJÄL 2:52 Jacobsson, Mats Erik BRYNJE 110 3191 ÖSTERSUND BRYNJE 1: Jacobsson, Monica Kristina BRYNJE 110 3191 ÖSTERSUND BRYNJE 1: Johansson, Disa Birgitta Ihrén FJÄLLGATAN 14 LGH 1205 3242 FRÖSÖN FJÄL 2:52 Johansson, Harald Olof Tobias BÅTVIK STORGÅRD 59794 ÅTVIDABERG KÅNKBACKEN 1:3 JOHANSSON, HARALD OLOF TOBIAS LILLGÅRDSGATAN LGH 1301 5735 LINKÖPING KÅNKBACKEN 1:3 Jonmeister, Lars Tobias LUNGRE 115 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:2

JONMEISTER, LARS TOBIAS LUNGRE 115 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:2 Jonmeister, Maria Kristina LUNGRE 115 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:2 JONMEISTER, MARIA KRISTINA LUNGRE 115 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:2 Jonsson, Britt Ingegerd Elisabet MO 115 3691 LIT MO 4:14, 4:7 JONSSON, BRITT INGEGERD ELISABET MO 115 3691 LIT MO 4:7, MO 4:14 JÄMTHALKA AB LUNGRE MOTORSTADION 420 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:13 Karlsson, Per Robert BRINGÅSEN 345 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3:13 KARLSSON, PER ROBERT BRINGÅSEN 345 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3:13 Kjellberg, Rut Anita Birgitta SOMMARVÄGEN 12 1360 TÄBY MO 1:14 KJELLBERG, RUT ANITA BIRGITTA SOMMARVÄGEN 12 1360 TÄBY MO 1:14 Larsson, Karin Yvonne LITS-BÖLE 165 3691 LIT LITS-BÖLE 4:1 LARSSON, KARIN YVONNE LITS-BÖLE 165 3691 LIT LITS-BÖLE 4:1 Larsson, Kjell-Ove RÖNNVÄGEN 4131 ÅNGE FJÄL 2:9 LARSSON, KJELL-OVE RÖNNVÄGEN 4131 ÅNGE FJÄL 2:9 Larsson, Maria Cecilia RÖNNVÄGEN 4131 ÅNGE FJÄL 2:9 LARSSON, MARIA CECILIA RÖNNVÄGEN 4131 ÅNGE FJÄL 2:9 LEJON, BENGT ARNE RIKSDALERVÄGEN 21 97451 LULEÅ SMEDSTA 1:5 Lejon, Bo Alvar MARMORVÄGEN 11 90742 UMEÅ SMEDSTA 1:5 LEJON, BO ALVAR MARMORVÄGEN 11 90742 UMEÅ SMEDSTA 1:5 LINDQVIST, PER ARNE TORVALLA BY 371 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 12:1 LINDQVIST, PER ARNE TORVALLA BY 371 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 12:1 LJUNGKVIST, JENS PATRIK MYRSTIGEN 6 3145 ÖSTERSUND FJÄL 2:33 Lundemo, Åke Olof Markus LILLSJÖHÖGEN 105 3191 ÖSTERSUND LILLSJÖHÖGEN 2:15 Magnusson, Per Mikael NORRGÅRDSVÄGEN 24 3631 LIT SVANAMYREN 1: MAGNUSSON, PER MIKAEL NORRGÅRDSVÄGEN 24 3631 LIT SVANAMYREN 1: MARTINSSON, SOLVEIG MARGARETA STAV 7 73191 KÖPING BRINGÅSEN 2:14 MORÉN, EVY VIOLA SJÖVALLAGATAN 4 A 5933 VÄSTERVIK TORVALLA 2:14 MORÉN, EVY VIOLA SJÖVALLAGATAN 4 A 5933 VÄSTERVIK TORVALLA 2:14 MORÉN, JAN CHRISTER RISSLERGATAN 19 A LGH 1302 3243 FRÖSÖN TORVALLA 2:14

