Extraversion & självkänsla

Extraversion & självkänsla en studie på fasettnivå Emma Karlsson Psykologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Extraversion & självkänsla - en studie på fasettnivå Emma Karlsson Filosofie kandidat Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi

Sammanfattning Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla. En enkät innehållande två instrument spreds via plattformen Facebook. Det första instrumentet var en översättning av Rosenbergs self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) som mätte graden av självskattad självkänsla. Andra instrumentet var ett egenformulerat personlighetstest som mätte graden av extraversion samt varje fasett inom denna personlighetsegenskap. De frågeställningar som besvaras i denna undersökning är (1) ifall det finns ett samband mellan självkänsla och extraversion, (2) hur starka sambanden är mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion, (3) vilka fasetter som har en betydelse för självkänsla samt (4) hur hög den interna konsistensen är hos de instrument som använts. All data behandlades i SPSS och för att besvara frågeställningarna användes korrelations- och regressionsanalyser samt Cronbachs alfa. Studien redovisar två resultat - ett som inkluderar alla frågor i enkäten och ett som endast inkluderar de frågor som ansetts ha hög intern konsistens enligt Cronbachs alfa. Båda resultaten visar ett samband mellan extraversion och självkänsla. Första resultatet visar samband mellan självkänsla och fasetterna aktivitetsnivå, värme, bestämdhet och positiva känslor, men i olika hög grad. Andra resultatet visar samband mellan självkänsla och samtliga fasetter. Båda resultaten visar att fasetterna positiva känslor och bestämdhet har ett signifikant samband med självkänsla men andra resultatet visar även att aktivitetsnivån har ett signifikant samband. Båda instrumenten visade hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa. Nyckelord: Självkänsla, personlighet, big five, femfaktormodellen

Abstract The aim of this study is to increase our knowledge about the correlation between personality and self-esteem. A survey containing two instruments was spread through Facebook. The first instrument was a translation of Rosenberg's self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) that measured the degree of self-rated self-esteem. The second instrument was a self-formulated personality test that measured the degree of extraversion and every facet of this personality trait. The questions answered in this study are (1) if there is a correlation between self-esteem and extraversion, (2) how strong the correlations are between self-esteem and the individual facets of extraversion, (3) which facets that have a significant impact on self-esteem and lastly (4) how high the internal consistency of the instruments used in this study is. All data was processed in SPSS and to answer the questions correlation- and regression analyzes as well as Cronbach's alpha were used. The study reports two results - one that includes all questions in the survey and one that only includes questions that were considered to have high internal consistency according to Cronbach's alpha. Both results show a correlation between extraversion and self-esteem. The first result shows a correlation between self-esteem and the facets activity level, warmth, assertiveness and positive feelings, but to different degrees. The second result shows a correlation between self-esteem and every facet. Both results show that the facets positive feelings and assertiveness significantly correlates with self-esteem, but the second result shows that the activity level also significantly correlates with self-esteem. Both instruments showed high internal consistency measured with Cronbach's alpha. Keyword: Self-esteem, personality, big five, five factor theory

1 Inledning Personlighet är summan av de egenskaper hos en individ som gör den till vad den är och som skiljer en person från en annan. Typiska personlighetsdrag kan vara både ens vardagliga humör (glad, bitter) och ens beteende (slarvig, blyg). Dessa egenskaper kan vara medfödda men påverkas även av den miljö vi lever i (Personlighet, n.d.). Personlighetspsykologi skiljer sig från många andra områden av psykologi genom att den även innehåller ideografiska inslag, vilket innebär att kunskapssökandet i många fall fokuserar på att beskriva och förstå varje enskild individ och hur dessa skiljer sig åt. Människor skiljer sig åt i fråga om många olika egenskaper, exempelvis självkänsla (Hwang, Lundberg, & Smedler, 2012). Självkänsla Självkänsla (n.d) är en del av en persons självmedvetande och är en slags angivelse för hur högt en individ värderar sig själv. Egenskapen innefattar en persons känslomässiga förhållande till sig själv bland annat i fråga om ens inre tillfredsställelse, tillit till sig själv och hur personen värderar sin självbild (Johnson, 2003). Självkänsla kan även beskrivas som ett mått på i vilken grad en person accepterar sig själv som den är och i vilken mån personen är nöjd och stolt över sig själv (Hwang et al., 2012). Självkänsla påverkar bland annat emotioner, motivation, individuell utveckling, psykisk hälsa och välbefinnande och är en egenskap som visat sig hålla sig relativt stabil under en livstid, även om den kan skifta i perioder (Johnsson, 2003). Självkänsla blandas ofta ihop med begreppet självbild, vilket snarare är faktamässig information om oss själva, exempelvis 21 år, gillar att träna, studerar psykologi och bor i Luleå. Även begreppet självuppfattning förväxlas ofta med självkänsla. Begreppet självuppfattning är synonymt med självbild men innehåller även en värderingsaspekt. I vardagligt språk är det vanligt att självkänsla och självförtroende används synonymt men det är viktigt att inte blanda ihop betydelsen av de två begreppen, särskilt inom forskningen. Självförtroende är betydligt mer situationsbundet och varierar därmed mer i styrka. Till exempel kan en person ha hög självkänsla men ändå ha dåligt självförtroende när det gäller fotboll. Självklart kan en bra självkänsla påverka självförtroendet till det bättre men begreppen har olika betydelse och bör därför inte förväxlas (Johnson, 2003). Självkänsla kan mätas med bland annat Rosenbergs Self-Esteem Scale (RSES; Rosenberg, 1965) som på svenska kallas för Rosenbergs självskattningsformulär. Rosenbergs självskattningsformulär är ett av de mest använda instrumenten för att mäta självkänsla som en övergripande utvärdering av hur en person bedömer sin värdighet som människa (Rosenberg, 1979). Språket i testet är väldigt lättförståeligt och kort. Testet innehåller 10 påståenden som ska skattas på en femgradig Likert-skala och tar endast ett par minuter att genomföra. Att testet är så okomplicerat är den huvudsakliga anledningen till att instrumentet är populärt och generellt stöttas av psykometriska studier (Fleming & Courtney, 1984; Hensley & Roberts, 1976; Marsh, 1996).

