Årsrapport 2017 Specialitetsråd funktionshinder Gunilla Lillhager, ordförande
2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Antal mötet med rådet - medlemmar... 3 2. Aktiviteter under året... 3 2.1 Samordningsgruppen... 3 2.2 Habilitering... 4 2.3 Hjälpmedelsverksamhet... 4 2.4 Hörsel re-/ habilitering... 4 2.5 Syn re-/habilitering... 4 2.6 Teckenspråkstolkning... 5 3. Framtidsspaning 5 3.1 Habilitering... 5 3.2 Hjälpmedelsverksamhet... 5 3.3 Hörsel re-/ habilitering... 5 3.4 Syn re-/ habilitering... 6 3.5 Teckenspråkstolkning... 6 4. Viktiga händelser, utmaningar samt behov av samverkan och kraftsamling under 2018-2019 6
3 (7) 1. Antal mötet med rådet - medlemmar Specialitetsråd funktionshinder har under 2017 vidgats till att omfatta fler verksamhetsområden inom funktionshinderområdet och arbetsgrupperna habilitering, hjälpmedelsverksamhet, hörsel re- /habilitering, syn re-/ habilitering samt teckenspråkstolkning, har bildats. Arbetsgrupperna samordnas av samordningsgruppen, vilken under året har bestått av: Gunilla Lillhager, ordförande, Dalarna Annica Winroth, sekreterare, Västmanland Anita Nyqvist, Värmland har under året ersatt Lena Möller och Maritha Sundberg Eva-Charlotte Berndtson, Sörmland Lena Dahlman, Uppsala Mats Ericsson, Örebro Vakant, Gävleborg Samordningsgruppen har haft tre möten, 10 februari, 10 maj och 25 september. 2. Aktiviteter under året 2.1 Samordningsgruppen Samordningsgruppen inom specialitetsråd funktionshinder har under året som främsta fokus haft att bygga former och struktur för den nya uppbyggnaden av rådet med en samordningsgrupp och fem arbetsgrupper. Ambitionen att på sikt stärka hela funktionshinderområdet i sjukvårdsregionen ses som högt prioriterat. Samordningsgruppen har efter ett år med den nya strukturen fått en betydligt bättre överblick över hela funktionshinderområdet i sjukvårdsregionen. Det framstår tydligt att det finns viktiga utvecklingsmöjligheter vad gäller samverkan och samarbete mellan specialiteterna i de olika arbetsgrupperna, men även att frågor gemensamma för hela funktionshinderområdet finns som bör drivas av samordningsgruppen, se punkt 4. Andra aktiviteter för samordningsgruppen har handlat om information in/ut till arbetsgrupperna och påverkansarbete kring nationell patientenkät inom funktionshinderområdet.