MORÉN, JAN CHRISTER RISSLERGATAN 19 A LGH 1302 3243 FRÖSÖN TORVALLA 2:14 MORÉN, STEN ÖRJAN BODAL 115 34 97 BRUNFLO TORVALLA 2:14 MORÉN, STEN ÖRJAN BODAL 115 34 97 BRUNFLO TORVALLA 2:14 MÅNSSON, HANS BERTIL TORVALLA BY 10 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:3 MÅNSSON, HANS BERTIL TORVALLA BY 10 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 1:3 Nilsson, Björn Olov LINNÉGATAN 2 LGH 1402 41304 GÖTEBORG TORVALLA 1:5 Nilsson, Erik Alf ASPÅSNÄSET 604 3592 KROKOM MO 1:14 NILSSON, ERIK ALF ASPÅSNÄSET 604 3592 KROKOM MO 1:14 NILSSON, NILS JAN FILIP MÅNSSONS VÄG 5 1334 SALTSJÖBADEN TORVALLA 4:10 NILSSON, NILS JAN FILIP MÅNSSONS VÄG 5 1334 SALTSJÖBADEN TORVALLA 4:10 Nilsson, Olof Stefan Niklas BRINGÅSEN 370 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:2 Nilsson, Sonja Margareta ASPÅSNÄSET 604 3592 KROKOM MO 1:14 NILSSON, SONJA MARGARETA ASPÅSNÄSET 604 3592 KROKOM MO 1:14 NORIN, JAN-ERIK TORVALLA BY 230 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 4:7 NORIN, JAN-ERIK TORVALLA BY 230 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 4:7 Nässén, Eva Annagreta KORSTA 120 3692 LIT FJÄL 2:25 NÄSSÉN, EVA ANNAGRETA KORSTA 120 3692 LIT FJÄL 2:25 Nässén, Jan Olov Gullik KORSTA 120 3692 LIT FJÄL 2:25 NÄSSÉN, JAN OLOV GULLIK KORSTA 120 3692 LIT FJÄL 2:25 Odén, Albert Nils-Erik ÖSTERÅSEN 321 3693 HÄGGENÅS MO 1:7 OLSEN-NIKKINEN, MALIN CHRISTINE TORVALLA BY 220 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:4 OLSEN-NIKKINEN, MALIN CHRISTINE TORVALLA BY 220 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:4 Olsson, Eva Kristina BRINGÅSEN 370 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:2 Olsson, Olov Helge LITS-BÖLE 165 3691 LIT LITS-BÖLE 4:1 OLSSON, OLOV HELGE LITS-BÖLE 165 3691 LIT LITS-BÖLE 4:1 Orrebo, Jens Patrik MYRSTIGEN 6 3145 ÖSTERSUND FJÄL 2:33 PERSSON INVEST SKOG AB BOX 30 3125 ÖSTERSUND KORSTA 4:7, MO 4:20 PERSSON, OLOF VERNER LOCKNE 102 34 97 BRUNFLO TORVALLA 4: PERSSON, OLOF VERNER LOCKNE 102 34 97 BRUNFLO TORVALLA 4:

PERSSON, OLOF VERNER LOCKNE 102 3497 BRUNFLO TORVALLA 4: Pettersson, Sven Örjan GJURDS VÄG 21 3076 STUGUN STUGUBYN 1:40 PETTERSSON, SVEN ÖRJAN GJURDS VÄG 21 3076 STUGUN STUGUBYN 1:40 Pettersson, Sven-Olof FJÄL 425 3691 LIT FJÄL 2:65 PETTERSSON, SVEN-OLOF FJÄL 425 3691 LIT FJÄL 2:65 PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I HÄRNÖSANDSST BOX 94 7122 HÄRNÖSAND BRINGÅSEN 1:22 PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I HÄRNÖSANDSSTIFT BOX 94 7122 HÄRNÖSAND BRINGÅSEN 1:22 PÅLSSON, INGRID BIRGITTA TORVALLA BY 226 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:7 PÅLSSON, INGRID BIRGITTA TORVALLA BY 226 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 3:7 Pålsson, Mats Erik Jonas LITS-BÖLE 125 3691 LIT SVANAMYREN 1:13 PÅLSSON, MATS ERIK JONAS LITS-BÖLE 125 3691 LIT SVANAMYREN 1:13 Rooke, Zara Tuulikki FJÄL 325 3691 LIT FJÄL 2:7 ROOKE, ZARA TUULIKKI FJÄL 325 3691 LIT FJÄL 2:7 SCA C/O SCA SKOG FASTIGHETER 51 SUNDSVALL LILLSJÖHÖGEN 2:12 SELANDER, ELSA BIRGITTA MO 160 3691 LIT MO 2:15 Selander, Elsa Birgitta MO 160 3691 LIT MO 2:15, KLÄPPE 2:7 SELANDER, PER OLOV MO 160 3691 LIT MO 2:15 Selander, Per Olov MO 160 3691 LIT MO 2:15, KLÄPPE 2:7 SILLERSTRÖM, ERIK OLOF MIKAEL ENSILLRE 150 4192 ÅNGE BRINGÅSEN 2:6, KÅNKBACKEN 1:3 Sillerström, Erik Olof Mikael SMULTRONVÄGEN 3162 ÖSTERSUND KÅNKBACKEN 1:3 Stockfelt, Dag Jörgen Olof Linnégatan 22B 31 37 Östersund Hölje 1:10 Strindlund, Anders Verner ÄNGEGATAN 15 LGH 1002 3136 ÖSTERSUND FJÄL 2:26 STRINDLUND, ANDERS VERNER ÄNGEGATAN 15 LGH 1002 3136 ÖSTERSUND FJÄL 2:26 STUGVARD, KLAS PETTER TORVALLA BY 245 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 4:9 STUGVARD, KLAS PETTER TORVALLA BY 245 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 4:9 Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag TORSGATAN 4 10522 STOCKHOLM LILLSJÖHÖGEN 2:10 SVEASKOG FÖRVALTNINGS AKTIEBOLAG TORSGATAN 4 10522 STOCKHOLM LILLSJÖHÖGEN 2:10 TERNEBLAD, PER GUSTAV TORVALLA BY 335 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA :39 TERNEBLAD, PER GUSTAV TORVALLA BY 335 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA :39