2 Femfaktormodellen Femfaktormodellen (FFM; John, Robins, & Pervin, 2008) och big five (Fruyt, McCrae, Szirmak, & Nagy, 2004) är två väldigt lika personlighetsteorier. En del forskare drar en skarp gräns mellan dessa men oftast används teorierna synonymt (Fruyt et al., 2004). Även i denna uppsats kommer teorierna användas som synonymer. Femfaktormodellen sammanfattar vad många psykologer menar med begreppet personlighet och är en empirisk generalisering av samband hos de mest grundläggande personlighetsegenskaperna (Costa & McCrae, 2011). Grunden i teorin är att det finns fem grundläggande personlighetsegenskaper, i lägre eller högre grad, hos alla människor (Hwang et al., 2012). Dessa benämns ofta som de fem faktorerna eller dimensionerna, därav teorins namn (Cervone & Pervin, 2013). De fem faktorerna är extraversion, vänlighet (agreeableness), samvetsgrannhet (conscientiousness), neuroticism/emotionell stabilitet och öppenhet (openness) (Cervone & Pervin, 2013; Costa & McCrae, 2011; Fruyt et al., 2004). Varje faktor inkluderar flera hundra personlighetsdrag (Cervone & Pervin, 2013) och består av sex fasetter, som genom olika studier visat tillförlitlighet och diskriminant validitet (Fruyt et al., 2004). Fasetter är komponenter som mer detaljerat beskriver varje faktor (Cervone & Pervin, 2013). Utifrån Cervone och Pervins (2013) beskrivningar av de fem faktorerna är extraversion en faktor som innefattar en persons kvantitet och intensitet av interpersonell interaktion. Aktivitetsnivå, behov av stimulering och kapacitet för glädje är egenskaper som beror på en persons grad av extraversion. En person som skattar högt på denna faktor är bland annat social, aktiv, pratglad, personorienterad, optimistisk och lättroad. Faktorn extraversions fasetter är aktivitetsnivå, värme, sällskaplighet, bestämdhet, spänningssökande och positiva känslor (Cervone & Pervin, 2013). Fasetten aktivitetsnivå handlar om huruvida en person alltid är upptagen och lever ett fartfyllt liv eller föredrar att ta det lugnt. Värme handlar om hur lätt en person har för att hitta vänner. En person med hög grad av värme tycker genuint om andra människor och att visa positiva känslor gentemot personer i ens närhet. Fasetten sällskaplighet handlar om hur mycket en person ser andras sällskap som stimulerande och givande. Exempelvis gillar en person med hög grad av sällskaplighet fester. Fasetten bestämdhet handlar om huruvida en person tenderar att ta en ledarroll eller låter andra styra och ta initiativ. Spänningssökande är en fasett som handlar om hur mycket stimulans en person söker. Fasetten positiva känslor handlar om hur lätt en person har till glädje och lycka (Educational Testing Service, 2012; Personality Assessment Solutions Ltd, n.d). I Tabell 1 finns en översikt av de olika extraversions-fasetterna inom extraversion och deras innebörd. Tabell 1 Varje fasett inom extraversion och deras innebörd Fasett Fasetten handlar om... Aktivitetsnivå Värme Huruvida en person lever ett fartfyllt liv eller inte Hur lätt en person har för att hitta vänner och genuint tycker om andra människor i omgivningen

3 Sällskaplighet Bestämdhet Spänningssökande Positiva känslor Hur givande och stimulerande en person tycker att andra sällskap är En persons tendens att ta ledarroll eller låta andra styra och ta initiativ Hur mycket stimulans en person söker Hur lätt en person har att känna glädje och lycka Vänlighet är en faktor som innefattar kvaliteten på ens interpersonella orientering. Alltifrån medkänsla till antagonism i tankar, känslor och handlingar. En person som skattar högt på denna egenskap är ömhjärtad, godmodig, lojal, hjälpsam, förlåtande, godtrogen och rak på sak. Fasetterna inom vänlighet är rättframhet, förtroende, altruism, anspråkslöshet, ömhet och eftergivenhet. Samvetsgrannhet är en faktor som innefattar en individs grad av organisering, uthållighet och motivation i målinriktat beteende. En person som skattar högt på denna egenskap är organiserad, pålitlig, självdisciplinerad, noggrann, proper, ambitiös och uthållig. Fasetterna till denna faktor är självdisciplin, plikttrogenhet, kompetens, ordning, övervägande och målorientering. Neuroticism/emotionell stabilitet innefattar hur känslomässigt stabil en individ är. Denna faktor avgör hur benägen en individ är för psykisk ohälsa, orealistiska idéer, överdrivna begär eller överdriven oro. Faktorn avgör även hur en person hanterar stressfyllda och känslomässigt krävande situationer. En person som skattar högt på denna egenskap är väldigt orolig, nervös, känslig, osäker och hypokondrisk. Denna faktors fasetter är ångest, självmedvetenhet, depression, sårbarhet, impulsivitet och fiendskap. Öppenhet är en faktor som handlar om aktiv sökning och uppskattning av erfarenhet och upplevelser. Faktorn innefattar en tolerans för utforskning av det obekanta. En person som skattar högt på denna egenskap är nyfiken, kreativ, originell, otraditionell, fantasifull och besitter breda intressen. Fasetterna inom öppenhet är fantasi, estetik, känslor, idéer, handlingar och värden (Cervone & Pervin, 2013). Alla fem faktorer har visat hög reliabilitet och validitet samt visat sig vara relativt stabila över vuxen ålder (Cervone & Pervin, 2013). Studier relaterade till modellen har genomförts på många olika populationer, ofta över flera årtionden och med flera olika metoder (Costa & McCrae, 2011). Olika frågeformulär har utvecklats för att mäta graden av de fem olika faktorerna och fasetterna inom dessa. Ett test som kallas för NEO-personality inventory (NEO-PI; Costa & McCrae, 1985) mäter faktorerna neuroticism, extraversion och öppenhet, därav namnet. Ett annat särskilt utvecklat test är NEO-personality inventory revised (NEO-PI-R; Costa & McCrae, 1992), vilket är en utveckling av det förstnämnda testet. Detta test mäter även de två andra faktorerna vänlighet och samvetsgrannhet (Cervone & Pervin, 2013). NEO-PI-R innehåller 240 frågor som utvärderar 30 fasetter, 6 för varje faktor. Frågorna besvaras på en femgradig Likert-skala från instämmer inte alls till instämmer helt. Ett nyare test som utvecklats utifrån NEO-PI-R kallas för NEO-PI-3. NEO- PI-3 är ett modifierat test som kan användas på ett större antal respondenter eftersom frågorna i detta test är lättare att förstå och inte endast riktar sig till vuxna (McCrae, Costa, & Martin, 2005).