4 (7) 2.2 Habilitering En kartläggning av nuläge rörande insatser till personer med kognitiva funktionsnedsättningar som står i begrepp att bli, eller redan är, föräldrar, har genomförts och rapporterats till samverkansnämnden via ordförande i samordningsgruppen. En regiondag för verksamhetschefer, enhetschefer och verksamhetsutvecklare har genomförts med temat produktions- och kapacitetsplanering. Gästföreläsare var Myrna Palmgren. Totalt har nu tre regiondagar genomförts med detta tema. Processerna i respektive landsting/region bedöms nu ha kommit så pass långt att vi inte ser behov av ytterligare regiondag med samma tema. En EBH-regiondag kring implementering av EBH-arbetet Tal och oral sensomotorisk intervention har genomförts med 47 deltagare. Utbildning i habiliteringskunskap genomförs för 13:e gången och sista tillfället är i april 2018. Antal deltagare 42. De flesta habiliteringar är anslutna till kvalitetsregistren CPUP och Hab-Q. 2.3 Hjälpmedelsverksamhet Fortsatt arbete med utveckling av upphandlingsmodellen. Tydliggöra ansvarsfördelning genom att utveckla de administrativa delarna av förfrågningsunderlagen. Fördelarna med att bibehålla samverkan i upphandlingsarbetet strävas mot genom ett nytt tillvägagångssätt för att gemensamt inom 7-klövern hantera och bemöta krav på eftermarknadsåtgärder. Numera sköter värdlänet hela processen med berörd leverantör. Arbete med att härleda hälsoekonomi gällande nytta och betydelse vid hjälpmedelsanvändning samt praktisk användning av resultat från doktorand inom området hälsoekonomi har startats upp. Under första året har fokus varit på att kartlägga kunskapsläget nationellt och internationellt. 2.4 Hörsel re-/ habilitering Kompetensförsörjningsfrågor har diskuterats, liksom behov av att stärka hörselkompetens inom yrken som inte har kompetens om audiologi. Arbetsgruppen har påbörjat en kartläggning av kriterier för förskrivning av hörseltekniska hjälpmedel samt kartlagt nätverk i regionen och nationellt för medarbetare inom hörselvård. 2.5 Syn re-/habilitering Syncentralen i Örebro har planerat och genomfört en grundkurs i Orientering & förflyttning. Deltagarna kom från synverksamheter i vår region; Falun, Karlstad, Västerås och Örebro. Från övriga Sverige kom deltagare från Linköping, Göteborg och Umeå. Totalt deltog 11 personer. Utbildning i Belysning och synergonomi har genomförts. Totalt deltog 21 personer och alla sju län var representerade. På nationell nivå är sjukvårdsregionen representerad i styrgruppen som tar fram Habiliteringsriktlinjer för barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Syftet är att ta fram kunskapsbaserade riktlinjer. Arvsfonden har beviljat FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda medel för att öka kunskaperna om hälsa och förbättra hälsosituationen för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
5 (7) 2.6 Teckenspråk-/skrivtolkning Under året har Värmlands Tolkcentral kommit med i samarbetet som nu utgörs av fem av sju tolkverksamheter. Fokus har under året legat på att bidra i arbete med att samordna Tolkcentralernas bokningssystem, ett system för alla Tolkcentraler med gemensam drift. 3. Framtidsspaning 3.1 Habilitering En regiondag genomförs med tema digitalisering. En EBH-dag genomförs under året, då det nya EBH-arbetet om andning presenteras. Om det planerade nationella samarbetet kring prioriteringsarbete startas upp kommer regionens habiliteringsverksamheter att delta. En uppstart av ytterligare en IBT-utbildning kommer att ske, liksom genomförande av utbildning i habiliteringskunskap 14, liksom en chefsutbildning. Efter beslut i samverkansnämnden 2018-12-08 Beslut att rekommendera landsting och regioner i sjukvårdsregionen att använda framtagna flödesbeskrivningar i arbetet att stödja föräldrar med kognitiva svårigheter, och att ge specialitetsråd funktionshinder i uppdrag att följa upp länens arbete gällande insatser och samverkan för stöd till föräldrar medkognitiva svårigheter och redovisa detta för nämnden under 2020, har arbetsgrupp habilitering uppdraget att planera och genomföra uppdraget från samverkansnämnden. 3.2 Hjälpmedelsverksamhet Fortsatt utveckling av upphandlingsarbete. Förberedelser pågår för att kunna arrangera den bästa hjälpmedelsmässan någonsin under 2018. En ny större lokalitet är bokad (Conventum i Örebro). Genom erfarenhetsutbyte kring lokala projekt avser man möta behovet av, delta i och följa utvecklingen kring de välfärdsteknologiska lösningar och idéer som utvecklas. Fortsatt arbete med att härleda hälsoekonomi gällande nytta och betydelse vid hjälpmedelsanvändning samt praktisk användning av resultatet från doktoranden inom området hälsoekonomi. 3.3 Hörsel re-/ habilitering Föreningen Sveriges hörselchefer får sin första EBRH-rapport klar i början av 2018 och ska implementeras i verksamheterna. Avseende upphandlingar kommer arbetsgruppen följa pågående upphandlingsarbeten avseende hörapparater, hörseltekniska hjälpmedel och elektronisk kommunikation. Ett gemensamt supportavtal för datastöd för audiometri, lager m m (AuditBase), tas fram. Utvecklingsområden finns även vad gäller verksamhetspraxis samt analys av resultat i kvalitetsregistret för hörselhabilitering (Hörselbron), planeras.