THORSSON, LEIF GÖRAN STORGATAN 1B LGH 1201 903 20 UMEÅ TORVALLA 6:13 THORSSON, LEIF GÖRAN STORGATAN 1B LGH 1201 903 20 UMEÅ TORVALLA 6:13 THORSSON, MONA MARIANNE TORVALLA BY 250 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 6:13 THORSSON, MONA MARIANNE TORVALLA BY 250 31 92 ÖSTERSUND TORVALLA 6:13 Waldemarsson, Anna-Karin STENSÄNGSVÄGEN 17 14137 HUDDINGE TORVALLA 1:5 Vall, Björn Jesper BRINGÅSEN 151 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 1:15 VALL, BJÖRN JESPER BRINGÅSEN 151 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 1:15 VATTENFALL INDALSÄLVEN AB VATTENKRAFT 4073 BISPGÅRDEN NÄVEREDE 1:26 VATTENFALL INDALSÄLVEN AB VATTENKRAFT 4073 BISPGÅRDEN NÄVEREDE 1:26 Wiksten, Anna Bonita Linnéa BRINGÅSEN 130 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:15 WIKSTEN, ANNA BONITA LINNÉA BRINGÅSEN 130 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:15 WIKSTEN, TORD ERIK BRINGÅSEN 130 3191 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 2:15 Wikström, Jonas Peter ROBURVÄGEN 24 1133 LIDINGÖ LILLSJÖHÖGEN 2:46 WIKSTRÖM, JONAS PETER ROBURVÄGEN 24 1133 LIDINGÖ LILLSJÖHÖGEN 2:46 ÖSTERSUNDS KOMMUN 312 ÖSTERSUND BRINGÅSEN 3:5 ÖSTERSUNDS MOTORSTADION AB LUNGRE MOTORSTADION 425 3191 ÖSTERSUND LUNGRE 1:14

SÄNNSJÖLANDET STUGUBYN NYBY BREVÅG LILLSJÖHÖGEN KORSTA HÖLJE KORSTA LILLSJÖHÖGEN HÖLJE LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN HÖLJE HÖLJE LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN HÖLJE BREVÅG FJÄL LILLSJÖHÖGEN Blektjärnen Sundet Lillflon Kraftverk Midskog Fångstgropar Fångstgropssystem Högremmen Påll-Pershägnen Sännsjön Sännsjöbodarna Holm-Jonasbodarna Ol-Eliasbodarna Åmyren Bodudden Sännåsstugan Magnus-Jonsbodarna Fjälflon Sandudden Ösjökanalen Sjukarebrännan Nils-Olovbodvallen Fångstgropssystem Övre Sännsjölandet Fångstgropssystem Fångstgropssystem Lomviken Sännsjöön Mossaflon Gråtråken Tjärnmyren Mörttjärnen Piprörbäcken Piprörtjärnen Hällsgårdsån hällan Domsätes- Piprörberget Svarthögen Indalsälven Sännselet Svarthögtjärnen Mullbackhöjden Myntloken Stentjärnen viken Mullback- Sännselet Blektjärnviken Lillselet Långråken Brattströmmen Aspdammsselet Olssonselet Sännån Sännådammet Pelleänget Indalsälven Strindlundsviken Storselet Fågelbiotop Fågelobservation Naturvärden, Klass 1 Naturvärden, Klass 2 Kraftledningssträckning 130 kv Fornlämning Skala 1:30000

LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN FJÄL SVANAMYREN LITS-BYE SVANAMYREN LILLSJÖHÖGEN MO LITS-BYE SVANAMYREN FJÄL SVANAMYREN MO Sännsjön Sännsjöbodarna Holm-Jonasbodarna Ol-Eliasbodarna Åmyren Bodudden Grubbstugan Sännåsstugan Magnus-Jonsbodarna Sännsjömyrbäcken Fjälflon Sännsjömyren Korpåsen system Fångstgropar Fångstgrops- Gnagmyren Gnagmyrmon Svarttjärnbrännan Fångstgrop Ösjökanalen Sjukarebrännan Nils-Olovbodvallen Fångstgrop Bölesbäcken Lomviken Höjderna Mossaflon Gråtråken myren Ling- Lingmyrbäcken Erik-Bengtsstugan Blötmyren Fångstgropssystem Illmyren Kastvedflon Stenbäcken Hålmyren Sännselet Lillselet Långråken Brattströmmen Aspdammsselet Olssonselet Sännån Sännådammet Pelleänget Indalsälven Strindlundsviken Mörttjärnen Svanatjärnbäcken Älgsedet Storselet Svartedet Nymyren Svanatjärnen Svarttjärnbäcken Sännsjömyrtjärnen Svarttjärnen Svanatjärnloken Svanamyren Lilltjärnen Älgshålmyren Ol-Pålsabroken Spåmansloken Björnmyren Svarttjärnen Fågelbiotop Fågelobservation Naturvärden, Klass 1 Naturvärden, Klass 2 Kraftledningssträckning 130 kv Fornlämning Skala 1:30000

LITS-BYE MO MO LITS-BYE MO SVANAMYREN PALLERÅSEN SVANAMYREN SVANAMYREN SMEDSTA SMEDSTA FJÄL LITS-BÖLE MO BRYNJE BRYNJE MO LITS-ÅSEN MO MO Gnagmyren Småfloarna Frusmyrmyrarna Storberget Branatjärnen Fångstgropssystem Pellemyren Illmyren Kastvedflon Stenbäcken Storbacken Nästsjöstugan Enmyren Nymyrbäcken Selandermyren Nästsjön Nymyren Albrännan Bäckänget Nils-Jonsabodarna Vejderbodarna Brana Fångstgropssystem Branaflon Lassebodarna Nästsjöflon Storflobäcken Fångstgrop Anders-Jonsbäcken Storflon Storflobäcken Svanamyren Svanamyren Fångstgropar Lilltjärnen Älgshålmyren Ol-Pålsabroken Fångstgrop Lars-Kalsabodarna Erik-Jonsabodarna Påls-Karlsbodarna Ramsmyren Stortjärnen Paul-Henriksbodarna Karlbergsbodarna Hinrikbodarna Hilmobodarna Ramsmyren Hagelbodarna Skavåsen Getryggen Meåsflon Fågelbiotop Fågelobservation Naturvärden, Klass 1 Naturvärden, Klass 2 Kraftledningssträckning 130 kv Fornlämning Skala 1:30000