4 Tidigare studier av personlighet och självkänsla Tidigare studier av sambandet mellan personlighet och självkänsla visar att de fem personlighetsfaktorerna tillsammans står för 34 % av variansen i självkänsla. De tre faktorer som har starkast samband med självkänsla är neuroticism/emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet (Pullmann & Allik, 2000; Robins, Tracy, Trzesniewski, Potter, & Gosling, 2001; Watson, Suls, & Haig, 2002), men även öppenhet och vänlighet korrelerar (Robins et al., 2001; Watson et al., 2002). Noggrannare studier av sambandet där även fasetter undersökts visar att självkänsla korrelerar med alla fasetter inom neuroticism och samvetsgrannhet och med tre inom extraversion (bestämdhet, värme och positiva känslor) (Pullmann & Allik, 2000). Den positiva korrelationen mellan extraversion och självkänsla (Fredrickson, Cohn, Coffey, Pek, & Finkel, 2008) innebär att extroverta generellt har högre självkänsla än introverta personer. Detta samband har visat sig gälla för olika åldrar och i olika kulturer (Pullmann & Allik, 2000). Aluja, Rolland, Garca och Rossier (2007) anser att fler studier om sambandet mellan självkänsla och personlighet bör göras på en fasettnivå, för att undersöka närmare vilka fasetter inom de fem personlighetsfaktorerna som spelar in på självkänsla. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan personlighet och självkänsla. Fokus ligger på personlighetsfaktorn extraversion. För att närmare undersöka sambandet mellan personlighet och självkänsla ska extraversion och dess fasetter undersökas i förhållande till självskattad självkänsla. Detta ska göras för att få fram vilken eller vilka fasetter som förklarar största delen av sambandet mellan självkänsla och extraversion. De instrument som ska användas för att besvara frågeställningarna är en översatt version av Rosenbergs self-esteem scale (RSES) samt ett egenkonstruerat personlighetstest som mäter graden av extraversion och varje fasett inom denna personlighetsfaktor. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det ett samband mellan självkänsla och personlighetsegenskapen extraversion? Hur starka är sambanden mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion? Vilka fasetter har en betydelse för självkänsla? Hur hög är den interna konsistensen i de två instrument som används vid utförandet av studien? Metod Deltagare Totalt har 298 personer deltagit i denna studie, 206 kvinnor, 89 män och 3 annat/vill inte ange. Alla deltagarna var mellan 18 och 78 år (M=32 år, Md=25 år). Deltagarna hade olika mycket utbildningserfarenhet: 3,4 % hade endast grundskoleutbildning, 56,4% hade endast gymnasial utbildning, 28,3 % hade en avslutad treårig universitets- eller högskoleutbildning och 9,7 % hade en avslutad femårig universitets- eller högskoleutbildning. Enda kravet som ställdes på alla deltagare var en åldersgräns på 18 år. Deltagarna kom i kontakt med studien med hjälp av ett snöbollsurval,

