Övningsbok för studiecirklar i social och arbetsmarknadsintegration Ö VNINGSBÖK Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden
Projekt "Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar", 2012-2014 Projekt diarienummer 2012-3011247 Koordinator: Folkuniversitetet Stiftelsen för Kursverksamhet vid Uppsala Universitet Projektledare: Yevgeniya Averhed yevgeniya.averhed@folkuniversitetet.se +4618680036 Projektkoordinator: Ali Rashidi ali.rashidi@folkuniversitetet.se +4618680060 S I D A 2
Utan eldsjälar stannar världen! Till alla föreningar och volontärer som jobbar för integration och ett bättre samhälle S I D A 3
Innehåll 1. Introduktion... 5 2. DEL 1. LÄR DIG MER OM DIG SJÄLV OCH DINA STARKA SIDOR... 6 3. DEL 2. HITTA RÄTT INFORMATION... 26 4. DEL 3. LÄR DIG ATT SÄTTA SMARTA MÅL OCH PLANERA SMART... 30 5. DEL 4. JOBBA MED DIN MOTIVATION, SJÄLVFÖRTROENDE OCH SJÄLVKÄNSLA... 41 6. DEL 5. BLI DIN EGEN LIVSARKITEKT BYGG EN BRO UT I SAMHÄLLET... 50 S I D A 4
Introduktion Det här studiematerialet är resultatet av projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar koordinerat av Folkuniversitetet Uppsala och finansierat av Integrationsfonden. Projektperioden är juni 2012 - maj 2014. Studiematerialet har utvecklats i samarbete med 10 föreningar som jobbar med integration i Uppsala, Skellefteå, Sundsvall, Västerås och Linköping, nämligen: Somaliska Föreningen i Uppsala Föreningen för Film och Teaterproduktioner Somaliska Ungdomsföreningen i Uppsala FC Badbaado i Linköping Somaliska Diaspora och Kulturföreningen i Sundsvall Centrum mot Rasism och Internationella Föreningen i Sundsvall Somaliska Ungdomsföreningen i Västerås Internationella Föreningen i Sundsvall och Timrå Kompass Guiden i Sundsvall ABF i Sollefteå Projektets övergripande syfte är att främja social-, kulturell- och arbetsmarknadsintegration av tredjelandsmedborgare genom utbildning och kompetensuppbyggnad hos deras ideella föreningar. Lågutbildade tredjelandsmedborgare är den mest utsatta gruppen i Sverige som har det svårast att integrera sig både kulturellt, socialt och arbetsmarknadsmässigt. Invandrarföreningar funkar ofta som träffpunkter och mötesplatser för dem som annars lever ganska isolerat i samhället. Så integration ska börja i invandrarföreningar. Mer information om projektet finns på www.kompetens.eu Utbildningsmaterialet Vem är det här studiematerialet för? Invandrarföreningar som brinner för och praktiskt jobbar med integration på lokal nivå Lotsföretag som jobbar med integrationsfrågor inom ramen för det nya integrationslagen i Sverige från 2011 Organisationer och stiftelser som jobbar med vuxenutbildning och integration Studiematerialet består av: Handbok för coacher på svenska Övningsbok för deltagare på svenska, somaliska och arabiska Kursens längd: Studiematerialet omfattar totalt kring 50 timmar. De olika delarna av utbildningen kan ske kronologiskt eller parallellt. S I D A 5
DEL 1. LÄR DIG MER OM DIG SJÄLV OCH DINA STARKA SIDOR Individuell övning 1: Kunskapskarta För att få jobb i Sverige behöver du veta vilka kunskaper, erfarenheter och färdigheter du har. Det hjälper dig att hitta det jobb som passar dig. Ibland är det svårt att se sina egna starka sidor med kritiska ögon. I den här övningen kan du tillsammans med din handledare kartlägga alla dina kunskaper, färdigheter och erfarenheter. 1.1. Ta reda på färdigheter som krävs för att vara mamma/pappa, syster/bror, dotter/son. Skriv de roller som du har i din familj Ditt namn:. ROLL 1. (Dotter/Son?)... ROLL 2. (Mor/Far?)... ROLL 3. (Make/Maka?)... Ö vningsbok DEL 1 S I D A 6
Skriv de uppgifter som du har i de olika rollerna Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 5: Uppgift 5: Uppgift 5: Skriv de färdigheter och kunskaper som krävs för att klara av de uppgifterna Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2 Kunskap 2: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2: Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: 1.2. Vilka intressen/hobbyer har du? Vilka kunskaper och färdigheter krävs för din hobby? Skriv din favorithobby eller ditt största intresse Din hobby:. Uppgift 1:.. Uppgift 2:. Uppgift 3:.. S I D A 7
Skriv de färdigheter och kunskaper som krävs för att klara av de uppgifterna Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2 Kunskap 2: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2: Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: 1.3. Vilka kunskaper och färdigheter fick du i skolan? Skriv vilka skolor du har gått i Utbildningsnivå:.. Skola 1:... Skola 2:... Skola 3:... Skriv de kunskaper du har fått i skolan Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 5: Kunskap 5: Kunskap 5: S I D A 8
Skriv de färdigheter du har fått i skolan Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2 Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 5: Färdighet 5: Färdighet 5: 1.4. Vilka kunskaper och färdigheter fick du på andra kurser? Skriv vilka andra kurser du har studerat Utbildningsnivå:.. Kurs 1:... Kurs 2:... Kurs 3:... Skriv de kunskaper du har fått på de här kurserna Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 5: Kunskap 5: Kunskap 5: S I D A 9
