Nationella skolbiblioteksgruppen vilka är vi?

Transkript

1 Nationella skolbiblioteksgruppen vilka är vi? Bibliotek i folkhögskola och folkbildning, Centrum för Lättläst, DIK-förbundet, Föreningen Svenska Läromedel, Författarcentrum, Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolverket, Skolbiblioteksföreningarna, Skolbibliotekscentralerna, Svenska Barnboksakademin, Statens Kulturråd, Sveriges Skolledarförbund, Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet, Svensk Biblioteksförening, Sveriges Författarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (vakant), Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, UR-Utbildningsradion.

2 Nationella skolbiblioteksgruppen På vems uppdrag arbetar vi? Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett unikt nätverk av organisationer i Sverige som alla har intresse av att skolbiblioteken bevaras, stärks och utvecklas.

3 Likvärdighet och social rättvisa i grunden en fråga om kunskap och pedagogik. Ett kvalitativt skolbibliotek utgör en resurs för alla elever och kunskapsområden. Hur kan skolbibliotek göra skillnad Några strategiska frågor för framtiden

4 Skolbiblioteket en pedagogisk resurs för alla elever och alla kunskapsområden - Oberoende av elevernas sociala, kulturella bakgrund, språk och läsfärdighet, läsproblematik eller handikapp och oberoende av var i Sverige eleverna går i skola är skolbibliotekets uppgift att tillhandahålla modern pedagogik, media, it- kompetens, studiehandledning och liknande service till alla elever och kunskapsområden

5 Att ta hänsyn till Läroplan och kursplaner Värdegrund demokratiperspektiv och jämställdhet Likvärdig skola för alla Upprätta samarbete mellan lärare och skobibliotek/skolbibliotekarie

6 Att ta fram den goda förebilden Årets skolbibliotek Juryn lägger särskild vikt vid: - Skolledningens del i utvecklingsarbetet - En målinriktad och dokumenterad pedagogisk verksamhet - Skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever med särskilda behov

7 Utmärkelsen Årets skolbibliotek Priset går till en skola som arbetar klokt och kreativt på att utveckla sitt bibliotek. Hänsyn tas bl.a. till resurser, bemanning, elevmedverkan och bibliotekets roll i pedagogisk planering och dagligt arbete.

8 Nationella skolbiblioteksgruppen vill genom priset uppmärksamma bra lösningar på de stora problem som hämmar och hotar våra skolbibliotek, vilka på många håll för en tynande tillvaro trots att både läroplaner och skollag förutsätter välutrustade och professionellt bemannade skolbibliotek.

9 Elevernas läsutveckling och personliga mognad stimuleras av god skönlitteratur. Modern pedagogik bygger på snabb och bra tillgång till faktaböcker, internet och studiehandledning. Sådan service till elever och lärare ges bäst i skolbiblioteket. Här finns omfattande effektivitetsvinster att göra jämfört med om varje pedagog eller arbetslag skulle bygga upp sin egna lilla bok- och mediasamling. Priset består av ett författarbesök och ett diplom. Utdelas vid Skolforum

10 Vad kan ett pris innebära? Glädje och stolthet Ökad medvetenhet Ökat fokus på skolbiblioteket Fördjupat ansvarstagande inom skolan Fördjupat ansvarstagande i relation till andra skolor i kommunen som inte har skolbibliotek

11 Årets skolbibliotek Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek. Givetvis kan även integrerade skolbibliotek föreslås. Av de inkomna förslagen väljer juryn sedan ut 3 skolor som blir officiellt nominerade. 12 augusti 2012 sista dag!!!!!

12 Vad säger skollagen? Från 1 juli 2011 är skolbiblioteken inskrivna i skollagen Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 skollagen står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor.

13 Med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skollagen 2 kap.36

14 Nationella skolbiblioteksgruppen skolbiblioteken en avgörande resurs i skolans pedagogiska arbete och i elevers kunskapsarbete, deras uppnående av kunskapsmålen Skolbiblioteket är till för alla elever oberoende av elevernas sociala, geografiska eller kulturella bakgrund - och oberoende av läsförmåga Skolbiblioteken - en långsiktig resurs i arbetet med att skapa en likvärdig skola

15 Viktiga områden: Tillgänglighet : öppettider, riktat till alla elever och deras behov Medier: fack-och skönlitteratur, tidskrifter, databaser för informationssökning för alla elever Nätverk: nära samarbete med andra skolbibliotekarier och folkbibliotekets personal Utvärdering: bästa metoden för att sakligt utvärdera insatserna och arbetet i relation till satta mål och strategisk plan.

