GR Utbildning Anteckningar 2011-02-03 Anteckningar från gemensamt möte mellan Skolbiblioteksnätverket och För- och Grundskolechefsgruppen (FOG) Tid: torsdagen den 3 februari 2011 kl. 12.30-16.00 Plats: Ullevi Restaurang & konferens, Paradentrén, 411 40 Göteborg Deltagare FOG: Anette Liedström-Hjorth, ordförande FOG Cajsa Lindberg, SDF Angered Henrik Karlsson, Stenungsund Jan-Anders Andersson, Tjörn Lena Strand, Ale Monica Ohlsson, Öckerö Margrethe Kristensson, sekreterare i FOG Deltagare Skolbiblioteksnätverket: Anders Löfgren, ordförande Skolbiblioteksnätverket Agneta Nystedt, Stenungsund Ann Franzén, Ale Ann-Britt Magnusson, Kungsbacka Else-Britt Hellström, Kungsbacka Emma-Karin Berdenius, Tjörn Eric Hellman, Stenungsund Erika Ågren, VGRegion, Kultur i Väst Jessica Nordlund, Kungsbacka Johanna Pettersson, Härryda Katarina Johansson, Kungsbacka Katarina Larsson Göteborg Kristina Hedblom Ahlström, Kungälv Malin Helgesson, Mölndal Margareta Gulder, Mölndal Adam Nilsson, sekreterare i Skolbiblioteksnätverket Välkommen Anette Liedström Hjorth och Anders Löfgren hälsade deltagarna välkomna till gemensamt möte mellan Skolbiblioteksnätverket och FOG. Därefter följde en presentationsrunda. 1. Presentation av kartläggningen inom GR samt Skollagen och skolbiblioteket, senaste nytt från Skolverket och Skolinspektionen (Adam Nilsson) Med avstamp i Skolverkets lägesbedömning 2006 (Rapport 288 / 2006), ett specialuppdrag från förra regeringen. 1
Skolbibliotekets pedagogiska roll skall uppmärksammas utifrån en granskning av hur kommunerna lever upp till sitt lagstadgade ansvar beträffande skolbiblioteken och hur dessa används för att stärka elevernas lärande (numera Skolinspektionen). Kunskapsöversikter över forskning om skolbibliotekens pedagogiska roll ger bl a grund för uppfattningen att biblioteken i skolan har en skärskild potential att höja kvaliteten på elevers lärande, men att denna utnyttjas endast i begränsad omfattning. Kan bero på: - bokbeståndets kvalité - den biblioteksservice som erbjuds - samverkan mellan personalgrupperna på skolan - rådande skolkultur - ledningens prioriteringar (Louise Limberg Skolbibliotekets pedagogiska roll, Skolverket 2003) Enligt forskare överskuggar den läsfrämjande rollen med fokus på skönlitteratur bibliotekets roll som fakta- och informationscentral. Ju äldre elever desto fler användningsområden när det gäller bibliotekets resurser. Trots detta minskar användningen av biblioteket med stigande ålder. Här kan jag se en parallell i Skolbibliotekscentralens utlåning av medier inom Göteborgs kommun, där den stora mängden som lånas ut går till låg- och mellanstadiet. Skolbiblioteken I grundskoleförordningen finns en hänvisning till bibliotekslagen (1996:1596) och bestämmelserna om skolbibliotek. Begreppet skolbibliotek gestaltas på många sätt. Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal, dvs personalen har utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande: - dels en materiell resurs som är en del av skolans läromedel - dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen - dels svarar för viss service Tillgång och kvalitet varierar 1/3 har ej bibliotek 25% av de som har bibliotek är ej bemannade Bemannade är de som har minst 6 timmar i veckan Eleverna utnyttjar biblioteket i liten utsträckning En studie av Skolverket (Läromedlens roll i undervisningen, 2006) om läromedel i grundskolan tyder på att en förklaring till den splittrade bilden kan vara att vissa ämnen eller utbildningsvägar inte ser skolbiblioteket som en resurs för sina läromedels- och materialbehov eller inte har arbetssätt som ger anledning att ta i anspråk biblioteksservice. Inte sällan saknas mål för biblioteksverksamheten och planering av skolbibliotekens arbete - en verksamhet som får leva sitt eget liv, ganska osynlig i skolans verksamhet som helhet. - endast 1/3 av undersökta kommuner hade en plan för biblioteksverksamheten som helhet eller specifikt för skolbiblioteksverksamheten. 2
GR s skolbiblioteksnätverk har bl a pga detta gjort en kartläggning av vad som står om skolbibliotek i kommunernas planer. Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings satsningar under 2000-talet: - Helvetesgapet - LekaSpråkaLära - SökaSpråkaLära - SMiLe - Många SMile Dessa finns beskrivna i den nya boken Skolbibliotekets möjligheter från förskola till gymnasium, 2010. Som tidigare sagts om skolbibliotekets pedagogiska roll ger bl a grund för uppfattningen att biblioteket i skolan har en skärskild potential att höja kvaliteten på elevers lärande, men att denna utnyttjas endast i begränsad omfattning. Kan bero på: - bokbeståndets kvalité - den biblioteksservice som erbjuds - samverkan mellan personalgrupperna på skolan - rådande skolkultur - ledningens prioriteringar Men det kan också vara så att begreppet skolbibliotek behöver omdefinieras och funktionen som sådan få ett nytt innehåll. (Textflytt och sökslump av M. Alexandersson och L Limberg, 2004) Åtgärdsförslag i studien av skolbibliotek, Skolverkets