MO KÅNKBACKEN BRYNJE SJÖR SJÖR MO SJÖR BRINGÅSEN BRYNJE BRYNJE KÅNKBACKEN Stormyrrissnet Fångstgrop Anders-Jonsbäcken Storflon Fångstgropar Fångstgrop Fångstgropar Storflobäcken Stormyren Skavåsen Sjörbodarna Bodnäbben Eliholmen Bodbrännflon Edsmyren Edsmyrbrännan Remmarna Lillflärken Lungretjärnen Andholmen Flärkån Rismyrflon Storflärken Rismyrbodarna Danielmyren Fångstgrop Dalakarlsmyren Bringåsvågen Brynjevågen Storvålen Älggravholmen Bullerbäcken Hemmingbodarna Kalkugnsruin Fångstgropar Fångstgrop Grossmyren Rörmyren Björnmyren Björnstruparna Jonas-Pettersstugan Sjörflon Meåsflon Torvtäkt Sundbäcken Brunnsmyrflon Trussved Trusan Kallkällbäcken Brynje Estenbodarna Krondiket Skjutfält Källdrolet Brunnsmyren Gällerån Vallbodarna Pe-Jakobsbodarna Fångstgropssystem Bringåsmyren Brynjebäcken Sven-Pålstorpet Fångstgropar Barnsängbäcken Arberflon Dalsänget Bäckarna Fågelbiotop Fågelobservation Naturvärden, Klass 1 Naturvärden, Klass 2 Kraftledningssträckning 130 kv Fornlämning Skala 1:30000

LUNGRE ODENSALA ÖSTERSUNDS FG BRYNJE KÅNKBACKEN KLÄPPE KLÄPPE BRINGÅSEN KLÄPPE KÅNKBACKEN BRINGÅSEN BRINGÅSEN BRYNJE KLÄPPE BRYNJE LUNGRE OPE KLÄPPE KÅNKBACKEN KYRKÅS PRÄSTBORD KYRKÅS PRÄSTBORD TORVALLA Lillflärken Pipmyren Svedhägnen Storhögsloken Storhögen Bringåsmyren Bossmyren Bossmyrremmen Bossmyrflon Sven-Pålstorpet Ödesböle Fångstgropar Gällerån Barnsängbäcken Arberflon Moarsved Dalsänget Lundbladsmyren Småmyrarna Bäckarna Malmdrolsmyren Sotsvedbäcken Torvtäkt Skjutbana Fångstgrop Bringåsflon Bergmyren Långmyren Nils-Magnusodlingen Sved Fotb.pl. Furulund Brynjelägden Bebyggelselämningar Bringåsen Berget Bygdeg. Skola Lungre Hästdrolkällan Torvtäkt Nördertjärnen Opeflon Siarsmyren Bergtäkt Slaggvarp Backen Kyrkås nya kyrka Linloken Brynjeflon Torvtäkt Fångstgrop Älggropbrännan Siarsbäcken Gunnilsböle Ödesböle Fångstgropar Tjärnbäcken Stenbäcken Bodsvedmyren Gällerån Ödesböle Kyrkbyn Kyrkås gamla kyrka Hembygdsgård Lundhem Fångstgrop Fångstgropar Långmyren Lokmoarna Lokkällan Bringåstjärnen Tjärnflon Tjärnmyren Fornåkrar Slaggvarp Fornåkrar Fågelbiotop Fågelobservation Naturvärden, Klass 1 Naturvärden, Klass 2 Kraftledningssträckning 130 kv Fornlämning Skala 1:30000

Fornlämning Nybo FRÖSÖ-BERGE FRÖSÖ-BERGE KÅNKBACKEN Kraftledningssträckning 130 kv Svensmyren Kärnholken Klingermyren Kärnholksbäcken LUNGRE Gällsjöbäcken Hembygdsgård Fornåkrar Kyrkås gamla kyrka Gällsjön KYRKÅS PRÄSTBORD Gällsjön KYRKÅS PRÄSTBORD KÅNKBACKEN Stormyren Naturvärden, Klass 2 Naturvärden, Klass 1 Rismyren Rismyrstenen LUNGRE Hålmyrflon KLÄPPE Bodsvedmyren LUNGRE Stenbäcken Fågelobservation Källbergsstället Rismyren Motorbana Skjutbanor Tjärnbäcken KÅNKBACKEN Fågelbiotop MICKELSGÅRD ODENSALA Erik-Jonsabodarna LUNGRE KLÄPPE BRINGÅSEN Odensberg Grustäkt Avfallsanläggning Tjärnflon Mickelsgårdsbodarna KÅNKBACKEN MICKELSGÅRD Trafikövningsplats Rismyråsen Koluholmen Bringåstjärnen Holmen Nilsvallen Fångstgropar ODENSALA Gräfsåsen Motorbana Tallbacken TORVALLA Högbodarna Kolumyren Skorvhättan Tjärnmyren Lokkällan Lokmoarna Fångstgropar Fångstgrop Långmyren TORVALLA Markussonsbodarna TORVALLA Ol-Johansbodarna Jordbrånan Mårtensmyren Storsved TORVALLA Främmersvedbodarna Verksmon Stenbäcken Svartstugubodarna Storflon Skala 1:30000 Torvalla naturreservat Främmerbodarna Ol-Persodlingen Fångstgrop Bäckdrolsmon