Skriv de färdigheter du har fått på de här kurserna Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2 Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 5: Färdighet 5: Färdighet 5: 1.5. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter fick du på dina tidigare arbeten? Skriv vilka andra kurser du har studerat Område:... Arbete 1:... Arbete 2:... Arbete 3:... Skriv de uppgifter som du har haft i dina tidigare arbeten Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 5: Uppgift 5: Uppgift 5: S I D A 10
Skriv de kunskaper du har fått i dina tidigare arbeten Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 5: Kunskap 5: Kunskap 5: Skriv de färdigheter du har fått i dina tidigare arbeten Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2 Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 5: Färdighet 5: Färdighet 5: 1.6. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter fick du genom volontärarbete? Skriv om du har erfarenhet av volontärarbete Område:... Arbete 1:... Arbete 2:... Arbete 3:... S I D A 1 1
Skriv de uppgifter som du har haft i ditt volontärarbete Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 5: Uppgift 5: Uppgift 5: Skriv de kunskaper du har fått i ditt volontärarbete Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 5: Kunskap 5: Kunskap 5: Skriv de färdigheter du har fått i ditt volontärarbete Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2 Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 5: Färdighet 5: Färdighet 5: S I D A 12
Gruppövning 2: Drömjobbet Har du ett drömjobb eller är det svårt att bestämma sig? Det finns många möjligheter att komma närmare ditt drömjobb i Sverige. Genom den här övningen kommer du tillsammans med andra att hitta ditt drömjobb eller att få nya idéer och perspektiv angående drömjobbet. Spelregler Skriv ner ditt drömjobb på en lapp. Det är viktigt att du tänker att allting är möjligt och inte har några gränser vad gäller valet av ditt drömjobb. Lägg lapparna från alla deltagare i en skål och blanda. Ta första lappen och läs för dig själv. Om det är din lapp lägger du tillbaka den i skålen. Om det är någon annans lapp läser du upp det jobbet som står på den högt så alla hör det. Gissa vems drömyrke du har på lappen och motivera varför du tycker så. Räkna upp ett antal egenskaper och karaktärsdrag som definierar personen med tanke på jobbet som står på lappen. Var positiv i dina beskrivningar. Fråga de andra om deras åsikt, om de håller med dig eller inte och varför. Om personen i fråga svarar nej är det nästa deltagare som ska gissa på samma sätt. Fortsätt tills ni hittar rätt person. Det är viktigt att du håller masken under hela övningen när det kommer till din lapp. S I D A 1 3
Individuell övning 3: Vägen till drömyrket Nu vet du ditt drömyrke samt vilka erfarenheter, kunskaper och färdigheter du har. Det är dags att se vilka färdigheter, kunskaper och erfarenheter du behöver för att få ditt drömyrke. I den här övningen kan du tillsammans med din handledare kartlägga de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som du behöver. 3.1. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter krävs i ditt drömyrke? Skriv ett eller några av dina drömyrken Områden:... Arbete 1:... Arbete 2:... Arbete 3:... Skriv de uppgifter du tror ingår i ditt drömyrke/dina drömyrken Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 4: Uppgift 5: Uppgift 5: Uppgift 5: S I D A 14
Skriv de kunskaper du tror krävs för att klara av uppgifterna i ditt drömyrke/dina drömyrken Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 1: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 2: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 3: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 4: Kunskap 5: Kunskap 5: Kunskap 5: Skriv de färdigheter du tror krävs för att klara av uppgifterna i ditt drömyrke/dina drömyrken Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 1: Färdighet 2: Färdighet 2 Färdighet 2: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 3: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 4: Färdighet 5: Färdighet 5: Färdighet 5: 3.2. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter krävs i ditt drömyrke? Markera de färdigheter och kunskaper du redan har från listan du har gjort. S I D A 14
Individuell övning 4: Ditt CV För att få jobb i Sverige behöver du ha ett attraktivt CV som visar dina kunskaper, tidigare erfarenheter och färdigheter. Ditt CV ska visa din arbetsgivare vem du är, dina starka sidor och varför just du passar för det jobb du söker. I den här övningen kan du tillsammans med din handledare utveckla ett bra CV som kommer att vara din nyckel till arbetsmarknad. Använd dig av de färdigheter, kunskaper och erfarenheter du upptäckte i övning 1. Curriculum Vitae Namn Efternamn:. Adress: Telefonnummer: E-post: 1. Personlig information Din personliga beskrivning är kanske den viktigaste delen av ditt CV. En bra personlig beskrivning ökar dina chanser att komma till intervju. Syftet med den personliga beskrivningen är att belysa dina professionella färdigheter och mål och tydliggöra varför arbetsgivaren ska anställa just dig. Lägg gärna till varför du vill ha just detta jobb på företaget. S I D A 16