lägesbedömning 2006 Ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolbiblioteksverksamheten bör utvecklas. Ett första steg mot detta har gjorts av Svensk biblioteksförening. Läs foldern Bibliotek inom grund- och gymnasieskolan: Svensk Biblioteksförenings rekommendationer för kvalitetsarbete. Från Ett låst rum med stängda böcker, en konferens med bl a Kjell Ahlgren från Statens skolinspektion där han presenterade studien om skolbibliotek ur Skolverkets lägesbedömning 2006: Vad har vi då sett apropå den fördjupade inspektion? - Skolbiblioteken erbjuder ofta en stimulerande miljö, men deras pedagogiska funktion och nyttjandegrad varierar. - Lättillgängliga och med generösa öppettider, men i grundskolan saknas ofta biblioteksutbildad personal - Medier för elever med skärskilda behov finns inte alltid - Pedagogiska visioner kan finnas, men sällan planer eller utvärderingar - Kompletterande medieförsörjning kan kompenseras i tillgängligt skolbibliotek. Kan Göteborgs skolbibliotekscentrals utlåningsökning under 10 år, från 21-tusen till 150- tusen exemplar per år, förklaras med att skolbiblioteken hemmavid är eftersatta? Kjell Ahlgren igen: Vad är det som gör skillnad? - Skolledningen - Skolans syn på kunskap - Skolans syn på bibliotekets status - Skolbibliotekets förmåga att marknadsföra sig - Samspel mellan skolans personalgrupper och eleverna 3
- På vilket sätt bibliotekets personal är kopplade till skolan/biblioteket - Vilken typ av teknisk utrustning som finns - Öppettider - Bemanning - Det handlar inte om pengar, utan om prioriteringar! Nuvarande regering efterfrågade inte rapporten, så den är opublicerad! Apropå nya skollagen En referensgrupp startade på Skolverket VT 2010. Representanter i gruppen regionalt fördelade över Sverige och här i väster är det Fredrik Ernerot med. Fredrik är bl a ordf. i Skolbibliotek Väst. Skolverkets inställning i förändring under senaste året: - VT 2010 - skapa Allmänna råd / anvisningar - HT 2010 - göra Stödmaterial - VT 2011 först definiera begreppet skolbibliotek, sen göra stödmaterial En referensgrupp (inom) Statens skolinspektion startade i januari 2011. Kort skolbibliotekshistoria / pedagogiskt 1. Loertscher s taxonomi, en bra analysmodell av var det egna skolbiblioteket står pedagogiskt 2. har alltid tillhört lokaler, utrustning, datorer etcetera i Sverige * 3. pedagogisk resurs nystart på 1990-talet 4. informationshantering och källkritik, 2000-talet 5. samarbete lärare och bibliotekarie, alltid aktuellt 6. sociala medier och skolbiblioteket, på senare tid * Skolverkets remissvar på nya skollagen angående att ha tillgång till skolbibliotek : Skolverket tillstyrker förslaget att lyfta fram skolbiblioteket i skollagen men anser att det är olyckligt att bestämmelsen finns i samma paragraf som regleringen av lokaler och utrustning. Skolverket föreslår istället att skolbiblioteket lyfts fram som en pedagogisk resurs för ett framgångsrikt lärande eftersom den utbildade, pedagogiskt inriktade bibliotekarien är den viktigaste förutsättningen för ett bra skolbibliotek, medan lokaler och utrustning är hjälpmedel i verksamheten. På spaning efter en skolbiblioteksidé som flyr oss. Artikel av Louise Limberg efter studier i USA. Om Loertscher s taxonomi. Tummregler för skolbibliotek av Skolbibliotek Öst. Skolutvecklingsprojekt via skolbibliotek (i Tynnered och) Västra Göteborg. Projektledare är Fredrik Ernerot, Kannebäcksskolan. Adam delade ut Skolbiblioteksnätverkets kartläggning av vad som står om skolbibliotek i kommunernas biblioteksplaner, inkl skolplaner och bad att deltagarna skulle granska sin kommun. Kommentarer kom från Tjörn och Kungsbacka. 4
Adam delade ut ett diskussionsunderlag för kompetensutveckling av rektorer och skolledare på temat skolbiblioteksverksamhet. 2. Hur påverkar ett väl fungerande skolbibliotek elevers och lärares lärande? (Jan-Anders Andersson) Jan-Anders presenterade ett felsökningsschema för skolbibliotek och talade om vikten att varje skolbibliotek har en fackutbildad bibliotekarie. Ett bra skolbibliotek bemannat under hela skoldagen är en självklarhet för varje elevs och lärares lärande. Jan-Anders visade också exempel på hur man kan spara elevers arbeten i skolbiblioteket. Hans bildspel medföljer dessa anteckningar. 3. Några lärande exempel Emma-Karin Berdenius, Tjörn, Johanna Pettersson, Härryda samt Katarina Larsson Göteborg redovisade hur de arbetar så att skolbiblioteket blir en resurs i skolan. 4. Förslag till kompetensutveckling Medsändes dessa anteckningar 5. Hur går vi vidare? Vid nästa tillfälle i FOG-gruppen tas skolbiblioteksfrågan upp igen för att se hur vi kan gå vidare gemensamt med Skollagens lydelse "tillgång till" i förhållande till rektors ansvar för sin inre organisation. 6. Avslutning Anette och Anders avslutade eftermiddagen med att tacka alla för ett givande möte. Anette Liedström Hjorth Ordförande i FOG Margrethe Kristensson Sekr. FOG Anders Löfgren Ordförande i Skolbiblioteksnätverket Adam Nilsson Sekr. Skolbiblioteksnätverket 5