6 (7) 3.4 Syn re-/ habilitering En regional optikutbildning (4 dagar) för nyanställda på Synverksamheterna i regionen planeras. Pga kommande pensionsavgångar och en ny ökad rörlighet pågår planering av en 7,5 p synutbildning vid Örebro universitet. Detta ses som ett viktigt medel för att säkra kompetensförsörjning av synhabiliterare. Utvecklingsarbete avseende strokepatienter med synproblem, patienter med CVI (hjärnsynskada) samt patientgrupp med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet, ska genomföras. Kvalitetssäkring av datainsamling till kvalitetsregister ät ytterligare ett målområde, liksom samarbete med Nkcdb (Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor) kring kursutbud för medarbetare. 3.5 Teckenspråk-/skrivtolkning En huvuduppgift för kommande år är att utveckla samarbetet inom sjukvårdsregionen. Målet under 2018 är att samtliga län ska delta samt att ordförande för arbetsgruppen kan tillsättas och möten arrangeras. Arbetet med samordning av Tolkcentralernas bokningssystem fortsätter. 4. Viktiga händelser, utmaningar samt behov av samverkan och kraftsamling under 2018-2019 Utifrån den framtidsspaning som respektive arbetsgrupp sammanställt ovan finns sammanfattningsvis ett stort antal utmaningar och frågor med behov av samverkan och kraftsamling inom funktionshinderområdet under de kommande åren. Några av de områden samordningsgruppen behöver ha fokus på 2018 och 2019 är: Deltagande i arbete med kunskapsstyrning, nationellt kliniskt kunskapsstöd och nationella programområden Kompetensförsörjning är ett mycket viktigt område att kraftsamla kring. Det finns en tydlig bild av svårigheter att såväl rekrytera som behålla kompetens. Ett exempel av flera är att utbildning för hjälpmedelstekniker i dagsläget inte finns. På vilket sätt SKL:s positionspapper kommer att påverka funktionshinderområdet behöver beaktas. T ex att forskning inom funktionshinderområdet behöver stärkas, att individuellt stöd behöver bli mer flexibelt och anpassat efter varje individs behov samt att anhörigstöd och stöd kopplat till föräldraskap behöver uppmärksammas och utvecklas än mer.
7 (7) Patientgruppen med neuropsykiatriska diagnoser som ökat markant senaste 10 åren. Ett tydliggörande av vilket ansvar olika huvudmän har avseende insatser till målgruppen samt en koppling till kapacitet och resurser ser vi ett stort behov av. Mellan arbetsgrupperna hjälpmedelsverksamhet och habilitering har lyfts samarbetsmöjligheter kring hjälpmedelsfrågor inkl. välfärdsteknik, t ex nyttoanalys och framtagande av kriterier för förskrivning. Det samhällsekonomiska perspektivet vid förskrivningar behöver lyftas. Arbetsgrupperna hjälpmedelsverksamhet, syn re-/ habilitering och hörsel re-/habilitering har också gemensamma utvecklingsområden tex gäller det upphandlingar inom hörselområdet som idag inte ses som naturliga i modellen för upphandlingar inom 7klövern. Samordningsgruppen behöver tydliggöra vikten av att respektive läns tolkchef deltar vid mötena för arbetsgrupp Teckenspråk-/skrivtolkning. Talför är en nationell arena. En annan typ av arbete behöver ske lokalt/regionalt.