5 vilket innebär att personer i urvalet rekommenderar nya deltagare som i sin tur fortsätter samla in deltagare. Datainsamlingen stoppades vid 317 enkätsvar eftersom datamängden ansågs vara tillräcklig vid detta tillfälle, på grund av att det fanns minst 20 enkätsvar per variabel (Mcqueen & Knussen, 2013). Nitton enkätsvar sorterades bort då de innehöll ogiltiga svar. Instrument För att genomföra min studie har en enkät innehållande tre delar använts. Första delen innehöll demografiska frågor om kön, ålder och avslutad utbildning (bilaga 2). Andra delen av enkäten bestod av en översättning av Rosenbergs självskattningsformulär av självkänsla (RSES; Rosenberg, 1965). Denna del i enkäten bestod av 10 påstående där respondenten skattade varje påstående på en skala från 1-4, där 1 motsvarade Håller absolut inte med och 4 motsvarade Håller bestämt med (bilaga 3). Sista delen av enkäten var ett test som mätte graden av extraversion samt graden av de sex olika fasetterna (aktivitetsnivå, värme, sällskaplighet, bestämdhet, spänningssökande och positiva känslor) (bilaga 4). Detta test konstruerade och formulerade jag själv utifrån varje fasettes definition. Exempelvis definieras en person med hög grad av fasetten sällskaplighet som en person som gillar att festa. Ett påstående formulerades då som Jag gillar att festa. Inspiration till upplägget av testet togs från det standardiserade testet NEO-personality inventory revised (NEO-PI-R; Costa & McCrae, 1992). NEO-PI-R användes inte på grund av att endast legitimerade psykologer får åtkomst till detta test. Personlighetstestet innehöll 27 olika påståenden där respondenten skattade varje påstående på en skala från 1-5, där 1 motsvarade Stämmer inte alls och 5 motsvarade Stämmer mycket bra. Alla 27 påståenden mätte graden av extraversion. Påstående 1-5 mätte även graden av aktivitetsnivå, påstående 6-9 värmenivå, påstående 10-14 sällskaplighetsnivå, påstående 15-18 nivån av bestämdhet, påstående 19-22 nivån av spänningssökande och påstående 23-27 nivån av positiva känslor. Ett informationsbrev följde med enkäten (bilaga 1). Detta brev gav information om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt, enkätens längd och kontaktuppgifter. Procedur Första steget var att utforma enkäten. Detta gjordes genom att översätta Rosenbergs självskattningsformulär till svenska. Efter att jag översatt testet kontrollerades översättningen av en tvåspråkig person, som både kan flytande svenska och engelska. Därefter skapades personlighetstestet som är en annan del av enkäten. Detta test mätte graden av extraversion samt alla fasetter inom denna faktor. Testet utformade jag själv genom att formulera påståenden om personlighetsegenskaper utifrån varje fasetts definition. Exempelvis fasetten värme, en egenskap som handlar om ifall en person har lätt för att skaffa vänner eller är svår att lära känna fick påståenden som Jag har lätt för att hitta vänner. När dessa två test var klara formulerades tre demografiska frågor om kön, ålder och utbildning. De demografiska frågorna, översättningen av Rosenbergs självskattningsformulär och personlighetstestet sattes ihop till en och samma enkät i google forms. Innan enkäten spreds formulerades även ett informationsbrev tillhörande enkäten. Enkäten spreds på Facebook via snöbollseffekten.

6 Databehandling De insamlade enkätsvaren kodades och analyserades i SPSS. Fråga 2, 5, 6, 8 och 9 om självkänsla och fråga 4, 8, 12, 13, 18 och 25 om personlighet kodades in med omvänd poäng. Detta gjordes för att alla frågor som mäter samma egenskap skulle ha samma riktningsförhållande. Därefter räknades medelvärdet ut av självkänsla, extraversion och varje fasett, för att få fram varje persons grad av de olika variablerna. Sedan testades den interna konsistensen hos de olika variablerna med Cronbachs alfa. Därefter genomfördes bivariata korrelationsanalyser för att undersöka sambandet mellan självkänsla och extraversion samt sambandet mellan självkänsla och de sex fasetterna inom extraversion. Dessa analyser gjordes två gånger. En gång där alla frågor inkluderades och därefter igen, men utan de frågor som med hjälp av Cronbachs alfa visats försämra den interna konsistensen. Därefter gjordes två regressionsanalyser (stegvis), en med ojusterade värden, det vill säga där alla frågor inkluderats och en med justerade värden, det vill säga de värden där en del frågor exkluderats. Anledningen till dubbla analyser, det vill säga analyser både med alla frågor och analyser där frågor exkluderats är att resultaten är intressanta att jämföra. Olika resultat vid exkludering av frågor visar tyngden i de frågor som togs bort. Etiska principer Vid forskning är forskaren skyldig att förhålla sig till etiska principer. Dessa principer kallas inom den samhällsvetenskapliga forskningen för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet följdes genom att en kort presentation av studien och dess syfte samt information om frivilligt deltagande med en möjlighet att avbryta fram till att enkäten är inlämnad fanns med i informationsbrevet som följde med. Samtyckeskravet uppfylldes genom att enkäter användes som insamlingsmetod där enkätinlämningen ses som ett samtycke i sig. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att alla enkäter var helt anonyma och nyttjandekravet följs genom att alla enkätsvar endast används till denna studie. Resultat Nedan redovisas först den interna konsistensen för självkänsla, extraversion och varje enskild fasett mätt med Cronbachs alfa. Därefter redovisas alla korrelationsanalyser samt två stegvisa regressionsanalyser. Cronbachs alfa Cronbachs alfa användes för att fastställa den interna reliabiliteten i testets frågor. En bra nivå av Cronbachs alfa ligger mellan α =.7 och α=.9 (Mcqueen & Knussen, 2013). För alla 10 frågor i enkäten som berörde självkänsla var den interna konsistensen utmärkt (α =.895). Den interna konsistensen gick inte att öka genom att ta bort någon fråga. Den interna konsistensen hos alla personlighetsfrågor som tillsammans mätte nivån av extraversion blev också hög (α =.836). Den interna konsistensen hos extraversion gick att öka genom att ta bort fråga 4, 11, 12, 13, 18, 20, 21 och 25. Cronbachs alfa blev då α =.868.

7 Tabell 2 Cronbachs alfa för de olika fasetterna. α Justerad α De frågor som togs bort Aktivitetsnivå.766.790 4 Värme.704.704 Sällskaplighet.574.781 11, 12 och 13 Bestämdhet.749.809 18 Spänningssökande.617.687 19 Positiva känslor.744.773 25 α= Cronbachs alfa För samtliga fasetter var den interna konsistensen relativt hög, både när den beräknats med alla frågor och när den beräknats utan att inkludera de frågor som ansetts sämre utifrån Cronbachs alfa. Korrelationsanalys Enligt Cohens (1988) riktlinjer är en korrelation mellan r =.1 och.3 ett svagt samband och en korrelation mellan r =.3 och.5 ett medelstarkt samband. Alla samband över r =.5 anses enligt Cohen vara starka. Tabell 3 Sambandet (r) mellan självkänsla och extraversion samt mellan självkänsla och varje enskild fasett. Självkänsla Extraversion.483**.528** Aktivitetsnivå.318**.327** Värme.384**.384** Sällskaplighet.061.296** Bestämdhet.267**.273** Spänningssökande.095.189** Positiva känslor.605**.545**

