Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget SOILNDB på uppdrag åt Naturvårdsverket Allmänt om motåtgärder Gödsling-skörd-kväveutlakning Utlakning av växtnäring och glyfosat vid kemisk brytning av höstbevuxen mark Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Lanna försöksstation

Fältförsök för utlakningsstudier Avdelningarna för jordbearbetning, precisionsodling och vattenvårdslära HS Halland, HS Skaraborg SLU Alnarp Studier av åtgärder för ökat växtnäringsutnyttjande och minskat läckage på kort och på lång sikt Fotegården Logården Mellby Lilla Böslid Wiad Bornsjön Götala Lanna Lönnstorp SLU Jordbruksverket SLF Stockholm vatten m.fl. Kväveutlakningens ingredienser enligt utlakningsmodellen i Stank in mind Naturgivna förutsättningar Jordbearbetning Gödslingsintensitet Gödsling på hösten Höstväxande gröda Efterverkan av grödor och organiska gödselmedel

Sveriges miljökvalitetsmål lit t Internationella överenskommelse r EU-direktiven Ett av kraven på jordbruket gäller vårt nationella miljömål Ingen övergödning öd Kväveutlakningen från jordbruket ska minska med 75 ton/år under perioden 1995-21. Två tredjedelar av målet uppskattades vara uppfyllt 25. Minskad areal jordbruksmark Ändrad grödfördelning Omläggning till flerårig grönträda Skyddszoner Ändrad tidpunkt för stallgödselspridning Fånggröda och senarelagd bearbetning Ökad kväveeffektivitet Kvar till målet för 21 Källa: Johnsson, et al., 27 Bioenergiproduktion gp Rörflen Salix?! Foto: Pär Aronsson

Ett av kraven på jordbruket gäller vårt nationella miljömål Ingen övergödning öd Utlakningen från jordbruket ska minska med 75 ton/år under perioden 1995-21. Två tredjedelar av målet uppskattades vara uppfyllt 25. Minskad areal jordbruksmark Ändrad grödfördelning Omläggning till flerårig grönträda Skyddszoner Ändrad tidpunkt för stallgödselspridning Fånggröda och senarelagd bearbetning Ökad kväveeffektivitet Kvar till målet för 21 Överdosering med kväve ger ökad utlakning Försök med stigande kvävegivor på lerjord 5 4 3 2 1 Utlakning g( (NO3-N kg/ha) 74/75 55 mm 75/76 4 mm 76/77 616 mm 77/78 61 mm 78/79 53 mm 5 1 15 2 25 Gödsling (kg/ha) Ur Ekohydrologi nr 7 198 (Brink & Lindén) Källa: Johnsson, et al., 27 Överdosering med kväve ger ökad utlakning Försök med stigande kvävegivor på lerjord Enligt litteraturen 5 4 3 2 1 Utlakning g( (NO3-N kg/ha) 74/75 55 mm 75/76 4 mm 76/77 616 mm 77/78 61 mm 78/79 53 mm kväveutlakning 5 1 15 2 25 Gödsling (kg/ha) Ur Ekohydrologi nr 7 198 (Brink & Lindén) -5-3 -1 1 3 5 underdosering överdosering

Höstvete på bördig jord i Skåne (1993-22) Höstvete på bördig jord i Skåne (1993-22) Medelskörd: d 85 8,5 ton/ha (1% över normskörden) Kvävegödsling: 15 kg/ha (15-2 kg lägre än rekommenderat för skördenivån) Kväveutlakning efter höstvete (kg/ha) 6 5 4 R 2 =6.6 3 2 1-8 -6-4 -2 2 4 6 8 Underdosering överdosering Kväveutlakning: I medeltal 2 kg/ha (måttligt för området) Projektledare: Helena Aronsson Projektmedel: Jorbruksverket och SLU Höstvete på bördig jord i Skåne (1993-22) Vårsäd på mojord i Halland 199-21 Kväveutlakning efter höstvete (kg/ha) 6 5 4 R 2 =6.6 3 2 1-8 -6-4 -2 2 4 6 8 Underdosering överdosering Projektledare: Helena Aronsson Projektmedel: Jorbruksverket och SLU Proteinhalt i vetet (%) 16 14 12 1 8 6 4 2-8 -6-4 -2 2 4 6 8 Kväveutlakning (kg/ha) efter vårsäd 12 1 8 6 4 2 y =.32x + 43 R 2 =.44-1 -5 5 1 15 underdosering överdosering

