Beställare: COWI Detaljplan Lundby Bergteknisk utredning och radonundersökning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel
i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi... 2 3 Bergteknik... 4 4 Radonundersökning... 4 Bilaga 1 Fotodokumentation Bilaga 2 Planritning Referenser Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989 Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004
Detaljplan Lundby 1 (14) 1 Allmänt På uppdrag av COWI AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk utredning och radonundersökning inomm detaljplann för ett område mellan Eriksbergsmotet och Inlandsgatan i stadsdelenn Lundby, Göteborgs kommun. Utredningen omfattar fältkartering, bedömning av stabilitet i befintliga och planerade bergslänter samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Fältkarteringen utfördes 2012-01-30 och omfattar observerade bergarter, foliation, sprickor, sprickors egenskaper och lösa block i terrängen. Observerade befintliga bergslänter har fotograferats och redovisass i Bilaga 1,, Fotodokumentation. Bergslänternas planläge redovisas i Bilagaa 2, Planritning. I samband med fältkarteringen genomfördes radonundersökningen, vilken utfördes som uppmätning av total gammastrålning med hjälp av a gammascintillometer. Resultaten redovisas i föreliggande rapport, kapitel 4.. Det aktuella området är c:a 400x150 m och består idag av industrimark med mindre partier med berg i dagen och ängsmark, de förra främst i den västra delen. Terrängen är i den östra delen relativt flack (höjd ca +15 + m) medan den västra delen utgörs av ett höjdområde (höjd ca +30 m). Ramberget Inlandsgatan Eriksbergsmotet 100 m Figur 1. Flygbild över aktuellt område (rött). Uppdragsnumm er Revisionsnumm er
2 (14) 2 Geologi Blottat berg förekommer främst i detaljplaneområdets västra del men berg i dagen har även påträffats vid områdets norra gräns, se planritning i Bilaga 2. Bergarter Berggrunden i höjdpartiet i den västra delen av området utgörs av två sorters granit. Den östra slänten av höjdområdet består av en röd något gnejsig ögonförande granit. Kalifältspatögonen är upp till ca 3 cm stora och utgör 25-50 % av bergarten (okulär uppskattning). Glimmerinnehållet är ca 5-10 %. Foliationen, där den kan mätas, lutar ca 30 mot väst (160 /30 enligt högerhandsregeln). Den västra delen av höjdområdet består av en glimmerfattig röd medelkornig jämnkornig granit, d.v.s. utan kalifältspatögon. Denna granit är massformig, d.v.s. utan foliation. Vid detaljplaneområdets norra gräns finns ett område med flacka hällar. Dessa utgörs huvudsakligen av en slirig grå fin- till medelkornig diorit. Figur 2. Ögonförande granit till vänster, jämnkornig glimmerfattig granit (genomslagen av ögongranit) till höger. Tektonik De i området observerade hällarna är i huvudsak relativt sprickfattiga. Förekommande sprickor uppträder i allmänhet mer eller mindre slumpmässigt, med sprickavstånd på 3-5 m eller mer. Tätare sprickavstånd (1-2 m) förekommer främst mot skärningen längs cykelvägen som avgränsar detaljplaneområdet mot söder. Enhetliga sprickmönster har ej kunnat iakttagas.
3 (14) Följande sprickor har uppmätts: Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning 1 Brant mot väst 130-170 /60-90 2 Medelbrant mot öst 350 /55-30 /30 3 Brant mot norr 255-290 /60-90 4 Flackt mot norr 285 /10 5 Brant mot nordväst 210 /70 Uppmätta sprickor redovisas i polpunktsdiagram nedan, Figur 3. Figur 3. Polpunktsdiagram för uppmätta sprickor. Sprickor i den östra delen av höjdområdet är undulerande och råa, medan sprickor i den västra delen av höjdområdet huvudsakligen är plana och råa. Enstaka beläggningar av kalcit kan observeras i skärningen mot cykelvägen.
4 (14) 3 Bergteknik Befintliga skärningar och naturliga slänter bedöms idag i huvudsak vara stabila. I skärningen bakom garaget/förrådet nedanför Lundby brandstation har enstaka bedömt potentiellt instabila block noterats. Denna skärning bör rensas på löst bergmaterial. Två bergskivor med sprickplan som lutar 40-50 ut ur skärningen och ur vilka det förekommer vattenläckage bedöms dock ej behöva åtgärdas i dagsläget. Se Foto 4 i Bilaga 1. I skärningen längs vägen norr om cykelvägen, under skulpturen, finns enstaka mindre, potentiellt instabila kilblock. Inga åtgärder bedöms dock behöva utföras här. Se Foto 8 i Bilaga 1. I övrigt bedöms inga stabilitetshöjande åtgärder vara nödvändiga inom detaljplaneområdet. Om bergschakt utförs ska eventuellt kvarstående bergschaktväggar rensas på löst bergmaterial. Bergsakkunnig tillkallas därefter för besiktning, för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. 4 Radonundersökning Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en scintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft.
5 (14) Mätningen har utförts kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. Instrumentet kalibrerades senast år 2011. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt, enligt BRF T20:1989: Gammastrålning (µs/h) < 0,08 à 0,12 (berg) < 0,05 à 0,08 (sprängsten) Halt radium-226 (Bq/kg) < 60 (berg) < 25 (sprängsten) Riskklassificering lågradonmark Byggnadskonstruktion Inga åtgärder i byggnadskonstruktion 0,08 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0,05 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) 60-200 (berg) 25-125 (sprängsten) normalradonmark Byggnadskonstruktion ska vara radonskyddande > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 200 (berg) > 125 (sprängsten) högradonmark Byggnadskonstruktion ska vara radonsäker Resultat Vid undersökningstillfället uppmätta nivåer på gammastrålning ligger huvudsakligen på c:a 0,16 mikrosievert per timma (µs/h), ±0,02 µs/h. I enstaka partier stiger nivåerna till 0,22 µs/h. Detta innebär att området består av normalriskmark vad gäller radon. Rekommendationer På normalradonmark ska nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till exempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtagas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Helena Kiel
6 (14) Bilaga 1 Fotodokumentation Foto 1. Under Lundby brandstation: sprickfattig naturlig slänt av ögonförande granit.
7 (14) Foto 2. Mellan Lundby brandstation och garaget/förrådet nedanför. Naturlig slänt som övergår i framsprängd skärning, bestående av ögonförande granit.
8 (14) Foto 3. Bakom garaget/förrådet. Delvis framsprängd slänt bestående av ögongranit.
9 (14) Foto 4. Bakom garaget/förrådet. Enstaka potentiellt instabila block har noterats i slänten. Skivorna i bildens mitt vilar på medelbrant lutande sprickplan. Vattenläckage från dessa förekommer.
10 (14) Foto 5. Bakom Lundby brandstation. Bergarten i de naturligt rundade hällarna övergår från ögonförande granit till jämnkornig granit.
11 (14) Foto 6. Högst upp på höjdområdet. Förekommande naturliga slänter är relativt sprickfattiga och utgörs av medelkornig jämnkornig röd granit.
12 (14) Foto 7. Skärning mot cykelvägen. Berggrunden utgörs av jämnkornig röd granit. Skärningen bedöms vara stabil.
13 (14) Foto 8. Skärning längs väg innanför cykelvägen. Berggrunden består av röd ögongranit. Skärningen bedöms vara stabil.
14 (14) Foto 9. Flacka hällar vid detaljplaneområdets norra gräns. Berggrunden består av slirig grå diorit.