16 Skolinspektionen, kraven för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek (maj 2011) 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller i anslutning till dessa. 2. Biblioteket används kontinuerligt som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 3. Biblioteket har litteratur och annan information för detta syfte. 4. Biblioteket omfattar såväl böcker som informationsteknik och andra medier. 5. Biblioteket innehåller både facklitteratur och skönlitteratur för att fylla olika funktioner. 6. Biblioteket är anpassat till elevernas behov; flerspråkiga eleverna elever med läsproblematik, elever med funktionshinder och till andra minoriteters särskilda behov.

17 Personal är underförstått I Skolinspektionens pm sägs inget om bemanning, utbildad personal eller samverkan mellan lärare och bibliotekspersonal det är underförstått. Ska biblioteken användas kontinuerligt i elevernas utbildning, tillhandahålla aktuell fack- och skönlitteratur, information, it- teknik och andra media, handledning inklusive källkritik, stimulera till läsning och kunskap och vara avpassat till alla elevers behov och omfatta läsproblematik, funktionshinder och flerspråkighet, är utbildad personal en förutsättning.

18 Anmärkningsvärt KB skolbiblioteksstatistik, 12 juni 2012 Hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek Var 6:e elev saknar helt skolbibliotek 915 kommunala skolenheter med elever saknar tillgång till skolbibliotek elever har inte tillgång till ett skolbibliotek på den skolenhet de går på motsvarar 16 % av alla elever Var sjätte skolenhet uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek som inte ligger i deras skola.

19 Lite om bemanning Var fjärde skolenhet saknar helt avsatt personal till skolbiblioteket 25% av de skolenheter som har tillgång till skolbibliotek är bemannade fem eller färre timmar i veckan. Endast 8 % av alla skolbibliotek har heltidsanställd personal

20 Informationssökning & källkritik En av tre skolenheter, har tillgång till ett skolbibliotek som undervisar eleverna i informationssökning En av fem har tillgång till ett skolbibliotek där personalen undervisar eleverna i källkritik

21 En av tre elever i grundskolan och gymnasiet har tillgång till ett skolbibliotek som åtminstone: 1. Har katalog, manuell eller datoriserad 2. Ligger i skolans lokaler 3. Är bemannat minst 20 timmar 4. Har minst fysiska medier (sex bokhyllor)

22 Problem Brist på tillgängliga och bemannade skolbibliotek Läsförmågan bland elever försämras stadigt Rektorer tar inte sitt ansvar elever går ut ur grundskolan utan betyg Segregeringen ökar

23 Vad rektor gör- kan göra skillnad Rektor är avgörande för utvecklingen av skolbiblioteket som en pedagogisk resurs Rektors ansvar - som det formuleras i läroplanen pekar i riktning mot skolbibliotek och skolbibliotekspersonal: utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel,

24 Forts rektors ansvar: samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven

25 Personal och bemanning gör skillnad Personal: lärare, skolbibliotekarie och rektor är A och O för ett kvalitativt skolbibliotek Skolbibliotek, bibliotekarie och lärare pedagogisk resurs i elevernas arbete och läsfrämjande insatser. Skolbibliotekarie och skolbibliotek resurs också för lärarna Samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare är en förutsättning för ett kvalitativt pedagogisk arbete och skolbibliotek

26 Läsförmågan bland svenska skolbarn går stadigt ner Eleverna får inte tillräcklig stimulans att läsa den samtida litteraturen eller samtala om den De får inte hjälp att reflektera Sverige ligger långt under internationella medelvärden när det gäller läsaktiviteter i skolan, detta trots att man vet att läsförståelse måste läras in och tränas

27 Resultaten tyder på att svensk skola stödjer elevers utveckling av det som benämns grundläggande läsförmåga. Däremot stödjer inte skolan i nämnvärd utsträckning elevernas vidare utveckling av mer avancerade förmågor att läsa såväl skönlitterära som faktatexter i olika ämnen, konstaterar forskningen. Jfr vad som sägs i Läroplanen En passiv läsare läser på ytan och hittar aldrig vägarna in i texten. Det kallas dålig läsförståelse och leder till känslan av inlärd hopplöshet Gapet mellan avancerade läsare och komfortläsare blir allt större samtidigt som de avancerade läsarna blir allt färre; för närvarande endast åtta procent av alla elever!

28 Skolbibliotekarie - gör skillnad visar forskningen Viktiga skillnader mellan länder med höga och låga resultat var skolfaktorer som välutrustade skol- och klassrumsbibliotek, regelbundna boklån, regelbunden tyst läsning i klassen liksom lärarens ofta förekommande högläsning. Även lärarens roll för elevens läsutveckling uppmärksammades. KB:s nya skolbiblioteksstatistik visar också att skolbibliotek gör skillnad

29 Skolbiblioteket en del av budgeten En skola som vill stötta eleverna att förbättra sina resultat, utveckla nyfikenhet och nå kunskapsmålen den skolan kan inte göra skillnad varken i budget eller i det praktiska skolarbetet mellan lärare, skolbibliotek och skolbibliotekarier. Dessa personer och funktioner behövs och tillsammans definierar de skolans pedagogiska uppdrag, möjlighet till samverkan och dialog som är en förutsättning för all undervisning.