j Svarthögen Midskogsberget Fångstgropssystem Sännselet Fångstgrop HÖLJE Kraftverk Domsäteshällan STUGUBYN NÄVEREDE 1:26>2 Mörttjärnen STUGUBYN 1:40>3 LILLSJÖHÖGEN Ängesvike Midskog Indals LILLSJÖHÖGEN 2:10>11 Svenbodarna HÖLJE S:2>1 HÖLJE Fångstgropar STUGUBYN 1:40>2 ögremmen LILLSJÖHÖGEN Fångstgropssystem STRÖMSNÄS EN KORSTA Påll-Pershägnen Fångstgropssystem opssystem STRÖMSNÄS Lillflon LILLSJÖHÖGEN Skala 1:20000

Strindlundsviken Midskog-OSD Kraftledningssträcka Linje Indalsälven Sännselet men HÖLJE HÖLJE ngråken STUGUBYN Mörttjär LILLSJÖHÖGEN nån Lillselet Pelleänget LILLSJÖHÖGEN 2:10>11 Sännådammet HÖLJE S:2>1 HÖLJE HÖLJE Fångstgropar STUGUBYN 1:40>2 Åmyren Högremmen LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN Fångstgropssystem Övre Sännsjölandet KORSTA HÖLJE KORSTA Fångstgropssystem Bodudden Sännsjön Fångstgropssystem Lillflon Lomviken Sännsjöön LILLSJÖHÖGEN Skala 1:20000 Sandudden

Ösjökanalen Midskog-OSD Kraftledningssträcka Olssonselet Svarttjärnbäcken Linje Grubbstugan Älgsedet Brattströmmen Aspdammsselet Långråken SVANAMYREN Holm-Jonasbodarna Ol-Eliasbodarna Nymyren LILLSJÖHÖGEN 2:10>11 Pelleänget FJÄL 2:25>1 FJÄL 2:9>2 FJÄL 2:65>2 Sännådammet FJÄL Sännsjömyrtjärnen FJÄL 2:26>1 FJÄL 2:33>1HÖLJE S:2>1 FJÄL 2:7>2 Fjälflon FJÄL 2:52>2 LILLSJÖHÖGEN 2:46>1FJÄL 2:37>1 Åmyren SVANAMYREN 1:>1 SVANAMYREN 1:1>6 Sännsjömyren Sännån Lillselet LILLSJÖHÖGEN Magnus-Jonsbodarna Sännsjömyrbäcken SVANAMYREN Sännsjöbodarna Bodudden Sännsjön Bölesbäcken Lomviken SVANAMYREN Höjderna LILLSJÖHÖGEN Skala 1:20000 Gråtråken Mossaflon Sjukarebrännan Nils-Olovbodvallen

Nils-Jonsabodarna PALLERÅSEN MO Midskog-OSD Hilmobodarna Kraftledningssträcka Linje Ramsmyren Fångstgrop Storbacken Fångstgropar Älgshålmyren LITS-BYE Lars-Kalsabodarna SVANAMYREN SVANAMYREN Ol-Pålsabroken Erik-Jonsabodarna Fångstgrop Svanamyren SVANAMYREN Gnagmyrmon SVANAMYREN Gnagmyren 1:13>1 Stenbäcken SMEDSTA SMEDSTA 1:5>1 Pellemyren MO 2:15>5 SVANAMYREN 1:1>6 LITS-BÖLE 4:1>3 SVANAMYREN 1:1>2 SMEDSTA 2:3>1 Branaflon MO 1:6>1 MO 2:15>3 MO SMEDSTA Illmyren Branatjärnen Kastvedflon Hålmyren LITS-BYE Fångstgropssystem MO Selandermyren Erik-Bengtsstugan Skala 1:20000 Frusmyrmyrarna Blötmyren Småfloarna

Paul-Henriksbodarna Remmarna Midskog-OSD MO Kraftledningssträcka Linje Jonas-Pettersstugan Vejderbodarna Fångstgropssystem MO Lassebodarna Danielmyren Meåsflon MO 4:13>1 MO 4:7>2 BRINGÅSEN 1:15>1 MO 4:14>1 BRINGÅSEN 1:22>2 MO 4:24>1 Brynjevågen MO MO 4:1>1 MO 1:14>1 MO 1:6>1 Brana Storflon Getryggen Albrännan Storflobäcken KÅNKBACKEN Fångstgrop Storflon BRYNJE Storflobäcken Bullerbäcken BRYNJE Skala 1:20000 Nästsjöflon Nymyrbäcken Hemmingbodarna

