Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige



Relevanta dokument
Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

2007:5. Farliga förbindelser

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

2005:10. Svenska nav En rapport om de centrum som Sveriges regioner bör byggas runt. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2004:5 ISSN

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Hur stort är Västsverige?

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6

Sårbarhetsindex :3

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

Rapport 2014:1 ISSN Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

2007:2. Ett viktigt stråk för svenskt gods. Bygg ut E20 till motorväg.

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Business Region Göteborg

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN Bygg ut E20 till motorväg

INVÅNARNA TYCKER TILL OM VÄGAR OCH SPÅR

Västsvenska företag och Tull

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN

2006:7. Fokus Attityd 2006

Dags att rensa upp bland bolagen

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Utbildningspolitiskt program

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Vi gör Västsverige starkare

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Västsvenska företag och Tull 2015

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Yrken i Västra Götaland

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Turismen i Västsverige

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Projektet Framtida Byggande avslutades med en Framtidsdag på Universeum den 16 oktober, 2007.

Företagens betydelse i Uddevalla. Medlemsföretaget Järna Rosor

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vinter 2014

Kompetens och jämställdhet i styrelser

Tillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Tillgång och efterfrågan på utbildade år Den regionala modellen

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Näringslivsprogram Hylte kommun

2006:3. Har vi en industri i världsklass?

Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Företagens betydelse i Tidaholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

AVSIKTSFÖRKLARING Sida 1 (7)

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg,

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET Förslag inför styrelsen

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

Företagens betydelse i Mölndal. Medlemsföretaget Järna Rosor

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

Vem blir känd i Göteborg? Kampen om kompetensen IV

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:2 ISSN Ett hjul behöver både ett starkt nav och

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER

Detta är Västsvenska paketet

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

TILLVÄXTMOTORN. 84 procent. - hjälper små och medelstora företag att utvecklas

Företagens betydelse i Töreboda. Medlemsföretaget Järna Rosor

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Nyheter från din kommun

The Neverending Story II Två år senare: Har vi fått en effektivare tillståndsprövning?

Företagens betydelse i Lerum. Medlemsföretaget Järna Rosor

Västsvensk infrastruktur

Göteborg och huvudkontoren. Varför har inte fler börsnoterade företag sitt huvudkontor i staden? Författare: Simon Nilsson

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Företagens betydelse i Trollhättan. Medlemsföretaget Järna Rosor

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Företagens betydelse i Skara. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagsklimatet i Mölndals stad 2017

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vår 2014

Företagens betydelse i Tanum. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Transkript:

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004

Långsam framgång ger mersmak Västsverige står för närmare tjugo procent av Sveriges befolkning, arbetskraft och bidrag till landets BNP. Västsvenskarna bör därför vara representerade i, för regionens näringsliv relevanta, nationella beslutsfattande forum med motsvarande andel. Så är inte fallet, varken nu eller vid tidigare granskningar. Sett i förhållande till föregående års mätningar kan dock en viss positiv trend utläsas. Under hösten 2001 var det endast i två av trettioen granskade organisationerna, motsvarande sex procent, som Västsverige var tillräckligt representerat. Hösten 2004 var motsvarande siffra istället femton procent. Denna utvecklig är glädjande, dock långt från tillfredställande. Inom området Politik är Västsverige skäligt representerat i endast en av sju partistyrelser och i två av sju granskade riksdagsutskott. Regionen är mycket bra representerad i trafik- och skatteutskotten och relativt bra representerad i närings- och finansutskotten. I regeringen är västsvenskarna slående underrepresenterade, både avseende statsråd, statsekreterare och politiskt sakkunniga. Inom Verk, myndigheter, organisationer är Västsverige bra eller mycket bra representerat i enbart sju av tjugofyra granskade organisationer. I Sjöfartsverkets och Högskoleverkets styrelser är den västsvenska representationen över tjugo procent. Även inom flertalet forskningsorganisationer är regionens närvaro överraskande god. Inom Näringsliv är regionen mediokert representerad. Exempelvis är den västsvenska representationen tillräcklig i endast en av de fyra storbankernas styrelser. Det samlade intrycket av studiens resultat är ändå positivt, trots att den västsvenska närvaron fortfarande är långt från tillfredställande. Den förstärkning som skett ger mersmak och bör ge ny energi till alla som arbetar för att Västsveriges intressen till fullo skall tas till vara. Det återstår mycket arbete innan västsvenskarna kan anses vara representerade på den nationella maktarenan i tillräcklig omfattning. Västsvenska Industri- och Handelskammaren kommer därför att; fortsätta vara representerad i Stockholm med det kontor och den personal som inrättades 2002. fortsätta uppvakta och bevaka alla, för regionens näringsliv, relevanta personer, företag och organisationer. intensifiera arbetet för att fler huvudkontor för statliga verk och myndigheter skall lokaliseras till Göteborgsregionen. I huvudstadsregionen finns det idag närmare 150 stycken sådana huvudkontor, i Göteborgsregionen endast sex stycken. Denna snedfördelning leder bland annat till bristande karriärmöjligheter för flertalet högutbildade yrkesgrupper vilket i sin tur leder till en utflyttning och kompetensförlust i regionen. Det går åt rätt håll, men mycket arbete återstår. Västsverige, december 2004 Anders Källström, vd Magnus Ersman, Ansvarig omvärldsanalytiker

