Agenda Käkledens sjukdomar Käkledens sjukdomar Per Alstergren Docent, övertandläkare Fredag 4 mars Diskrelaterade sjukdomar Fredag 1 april Artriter Övriga käkledssjukdomar Beteendepåverkande behandling Fysikalisk behandling 11.7.1.1 Medfödda eller utvecklingsrelaterade tillstånd 1. Aplasi 2. Hypoplasi 3. Hyperplasi 4. Kondromatos 5. Fibrös dysplasi 11.7.1.2 Förvärvade sjukdomar 1. Artralgi/Ledsmärta Mekanisk störning Artrit (synovit/kapsulit) 2. Diskrelaterade tillstånd Diskförskjutning utan hypomobilitet Med reduktion Utan reduktion och ej inskränkt öppningsförmåga Diskförskjutning med hypomobilitet Med reduktion och intermittent låsning Utan reduktion med inskränkt öppningsförmåga Käkledens sjukdomar (forts) Diskrelaterade tillstånd Diskrelaterade tillstånd 3. Övriga hypomobilitetstillstånd Fibrös ankylos (adhesioner) Osseös anylos 6. Reumatiska sjukdomar 7. Infektiös artrit 4. Dislokationstillstånd med hypermobilitet Subluxation 8. Metabol artrit 9. Fraktur Är alla knäppningar orsakade av diskproblem? Post-operativa konsekvenser av diskectomi 5. Degenerativ ledsjukdom 10. Neoplasmer 1
Stört förhållande mellan kondyl disk - fossa/tuberkel Knäppning, låsningar, upphakningar 25-35% av vuxna befolkningen Oftast smärtfri Kan fluktuera över tid Om även låsningar hög risk för utveckling till permanent displacerad disk Etiologi och riskfaktorer Trauma (makrotrauma, mikrotrauma) Hypermobilitet Artrit Kön Muskulär hyperaktivitet Förlorat molarstöd Generell ledsjukdom 2
Beskrivning Permanent displacerad disk Oftast anteriort displacerad Ofta inskränkt rörelseförmåga, speciellt initialt Kan vara asymtomatisk Prognos (långtids): god Ökar risk för artros Etiologi Som samt: Låsningar Artrit Trauma Ofta identifierbar händelse vid debut Diskdisplaceringmed reduktion Anamnes Knäppningar, upphakningar, låsningar Ibland låsningar med svårigheter att gapa eller stänga munnen i perioder. Låsningar ofta smärtsamma. Status Palpabel eller hörbar knäppning, ibland reciprok. Gapning i protruderat läge ger oftast ej knäppning Ojämn öppningsrörelse Diskdisplaceringutan reduktion Anamnes Gapsvårigheter, känsla av stramhet eller smärta i led Föregås ofta av låsningar Ofta förknippad med händelse med initialt mycket begränsad rörelseförmåga och avsevärd smärta under några veckor. Därefter långsamt tilltagande rörlighet och minskning av smärta i affekterad led. Status Frånvaro av knäppning (spec om sådan noterats tidigare) Ibland inskränkt translationsrörelse Ibland minskad rörelseförmåga Om begränsad rörlighet: deviation åt affekterad sida. Diagnostik Anamnes och kliniskt status ger diagnos med måttlig specificitet och mycket hög sensitivitet (DC/TMD) MR krävs för verifiering eller uteslutande Prognos Vanligtvis god Symptomatisk diskdisplacering utan reduktion: god långtidsprognos Behandlingsalternativ för diskdisplacering Information mycket viktigt! Enbart diskdisplacering indicerar ej någon behandling Om co-symtom uppstår: behandla symtomen Smärta, inflammation Farmaka, avlastning Inskränkt rörlighet Töjning, rörelseövningar Låsningar Rörelseövningar och avlastning kan hjälpa Om rörelseinskränkning eller besvärande knäppningsljud kvarstår efter att all icke-kirurgisk behandling provats kan diskektomi, artroskopi eller artrocentes vara alternativ. 3
Är alla knäppningar orsakade av diskproblem? Kalcificering av bindväv i käkled Postoperativa konsekvenser efter diskektomi Andra möjliga orsaker Tuberkelknäppning Käkled hoppar till och låter när kaput passerar tuberkels lägsta punkt Ofta om brant kondylbana Diskektomi Avlägsande av hela käkledsdisken och ofta del av bakfäste Om gjord på rätt indikationer och efter att konservativ behandling genomförts: bra behandlingsresultat Fibrösa adhesioner Kalcifiering av bindväv Knäppningsliknande ljud Förkalkade områden av bindväv Konsekvenser Knäppning borta Bettförändringar liknande förändringar Krepitationer Röntgenförändringar, osteoartros, osteoartrit??? Degenerativ brosksjukdom Primärt icke-inflammatorisk sjukdom Ofta inflammatoriskt inslag Osteoartrit= osteoartrosmed smärta och/eller artritinslag Vad är det? Progressiv och degenerativ brosksjukdom som medför nedbrytning av belastad broskvävnad och remodellering av underliggande benvävnad Ofta diskrepans mellan röntgenfynd och smärta Prevalens Vanligaste ledsjukdomen, totalt ca 8-11% av befolkningen Mest frekvent i större, belastade leder (knä, höft). Ökar med ålder Belastning/överbelastning en faktor men rätt användning av led skyddar leden, jmf fotbollsspelare - löpare Typer Kan vara lokal eller generell Kan vara primär (okänd orsak) eller sekundär Riskfaktorer Ålder, trauma, belastning (speciellt hög, statisk eller långvarig), diskdisplacering, artrit, molarstödsförlust, genetiska faktorer När osteoartrit? Om smärta vid rörelse eller belastning Röntgenologiska tecken på pågående inflammation 4
: broskskador : klinik Anamnes Skrapljud Ibland bettförändringar Om artritinslag: smärta vid rörelse och tuggning, ibland även vilosmärta Krepitationer Bettförändringar (anteriort öppet bett) kan förekomma Om smärta i käkled vid rörelse av uk, tuggning eller palpationsömhet: trolig inflammation = osteoartrit : röntgen Avplaning V-formad tuberkeleminens Osteofytbildning Sclerosering Benförlust Tecken på artrit: erosioner, uppluckrad kompaktabegränsning, pseudocystor : behandling Mål med behandling Minska smärta och inflammation Förbättra funktionen Minimera risk för framtida besvär Om artritinslag Farmakologisk behandling av smärta och inflammation Intraartikulär corticosteroid eller hyaluronsyra; NSAID, Alvedon Om ej artrit eller när artrit är under kontroll Avlastning Bettskena, ocklusal korrigering Rörelseövningar Definition Kondylen befinner sig framför tuberkelns nedersta punkt, låst mot tuberkeln Etiologi Trauma Överrörlighet Kraftig eller långvarig gapning (sång, tandläkarbesök, gäspning ) Vanligare bland äldre Risk ökar om det hänt en gång Plötslig debut Ihopbitningssvårigheter (bettet stämmer inte alls) Smärta Kraftig deviation om unilateral luxation Ofta kramp i käkmuskulatur Gapning går oftast bra 5
Behandling Reponering! Börja med att lägga auriculotemporalisblockad, kan ge spontan reponering Reponera under anestesi genom att trycka käkednedåt och sedan bakåt. Stort tryck kan behövas! Efter reponering: Antiinflammatorisk behandling Vila, skonkost Undvik stora rörelser! Sammanfattning 6