8 Första kolumnen anger korrelationskoefficienten (r) som inkluderat samtliga frågor. Andra kolumnen anger korrelationskoefficienten (r) som beräknats genom att exkludera de frågor som försämrar den interna konsistensen. ** Korrelationen är signifikant med en signifikansnivå på p<.01 I tabell 3 anges sambandet (r) mellan självkänsla och extraversion samt mellan självkänsla och varje enskild fasett. Sambanden räknades även ut med de justerade värdena, det vill säga de värden av variablerna som exkluderat en del frågor. Utifrån Cohens (1988) riktlinjer korrelerade självkänsla starkt med positiva känslor, både med justerade och ojusterade värden. Självkänsla korrelerade även starkt med det justerade värdet för extraversion. Sambandet mellan självkänsla och det ojusterade värdet för extraversion, båda värdena för aktivitetsnivå samt båda värdena för värme korrelerade medelstarkt. Ett svagt samband fanns hos det justerade värdet för sällskaplighet, båda värdena för bestämdhet samt hos det justerade värdet för spänningssökande. Inget samband fanns mellan självkänsla och det ojusterade värdet för sällskaplig samt mellan självkänsla och det ojusterade värdet för spänningssökande. Figur 1. Punktdiagram över sambandet mellan självkänsla och extraversion. Figur 1 visar ett punktdiagram med tillhörande regressionslinje över det statistiskt signifikanta sambandet mellan självkänsla och extraversion (r =.483, p <.01).

9 Figur 2. Punktdiagram över sambandet mellan självkänsla och extraversion. Figur 2 visar ett punktdiagram med tillhörande regressionslinje över det statistiskt signifikanta sambandet mellan självkänsla och det justerade värdet av extraversion (r =.528, p <.01). Första multipla regressionsanalysen Första regressionsanalysen (stegvis metod) inkluderade alla frågor och använde självkänsla som kriterium och fasetterna som prediktorer. Analysen visade att fasetterna positiva känslor och bestämdhet var de enda som hade en signifikant betydelse för kriteriet, det vill säga självkänsla. Den multipla korrelationen (R) för denna lösning var R =.621. Den förklarade variansen var R 2 =.386. Detta innebär att 38,6 % av variansen i självkänsla kan föras tillbaka på de två fasetterna positiva känslor och bestämdhet. Positiva känslor hade ett betavärde på β =.577 och bestämdhet hade ett betavärde på β =.130, vilket anger respektive fasetts unika samband med självkänsla. Andra multipla regressionsanalysen Andra regressionsanalysen (stegvis metod) beräknades utifrån de justerade värdena med självkänsla som kriterium och fasetterna som prediktorer. Analysen visade att fasetterna positiva känslor, aktivitetsnivå och bestämdhet hade en signifikant betydelse för kriteriet, det vill säga självkänsla. Den multipla korrelationen (R) för denna lösning var R =.573. Den förklarade variansen var R 2 =.328. Detta innebär att 32,8 % av variansen i självkänsla kan föras tillbaka på fasetterna positiva känslor, aktivitetsnivå och bestämdhet. Positiva känslor hade ett betavärde på β =.474, aktivitetsnivå

10 hade ett betavärde på β =.120 och bestämdhet hade ett betavärde på β =.106, vilket anger respektive fasetts unika samband med självkänsla. Diskussion Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring sambandet mellan självkänsla och personlighet. Fokus låg på personlighetsfaktorn extraversion och dess fasetter. De frågeställningar som besvarats i denna undersökning är (1) ifall det finns ett samband mellan självkänsla och extraversion, (2) hur starka sambanden är mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion, (3) vilka fasetter som har en betydelse för självkänsla samt (4) hur hög den interna konsistensen är hos instrumenten som använts vid denna studie. Frågeställningar besvarades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser samt med Cronbachs alfa. Resultatdiskussion Denna studie visar ett starkt samband mellan personlighetsegenskapen extraversion och självkänsla, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning (Fredrickson et al., 2008). När det gäller samband mellan självkänsla och de olika fasetterna blev resultatet olika beroende på om alla enkätfrågor inkluderades i korrelationsanalysen eller ifall vissa frågor exkluderades. När samtliga frågor inkluderades visade fasetten positiva känslor ett starkt samband. Aktivitetsnivå och värme visade medelstarka samband och bestämdhet ett svagt samband. Sällskaplighet och spänningssökande visade inget samband alls. När enkätfrågor exkluderades vid analysen visade alla fasetter samband med självkänsla, men i olika hög grad. Positiva känslor visade ett starkt samband. Aktivitetsnivå och värme visade medelstarka samband och sällskaplighet, bestämdhet och spänningssökande visade svaga samband. Både översättningen av RSES som användes för att mäta självkänsla och det egenformulerade personlighetstestet visade hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa. De två regressionsanalyserna visade resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning, exempelvis Pullmann och Alliks (2000) studie som visade att fasetterna bestämdhet, värme och positiva känslor har en signifikant betydelse för självkänsla. Den största skillnaden är framförallt att denna studie inte visar någon antydan på att fasetten värme påverkar självkänsla, varken när alla frågor inkluderas eller när frågor exkluderats i regressionsanalysen. De två andra fasetterna (positiva känslor och bestämdhet) visade sig däremot ha en signifikant betydelse för självkänsla, både i Pullmann och Alliks (2000) studie och i denna studie. När resultatet beräknats efter att frågor exkluderats visade denna studie att aktivitetsnivå är en fasett som har en inverkan på självkänsla, vilket inte heller stämmer överens med Pullmann och Alliks (2000) resultat. Att Pullmann och Alliks (2000) resultat skiljer sig från resultatet i denna studie kan bero på att olika mätmetoder har använts för att mäta de olika personlighetsegenskaperna. Denna studie har använt sig av ett eget personlighetstest formulerat utifrån de olika definitionerna av fasetterna. Pullmann och Allik (2000) har i sin studie använt sig av NEO-PI-R som är ett test utvecklat av Costa och McCrae, vilka även är grundare av teorin (Costa & McCrae, 1992). Även om de båda testen mäter samma egenskaper, är formulerade efter samma definitioner och har samma grundstruktur är McCrae och Costas (1992) test mer välutvecklat i form av att det validerats flertalet gånger och dessutom innehåller fler frågor