Intressen/ hobbyer Mina färdigheter: Mina kunskaper: Certifikat/medlemskap: Fritidsaktiviteter Mina färdigheter: Mina kunskaper: Certifikat/medlemskap: Volontärarbete Mina färdigheter: Mina kunskaper: Certifikat/medlemskap: 2. Skola och utbildning Skolans namn: Datum (fr.o.m-t.om.): Betyg: S I D A 1 7
Kurs a Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs b Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs c Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs d Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Skolans namn: Datum (fr.o.m.- t.om.) Betyg: S I D A 18
Kurs a Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs b Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs c Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Kurs d Namn på kursen: Mina färdigheter: Mina kunskaper: Skolans namn: Datum (fr.o.m.- t.om.) Betyg: S I D A 1 9
3. Arbete Arbete 1: Namn på organisation: Titel: Datum (fr.o.m-t.om.): Intyg: Uppgift 1 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: Uppgift 2 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: Uppgift 3 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: S I D A 20
Arbete 2: Namn på organisation: Titel: Datum (fr.o.m.- t.om.): Intyg: Uppgift 1 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: Uppgift 2 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: Uppgift 3 Min uppgift var att Mina färdigheter: Mina kunskaper: S I D A 2 1
Gruppövning 5: Ditt personliga brev Ett personligt brev är en viktig del av ditt CV. Det ökar dina chanser att få ditt drömjobb. Ditt personliga brev ger din arbetsgivare rätt bild av dina kompetenser och starka sidor. Därför måste du välja rätt säljande argument som är intressanta för din potentiella arbetsgivare. Spelregler Låtsas att du vill hitta en kompis och för det måste du beskriva dig själv i ett brev. Använd gärna dina starka sidor och positiva egenskaper från övning 1. Välj en av de andra deltagarna och byt brev med henne/honom. Läs hennes/hans brev och säg vad du tycker är mest värdefullt i brevet. Diskutera de positiva sidorna och säljande argumenten i brevet. Låt den andra personen göra samma sak med ditt brev. Nu kan du sätta igång och skriva ett riktigt personligt brev till din potentiella arbetsgivare. Använd de följande exemplen på inledning och avslutning. S I D A 22
Exempel på inledning av personligt brev Exempel på avslutning av personligt brev S I D A 2 3
Skriv ditt personliga brev här:................................................................................................................................. S I D A 24
Gruppövning 6: Skitjobb Alla jobb är lika värdefulla och alla jobb behövs i samhället. Ibland är det svårt att få sitt drömjobb direkt och man får gå en omväg genom andra jobb. Andra jobb kan ge dig den erfarenhet och de kompetenser som krävs för att få ditt drömjobb. I den här övningen kommer du att diskutera värdet av de olika jobben med andra deltagare. Det är viktigt att tänka på olika alternativ som finns till ditt drömyrke. Spelregler Skriv de jobb som enligt din åsikt är skitjobb. I en grupp med andra väljer du en lapp med det skitjobb som ni ska marknadsföra för den andra gruppen. Utveckla tillsammans med de andra en marknadsföringsplan med följande punkter: Hitta 5 fördelar med jobbet Hitta 5 argument för varför jobbet är viktigt för samhället Ge 3 argument för vad som skulle hända om jobbet försvann Hitta 5 likheter med ditt eller andras drömyrke Förbered presentationen för den andra gruppen Presentera din marknadsföringsplan för den andra gruppen och lyssna på deras marknadsföringsplan. Reflektera på fördelar av det skitjobb som du skrev på din lapp. Diskutera din reflektion i grupp. S I D A 2 5
Skriv din marknadsföringsplan här........................... DEL 2. HITTA RÄTT INFORMATION Individuell/gruppövning 7: Hitta rätt information 1.1 Introduktion Uppdaterad information om samhälle och arbetsmarknad är viktigt för dig som vill hitta jobb i Sverige. Du behöver ha hela bilden om vilka myndigheter som finns och vad de jobbar med. Däremot behöver du information om de möjligheterna som finns på arbetsmarknaden samt hur du kan komma in. Tänk genom vilken information du behöver för att uppnå dina mål och diskutera de frågorna med din handledare eller i grupp. 1.2 Skriv ner information som är väsentlig för dig: Grundläggande information om Sverige Seder och traditioner jämförelse mellan Sverige och individens hemland Ö vningsbok DEL 2 Var och hur hittar man en tolk? Var finns samhällsorienteringskurser på lokal nivå och hur anmäler man sig? S I D A 26
Trafik: cyklar, fotgängare, kollektivtrafik Hälsosystem i Sverige Vart ska man vända sig när man blir sjuk? Var ligger lokala sjukhus? Akutvård Barnens hälsa Tandvård Graviditet Telefon och adress till sjukhus och försäkringskassan? Finns det lättillgänglig information på Internet? Var kan man hitta mer information om ämnet? Studera svenska i Sverige SFI som första steg: Varför behövs SFI och hur kan man anmäla sig? Andra skolor som jobbar med språkundervisning: hur anmäler man sig? Var kan man hitta mer information om ämnet? Utbildningsystem i Sverige Komvux: Varför behövs Komvux och hur kan man anmäla sig? Undervisning på modersmål Yrkesutbildningar kopplade till behoven på arbetsmarknaden och individens intresse som finns på lokal nivå. Hur anmäler man sig? S I D A 2 7