Varför mäter vi den västsvenska representationen? Detta är den tredje upplagan i rapportserien Västsverige en tyst del av Sverige i vilken den västsvenska representationen på den nationella maktarenan granskas. Det är av flera skäl viktigt att västsvenskar representeras i, för regionens näringsliv relevanta, beslutsfattande forum. Bland annat på grund av att: det finns ett tydligt orsak-verkan-samband mellan en undermålig västsvensk representation och en avsaknad av västsvenska frågeställningar i flera forum. I rapportseriens två tidigare upplagor 1 granskades styrelseprotokollen från ett flertal statliga verk etc. Västsverige diskuterades, till skillnad från de båda andra storstadsregionerna, betydligt mindre frekvent. västsvenskar har personliga upplevelser och erfarenheter av Västsverige. För oss är regionens problem och möjligheter konkreta upplevelser, inte enbart teorier eller utredningsresultat. Västsveriges andel av Sveriges: BNP är nitton procent, befolkning är tjugo procent, antal arbetsställen är nitton procent, antal förvärvsarbetande är tjugo procent och antalet studenter är nitton procent. Sett till bland annat dessa parametrar anser Västsvenska Industri- och Handelskammaren att Västsverige bör vara representerat med minst tjugo procent i, för näringslivet relevanta, beslutsfattande styrelser etc. Hur mäter vi den västsvenska representationen? Med Västsverige avses Västra Götaland och Hallands län och en västsvensk är definierad efter personernas folkbokföringsadress i slutet av september respektive år. Denna metod ger endast en indikation på vilken region en person identifierar med. Det finns flera sätt att definiera en västsvensk, exempelvis någon som är född i regionen eller någon som tillbringat stora delar av sitt liv där. En nackdel med att använda alternativa metoder är att dessa skulle kräva subjektiva bedömningar från fall till fall, vilket skulle medföra en minskad trovärdighet till granskningen. Uppgifterna som ligger till grund för resultaten har främst samlats in genom telefonkontakter med respektive organisation under hösten 2004. Av integritetsskäl inkluderas inte några namn på enskilda individer. Personal- och arbetsgivarrepresentanter, suppleanter, ersättare etc. är ej inkluderade. Eventuella fel i tabellen nedan kan bero på ändringar av enskilda personers folkbokföringsadress efter mättillfället eller att vi erhålligt felaktig information från respektive organisation. Rapporten är skriven under hösten 2004 av Magnus Ersman, ansvarig omvärldsanalytiker vid Västsvenska Industri och Handelskammaren. Andreas Svenungsson, projektledare vid Västsvenska Industri- och Handelskammarens Stockholmskontor har även assisterat vid insamlandet av en del information. Se även Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapporter: Västsverige - en tyst del av Sverige 2002:1 och Västsverige - en tyst del av Sverige 2002:5.

Den västsvenska representationen i utvalda organisationer 2001, 2002 och 2004

Den västsvenska representationen i utvalda organisationer 2001, 2002 och 2004

Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2004:6 Fokus Attityd 2004. En studie av västsvenska ungdomars attityder. Rapporterna finns tillgängliga på www.handelskammaren.net

Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00, Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net