GYMNASIEELEVER & KÄLLKRITIK helena.francke@hb.se Högskolan i Borås & The LinnaeusCentre for Research on Learning, Interaction and Communication in Contemporary Society (LinCS) Sanning, lögn och källkritik, Sundsvall 8 dec. 2012 PÅ INTERNET statistik/ Svenskarna och Internet 2011 92% avbefolkningenmellan18 och75 åranvänderinternet. (s. 11) Ett mått på[internets] spridning är när hälften av en åldersgrupp börjat använda Internet åtminstone ibland. Nu ligger denna gräns vidtreår. (s. 8) I åldern12-15 årskriveren tredjedelavflickornapåen egen bloggjämförtmed 4 procentavpojkarna. Ochnioavtioflickori samma ålder läser andras bloggar. Hälften av flickorna(52%) gör detvarjedagjämförtmed 1 procentavpojkarna. (s. 44) Wikipedia användsavsjuavtio, ochhälfteni åldern16 till 25 år går till Wikipedia dagligen eller åtminstone någon gång i veckan. (s. 17) 1,33 miljoner svenskar använder inte eller mycket sällan Internet Findahl, Olle(2011). SvenskarnaochInternet 2011..SE https://www.iis.se/docs/soi2011.pdf Källkritiska grundbegrepp KÄLLKRITIK Äkthetskravet Samtidskravet Kravet på oberoende Tendensfrihet Realitetskravet Samtida trovärdighetsformer Samtida trovärdighetsformer Tilldelad trovärdighet (Conferred Gott anseende (Reputed Beräknad trovärdighet (Tabulated Framväxande trovärdighet (Emergent Metzger, M.J. & Flanagin, A.J. (2008). Digital media and youth: unparalleledopportunityand unprecedentedresponsibility. In M.J. Metzger& A.J. Flanagin(Eds.), Digital media, youthand credibilty. Cambridge, MA: MIT Press. 10 f. Authorityapproach vs. Reliability approach Lankes, R.D. (2008). Trustingthe Internet: New approachesto credibility tools. In M.J. Metzger& A.J. Flanagin(Eds.), Digital media, youthand credibilty. Cambridge, MA: MIT Press. 101-121. 1
Studien Fokusgruppsintervjuer(2008-2009) PEDAGOGER 3 gruppermed lärarefrån4 skolor 2 grupper med bibliotekarier från 8 skolor jämföra källor relationell och partiell om de använder Wikipedia såska de alltid gåin och jämföra med en annan källa, då, och dåblir det dubbelt arbete (Bibliotekarier 2/Intervju) jämföra källor relationell och partiell Och där finns det egentligen ingen etablerad kunskapsbank, utan där har de använt Internet mycket. Och där, till exempel, har jag tyckt att Wikipedia har varit ett utmärkt medel för att komma åt det för det stod ganska mycket skrivet där. (Lärare 1/Intervju) [ ] jag tycker att det är en friare form av kunskap som jag kan, som jag sympatiserar med och som kommer från ett underifrånperspektiv. Fast det är, ja, det är nästan en politisk fråga. [ ] Men jag vänder mig mot den kunskapssynen att det finns experter som vet, och det gör det ju i viss mån.. [ ] Men att det skulle vara den enda rätta kunskapen, alltså, jag tror att folk hemma i stugorna vet ganska mycket om ganska mycket, också. (Lärare 1/Intervju) ELEVER 2
Studien 2 gymnasieklasser åk 2 Samhällsprogrammet (2008) Här huvudsakligen resultat från en av klasserna, men de liknar dem från den andra klassen. observationer intervjuer med elever och pedagoger bloggar enkäter Några egenskaper som eleverna ofta använder som strategier eller Vem står bakom? / Vem har rekommenderat källan? Artiklarna på[en viss webbplats] är skrivna av bl.aproffesorervilket är bra för jag anser att det är en ganska säker källa [ ] (Ruth/blogg) Strålsäkerhetsmyndigheten.se Trovärdig eftersom de är en förvaltningsmyndighet under miljödepartementet. (Marit/blogg) Vem står bakom? / Vem har rekommenderat källan? Vattenfall var vi alla överens om. JELENA: Ja, den var helt klart [ ]. INTERVJUARE: Varför hamnade den högst då? För att de var ju [ ] de hade störst produktion i hela Sverige med el och allt det där så JELENA: En tredjedel av Sverige använder el från kärnkraft och så. Och såstod det rätt mycket information om det också. Och sen såhade de frågor och svar och allt så. Sådet måste vara trovärdigt om en tredjedel av Sveriges befolkning har det. (Grupp 2/Intervju) Referenser Han länkar även till massor av bra sidor, vilket jag tycker är väldigt bra. (Rachel/blogg) Vi såg även att spanskan [Wikipedia-sidan] hade extremt många referenser, såman kan nog lita påatt det som står där faktiskt stämmer. Den svenska har inte såmånga utan bara engelska -ochtyska wiki. Jag gick in och kollade pådem ocksåoch de hade en hel del källor sådåfår man väl anta att dem är bra som grund för den svenska. (Pia/blogg) Aktualitet Vattenfall kan ocksåman ocksålita påeftersom den uppdateras varje dag. (Ingrid/blogg) Boken är lite gammal men informationen går ändåatt använda fast det är viktigt attman inte glömmer att den är något år gammal och att faktankanske inte är helt korrekt idag. (Päivi/blogg) Genretillhörighet Jag gillar inte att ta fakta från bloggar för de är väldigt personliga och fulla av åsikter, jag vill bara ha fakta, ren fakta. (Kajsa/blogg) PETRA: Men det finns ocksåbloggar som har fakta. Vissa skriver blogg med bara fakta. Ja, nu har jag hittat det och det och det stämmer helt, blablabla. Jag har kollat upp det. Folk skriver också så. PAMELA: Men ändå. Det känns inte så pålitligt. (Grupp 7/intervju) 3