Högskoleutbildningar kopplade till behoven på arbetsmarknaden och individens intresse som finns på lokal nivå. Hur anmäler man sig? Certifikat och dokument: hur validerar man dokument från hemlandet? Vilka certifikat och dokument krävs för att få jobb i Sverige? Var finns information om yrkeshandledare och kontaktpersoner? Finns det kommunikationsplattformar för invandrare? Var kan man hitta mer information om ämnet? Religionen i Sverige Vilka religioner finns i Sverige? Vilken roll spelar religion i Sverige? Vilka skillnader finns mellan religioner i Sverige och individens hemland? Var kan man hitta mer information om ämnet? Kultur och fritid: Organisationer som tillhandahåller rådgivning för invandrare Icke-statliga organisationer som arbetar med isolerade invandrarkvinnor Program/verksamhet för praktisk social färdighet samhällsinriktade kurser Bibliotek S I D A 28
Sightseeing och natur Museum Teater Bio Musik Sport Online media Var kan man hitta mer information om ämnet? 1.3 Viktigt att tänka på Ställ gärna frågor som är viktiga för dig till din handledare eller sakkunniga experter från kommuner, regeringen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, yrkesvägledare, medicinsk personal, osv. S I D A 2 9
DEL 3. LÄR DIG ATT SÄTTA SMARTA MÅL OCH PLANERA SMART Individuell övning 8: Nyckelkompetenser Varje individ har utvecklat egenskaper och färdigheter genom tidigare erfarenheter. Det är viktigt att ta reda på de erfarenheterna och omvandla dem till drivkraft hos individen för integration i samhället och på arbetsmarknaden. Ofta ser individen inte själv objektivt på sina färdigheter eller tar dem som en självklarhet som är onödig för integrationsprocessen. Denna övning är inriktad på att hitta huvudegenskaper och färdigheter hos dig och förvandla dem till din drivkraft. Vilka egenskaper/färdigheter krävs för en lyckad integration? Att vara flexibel Att hålla tiden Att ta ansvar Att acceptera hierarki Att vara självständig Att kunna kommunicera i tal och skrift Att vara motiverad Att vara representativ Ö vningsbok DEL 3 Att kunna samarbeta med andra Att kunna hantera kritik Att vilja lära sig S I D A 30
Kartlägg de huvudegenskaper och färdigheter som du har fått genom tidigare jobb, utbildning, fritidsaktiviteter och andra aktiviteter. Summera de egenskaperna och färdigheter i relation till dina mål Att vara flexibel Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att hålla tiden Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att ta ansvar Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att acceptera hierarki Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. S I D A 3 1
Att vara självständig Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att kunna kommunicera i tal och skrift Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att vara motiverad Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. S I D A 32
Att vara representativ Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att kunna samarbeta med andra Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att kunna hantera kritik Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. Att vilja lära sig Aktivitet Plats Tid Bevis 1. 2. 3. 4. S I D A 32
Individuell övning 9: SMARTA mål Introduktion I det moderna samhället måste man ha många bollar i luften samtidigt, då man ska studera, jobba, ta hand om sin familj, umgås med vänner och hinna med sin hobby. För att hinna med allt måste man planera alla aktiviteter och sätta SMARTA mål. I den här övningen kommer du att lära dig att sätta SMARTA mål. SMARTA mål betyder: S Specifik (välformulerat och fokuserat på en konkret aktivitet) M Mätbar (du kan mäta resultat) A Attraktiv (du ska vara positiv till målet) R Relevant (ska stämma överens med din dröm, dina ambitioner) T- Tidsbestämd (ska innehålla konkret tid) Hur sätter man SMARTA mål? Tänk på ett mål som du vill uppnå i den närmaste framtiden i relation till ditt framtida jobb Skriv ner målet på ett tydligt och konkret sätt Skriv ett klart datum då målet ska uppnås Analysera om målet är realistiskt eller formulera om det Tänk på 3 mätbara resultat när du uppnår målet Fundera om målet verkligen leder dig till ditt framtida jobb S I D A 34
Individuell övning 10: Planera SMART Nu när du kan sätta SMARTA mål ska du planera dina aktiviteter på det sättet att du snabbt kommer närmare en anställning, med andra ord planera SMART. När du planerar en aktivitet, tänk på följande: Vad ska göras (planera SMART) När aktiveteten ska vara klar (planera SMART) Vad behöver du göra konkret i den planerade aktiviteten (planera SMART) Sätt igång och börja planera SMART Steg 1 Skriv ner de 3 viktiga uppgifterna som du måste slutföra.. 1. 2. 3. S I D A 34
Steg 2 Utveckla varje uppgift till tre steg. 2.1 1.2 1.3 2.1 3.2 2.3 3.1 3.2 3.3 S I D A 36
Steg 3 Sätt upp den som en att göra-lista. Skriv först de aktiviter som är viktigast för att uppnå ditt mål, skriv sedan de aktiviteter som kan vänt ATT GÖRA-LISTA 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. S I D A 3 7