Midskog-OSD Kraftledningssträcka Linje Sjörflon Gällerån Danielmyren Bringåsmyren Pe-Jakobsbodarna Vallbodarna Fångstgropssystem Dalakarlsmyren Bringåsvågen BRINGÅSEN 2:14>1 Storvålen BRINGÅSEN 1:15>1 Brynjevågen BRINGÅSEN 1:22>2 BRINGÅSEN 1:16>1 BRINGÅSEN 2:6>1 BRINGÅSEN Storflon BRINGÅSEN 3: Brynjebäcken KÅNKBACKEN Arberflon Estenbodarna Kallkällbäcken Torvtäkt Brunnsmyrflon Bullerbäcken Brunnsmyren Hemmingbodarna Skala 1:20000 Trussved Trusan Sundbäcken Björnmyren Fångstgrop

Lungre Bebyggelselämningar Midskog-OSD Kraftledningssträcka Furulund Linje Småmyrarna Lundbladsmyren Bäckarna Gällerån Skola KÅNKBACKEN Bringåsmyren Pe-Jakobsbodarna KÅNKBACKEN Vallbodarna BRINGÅSEN 3: Brynjelägden Sved BRINGÅSEN 3: KÅNKBACKEN BRYNJE Bringåsen BRINGÅSEN BRYNJE Bygdeg. Fotb.pl. Moarsved Ödesböle Fångstgropssystem Fångstgropar Berget LUNGRE 1:2>2 Hästdrolkällan BRINGÅSEN 2:5>2 BRINGÅSEN 2:15>1 BRINGÅSEN 3:>2 BRINGÅSEN 3:5>1 BRINGÅSEN 2:6>1 BRINGÅSEN BRINGÅSEN 3: Bringåsflon Fångstgrop Skjutbana Gällerån LUNGRE Arberflon Estenbodarna Långmyren Sven-Pålstorpet Barnsängbäcken Dalsänget Skala 1:20000 Bergmyren

Gällsjön KÅNKBACKEN Midskog-OSD Kraftledningssträcka KYRKÅS PRÄSTBORD Linje KLÄPPE Backen BRINGÅSEN 3: BRINGÅSEN 3: KÅNKBACKEN Brynjelägden BRYNJE BRINGÅSEN Bodsvedmyren Bringåsen BRYNJE Fångstgropar Fotb.pl. Bygdeg. LUNGRE Stenbäcken Gällerån Ödesböle Berget Skjutbanor BRINGÅSEN Tjärnbäcken KÅNKBACKEN LUNGRE 1:2>2 Hästdrolkällan BRINGÅSEN 1:22>1 Bringåsflon BRINGÅSEN 3: Gunnilsböle LUNGRE BRINGÅSEN 3:13>1 Siarsbäcken Tjärnflon Långmyren Bringåstjärnen Tjärnmyren Skorvhättan ODENSALA Lokkällan Lokmoarna ÖSTERSUNDS FG Fångstgropar Fångstgrop Torvtäkt Älggropbrännan Fångstgrop Långmyren TORVALLA Brynjeflon Skala 1:20000 Siarsmyren Torvtäkt Nördertjärnen

LUNGRE Midskog-OSD Kraftledningssträcka Källbergsstället Motorbana MICKELSGÅRD ODENSALA KLÄPPE Erik-Jonsabodarna BRINGÅSEN Odensberg Mickelsgårdsbodarna MICKELSGÅRD Grustäkt Avfallsanläggning BRINGÅSEN 3:13>1 KÅNKBACKEN KÅNKBACKEN 1:3>2 Trafikövningsplats Rismyråsen Koluholmen Fångstgropar Nilsvallen Motorbana Kolumyren TORVALLA 4:>1 ODENSALA 3:1>2 ODENSALA 3:7>1 ODENSALA 3:3>1 Gräfsåsen TORVALLA 6:1>1 ODENSALA 7:>1 Skorvhättan ODENSALA 7:10>1 ODENSALA 7:1>2 ODENSALA Tallbacken Högbodarna TORVALLA Ol-Johansbodarna Jordbrånan Mårtensmyren Storsved SKOGVAKTAREN Främmersvedbodarna Skala 1:20000 Svartstugubodarna Verksmon Stenbäcken Storflon Främmerbodarna Ol-Persodlingen

STUGUBYN LILLSJÖHÖGEN HÖLJE KORSTA LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN HÖLJE SÄNNSJÖLANDET HÖLJE HÖLJE HÖLJE KORSTA LILLSJÖHÖGEN LANDET SÄNNSJÖ- Midskog Fångstgrop hällan Domsätes- Sännselet Kraftverk Mörttjärnen Lillsjöhögen Ishockeybana Skola Skrovelmyren Skrovelmyrtjärnen Svarttjärnen Övre Sännsjölandet Fångstgropssystem Fångstgropssystem Fångstgropssystem Fångstgropar Lillflon Påll-Pershägnen Högremmen Fångstgropar Rörsjön Blektjärnen Nyänget Sännsjöön Pelleänget Sännsjön Sundet Sandudden Näset Svartån Näsviken Långråken Sännådammet Lillselet Åmyren Lomviken Bodudden 1:25 000 Rikekärr Våtmarksinventering Sumpskog Naturvårdsavtal Alternativ 2

HÖLJE LILLSJÖHÖGEN LITS-BYE SVANAMYREN MO SVANAMYREN MO SMEDSTA Fångstgropar Sännsjöön Sännsjön Sundet Sandudden Sännsjöbodarna Ösjökanalen Ösjöbodarna Fångstgropar Ösjön Ösjöön Stenholmen Svartån Småfloarna Frusmyrmyrarna Petrusmyren Svarttjärnen Nästsjöån Storberget Sjukarebrännan Lomviken Bodudden Nils-Olovbodvallen Gråtråken Sännsjömyrbäcken Bölesbäcken Mossaflon Lingmyrbäcken Hålmyren Blötmyren myren Ling- Erik-Bengtsstugan Höjderna Fångstgropssystem Illmyren Branatjärnen Kastvedflon Rikekärr Våtmarksinventering Sumpskog Naturvårdsavtal Alternativ 2 1:25 000