Mediets egenskaper Jag har ändrat min uppfattning om wikipediaoch i fortsättningen ska jag försöka att använda wikipediasålite som möjligt eftersom informationen ständigt förändras. (Josefin/blogg) Efter att ha läst inom denna artikel uppfattar jag det som att [författaren]inte har skrivit in några egna åsikter. Det står klar och ren fakta, inget som går emotoch inget somär för. (Rachel/blogg) Men, slutligen har vi kommit fram till att de erbjuder lagom fakta, de är rätt mångsidiga. Rätt såobjektiva, de nämner både fördelar och nackdelar med kärnkraft. (Petronella/blogg) Jag tycker inte att denna sidan är trovärdig eftersom defår allt att låta såpositivt och nämnerej det negativa som jag har sett när jag skummat igenom andra sidor. (Michelle/blogg) [ ] har bra argument, de är realistiska och erkänner att kärnkraft är inte perfekt men att den är den bästa vi har idag osv. Just därför är de ocksåinte helt övertygande, i och med att de faktiskt tvekar och visar osäkerhet. (Petronella/blogg) Vem står bakom? / Vem har rekommenderat källan? Referenser Aktualitet Genretillhörighet Mediets egenskaper Socialt engagemang Jag tror att de påriktigt vill att världen ska vara bättre [ ] (Pia/blogg) Uppgiften i förhållande till källornas trovärdighet fakta åsikter KAJSA Fast nu handlade det ju om lite att vi skulle hitta en [källa] starkt emot och för. Det kollade vi ju ocksåpå. Men alltsåvanligtvis såhade jag ju ändåsökt efter neutrala, alltså neutralitet eftersom vi hade gjort ett eget arbete. (Grupp 3/Intervju) vad är accepterade källor i skoluppgifter? Elevers trovärdighetsbedömningar balans engagemang 4
Avslutande reflektioner EXAKT: Expertis, auktoritet och kontroll påinternet <http://projektexakt.wordpress.com> Källkritik och trovärdighetsbedömningar är svåra men nödvändiga! Källkritiska bedömningar är situationsbundna. Fakta och åsikter återkommer som en dikotomi snarare än något som behöver nyanseras. Undervisning om generella principer och vanliga källor är viktig, men räcker det? Inspirationer Bl.a. Alexandersson, M. & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. EXAKT-projektet <projektexakt.wordpress.com> Francke, H. (2008).(Re)creationsof Scholarly Journals: Document and Information Architecture inopen Access Journals. Borås: Valfrid. Francke, H., Sundin, O. & Limberg, L. (2011). Debating credibility: The shaping of information literacies in upper secondary schools. Journal Guldbrandsson, Lennart(2008). SåfungerarWikipedia. Ronneby:Hexaförlag. Jarrick, A. & Söderberg, J. (2001). Praktiskhistorieteori. 4:e uppl. Stockholmsuniversitet, Ekonomiskhistoriskainstitutionen. Kollakällan. Myndigheten förskolutveckling. <http://kollakallan.skolutveckling.se/> Leth, Göran& TorstenThurén(2000). KällkritikförInternet. Styrelsenförpsykologisktförsvar. Rapport 177. Limberg, L. (1998). Attsökainformation föratt lära: En studie av samspelmellan informationssökningoch lärande. Borås: Valfrid. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisningi informationssökning. Borås: Valfrid. Metzger, Miriam. J. & Andrew. J. Flanagin, red. Digital Media, Youth, and Credibility. Cambridge, MA: MIT Press. (Bl.a. Rieh& Hilligoss, Metzger & Flanagin, Lankes) Säljö, R. (2005). Lärande ochkulturella redskap. Stockholm: Norstedts. Thurén, Torsten(2003). Santeller falskt? Metoderi källkritik. KBM:s utbildningsserie2003: 7. Williams, P. & Rowlands, I. (2007). The Literature on Young People and Their Information Behaviour. Information Behaviour of the Researcher of the Future: A BritishLibrary/JISC Study. http://www.jisc.ac.uk/media/documents/programmes/reppres/ggworkpackageii.pdf[2008-11-24] Wilson, Patrick (1983). Second-hand Knowledge: An Inquiry into Cognitive Authority. Westport, CT & London: Greenwood Press. 5