Steg 4 Nu kan du sätta en deadline på varje aktivitet (eller datum när aktiviteten ska vara slutförd). Gruppövning 11: Planera ett kalas Planera ett födelsedagskalas för din vän tillsammans med de andra i din grupp. Sätt SMARTA mål och planera SMART. Presentera din plan för den andra gruppen. Lyssna på deras plan. Diskutera vad som saknas i de olika planeringarna, samt de starkaste sidorna av olika planeringar. Individuell övning 12: Vart tar tiden vägen? Det kan kännas som att veckan inte har tillräckligt med timmar för att man ska kunna hinna med allting. Det kan stämma, eller så kan det vara så att du inte använder din tid på bästa effektiva sätt. För att uppskatta vart din tid tar vägen, fyll i listan nedanför. Var så ärlig mot dig själv som möjligt. Vissa punkter görs varje dag så dessa måste multipliceras med 7 för att man ska få ett veckoantal. En punkt kan göras hur många gånger som helst per vecka så denna måste multipliceras med antalet gånger per vecka du gör den. När du har svarat på alla frågor får du möjligheten att se hur många timmar i veckan som återstår för studier. S I D A 38
Antal timmar per dag Antal per vecka dagar Multiplicera Antal timmar per vecka I genomsnitt, hur många timmar sover du under varje 24-timmars-period, även inkluderat eftermiddagslurar? I genomsnitt, hur många timmar per dag lägger du på städaktiviteter? I genomsnitt, hur många timmer per dag lägger du på måltider, inkluderat förberedelser och städning efteråt? Hur mycket tid lägger du på transport till och från campus och hur många gånger per vecka gör du detta? Räkna med tiden det tar att parkera och gå från din bil eller busshållplatsen till lektionen. I genomsnitt, hur många timmar per dag lägger du på att gå ärenden? I genomsnitt, hur många timmar lägger du varje vecka på att gå på extra aktiviteter (elevorganisationer, träning, kyrkan, etc.)? I genomsnitt, hur många timmar i veckan jobbar du på ett arbete? Hur många timmar i veckan är du på lektioner? I genomsnitt, hur många timmar i veckan tillbringar du med vänner, går ut, ser på TV, går på fester, etc? Addera antalet timmar du varje vecka lägger på aktiviteter i det dagliga livet. Det är 168 timmar på en vecka. Nu kan du ta reda på hur många timmar som återstår för studier eftersom detta inte är en av aktiviteterna ovan. S I D A 3 9
Gruppövning 13: Använd tiden effektivt Det är en konst att använda tiden effektivt och här får du några praktiska tips om hur du kan göra det. 1. Sätt upp SMARTA mål. 2. Prioritera det som ska göras först (skjut upp det som kan vänta eller avbryt det). 3. Sätt upp datum och tid för varje aktivitet du 4. Lär dig själv att säga NEJ. 5. Använd väntetider och tider på tåg/buss. 6. Fokusera på en sak i taget. 7. När är du mest effektiv? På morgonen, dagen eller kvällen? 8. Fira dina prestationer. S I D A 40
Ö vningsbok DEL 4 DEL 4. JOBBA MED DIN MOTIVATION, SJÄLVFÖRTROENDE OCH SJÄLVKÄNSLA Gruppövning 14: självkänsla samma sak? Är självförtroende och Diskutera i grupper situationer när du kände låg respektive hög självkänsla samt lågt respektive högt självförtroende. Kartlägg de känslor det väckte hos dig. Skriv ner det på papper och presentera för de andra grupperna. Jämför dina känslor med de andra, försök att hitta likheter. För din kännedom: Självkänsla och självförtroende blandas ibland ihop, fast de inte riktigt är samma sak. Självförtroendet har med prestationer att göra, alltså hur mycket man tror på att man ska klara av saker. Självkänslan handlar om hur man ser på vem man är innerst inne, med både sina starka och svaga sidor. Om man har ett bra självförtroende påverkas man inte lika mycket av vad andra tycker och tänker om en. Man vågar vara sig själv. Man bryr sig inte om att alla inte tycker att man är bäst på olika saker. Självkänslan är inte en oföränderlig egenskap, den ändras beroende på olika faktorer, sammanhang eller situationer! S I D A 4 1
Gruppövning 15: Olika nivåer av självförtroende: känslor, inställning och självkänsla Ange känslorna du hade i de situationer när ditt självförtroende var högt, normalt, lågt och mycket lågt i boxar nedan. Beskriv också vilka påståenden du tänkte på i de olika situationerna. Till exempel, när ditt självförtroende var högt kunde du tänka Jag klarar av allting. I de stunder när ditt självförtroende var lågt kunde du tänka Jag är osäker på att jag kan klara av det. Jämför dina tankar med de andra i gruppen. Reflektera över hur självförtroendet kan ändras i olika situationer och hur man kan styra det. Högt självförtroende Känslor: Normalt självförtroende Känslor: Påståenden: - Jag klarar av allting - Påståenden: - - Lågt självförtroend Känslor: Mycket lågt självförtroende Känslor: Påståenden: - Jag är osäker på att jag kan klara av det - Påståenden: - - S I D A 42