11 per fasett. Validiteten i denna studie hade kunnat anses högre ifall ett mer beprövat test, exempelvis NEO-PI-R använts för att mäta extraversion och fasetterna. Eftersom självkänsla har visat sig vara bundet till kultur och vara beroende av hur självet konstrueras (Markus & Kitayama, 1991) är även kulturella skillnader mellan urvalen i studierna en rimlig förklaring till de olika resultaten. Pullmann och Alliks (2000) studie genomfördes på en population i Estland, som är ett land med en kollektivistisk kultur till skillnad från Sverige som är ett av de mest individualistiska länderna i världen. Inom kollektivistisk kultur betonas samhörigheten mellan människor och självet ses som beroende av andra. Till skillnad från en individualistisk kultur som ofta har ett självständigt koncept av självet, där självet ses som oberoende av andra och fokuserar på unika attribut. Generellt är självkänslan högre hos personer inom en individualistisk kultur (Bond & Cheung, 1983; Feather & McKee, 1993). Förutom att denna studies resultat skiljer sig från Pullmann och Alliks (2000) finns det även en skillnad i resultaten i denna studie beroende på om regressionsanalysen inkluderade alla frågor eller ifall frågor exkluderades. Fråga 4 som lyder Jag föredrar att ta det lugnt verkar ha haft en stor påverkan på att de två resultaten skiljer sig. I efterhand kan denna fråga tyckas vara dåligt formulerad då många givetvis föredrar att ta det lugnt, oavsett hur fartfyllt liv de lever. Enligt Cronbachs alfa mätte inte denna fråga aktivitetsnivån lika bra som de andra frågorna (fråga 1-3 & 5). Att ta bort fråga 4 verkar alltså göra att alla personers grad av aktivitetsnivå blev mer exakt och att det blir tydligare vilka personer som har en låg aktivitetsnivå respektive vilka som har en hög. Detta verkar i sin tur även påverkat det slutgiltiga resultatet väldigt mycket. Första regressionsanalysen som inkluderade alla frågor visade inte att aktivitetsnivån skulle ha någon signifikant påverkan på självkänslan. När bland annat fråga fyra exkluderades i andra regressionsanalysen visade sig aktivitetsnivån ha en påverkan på självkänsla med ett betavärde på β =.120. I regressionsanalysen som inte räknade med alla frågor visade sig aktivitetsnivå till och med ha en större påverkan än fasetten bestämdhet. Även fråga 18 ( Jag hänger gärna med och låter andra bestämma vid planer ) och fråga 25 ( Jag förväntar mig hellre att något går dåligt än att ha falska förhoppningar ) verkar haft en relativt stor påverkan på att de två resultaten skiljer sig. Dessa två frågor ansågs enligt Cronbachs alfa inte var pålitliga, vilket innebär att de troligen inte mäter respektive fasett lika bra som de andra frågorna. När McCrae et al. (2005) utvecklade NEO-PI-3 kom de bland annat fram till att långa påståenden ofta inte är lika tydliga och därför bör undvikas vid utformande av test. Fråga 18 och 25 är relativt långa frågor i jämförelse med de andra frågorna, vilket kan vara en förklaring till att dessa två frågor behövde tas bort för att öka reliabiliteten. Metoddiskussion När den interna konsistensen av självkänsla testades med hjälp av Cronbachs alfa visade sig testet vara ytterst pålitligt eftersom α=.895. Det höga alfa-värdet beror troligtvis på att Rosenbergs självskattningsformulär är ett välutvecklat, väldigt populärt test som tidigare visat både hög validitet och reliabilitet (Pullmann & Allik, 2000). Att även jag fick hög intern konsistens tyder på att översättningen varit god. Även personlighetstestet fick högt Cronbachs alfa, även om det inte vara

12 lika hög som vid mätning av självkänsla. För att få ett så högt alfa-värde som möjligt av extraversion togs nio av 27 frågor bort. Sex av alla 27 frågor var omvända, och av dessa togs alla förutom en fråga bort. Detta kan bero på en problematik som studier visat kan uppstå vid användande av omvända frågor, det vill säga frågor där poängen kodas omvänt (e.g., Marsh, 1986). En annan nackdel med det egenformulerade personlighetstestet är att varje fasett mättes med endast fyra till fem frågor, vilket är lite i jämförelse med exempelvis NEO-PI-R som mäter varje fasett med åtta frågor (McCrae et al., 2005; Pullmann & Allik, 2000). Att denna studie var online-baserad kan ses som en nackdel då forskaren tappade kontrollen över vilken miljö respondenterna befann sig i när de deltog i studien. Dessutom fanns en risk för oärliga svar. Dock visar studier att respondenter blir mer bekväma och tenderar att svara ärligare vid onlinebaserade enkäter när det gäller konfidentiella frågor (Fox & Schwartz, 2002; Watson et al., 2001). Annan kritik som kan riktas mot denna studie är svårigheten med att mäta självkänsla. Självkänsla är ett känsligt område och mycket i våra liv kretsar kring denna egenskap. Att dessutom mäta självkänsla genom självskattningar ökar risken för felkategorisering eftersom en hög självkänsla är en önskvärd egenskap. Exempelvis kan en narcissist med låg självkänsla skjuta ifrån sig all negativ information om sig själv för att bevara en positiv bild av sitt själv (Forsman, 1993; Jackson, 1967). Det stora antalet respondenter som dessutom hade en stor spridning av ålder, kön och utbildning gör att resultatet är generaliserbart på en större population. De resultat som redogör för vilka fasetter som har en påverkan på självkänsla är dessutom signifikanta, vilket innebär att resultatet med allra största sannolikhet inte uppkommit av en slump. Som nämnt finns det dock kulturella skillnader vad gäller självkänsla, vilket gör att resultatet inte går att generalisera till populationer med en annan kultur än den individualistiska vi har i Sverige. Slutsatser Syftet som var att öka kunskapen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla har uppfyllts genom att alla frågeställningar besvarats. Studien visade att det finns ett samband mellan personlighetsfaktorn extraversion och självkänsla. Även fasetten positiva känslor visade ett starkt samband med självkänsla. Fasetten aktivitetsnivå och värme visade ett medelstarkt samband med självkänsla och bestämdhet visade ett lågt samband. Fasetterna sällskaplighet och spänningssökande visade inget samband med självkänsla när korrelationen räknade med alla frågor i testet, men när korrelationen räknades ut med de justerade värdena efter Cronbachs alfa visade båda fasetterna ett svagt samband. Denna studie visade även att självkänsla har ett signifikant samband med fasetterna positiva känslor och bestämdhet. När resultatet beräknades med justerade värden efter Cronbachs alfa visade även aktivitetsnivå ett signifikant samband med självkänsla. Fasetten positiva känslor hade dock det allra största sambandet i båda resultaten. De två instrument som använts vid utförandet av studien har visat hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa.