30 Vänd utvecklingen satsa lokalt på Positiva förebilder viktiga och inspirerande Skapa nätverk/ingå i nätverk. Lyft fram de kvalitativa skolbiblioteken och peka på vad som gör de så lyckosamma. Svaga respektive kvalitativa bibliotek kan tillsammans främja lokal utveckling Satsning på omedelbar kompetensutbildning Skolbibliotekarielyftet ett exempel, Borås Högskola med flera gör vissa insatser Skolbibliotekslyft för lärare och skolbibliotekarier och för andra kategorier som arbetar i skolbiblioteket

31 Satsningar på framtiden - önskad utveckling Små skolor i glesbygd behöver stöd Skolor i städer :i samma stad finns både bästa och sämsta skolbiblioteket behöver stöd Rektorsutbildningen behöver vidareutvecklas Kompetensutbildning av hela skolor och ledning. Vänd er till relevant högskola Skolbibliotekslyft jfr med Lärarlyft, Skapa tryck på kommunen och SKL, riksdagens utskott och utbildningsdepartementet

32 Satsningar på framtiden - önskad utveckling Behovet av fler utbildade skolbibliotekarier ökar i takt med att skolor utvecklar kvalitativa skolbibliotek Samarbete mellan biblioteksutbildning och lärarutbildning. Inrätta ordinarie och kompletterande högre utbildning med fokus skolbibliotekarie/skolbibliotek Nuvarande lärarutbildning ökad kvalitet och aktivitet vad avser undervisning, vfu och praktiskt arbete/samarbete. Gäller alla ämnesområden.

33 Satsningar på framtiden - önskad utveckling Skolverket bör tilldelas uppdraget att ansvara för skolbiblioteken nationellt och utvecklingen av dessa Skolverket bör ges ordentliga finansiella resurser för att stimulera utvecklingen av skolbibliotek

34 Nationella utvecklingspengar ska bl.a. stimulera Små skolor i glesbygd att de utvecklar lokala lösningar för sitt skolbibliotek exempelvis utbildad skolbibliotekspersonal, specificerat samarbete med närliggande folkbibliotek/annat bibliotek, kontinuerlig bokbuss, samarbete med högskola samt IT/digital teknik/informationskompetens

35 Nationella utvecklingspengar ska också stimulera Flerspråkiga skolor att utveckla kvalitativt skolbibliotek med media, IT, utbildad personal och samverkan mellan lärare och skolbibliotekspersonal Skolor i urbana miljöer: staden som sådan ska sträva efter att erbjuda likvärdiga skolor med skolbibliotek och utbildad personal oberoende av det fria skolvalet

36 Hur ska ni börja? Ta fram en strategisk plan tillsammans med rektorerna: skolbibliotekets roll i skolan och delaktighet i verksamheten bör klart definieras och kopplas samman med läroplan och kursplaner. Underlättar utvärdering och analys Personal: Skolbiblioteket ska vara bemannat med för uppdraget utbildad personal Verksamhet: Skolbibliotekets pedagogiska roll omfattar skolans alla ämnesområden, språkutveckling, läsfrämjande arbete, IT och informationskompetens

37 Ni som redan har högkvalitativa skolbibliotek - vad kan ni göra? strategisk plan och utvärdering personal vad mer behöver eleverna; speciallärare, skolbibliotekspersonal, kompetensutbildning, läxhjälp, informationskompetens, källkritik Samarbete och samordning i enlighet med Läroplanen Att göra en insats för andra. Vad kan ni bidra med till era lokala kollegor som inte erbjuder tillfredställande skolbibliotek till elever och lärare? Dela med er av kunskap och erfarenheter tala med er rektor och ta kontakt med en skola/rektor som behöver stimulans och insikt i att skapa förändring

38 Vad händer framöver? Ny bibliotekslag remissvar 15 september Litteraturutredningen kommer september/oktober särskilt fokus på bl.a. Läsfrämjande, skolbibliotek, utbildning mm NSG och Utbildningsutskottet NSG på bokmässan fredag 28 september Skolbibliotek i Norden Vad förenar, vad skiljer sig åt?

39 12 augusti sista dagen att tipsa om ett kvalitativt skolbibliotek som har förutsättningar att nomineras till Årets skolbibliotek. Gå in på

40 Nationella skolbiblioteksgruppen Madeleine Hjort