MO MO KÅNKBACKEN BRYNJE BRYNJE BRYNJE Nästsjöstugan Enmyren Frusmyrmyrarna Ol-Jonsmyren Branatjärnen Brana Selandermyren Albrännan Getryggen Storflon Nästsjön Bustadviken Nymyren Nästsjöflon Kälamyrbäcken Nymyrbäcken Storflobäcken Anders-Jonsbäcken Kälamyren Stormyrrissnet Fångstgrop Fångstgrop Stormyren Storflobäcken Storflon Bullerbäcken Fångstgrop Hemmingbodarna Björnmyren Rörmyren Björnstruparna Bringåsvågen Brynjevågen Torvtäkt Sundbäcken Brunnsmyrflon Dalakarlsmyren Storvålen Estenbodarna Brunnsmyren Trussved Trusan Kallkällbäcken Brynjebäcken Rikekärr Våtmarksinventering Sumpskog Naturvårdsavtal Alternativ 2 1:25 000

KÅNKBACKEN BRYNJE BRINGÅSEN BRYNJE KLÄPPE BRYNJE KÅNKBACKEN KLÄPPE KLÄPPE BRINGÅSEN KLÄPPE LUNGRE KÅNKBACKEN LUNGRE ODENSALA BRINGÅSEN KYRKÅS PRÄSTBORD KLÄPPE Brynje Sven-Pålstorpet Estenbodarna Skjutbana Fångstgropssystem Hästdrolkällan Älggropbrännan Sved Brynjelägden Bergmyren Barnsängbäcken Arberflon Gunnilsböle Långmyren Siarsbäcken Fångstgropar Fångstgrop Ödesböle Gällerån Bringåsflon Moarsved Bygdeg. Berget Fotb.pl. Bringåsen Fångstgropar Backen Ödesböle Gällerån Stenbäcken Bodsvedmyren Skjutbanor Tjärnbäcken Dalsänget Lokkällan Bringåstjärnen Fångstgropar Skorvhättan Tjärnflon Tjärnmyren Lokmoarna Rikekärr Våtmarksinventering Sumpskog Naturvårdsavtal Alternativ 2 1:25 000

KÅNKBACKEN KÅNKBACKEN TORVALLA LUNGRE KLÄPPE BRINGÅSEN TORVALLA MICKELSGÅRD ODENSALA TORVALLA MICKELSGÅRD ODENSALA ÖSTBERG ÖSTBERG MJÄLLE KARLSLUND KARLSLUND KARLSLUND Torvtäkt Brynjeflon Rismyren Avfallsanläggning Motorbana Skjutbanor Erik-Jonsabodarna Tjärnbäcken Källbergsstället Motorbana Fångstgropar Nilsvallen Mickelsgårdsbodarna Trafikövningsplats Rismyråsen Koluholmen Lokkällan Bringåstjärnen Fångstgrop Fångstgropar Skorvhättan Långmyren Tjärnflon Tjärnmyren Lokmoarna Storsved Kolumyren Högbodarna Tallbacken Odensberg Gräfsåsen Motorbana Grustäkt Jordbrånan Ol-Johansbodarna Holmen Småbodarna Markussonsbodarna Såg Torråsen Torråstjärnen Spikbodarna Rikekärr Våtmarksinventering Sumpskog Naturvårdsavtal Alternativ 2 1:25 000

Kraftverk Stugun 201:1 SÄNNSJÖ- LANDET Domsäteshällan STUGUBYN Mörttjärnen Midskog LILLSJÖHÖGEN Lillselet Sännådammet Pelleänget HÖLJE HÖLJE Fångstgropar Lit 191:1 Lit 191:2 Åmyren Högremmen LILLSJÖHÖGEN LILLSJÖHÖGEN Fångstgropssystem Övre Sännsjölandet KORSTA Lit 15:1 Påll-Pershägnen HÖLJE KORSTA Fångstgropssystem Sännsjön Fångstgropssystem Lomviken Lit 445:1 Lit 425:1 Lillflon Sännsjöön LILLSJÖHÖGEN Sandudden Sundet Lit 424:1 SÄNNSJÖLANDET Blektjärnen Nyänget Rörsjön Lit 491:1 Fångstgropar Lit 490:1 Svartån Lit 444:1 Lit 155:1 Lit 494:1 Lit 417:1 Lillsjöhögen Näset Skola Näsviken Ishockeybana Lit 41:1 Skrovelmyrtjärnen Skrovelmyren Svarttjärnen 1:25 000 Kråksjön Björkänget