Fortsatt forskning Precis som Aluja et al. (2007) anser även jag att fler studier bör genomföras på en fasettnivå för att öka förståelsen kring förhållandet mellan personlighet och självkänsla. Detta gäller dels personlighetsfaktorn extraversion som undersökts i denna studie, men även de andra personlighetsfaktorerna inom FFM. Helst bör fortsatta studier använda sig av välkända instrument som visat både hög validitet och reliabilitet, exempelvis NEO-PI-R. 13

Referenser Aluja, A., Rolland, J., Garca, L. F., & Rossier, J. (2007). BRIEF REPORT: Dimensionality of the rosenberg self-esteem scale and its relationships with the three-and the five-factor personality models. Journal of personality assessment, 88(2), 246-249. doi: 10.1080/00223890701268116 Bond, M., & Cheung, T. (1983). College student s spontaneous self-concept. Journal of Cross- Cultural Psychology, 14(2), 153-171. doi: 10.1177/0022002183014002002 Cervone, D., & Pervin, L. A. (2013). Personality psychology. John Wiley Sons. Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences (2. ed). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Costa, P. T. Jr., & McCrae, R. R. (1985). The NEO Personality Inventory manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Costa, P. T. Jr., & McCrae, R. R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Costa, P. T. Jr., & McCrae, R. R. (2011). The Five-Factor Theory of Personality. I John, O (Red.), Handbook of Personality: Theory and research (s. 159-181). Guilford Publications. Educational Testing Service. (2012). Facets of the Big Five. Hämtad 28 mars, 2018, från https://www.ets.org/s/workforce_readiness/pdf/21332_big_5.pdf Feather, N. T., & McKee, I. R. (1993). Global self-esteem and attitudes toward the higher achiever for Australian and Japanese students. Social Psychology Quarterly, 56(1), 65-76. doi: 10.2307/2786646 Fleming, J. S., & Courtney, B. E. (1984). The dimensionality of self-esteem. II. Hierarchical facet model for revised measurement scales. Journal of Personality and Social Psychology, 46(2), 404-421. doi: 10.1037/0022-3514.46.2.404 Forsman, L. (1993). Giving extreme responses to items in self-esteem scales: Response set or personality trait? European Journal of Psychological Assessment, 9(1), 33-40.

Fox, S., & Schwartz, D. (2002). Social desirability and controllability in computerized and paperand-pencil personality questionnaires. Comput Hum Behav, 18(4), 389-410. doi: 10.1016/s0747-5632(01)00057-7. Fredrickson, B. L., Cohn, M. A., Coffey, K. A., Pek, J., & Finkel, S. M. (2008). Open hearts build lives: Positive emotions, induced through loving-kindness meditation, build consequential personal resources. Educational Sciences: Theory and Practice, 95(5), 1045-1062. doi: 10.1037/a0013262. Fruyt, F., McCrae, R. R., Szirmak, Z., & Nagy, J. (2004). The five-factor personality inventory as a measure of the five-factor model: Belgian, american, and hungarian comparisons with the NEO- PI-R. Assessment, 11(3), 207-215. doi: 10.1177/1073191104265800. Hensley, W. E., & Roberts, M. K. (1976). Dimensions of Rosenbergs Self-Esteem Scale. Psychological Reports, 38, 583-584. Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Jackson, D. N. (1967). Acquiescence response styles: Problems of identification and control. II.A. Berg (red.), Response set in personality assessment (s. 71-114), Chicago: Aldine. John, O. P., Robins, R. W., & Pervin, L. A. (2008). Handbook of Personality: Theory and Research. New York: Guilford Publications. Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur. Markus, H. R., & Kitayama, S. (1991). Culture and self: implications for cognition, emotion and motivation. Psychological Review, 98(2), 224-253. doi: 10.1037/0033-295X.98.2.224 Marsh, H. W. (1986). Negative item bias in ratings scales for preadolescent children: A cognitivedevelopmental phenomenon. Developmental Psychology, 22(1), 37-49. doi:10.1037/0012-1649.22.1.37 Marsh, H. W. (1996). Positive and negative global self-esteem: a substantively meaningful distinction or artifactors? Journal of Personality and Social Psychology, 70(4), 810-819. McCrae, R. R., Costa Jr., P. T., & Martin, T. A. (2005). The NEO PI 3: A More Readable Revised NEO Personality Inventory. Journal Of Personality Assessment, 84(3), 261-270. doi:10.1207/s15327752jpa8403_05