Här kan du läsa vad många människor i världen känner i olika situationer i sina liv. Kom ihåg att du kan styra ditt självförtroende. Högt självförtroende Normalt självförtroende Känslor: lycklig, lugn, väl till mods, självsäker, duktig, avkopplad Påståenden: - Det är inga problem - Jag kan göra det - Jag tror jag kan göra det - Jag är inte rädd att göra det Känslor: lugn Påståenden: - Jag ska försöka att göra det - Jag kan prata med den - Jag har aldrig försökt att göra det men jag kan försöka - Förmodligen kan jag göra det Lågt självförtroende Mycket lågt självförtroende Känslor: blyg, orolig, frustrerad, negativ Påståenden: - Förmodligen kan jag inte göra det - Helst vill jag inte göra det - Jag är osäker på det - Jag tror inte att jag kommer att lyckas men jag kan försöka i alla fall Känslor: nervös, rädd, orolig, skygg, ointresserad, litar inte på sig själv Påståenden: - Jag kan inte andas - Jag kan inte göra det och vill inte heller - Det finns ingen chans att jag kan göra det - Det är bäst att jag undviker vissa situationer S I D A 4 3
Individuell övning 16: Odla och vårda ditt självförtroende- dina prestationer Det är viktigt att vi ser och erkänner våra prestationer! Alla är duktiga på olika saker och varje människa har en lång lista över framsteg. Skriv ner dina framsteg och prestationer i den högra kolumnen. Se exempel i den vänstra kolumnen. Exempel Dina prestationer Jobb Hög standard på arbete, lojalitet och engagemang Jobb Hem Organiserat ett nytt kök Hem Familj Fixar alla utflykter för familjen Familj Hälsa Har slutat röka Hälsa Certifikat Fick IT-certifikat för två år sedan Certifikat Kvalifikationer Har genomgått Svenska B och D på SFI Kvalifikationer Hobby Tog första plats i en mattävling i skolan för ett år sedan Hobby S I D A 44
Gruppövning 17: Odla och vårda ditt självförtroende vad motiverar dig? Det är viktigt att vi ser och erkänner våra prestationer! Alla är duktiga på olika saker och varje människa har en lång lista över framsteg. Se exempel nedan: Certifikat Hobby Exempel Fick IT-certifikat för två år sedan Tog första plats i en mattävling i skolan för ett år sedan Motivation Ville lära sig att använda digitalkamera Succé för mitt lag Stöd från laget Jobb Hög standard på arbete, lojalitet och engagemang Arbetstillfredsställelse och bra team-work Certifikat Hobby Jobb Familj Hälsa Hem Kvalifikationer Mina prestationer Vad motiverar mig? S I D A 4 5
Vad motiverar dig när du gör framsteg? Vad ger dig drivkraft? Skriv nedan vad som motiverar dig Diskutera i gruppen en av dina prestationer som beskrivs i kolumnen ovanför under några minuter utifrån följande frågor: Varför har du valt just detta ämne? Vad motiverade dig att prestera? Kommer du ihåg hur det kändes? Vad kan motivera dig i framtiden? Fokusera på positiva egenskaper Gruppövning 18: Hantera ditt självförtroende via en positiv inställning Alla kan få negativa tankar och använda negativa ord. Detta kan bero på problem på arbetsplatsen, i hemmet, stress och oro. Negativa tankar kan aktivera negativa känslor och minska självförtroende och skapar hinder för framgång. Lär dig att hantera ditt sinne och använda bilder för att skapa starka mentala bilder och visualisera hur du kanske känner när du uppnår något nytt. Utmana den negativa tanken Försök att blockera ut... Stäng lådan Byt ut den med en positiv tanke Umgås med positiva människor Ändra negativa tankar till positiva Gruppövning 19: Checklistor för högt självförtroende och hög självkänsla Välj en av punkterna i varje checklista nedan och tänk på ett tips om hur man kan åstadkomma det målet. Ge helst ett exempel från ditt liv. Lyssna vad de andra har att säga om deras punkter och tips, diskutera och ge feedback. S I D A 46
Självförtroende Förstå att självförtroende är bara en känsla Återupplev ett tillfälle i ditt liv när du hade högt självförtroende Lista dina skäl för att ha högt självförtroende Tänk på en person vars åsikt du tror kan ge dig högt självförtroende under en viss händelse Tillbringa mer tid med att finslipa dina färdigheter och ditt självförtroende bör öka Ta risker och våga göra mer för att uppnå bättre resultat Erkänn misstag och lär dig av dem Ta emot beröm med glädje Tillbringa tid varje dag med människor som har högt självförtroende Bygg upp ditt självförtroende ett steg i taget Sluta oroa dig över andras åsikter om dig Utveckla pondus när du pratar med folk Självkänsla Självkänsla är en positiv attityd om dig själv Du ska värdesätta dig själv högt Du ska vara övertygad om dina egna förmågor Du ska se dig själv som kompetent Hög självkänsla kan aldrig ges till en person från en annan person. Du måste själv söka den inom dig Personer med hög självkänsla är övertygade om sina förmågor och använder dem gärna De som har en hög självkänsla är mer benägna att satsa på nya idéer, ta risker och uppnå mer Självkänsla kan kopplas till säkerhet, samhörighet, det unika inom varje människa, självsäkerhet, kompetens och andlighet Självkänsla kan fungera som en buffert vid de tillfällen då det inte går så bra i livet och när vi upplever avslag, besvikelser och misslyckanden S I D A 4 7
