Gäller fr.o.m. vt 2010 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16 och har reviderats 2009 12 09. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi. Medverkande institutioner: Institutionen för fysik, Institutionen för kemi, Institutionen för marin ekologi, Institutionen för pedagogik och didaktik, Institutionen för växt och miljövetenskaper och Zoologiska institutionen Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 70%, undervisning 30% Kursen ersätter kurs LNA200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen i inriktningen Naturvetenskap för lärare, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs för kandidatexamen. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i naturorienterande ämnen i grundskolans senare år och Naturkunskap i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LNA110, 30 hp och är godkänd på minst 15 av dessa eller har motsvarande kunskaper. Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
4. Innehåll Kursen består av fem delkurser. Fyra av dem är högskoleförlagda och innehåller biologi, kemi och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till en separat delkurs. Integrerat med övrig undervisning i kemi, biologi och ämnesdidaktik förekommer laborationer med syfte att skapa nyfikenhet och djupare kunskap. Fokus i de didaktiska momenten ligger på planering, genomförande och utvärdering av undervisning samt på bedömning och betyg. Delkurs 1. Biokemi, 3 hp Biochemistry, 3 higher education credits Livets molekyler: kolhydrater, nukleinsyror, proteiner och lipider. Enzymers struktur och funktion. Biologiska membraners uppbyggnad. Aktiv och passiv membrantransport. Den biokemiska grunden för energiomvandling i cellandning och fotosyntes. Delkurs 2. Den levande cellen. Organismers form och funktion, 7,5 hp The Living Cell. Form and Function of Organisms, 7.5 higher education credits Cellkonceptet celler kontra virus och kemiska föreningar. Energigivande reaktioner i den levande cellen. Mikroorganismer och deras egenskaper. Flödet av genetisk information samt arvets basala mekanismer. DNA teknologi och etik i naturvetenskapen. Samordning till multicellulära organismer från celler till organ och vidare till en samordnad organism. Djur och växters anpassningar till omgivande miljöer. Ämnesdidaktik: Kritiska aspekter för undervisning och lärande av evolution, genetik och fysiologi. Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
Delkurs 3. Algers, växters, svampars och djurs evolution. Ekologi och ecosystem, 6 hp Evolution of Algae, Plants, Fungi and Animals. Ecology and our Ecosystems, 6 higher education credits Teorin bakom begreppet evolution. Organismgruppernas egenskaper och evolutionära historia i stora drag. Ekologins grunder på individ, populations, samhälls och ekosystemnivå. Kopplingar mellan ekologi och viktiga miljöproblem. Beteendebiologiska begrepp med tyngdpunkt på djurs beteende och relationer mellan organismer. Marina system och marina miljöproblem. Havets klimatreglerande funktion. Ämnesdidaktik: Kritiska aspekter av modeller för undervisning av ekosystem. Formativ och summativ bedömning samt betygsättning. Delkurs 4. Projektarbete, 4,5 hp Project, 4.5 higher education credits Studenten ska göra ett projektarbete som behandlar en aktuell naturvetenskaplig fråga med koppling till skolan. Arbetet ska integrera fysik, kemi och biologi och innehålla en undervisningssekvens. Delkurs 5. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 9 hp School Based Education, 9 higher education credits Huvudsyftet är att studenten skall utveckla kompetens att utgående från skolans styrdokument planera, genomföra och utvärdera undervisning med elevernas kunskapsutveckling i centrum. En aspekt av detta är att studenten skall lära sig att genomföra både formativ och summativ bedömning samt producera underlag för betygsättning. Huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen är i form av en längre sammanhängande period vilket ger möjlighet för studenten att bli väl förtrogen med undervisningen på en skola. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner och projektarbeten. Vissa av laborationerna är datorbaserade. Projektarbetena presenteras både muntligt och skriftligt varvid digitala verktyg bör användas. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med innehållet i kemi och biologi. En sammanhängande VFU period genomförs i slutet av kursen. Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
5. Mål Syftet med hela inriktningen Naturvetenskap för lärare är att studenten efter avslutade studier ska ha kunskaper i naturvetenskap och ämnesdidaktik som kan omsättas i undervisning i grundskolans senare år. Tillsammans med en specialisering skall studenten även ha kunskaper relevanta för undervisning i ämnet Naturkunskap i gymnasieskolan. Efter avslutad kurs LNA210 ska studenten: 1. Ha kunskap om vanliga biokemiska och biologiska begrepp och teorier samt förståelse för hur dessa teorier utvecklas, 2. Ha förmåga att utföra enklare biokemiska och biologiska experiment samt kunna samla och tolka data bland annat med hjälp av datorer och presentera resultaten med ordbehandlings och kalkylprogram, 3. Kunna problematisera etiska frågeställningar i relation till DNA teknologi, biodiversitet och miljö, 4. Ha förmåga att muntligt och skriftligt presentera ett tvärvetenskapligt projektarbete varvid digitala verktyg bör användas, 5. Ha förmåga att självständigt omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers förutsättningar, 6. Ha förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål, samt planera för en tänkt kunskapsutveckling utifrån relevanta teorier om lärande och ämnesdidaktisk forskning, 7. Kunna kommunicera innehållet i skolämnet utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet, där kommunikation ska kunna ske med såväl elever, kollegor samt föräldrar 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och genomförande. Mål 1 bedöms huvudsakligen genom skriftliga tentamina. Mål 2 bedöms genom muntliga eller skriftliga redovisningar. Mål 3 bedöms genom muntlig redovisning i seminarieform. Betygsättning av projektarbetet (mål 4) grundas på studentens förståelse och arbete Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2009 12 06
med den förelagda uppgiften, skriftlig och muntlig redovisning samt opposition på ett av kursens övriga projektarbeten. Mål 5 7 bedöms utifrån seminarier, VFU uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU ledare. Laborationer, exkursioner, muntliga redovisningar, seminarier och VFU är obligatoriska och ingår i kursens examination. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. För de studenter som läser inriktningen under första inriktningens andra termin görs en särskild VFU bedömning, Steg 2.. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFUinslagen i lärarutbildningen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd för delkurs 1 4. För delkurs 5 ges endast betygsgraderna Underkänd eller Godkänd. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. För Väl godkänd på hela kursen krävs minst Väl godkänd på 13.5 hp av totalt 21 hp (delkurs 1 4). 9. Kursvärdering Varje delkurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Exkursioner kan medföra en kostnad för studenten. Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2009 12 06