McQueen, R. A., & Knussen, C. (2013). Introduction to research methods and statistics in psychology: a practical guide for the undergraduate researcher. (2. ed.) Harlow: Pearson Personality Assessment Solutions Ltd. (n.d). The Big Five Personality Factors. Hämtad 28 mars, 2018, från http://www.testsonthenet.com/factors-facets.htm#extraversion Personlighet. (n.d). Från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/personlighet Pullmann, H., & Allik, J. (2000). The Rosenberg Self-Esteem Scale: Its dimensionality, stability and personality correlates in Estonian. Personality and Individual Differences, 28(4), 701-715. doi: 10.1016/S0191-8869(99)00132-4 Robins, R. W., Tracy J. L., Trzesniewski, K., Potter, J., & Gosling, S. D. (2001). Personality correlates of self-esteem. J Res Pers, 35(4), 463-482. doi: 10.1006/jrpe.2001.2324 Rosenberg, M. (1965). Society and adolescent child. Princeton, NJ: Princeton University Press. Rosenberg, M. (1979). Conceiving the self. New York: Basic Books. Självkänsla. (n.d). Från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/självkänsla Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-02-23, från http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf Watson, D., Suls, J., & Haig, J. (2002). Global self-esteem in relation to structural models of personality and affectivity. J Pers Soc Psychol 83(1), 185-197. doi:10.1037//0022-3514.83.1.185. Watson, P. D., Denny, S. J., Adair, V., Ameratunga, S. N., Clark, T. C., Crengle, S. M., Sporle, A. A. (2001). Adolescents perceptions of a health survey using multimedia computerassisted self-administered interview. Aus Nz J Pub Heal, 25(6), 520-524. doi:10.1111/j.1467-842x.2001.tb00316.x.

Bilaga 1 Informationsbrev Bilagor Syftet med denna studie är att utöka förståelsen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla. Jag hoppas därmed att du väljer att bidra till denna studie genom att fylla i enkäten. Dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat i mitt examensarbete inom personlighetspsykologin. Det tar endast 3-5 minuter att fylla i enkäten och den består av enkla frågor som handlar om dig, din självkänsla och din personlighet. Ditt deltagande är frivilligt och du har möjlighet att avbryta ditt deltagande när du vill. När du lämnat in din enkät ses det som ett samtycke av deltagande. Dina svar registreras inte förrän du trycker på "submit/skicka". Detta innebär att du kan avbryta utan att dina svar registreras. Alla svar är helt anonyma och alla uppgifter behandlas konfidentiellt. Resultaten redovisas i form av tabeller och figurer där ingen enskild persons svar kan utläsas. Tänk på att svara så ärligt som möjligt, detta vill säga hur du faktiskt är och inte hur du önskar att du var! Obs: för att delta i studie måste du vara över 18 år. Har du några frågor rörande enkäten eller studien i övrigt, kontakta gärna mig. Emma Karlsson Luleå tekniska universitet

Bilaga 2 Enkätfrågor Fråga 1. Kön Kvinna Man Annat/vill inte ange Fråga 2. Ålder (Obs! Du måste vara minst 18 år för att delta) Fråga 3. Avslutad utbildning Grundskola Gymnasieskola Högskola/universitet 3 år Högskola/universitet 5 år Annat

Bilaga 3 Enkätfrågor självkänsla Fråga 1. I det stora hela är jag nöjd med mig själv. Fråga 2. Ibland tycker jag att jag inte är bra alls. Fråga 3. Jag känner att jag har flera goda egenskaper. Fråga 4. Jag klarar av saker och ting lika bra som de flesta människor. Fråga 5. Jag känner att jag inte har mycket att vara stolt över. Fråga 6. Jag känner mig verkligen oduglig ibland. Fråga 7. Jag känner att jag är en värdefull person, åtminstone lika mycket som andra människor.

Fråga 8. Jag önskar att jag kunde ha mer respekt för mig själv. Fråga 9. Allt som allt så har jag en benägenhet att se mig själv som misslyckad. Fråga 10. Jag väljer att ha en positiv och god inställning till mig själv.

Bilaga 4 Enkätfrågor personlighet Fråga 1. Min vardag har ett högt tempo Fråga 2. Jag går hårt in för saker jag gör Fråga 3. Jag har alltid fullt upp Fråga 4. Jag föredrar att ta det lugnt Fråga 5. Jag brukar hitta på många saker Fråga 6. Jag har lätt för att hitta vänner Fråga 7. Jag brukar visa genuina positiva känslor gentemot andra Fråga 8. Det är svårt att lära känna mig

Fråga 9. Jag ger gärna komplimanger Fråga 10. Jag gillar att vara omgiven av människor Fråga 11. Jag gillar att festa Fråga 12. Jag trivs i mitt eget sällskap Fråga 13. Jag är gärna ensam Fråga 14. Jag tycker att andras sällskap är stimulerande och givande Fråga 15. Det är ofta jag som tar initiativ och styr vid grupparbete Fråga 16. När jag och mina vänner ska göra något är det jag som tar initiativ och planerar Fråga 17. Jag tenderar att ta en ledarroll

Fråga 18. Jag hänger gärna med och låter andra bestämma vid planer Fråga 19. Jag gillar hög musik Fråga 20. Jag söker spänning Fråga 21. Jag blir lätt uttråkad vid låg stimulansnivå Fråga 22. Jag gillar när det händer mycket runt omkring mig Fråga 23. Andra anser att jag utstrålar glädje Fråga 24. Jag är lättroad Fråga 25. Jag förväntar mig hellre att något går dåligt än att ha falska förhoppningar

Fråga 26. Jag har lätt för att känna glädje och lycka Fråga 27. Jag är en optimistisk person