Vårsäd på mojord i Halland 199-21 Kväveutlakning (kg/ha) efter vårsäd 12 1 8 6 4 2 utan fånggröda med fånggröda -1-5 5 1 15 underdosering -2 överdosering N-utlakn ning kg/h ha Lanna, grönträda 26/27 25 2 15 R 2 =.92 1 5 2 4 6 8 1 marktäckning hösten 26 (%) 3 25 2 15 1 5 Vad innebär kemisk behandling av fånggröda för näringsläckaget? Hur tidigt kan vi behandla och ändå få effekt på näringsläckaget? Finns det risker för läckage av bekämpningsmedel? Stubbearb. sept Fånggröda, vårplöjd Foto: Gunnar Torstensson Foto: Gunnar Torstensson

Dränerade rutförsök på två jordar med 2-3 upprepningar Kort sagt: Hur ska vi prioritera bland åtgärder för att få acceptabel balans mellan olika typer av negativ miljöpåverkan? Utlakning av kväve, fosfor och glyfosat i samband med kemisk brytning av höstbevuxen mark Projekt (25-27) 27) med medel från SLF på två olika typer av jordar Helena Aronsson Maria Stenberg Barbro Ulén Institutionen för markvetenskap Styv lera vid Lanna försöksstation i Västergötland Led Fånggröda Kemisk brytning/behandling Bearbetning A Ja 1 oktober 1 November B Ja 1 oktober 2 Mars C Ja Mars 2 Mars D Nej 1 oktober (ogräsbehandling) 1 November E Nej 1 oktober (ogräsbehandling) 2 Mars Mojord vid Lilla Böslid i Halland Led Fånggröda Kemisk brytning Bearbetning A Ja 2 september 1 november B Ja 2 september 1 mars C Ja 5 oktober 1 november D Ja 5 oktober 1 mars E Ja 2 oktober 1 november F Ja 2 oktober 1 mars G Ja - 1 mars Slutsatser t Tidpunkter för kemisk brytning 25 och 26 Halland 26 september 4, 1 oktober 31 oktober, 22 november Västergötland 4 oktober 19 mars-14 april Effekt på fånggröda Bra Bra Sådär, dålig Bra Dålig Tidpunkten för kemisk behandling av fånggröda påverkar kvävedynamiken i marken. Om jordbearbetning efter kemisk behandling görs sent på hösten eller våren har mindre betydelse. Ju längre fånggrödan får växa, desto mindre blir risken för kväveläckage. Fosforläckaget påverkas inte i samma utsträckning. Risken för utlakning av glyfosat påverkas mer av jordartstyp än av tidpunkt för behandling Foto: Gunnar Torstensson

Mojord i Halland 6 Lilla Böslid, mojord in-n kg/h ha M 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 4 okt 25 26 okt 25 24 nov 25 13 apr 26 A. kem.brytn. 26/9, plöjn.24/11 C. kem.brytn. 4/1, plöjn.24/11 E. kem.brytn. 31/1, plöjn.2/4 F. Ej kem. bryt, plöjn.2/4 tlakning (k kg/ha) Kväveut 5 4 3 2 1 25/26 26/27 B. Fånggröda, kembryt 26/9, vårplöjn. D. Fånggröda, kembryt. 5/1, vårplöjn. E. Fånggröda, kembryt 31/1-22/11, vårplöjn. F. Fånggröda, ej kem, vårplöjn. Kv väveutlak kning, kg g/ha och å 6 Lanna, styv lera 5 4 3 2 1 E. Stubb, kembryt 4/1, vårbearb. B. Fånggröda, kembryt 4/1, vårbearb. C. Fånggröda, kembryt. 19/3-14/4 Kemisk brytning av fånggröda 19 mars före bearbetning med Carrier 12 april 27 Kemisk brytning av fånggröda 4 okt 26, plöjning 1 nov 25/26 26/27