Gruppövning 20: Hur uppfattas du av andra människor? Ditt självförtroende kan visas på många sätt: ditt beteende, ditt kroppsspråk, hur du talar, vad du säger, och så vidare. Titta på följande beskrivningar av olika typer av beteenden i samband med dåligt och bra självförtroende. Vilka tankar eller beteendemönster känner du igen i ditt och andras beteende? Högt självförtroende Man gör vad man tror är rätt, även om andra kritiserar en för det. Lågt självförtroende Man anpassar sitt beteende baserat på vad andra tycker. Man är villig att ta risker och vågar göra mer för att uppnå bättre resultat. Man stannar i sin bekvämlighetszon, känner oro och undviker att ta risker Man erkänner sina misstag och försöker lära av dem. Man arbetar hårt för att täcka upp misstag och hoppas kunna åtgärda problemet innan någon märker det Man väntar på att andra ska gratulera en till ens framgångar. Man framhäver sina egna dygder så ofta som möjligt för så många människor som möjligt. Man accepterar beröm. "Tack, jag arbetade riktigt hårt på det häftet. Jag är glad att du ser mina ansträngningar." Man avvisar beröm. "Åh det häftet var ingenting egentligen, vem som helst kunde ha gjort det." S I D A 48
Gruppövning 21: Kartläggning av nyttiga och onyttiga resurser Tänk på en betydande förlust av förtroende som du har upplevt och gör följande: 1. Fyll i de fyra fälten i tabellen 2. Berätta dina känslor i grupp eller för en förtroendeperson 3. Lyssna på de andras historier och jämför med din (Har ni något gemensamt i det sättet som ni kände i en svår situation?) 4. Reflektera över de andras historia och försök beskriva hur du skulle göra 5. Lyssna på de andras råd till dig 6. Glöm inte att förlust av självförtroende är BARA en känsla som alla i gruppen hade någon gång i livet. Man blir av med känslan och man ska hitta ett eget sätt. Skriv en lista på saker som hjälper DIG att höja DITT självförtroende. Du kan också få inspiration hos de andra. Hur hjälpte andra människor dig den gången? Vad hjälpte dig? Hur hjälpte du dig själv då? Vilken typ av hjälp saknade du? S I D A 4 9
DEL 5. BLI DIN EGEN LIVSARKITEKT BYGG EN BRO UT I SAMHÄLLET Gruppövning 22: Fem steg till interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation är mycket viktig både för den som flyttar från sitt land till ett annat land och för den som bor i landet! Missförstånd, fördomar och förutfattande meningar kan uppstå om man inte vet någonting om varandra, om man inte kommunicerar med varandra. Interkulturell kommunikation är en bro mellan två individer. Alla är ansvariga för att bygga den bron. Hur kan du bidra till att bygga bron? Gör följande steg: Steg 1: Ta reda på vad kultur är. Är människor från olika kulturer också olika? Eller är vi alla lika trots kulturella skillnader? Diskutera de ovan nämnda frågorna i små grupper (3-personer). Skriv dina och andras tankar på ett papper och presentera dem för de andra grupperna. Steg 2: Varje kultur har synliga och osynliga delar. Vilka är de delarna i din kultur? Rita ett isberg på ett stort vitt papper och dela det i två delar. Hitta tillsammans med 2 eller 3 andra de synliga delarna hos din kultur och skriv dem på isbergets topp. De osynliga delarna är isbergets botten. Diskutera de olika isbergen i olika grupper. Gissa vad som ligger i toppen och i botten på det isberg som karakteriserar kulturen i ditt nya land. Ö vningsbok DEL 5 Steg 3: Det finns ett antal saker som är universella för varje kultur. Diskutera, skriv ner och jämför din egen kultur och den nya kulturen utifrån de universella dragen. Det finns inget som är bra eller dåligt, det är bara olika svar på samma frågor. S I D A 50
Universella / Allmänna drag Din kultur Den nya kulturen Religiös tro och relation till övernaturliga Politisk makt Begreppen som rättvisa, straff och rätt beteende Barnuppfostran och traditionella värden Ekonomi och arbetsfördelning Övergångsriter och ceremonier i människors liv (födsel, äktenskap och begravningar) Konst och litteratur Matpreferenser och regler för konsumtion Icke-verbala kommunikationsmönster och gester Myter och hjältar, folklore och sagor Idéer om kärlek, sanning, vänskap och lojalitet Föreställningar om ålder och stilar/ beteendemönster typiska för olika åldrar Föreställningar för vad tid är och dess betydelse Betydelse av individ och kollektiv samt skyldighet vs. rättighet Föreställningar om det personliga och det privata utrymmet Definition av roller, skyldigheter och rättigheter hos män och kvinnor S I D A 5 1
Steg 4: Fördomar och förutfattade meningar uppstår där det finns okunskap. Alla vi har fördomar. Nu ska du, tillsammans med de andra i din grupp, skriva en lista över fördomar som finns om andra kulturer i ditt hemland. Den andra gruppen ska skriva ner de fördomarna som finns om deras kultur i andra länder. Jämför de olika fördomarna. Varför finns de? Steg 5: Vad säger bilden nedan till dig? Vilket fält tillhör du? Resonera över ditt val. För din kännedom! Din kultur DU, Dina barnbarn Kultur i det nya landet Kultur är ett gemensamt och beprövat beteendemönster för ett viss kollektiv (grupp av människor). Varje kultur har olika traditioner som är ganska stabila men ändå brukar ändras med tiden. Interkulturell kommunikation är kommunikation som sker mellan människor från olika länder och olika kulturer. Människor agerar, kommunicerar och uppfattar världen omkring sig olika men det finns inget rätt eller fel. Det gäller att förstå att det finns mångfald och orsaker till det. Gruppövning 23: Värderingsövning Du kommer att få ett antal påståenden. Välj sida om du håller med eller inte håller med varje påstående eller ställ dig i mitten om du är osäker. Förklara för de andra varför du har valt den ena eller den andra sidan. Lyssna på de andras förklaringar. Är deras värderingar samma som dina? Vad är värderingar och hur påverkar de våra val och beteenden? Påstående 1: Min kultur definierar mig Påstående 2: Jag känner mig svensk Påstående 3: Kvinnors rättigheter ska vara desamma överallt Påstående 4: Vi ska inte slösa vår tid att påtvinga andra vår kultur, istället ska vi respektera deras kultur Påstående 5: Ett av dessa klädsätt är ett fritt val: S I D A 52