Ösjökanalen SMEDSTA Illmyren Bölesbäcken Lomviken z Lit 445:1 Branatjärnen Kastvedflon Hålmyren SVANAMYREN Sännsjöön Höjderna LILLSJÖHÖGEN LITS-BYE Fångstgropssystem Lit 162:1 Nils-Olovbodvallen Lingmyrbäcken Gråtråken Sjukarebrännan Sandudden Ling- Sundet myren Erik-Bengtsstugan Mossaflon Blötmyren Frusmyrmyrarna Småfloarna Ösjöbodarna Lit 444:1 z MO Svarttjärnen Lit 416:1 Lit 155:1 z Åkroken Storberget Nästsjöån 1:25 000 Lit 555 z Mellansjön Petrusmyren Lit 554 Mellansjöbodarna LUNGRE Lit 556 Lomtjärnen Ösjöön Ösjön z Fångstgropar Kyrkås 9:1 Kyrkås 9:2 Stenholmen z Fångstgropar Lit 521:1 Lit 521:2 Lungrebodarna Lungrebodb. Lungrebodhöjden Gunborgviken Kyrkås ISMUNDLANDET 90:1 Gunborg- Lit 491:1 Lillflon z Fångstgropar Lit 490:1 z Lit 494:1 Svartån Näset Furutorp

MO SMEDSTA Illmyren Brana Branatjärnen Kastvedflon Hålmyren SVANAMYREN Getryggen Albrännan LITS-BYE Fångstgropssystem Lit 162:1 MO Lingmyrbäcken Storflobäcken z Lit 49:1 Erik-Bengtsstugan Ling- myren Selandermyren zfångstgrop Kyrkås 34:1 Blötmyren Storflon Frusmyrmyrarna Småfloarna BRYNJE Storflobäcken BRYNJE Nymyrbäcken Nymyren MO Svarttjärnen Nästsjöflon Storberget Petrusmyren zfångstgrop Anders-Jonsbäcken Nästsjöstugan 1:25 000 Stormyren Stormyrrissnet Kälamyren Bustadviken Kälamyrbäcken Nästsjön Ol-Jonsmyren Enmyren Åkroken Nästsjöån Lit 555 z Lit 554 Mellansjöbodarna LUNGRE Lit 556

KLÄPPE KLÄPPE BRINGÅSEN Fotb.pl. z Bygdeg. KLÄPPE zberget Sved Brynjelägden Kyrkås 66:1 BRYNJE yrkås 63:1 Kyrkås 64:1 Kyrkås 70:1 Kyrkås 110 Moarsved KÅNKBACKEN Kyrkås 47:1 Ödesböle z Fångstgropar Kyrkås 24:1 Kyrkås 0:1 Kyrkås 24:2 Kyrkås 25:1 Fångstgropssystem KÅNKBACKEN Dalakarlsmyren z Storvålen Bringåsvågen Kyrkås 124 z Kyrkås 12 Brynjevågen Storflon MO KLÄPPE BRINGÅSEN Kyrkås 0:1 Kyrkås 157 Hästdrolkällan z Bringåsflon Kyrkås 155 Kyrkås 156 zfångstgrop Kyrkås 5:1 Skjutbana Gällerån Brynjebäcken KÅNKBACKEN Storflobäcken LUNGRE Kyrkås 111 Långmyren Kyrkås 139 Sven-Pålstorpet Barnsängbäcken zdalsänget Arberflon z Kyrkås 142 Kyrkås 143 Estenbodarna Kallkällbäcken Brunnsmyren Torvtäkt Brunnsmyrflon Bullerbäcken BRYNJE 1:25 000 Bergmyren Kyrkås 140 BRYNJE z Kyrkås 131 Kyrkås 137 Brynje Trussved Trusan Sundbäcken zfångstgrop Björnstruparna BRYNJE Kyrkås 136 Hemmingbodarna z Fångstgrop Kyrkås z Björnmyren 134 Kyrkås 13 Kyrkås 29:1 Rörmyren

Rismyrstenen LUNGRE Hålmyrflon z z Bodsvedmyren Kyrkås 103:1 Fångstgropar z Kyrkås 117 Källbergsstället Rismyren Kyrkås 19:1 Motorbana Skjutbanor LUNGRE Stenbäcken Gällerån z KÅNKBACKEN Kyrkås 26:1 Tjärnbäcken Kyrkås 56:1 Ödesböle Kyrkås 45:1 Kyrkås 0:1 Kyrkås 55:1 BRINGÅSEN MICKELSGÅRD ODENSALA KLÄPPE LUNGRE Erik-Jonsabodarna Östersund 57:1 Kyrkås 1:1 z Gunnilsböle BRINGÅSEN Odensberg Grustäkt Avfallsanläggning Tjärnflon Siarsbäcken Mickelsgårdsbodarna KÅNKBACKEN MICKELSGÅRD Trafikövningsplats Rismyråsen Koluholmen Bringåstjärnen Nilsvallen Kolumyren z Fångstgropar Holmen Östersund 22:1 Östersund 62 z1:25 000 ODENSALA Östersund 21:2 Östersund 21:1 Östersund 21:3 Gräfsåsen Motorbana Tallbacken Skorvhättan TORVALLA Brunflo 73:1 Högbodarna z Brunflo 330 Tjärnmyren z z Lokkällan Lokmoarna zz Fångstgropar z Fångstgrop z Långmyren Brunflo 74:4 Brunflo 40 Brunflo 74:5 Brunflo 74:3 Brunflo 10:2 TORVALLA Torvtäkt Brynjeflon z Älggropbrännan Fångstgrop ODENSALA Brunflo 299:1

RAPPORT MAGNETFÄLT FRÅN LEDNINGAR MELLAN MIDSKOG OCH ÖSTERSUND 2013-10-01 SWECO Energuide AB Fredrik Kempe repo001.docx 2012-03-2914 Sweco