Lanna Vårbruk 26: Ingen fånggröda 25, kemisk brytning 4 okt, plöjning 11 nov Lanna Vårbruk 26: Ingen fånggröda, kemisk brytning 4 okt 25. Vårbearbetning med Carrier (6 cm) På mojorden vid Lilla Böslid i Halland återfanns inga mätbara koncentrationer av glyfosat i dräneringsvattnet, inte ens efter behandling 22 november den regniga hösten 26. Vid Lanna (styv lera) uppmättes glyfosat nästan omedelbart efter behandling både under perioden 4-1 oktober och 2 mars-14 april ram/l t, mikrogr glyfosat 1 B Fånggröda, glyfosat 4 okt 25 och 26, plöjning mars.9 C Fånggröda, glyfosat 14 april 26 och 2 mars 27.8.7.6.5 4.4.3.2.1 okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7

/l ikrogram/ gly yfosat, m 1.9.8.7.6 5.5.4.3.2.1 okt- 5 nov- 5 dec- 5 jan- 6 feb- 6 mar- 6 B Fånggröda, glyfosat 4 okt 25 och 26, plöjning mars C Fånggröda, glyfosat 14 april 26 och 2 mars 27 apr- 6 maj- 6 jun- 6 jul- 6 aug- sep- okt- 6 6 6 nov- dec- jan- 6 6 7 Gränsvärde för dricksvatten feb- 7 mar- 7 apr- 7 maj- 7 jun- 7 jul- 7 t, mikrogra am/l glyfosat 12 1 8 6 4 2 Riktvärde för acceptabel max-halt med tanke på risk för djur och växter i vattenmiljön okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt-nov-dec-jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7 O O HO C CH 2 N CH 2 P OH Glyfosat H OH Dödar växten genom att hämma syntes av viktiga proteiner. Bryts ned relativt snabbt i matjorden. Är inte särskilt mobil, utan binds till organiskt material och mineral Inom miljöövervakningsverksamheten har glyfosat analyserats sedan 21 i fyra bäckar i södra Sverige. Under 26 återfanns glyfosat i 7% av vattenproven. I hälften av fallen var halten över,1 mikrogram/l. Högsta uppmätta halten var 1,6 mikrogram/l. (Adielsson et al., 27) Styv lera med tydlig sprickbildning och makroporflöden: Att hålla marken bevuxen minskar läckaget av kväve, men kväveutlakningen är generellt rätt liten de flesta år. Vårbearbetning är ett tveksamt t alternativ. ti Tidpunkt för jordbearbetning på hösten (oberoende av fånggröda) verkar ej ha så stor påverkan på läckaget av kväve och fosfor.? Risk för glyfosatläckage både vid höst- och vårbehandling. Detta kan motivera en prioritering av jordbearbetningssystem som minskar behovet av kemisk ogräsbekämpning. Det behöver i så fall inte innebära något stort problem med tanke på näringsutlakning.

? Vatten Ny ämnesgrupp inom Fältforsk Upptaktsmöte i Uppsala 7 februari 28 Lätta jordar i läckagekänsliga områden: Att hålla marken täckt med levande gröda under större delen av oktober är viktigt för att begränsa läckaget av kväve från lätta jordar i södra Sverige. Ingen/liten risk för glyfosatläckage? Kemisk brytning av fånggröda på hösten verkar enligt detta rätt OK. Det blir då främst en kompromiss mellan risken att ej få fullgod effekt av behandlingen och risken att få minskad effekt av fånggrödan på kväveutlakningen. k Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena: Dränering Bevattning Helena.aronsson@mv.slu.se Läckage av växtnäring Ingrid.wesstrom@mv.slu.se Läckage av växtskyddsmedel Erik.Ekre@hs.halland.net