Gruppövning 24: Digital Storytelling Varje människa har sin historia, sina livserfarenheter och drömmar. Presentera ditt liv med tanke på dina erfarenheter och din kultur i en kort film. Presentera också dina drömmar och hur du vill åstadkomma dem i filmen. Det är bäst att jobba i par med någon när du utformar filmen för att utbyta idéer och hjälpa varandra med praktiska saker som att filma varandra. Presentera din film för gruppen och se andras filmer. Vad tänker du på när du ser andras öden och drömmar? Vad tycker andra om din dröm? För din kännedom! Du kan se exempel på digitala berättelser på www.digem.eu för idéer och inspiration Gruppövning 25: Anordna en interkulturell kväll Kulturellt utbyte är mycket viktigt för att bygga en bro mellan olika kulturer och grupper. Den interkulturella kommunikationen sker i form av kulturella utbyten. Som du redan vet så uppstår alla fördomar och missförstånd p.g.a. okunskap. Hjälp till att bygga en bro mellan din kultur och kulturen i det nya landet genom att organisera en interkulturell kväll. Steg 1: Planera kvällen i en grupp Välj tema för evenemanget Väl målet med evenemanget Skriv program Dela ut ansvar för praktiska förberedelser Utveckla en marknadsföringsstrategi vilka ska bjudas och hur Utveckla en marklandsföringsbroschyr och bjud in folk Ordna en lokal och tilltugg Finns det plats där barn kan leka? S I D A 5 3
Steg 2: Ordna en kväll för kulturellt utbyte Temana för kvällen kan vara olika. Här har du några tips: Välj några aktuella ämnen och gör diskussionsgrupper Fotoutställning som visar olika kulturer och respekt för olikheter mellan dem Gör en matkväll där matkultur från olika länder presenteras Musik- och danskväll visa det bästa från de olika kulturerna Steg 3: Knyt relationer med de som kommer till den interkulturella kvällen. Hur kommer ni fortsätta hålla kontakt? Finns det andra aktiviteter du kan delta i? Diskutera möjligheter och andra aktiviteter i gruppen. Gruppövning (individuell övning) 26: Kollageutställning Oftast är det många vägar som leder till ens dröm. Hur ser din väg ut? Vilka steg ska du göra för att bygga en bro mellan dig och din dröm? Vad händer på vägen? Tänk på de frågorna och utveckla ett kollage som ett svar på dem. Du kan göra ditt eget kollage eller så kan du samarbeta med någon annan för att utbyta idéer och hjälpa varandra. För att göra kollage behöver du pennor i olika färger, bilder, tidningsurklipp, tygbitar och allt annat som din fantasi säger. Mest av allt behöver du tänka till och uttrycka vad som är viktigt för DIG. Du ska inspirera andra när du visar ditt kollage på en utställning. Individuell övning 27: Din Individuella Plan Nu är det dags att planera hur du ska gå vidare och hur du ska uppnå din dröm. Inom förberedelserna för kollageutställningen har du använt din konstnärliga sida för att utveckla en plan för att bygga en bro till din dröm. Nu ska du översätta det till en riktig plan! Din Plan! S I D A 54
Det är en stege som beskriver alla steg som alla ska ta för att bygga en bro till samhället för att uppnå sina mål. Analysera stegen tillsammans med din handläggare och skriv en egen handlingsplan. S I D A 5 5
När du utvecklar din individuella handlingsplan ska du tänka på följande: Tänk på din nuvarande situation är det någonting du vill ändra? Definiera konkret vad du vill ändra: Definiera ditt mål/dina mål (tänk på att målet ska vara SMART) Vilka steg behöver du ta för att uppnå målet (tänk på att planera SMART) Vad har du redan? Vilka steg har du redan gjort på väg till ditt mål? Vad är det som saknas? Beskriv glappet mellan din nuvarande situation och ditt mål Vad behöver du för att uppnå det som saknas? Är det någonting som kan hindra dig? Hur kan du lösa det? Vilka aktörer/organisationer kan hjälpa dig på väg? Vet du hur du ska kontakta dem? Har du kontakt med handläggare eller kontaktpersoner på de organisationerna? Var kan du hitta information om du inte har några kontaktpersoner? S I D A 56
LYCKA TILL! S I D A 5 7
Partners: Folkuniversitetet Stiftelsen för Kursverksamhet vid Uppsala Universitet Somaliska Föreningen i Uppsala Somaliska Ungdomsföreningen i Uppsala Somaliska Diaspora och Kulturföreningen i Sundsvall Projektledare: Yevgeniya Averhed yevgeniya.averhed@folkuniversitetet.se +4618680036 Centrum mot Rasism och Internationella Föreningen i Sundsvall ABF i Sollefteå Föreningen för Film och Teaterproduktioner FC Badbaado i Linköping Projektkoordinator: Ali Rashidi ali.rashidi@folkuniversitetet.se +4618680060 Somaliska Ungdomsföreningen i Västerås Internationella Föreningen i Sundsvall och Timrå Kompass Guiden i Sundsvall Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden