Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i mötet mellan människor, och utvecklas bäst tillsammans med andra. Svenska Direkt ger många svar, men inte alla, den vill framför allt väcka elevernas lust att ta reda på mer. Med Svenska Direkt i klassrummet får eleverna lära sig att framföra sina åsikter och idéer, såväl muntligt som skriftligt. I Svenska Direkt 8 tränas bl.a. - att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. - det skönlitterära skrivandet, bland annat skriva noveller. - att läsa och förstå både skönlitteratur och sakprosa. - att se samband mellan text, upphovsman och historiska och kulturella sammanhang. - intervjuteknik. - läsa tidningstexter och skriva reportage. - språkhistoria, dialekter och språkriktighet. Under denna lektion får dina elever: Träna på att komma på argument och motargument till ett ämne Träna på att välja ut de argument som är de bästa och fundera på i vilken ordning de ska presenteras Fundera på: hur påverkas texten av i vilken ordning argumenten lyfts fram? Förmåga i fokus: Textens struktur, hur vi på bästa sätt strukturerar textens innehåll.
Hur presenterar jag mina argument på bästa sätt? Introduktion/bakgrund: Den här lektionen handlar om hur vi lägger upp våra argumenterande texter för att uppnå bästa möjliga påverkan på läsaren. Jag har tillsammans med elevgruppen tidigare lektioner arbetat med sidan 8-23 i Svenska Direkt 8, då vi har läst olika argumenterande texter, analyserat innehåll och uppbyggnad, diskuterat retorik (ethos, pathos och logos), gjort argumentkedjor och skrivit en kort argumenterande text tillsammans. I Svenska Direkt 8 Studiebok har vi arbetat ganska mycket med värdeladdade ord och sambandsord, och med hjälp av olika debattartiklar tittat på hur man skriver källhänvisningar. Vi har alltså kommit en bra bit in i de argumenterande texterna och eleverna har redan en ganska stor förståelse för textens syfte och innehåll. Men nu kommer vi till något nytt, det vill säga att veta i vilken ordning vi ska lägga fram våra argument för att vår argumentation ska bli så stark som möjligt. Jag har förberett lektionen genom att bestämma ett ämne som alla ska argumentera kring. Den här gången blev det läxors vara eller icke vara, eftersom de allra flesta elever har en åsikt om detta och vi hade läst och pratat om detta tidigare i gruppen. Det går självklart bra att välja en annan fråga som passar just dina elever bättre. Annat material som behövs: Vita A3-papper Post-it-lappar Beroende på hur snabba dina elever är, så får du ta mina tidsangivelser med en nypa salt. Kanske är det bättre att dela upp innehållet i två lektioner om det blir långa diskussioner och tiden inte riktigt räcker till. Arbetsgång: 1. Jag börjar med att hänvisa till den tidigare lektionen då vi pratade om partesmodellen. Eleverna samtalar en minut i par om partesmodellen och påminner varandra om vad den handlade om. Jag samlar ihop gruppens tankar. 2. Jag presenterar dagens uppgift, som handlar om partesmodellens tredje del: dispositio. Vi ska träna på vilka argument vi ska använda och i vilken ordning.
Detta för att lära oss hur man bygger upp en bra argumentation att påverka och övertyga på bästa sätt. Skriv frågan: Hur påverkas texten av i vilken ordning argumenten lyfts fram? på tavlan och säg till eleverna att de ska kunna svara på frågan när de går från lektionen. 3. Gruppen delas in i par. Varje grupp får post-its och ett vitt A3-papper. Jag presenterar ämnet på tavlan. Är läxor bra eller inte? Ni ska komma överens om ni är för eller emot läxor. 4. Eleverna börjar med att skriva sin tes längst upp på pappret. Exempel kan vara: Avskaffa läxorna! Läxor till ingen nytta! Läxor stressar eleverna! Eller kanske om något par är för läxor: Behåll läxorna! Läxor behövs! Ge eleverna max 5 minuter till detta. 5. Därefter tar de post-itlapparna och skriver upp alla argument för eller mot läxor som de kan komma på. De sätter lapparna framför sig på bordet. 8-10 min. 6. Förhoppningsvis har eleverna en hel del lappar framför sig nu. Jag brukar säga till gruppen att om de skulle skriva en debattartikel och ha 10 argument så skulle det bli en ganska lång och tråkig text. Tre argument brukar vara ganska lagom. Därför måste de nu bestämma sig för: Vilka tre argument är era starkaste? Diskutera i paret och välj ut dem. Lägg bort de andra argumenten. 7. Skriv nu tre motargument till vart och ett av argumenten, om det går. Till exempel: Arg. Läxor stressar eleverna Motarg. Eleverna behöver planera sin tid bättre 8. Nu ska eleverna gradera argumenten. Skriv 1 på det starkaste, 2 på det näst starkaste och 3 på det minst starka. 9. Uppmana eleverna att sätta upp argumenten på det vita A3-pappret i den ordning de vill att de ska presenteras i en text. Visa dem lite olika alternativ. Svagaste först eller sist? Starkaste först eller sist? Näst starkaste först? Jag brukar sätta upp ett
likadant A3-papper på tavlan och visa med post-it-lappar som jag skrivit 1, 2 och 3 på, för att visualisera hur jag menar. De ska också mellan det näst sista och det sista argumentet placera ett av sina motargument. Ge dem 5-10 minuter att diskutera sig fram till bästa ordningen. 10. Nu samlar jag gruppen och frågar några av paren vad de kommit fram till. De berättar och jag visar på mitt papper på tavlan. De får även motivera varför de bestämt sig för den här ordningen. Det är viktigt att kunna motivera och att eleverna får höra varandras motiveringar. Några par brukar ändra ordning på sina argument när de hör sina kompisar berätta. Det är också viktigt att titta på motargumentet, vilket har de valt och hur passar det in i texten? Hänger det ihop på ett bra sätt? 11. Till sist brukar jag berätta om den vanligaste ordningen; börja med det näst starkaste, därefter det svagaste, som följs av ett motargument som krossas av det starkaste argumentet. Spara tid till denna del eftersom det kan bli intressanta diskussioner där eleverna själva sätter ord på vad de ser. 12. När det är 5 minuter kvar på lektionen återkopplar jag till frågan: hur påverkas texten av i vilken ordning argumenten lyfts fram? Därefter får eleverna sätta ord på det de lärt sig via en exit ticket (jag använder Socrative). Då kan de exempelvis fylla i meningen: Den här lektionen var viktig för mig därför att 13. De sista skälvande sekunderna berättar jag kort om vad som ska hända nästa lektion. De vita A3-pappren med post-it-lapparna samlar jag in så det är bra om eleverna har skrivit namn på. Dessa papper kan de återkomma till när de ska skriva egna debattartiklar för att friska upp minnet.
kriv din egen debattartikel Det är nu dags att börja planera artikeln. Också här kan du dra nytta av retoriken. Retorikens modell för hur man bygger upp en argumentation, till exempel i en debattartikel, kallas för partesmodellen. I grunden är det samma modell som man använde redan under antiken, för tvåtusen år sedan. Det låter kanske gammalt, men modellen fungerar lika bra idag. Den fungerar dessutom precis lika bra oavsett om du ska skriva en argumenterande text eller hålla ett argumenterande tal. Partesmodellen tar upp de olika delarna i en argumentation (partes är ett latinskt ord som betyder delar), allt från hur du bäst förbereder dig och hela vägen fram tills du skriver din text eller håller ditt tal. Modellen består av sex delar, som med retorikens språk heter intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio. Om du vill, och tycker det är roligt med nya ord, kan du lära dig de orden, men annars räcker det med att veta vad de står för. 24
INTELLECTIO handlar om att tänka igenom uppgiften noga. Vad vill jag säga med min text eller mitt tal? Till vilka riktar jag mig? Vad vill jag att de som läser eller lyssnar ska känna, tänka eller göra när de läst min text eller lyssnat på mitt tal? INVENTIO handlar om att tänka ut vilka fakta du behöver för din argumentation. Du samlar in och väljer ut fakta och argument. DISPOSITIO handlar om att ordna dina fakta och argument på ett bra sätt, fundera ut i vilken ordning de ska komma för att det du vill säga verkligen ska nå fram. Ska du till exempel börja med ditt starkaste argument eller ska du spara det till sist? ELOCUTIO handlar om vilket språk vilka ord och uttryck du ska använda. Hur ska du uttrycka dig för att få fram din tes så bra som möjligt? De två sista stegen i partesmodellen, memoria och actio rör främst tal, men vi går ändå igenom dem här, så att du får se hela modellen. MEMORIA handlar om hur du kan göra för att komma ihåg ditt tal så att du kan framföra det på ett avslappnat sätt och utan att läsa innantill. ACTIO handlar om hur själva framförandet av talet ska bli så bra som möjligt. Studiebok 25