Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004
Långsam framgång ger mersmak Västsverige står för närmare tjugo procent av Sveriges befolkning, arbetskraft och bidrag till landets BNP. Västsvenskarna bör därför vara representerade i, för regionens näringsliv relevanta, nationella beslutsfattande forum med motsvarande andel. Så är inte fallet, varken nu eller vid tidigare granskningar. Sett i förhållande till föregående års mätningar kan dock en viss positiv trend utläsas. Under hösten 2001 var det endast i två av trettioen granskade organisationerna, motsvarande sex procent, som Västsverige var tillräckligt representerat. Hösten 2004 var motsvarande siffra istället femton procent. Denna utvecklig är glädjande, dock långt från tillfredställande. Inom området Politik är Västsverige skäligt representerat i endast en av sju partistyrelser och i två av sju granskade riksdagsutskott. Regionen är mycket bra representerad i trafik- och skatteutskotten och relativt bra representerad i närings- och finansutskotten. I regeringen är västsvenskarna slående underrepresenterade, både avseende statsråd, statsekreterare och politiskt sakkunniga. Inom Verk, myndigheter, organisationer är Västsverige bra eller mycket bra representerat i enbart sju av tjugofyra granskade organisationer. I Sjöfartsverkets och Högskoleverkets styrelser är den västsvenska representationen över tjugo procent. Även inom flertalet forskningsorganisationer är regionens närvaro överraskande god. Inom Näringsliv är regionen mediokert representerad. Exempelvis är den västsvenska representationen tillräcklig i endast en av de fyra storbankernas styrelser. Det samlade intrycket av studiens resultat är ändå positivt, trots att den västsvenska närvaron fortfarande är långt från tillfredställande. Den förstärkning som skett ger mersmak och bör ge ny energi till alla som arbetar för att Västsveriges intressen till fullo skall tas till vara. Det återstår mycket arbete innan västsvenskarna kan anses vara representerade på den nationella maktarenan i tillräcklig omfattning. Västsvenska Industri- och Handelskammaren kommer därför att; fortsätta vara representerad i Stockholm med det kontor och den personal som inrättades 2002. fortsätta uppvakta och bevaka alla, för regionens näringsliv, relevanta personer, företag och organisationer. intensifiera arbetet för att fler huvudkontor för statliga verk och myndigheter skall lokaliseras till Göteborgsregionen. I huvudstadsregionen finns det idag närmare 150 stycken sådana huvudkontor, i Göteborgsregionen endast sex stycken. Denna snedfördelning leder bland annat till bristande karriärmöjligheter för flertalet högutbildade yrkesgrupper vilket i sin tur leder till en utflyttning och kompetensförlust i regionen. Det går åt rätt håll, men mycket arbete återstår. Västsverige, december 2004 Anders Källström, vd Magnus Ersman, Ansvarig omvärldsanalytiker
Varför mäter vi den västsvenska representationen? Detta är den tredje upplagan i rapportserien Västsverige en tyst del av Sverige i vilken den västsvenska representationen på den nationella maktarenan granskas. Det är av flera skäl viktigt att västsvenskar representeras i, för regionens näringsliv relevanta, beslutsfattande forum. Bland annat på grund av att: det finns ett tydligt orsak-verkan-samband mellan en undermålig västsvensk representation och en avsaknad av västsvenska frågeställningar i flera forum. I rapportseriens två tidigare upplagor 1 granskades styrelseprotokollen från ett flertal statliga verk etc. Västsverige diskuterades, till skillnad från de båda andra storstadsregionerna, betydligt mindre frekvent. västsvenskar har personliga upplevelser och erfarenheter av Västsverige. För oss är regionens problem och möjligheter konkreta upplevelser, inte enbart teorier eller utredningsresultat. Västsveriges andel av Sveriges: BNP är nitton procent, befolkning är tjugo procent, antal arbetsställen är nitton procent, antal förvärvsarbetande är tjugo procent och antalet studenter är nitton procent. Sett till bland annat dessa parametrar anser Västsvenska Industri- och Handelskammaren att Västsverige bör vara representerat med minst tjugo procent i, för näringslivet relevanta, beslutsfattande styrelser etc. Hur mäter vi den västsvenska representationen? Med Västsverige avses Västra Götaland och Hallands län och en västsvensk är definierad efter personernas folkbokföringsadress i slutet av september respektive år. Denna metod ger endast en indikation på vilken region en person identifierar med. Det finns flera sätt att definiera en västsvensk, exempelvis någon som är född i regionen eller någon som tillbringat stora delar av sitt liv där. En nackdel med att använda alternativa metoder är att dessa skulle kräva subjektiva bedömningar från fall till fall, vilket skulle medföra en minskad trovärdighet till granskningen. Uppgifterna som ligger till grund för resultaten har främst samlats in genom telefonkontakter med respektive organisation under hösten 2004. Av integritetsskäl inkluderas inte några namn på enskilda individer. Personal- och arbetsgivarrepresentanter, suppleanter, ersättare etc. är ej inkluderade. Eventuella fel i tabellen nedan kan bero på ändringar av enskilda personers folkbokföringsadress efter mättillfället eller att vi erhålligt felaktig information från respektive organisation. Rapporten är skriven under hösten 2004 av Magnus Ersman, ansvarig omvärldsanalytiker vid Västsvenska Industri och Handelskammaren. Andreas Svenungsson, projektledare vid Västsvenska Industri- och Handelskammarens Stockholmskontor har även assisterat vid insamlandet av en del information. Se även Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapporter: Västsverige - en tyst del av Sverige 2002:1 och Västsverige - en tyst del av Sverige 2002:5.
Den västsvenska representationen i utvalda organisationer 2001, 2002 och 2004
Den västsvenska representationen i utvalda organisationer 2001, 2002 och 2004
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2004:6 Fokus Attityd 2004. En studie av västsvenska ungdomars attityder. Rapporterna finns tillgängliga på www.handelskammaren.net
Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00, Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net