Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap

Läsåret 2015 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med det förslag till nytt kvalitetssäkringssystem som arbetas fram vid Göteborgs universitet och det Pedagogiska idéprogrammet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Studenterna har rimliga förväntningar om utbildningen när de börjar. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Studenters förväntningar på programmet är rimliga generellt sett, möjligen ser vi ett ökat intresse för att läsa programmet mer intensivt och på helfart istället för som nu, på halvfart och med en given kursdag för några i de senare studentgrupperna. Detta har studierektor också kunna tillgodose för några studenter under innevarande år. b) Inga särskilda insatser görs på programnivå, men det förekommer att enskilda studenter kan behöva stöttning och hjälp att förstå kraven för akademiska studier på masternivå. Studenterna får samma erbjudande att ta hjälp av Enheten för akademiskt språk, studentstöd, UB och liknande vid behov. c) Stämmer. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför antagning HT 2016. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bifogad.ppt) Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (10) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se

f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) Programmet har marknadsförts, främst via webb och internt, där vi spridit information om programmet via de kanaler vi har, som studierektorer för våra grundprogram. Webbinformationen har omarbetats, uppdaterats och förenklats. Strategin har varit att bevaka och öppna programmet för sen antagning och ytterligare sprida information efter första antagningsresultaten. Flera av lärarna deltar i ett nationellt nätverk för barn- och ungdomsvetenskap där utbildning diskuteras och där vår programprofil kunnat jämföras med andra för att rikta in sig mot rätt målgrupper. e) Programmet har haft ett relativt likartat söktryck under senare år. Mellan år 2012-2015 och framåt har det legat på runt 20-talet förstahandssökande vilka också kunnat antas till programmet. Här behövs bättre söktryck och dynamik så att urval av sökande som prioriterar programmet kan ske. Problemet är också att antalet som faktiskt registreras och fullföljer programmet är lågt, genomströmningen är ett problem som delvis kan förklaras av de förutsättningar kursdeltagarna har att fullfölja halvfartsstudier i kombination med arbete. Flertalet följer de två kärnkurserna, därefter ser genomströmningen som regel sämre ut. En delförklaring till den låga genomströmningen är också att en del av 2015 års studentgrupp rekryterades direkt till forskarnivå och kom att ingå i en av institutionens forskarskolor. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns relevanta rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. 2 (10)

Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Kursplanerna har granskats med stöd av en s k. GADD-analys och resultatet presenterades i april och följdes upp i början av maj. Relativt examensmålen är det främst forskningsetiska frågor som behöver arbetas in i kursernas lärandemål, men också att de mer avancerade målen som pekar mot studenters självständighet behöver bevakas i programmet som helhet. b) Kursvärderingarna har hittills inte i detalj följt upp om studenterna upplever sig att uppnått lärandemålen. Kursvärderingarna har genomförts i nära anslutning till kurserna och ofta muntligen eftersom studentgrupperna varit små. Med fakultetens nya kursvärderingssystem kommer detta att bli ett mindre problem. Kurserna har dock tagits fram och letts av i stort sett samma personer som är erfarna lärare och i hög utsträckning seniora forskare och professorer. Flertalet av dessa har också ingått i programrådet med insyn i programmet som helhet. Sammantaget borgar detta för att kursplanens lärandemål och examination på kursnivå har en god länkning. c) GADD-analysen visar att ett övergripande problem är att lärandemålen inte uppvisar tillräcklig progression och fördjupning mot de mer avancerade kunskapsformerna under programmets gång. Programrådet har därför förslag under utarbetande som tydliggör hur detta kan ändras, framförallt hur detta kan säkras upp i de obligatoriska kurserna. Diskussioner om att minska de valbara delarna som nu uppgår till 60hp är ytterligare ett sätt att kunna säkra progressionen i programmet. d) Inte relevant för programmet. e) Programmet har inte haft examinationskriterier som kommunicerats i skrift i någon hög utsträckning, däremot en gemensam hållning i lärarlaget om kraven för arbeten på masternivå. f) Kriterier för betyg finns kommunicerade i kursplanerna, men kriterier för bedömning har inte implementerats i samtliga kurser. g) Stämmer. h) Det finns inte uttryckliga mål för detta, men en del av studiekulturen inom vårt området handlar om att kommentera och ge råd kring det akademiska skrivandet, planering av arbete, också när en stor del av examinationerna är skriftliga och ventileras i seminarieform. i) Det är främst inom ramen för examinatorer av examensarbeten som extern examinator anlitas, dvs. någon som inte ingår i de ordinarie lärarlaget men har mycket god kännedom om området, får uppdrag som examinator. Examinatorerna som använts har haft professorskompetens. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Varierande undervisnings-, examinations- och handledningsformer karaktäriserar programmet. d) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupinlärning. e) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. f) Finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. g) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. 3 (10)

Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. c) Det finns möjlighet att stärka variationen av undervisnings- och examinationsformerna på programnivå. Området barn- och ungdomsvetenskap erbjuder en rad metoder och tillfällen till fältstudier som bättre kunde utnyttjas på kursnivå. e) Programmet har inte kontinuerliga lärarlagsmöten, däremot deltar samtliga lärare i två olika och aktiva KAM-grupperingar, Barndom, ungdom, kultur och lärande (BUKL) och Early Childhood Education (ECE) där utbildningsfrågor och kopplingen till forskning diskuteras. g) De olika centrala funktionerna för ledning av programmet som studierektor och programledarskap har diskuterats och kan komma att förändras under våren. Önskvärt är att studierektor har god kännedom om området och att programledare har något större operativt ansvar för studentuppföljning och liknande. h) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. Programmet har haft som princip att erbjuda en given kursdag per vecka, efter studenternas önskemål, dagarna har omfattat runt 6 timmar. 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Stämmer. b) Eftersom programmet hittills haft en stor andel valbara kurser finns viljan att justera och öka andelen obligatoriska kurser i programrådsarbetet. Större möjligheter att säkra progression och fördjupning i t ex. studenternas teoretiska och metodologiska kunskaper skulle då göras möjlig. c) Stämmer, både i programråd och vid institutionen görs detta. d) Stämmer i viss mån. De erbjuds delta i KAM-gruppernas öppna arbete och seminarier t ex. och examinationsformerna är också traditionellt akademiska seminariearbeten. e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Ange ungefärlig andel vetenskapliga artiklar i litteraturlistor e) Programmet har sin styrka i att det är förankrat i två av institutionens KAM-grupperingar (se även fråga 3e) där kopplingen mellan forsknings- och utbildningsuppdrag finns på agendan. f) Uppskattningsvis utgörs idag minst hälften av kurslitteratur forskningsartiklar. De kan också öka om programmet utökar och justerar de obligatoriska kursdelarna som ger möjlighet till bättre fördjupning och förankring i internationella forskningsartiklar. Under 2015 gjordes en översyn över litteraturen. 5. Lärarkompetens a) Den vetenskapliga kompetensen hos medverkande lärare är god. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt perspektiv på undervisningen. c) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt till det egna lärandet. d) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. e) Den högskolepedagogiska kompetensen hos medverkande lärare är god. f) Lärarna ges nödvändiga förutsättningar för pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. g) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk fortbildning. 4 (10)

h) I förekommande fall, den professionsrelaterade kompetensen hos medverkande lärare är god. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Stämmer. b) Stämmer. c) Detta har vi inte inventerat. d) Se ovan. e) Samtliga lärare är erfarna undervisare. f) Lärarna har i egenskap av lektor, docent eller professor viss tid för egen forskning/kompetensutvecklingstid samt mötes- och samverkanstid. g) Lärarna har tillgång till universitetets utbud av kurser, resurser och aktiveter i högskolepedagogik. h) Lärarna representerar väl fältet och har professionskompetens kring såväl förskole-, fritidspedagogiska som socialpedagogiska barn- och ungdomsverksamheter. 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. a) Vi har identifierat orsaker till låg genomströmning och när avbrott sker och arbetar för att se över programstrukturen och progressionen mellan kurserna som en väg fram. b) Uppföljning av studenter som gjort avhopp har påbörjats, och ska kontaktas för att formellt följa upp om det är avbrott eller studieuppehåll de önskar. c) Studievägledare och studierektor har varit studenternas främsta kontakter här. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. 5 (10)

d) Programmet har i stort sett erbjudit de som sökt programmet plats. Ett bättre söktryck skulle borga för bättre antagningskvalitet. Jämfört med Qlikview-data i bifogad PPT-fil, så visar de faktiska Ladokresultaten en något bättre bild av genomströmningen (se tabell och gulmarkering nedan), t ex. gäller detta de obligatoriska kurserna PDA506, PDA522 och de valbara, PDA531 och PDA518. e) Ett antal studenter har avslutat programmet pga. av de antagits till forskarskola. Den andra stora orsaken till avhopp/avbrott är svårigheten att förena arbete och studier. 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. a) Ja. b) Ja, sedan 2016. c) Programvärderingar har främst gjorts och följts upp av programråd och de medverkande kursledare som ingår där hittills. En extern (GADD-analys) har också genomförts och som används i uppföljningsarbetet av programmet. Eftersom programmet är litet och kurslärarna få, så upplevs att kontakten och uppföljningen av programmet kan ske nästan på daglig basis. Mer systematiska analyser saknas. d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Finns andra former för studentinflytande än ovan angivna? g) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? h) Används t ex termins/års/mitt/programslutenkäter? 6 (10)

d) Få studenter har deltagit i utvärderingarna och med de små studentvolymerna har inte systematiska kursvärderingar genomförts eller setts som relevanta underlag. Enligt kursledarna på programmet är studenterna ofta dock nöjda med innehållet i kurserna. Kritiken riktas främst mot organisationen av programmet. Studenterna uttrycker, enligt lärare och studievägledare, att det är svårt att få en helhetsbild över utbildningen och att de sent får svar på vilka kurser som kommer att ges och när dessa kurser kommer att ges. e) Någon programslutsenkät har inte genomförts. Exempel på sådan behövs och vore välkommen. f) Studentrepresentant är sedan 2016 med i programrådet. g) Muntliga kursvärderingar och kontinuerlig återkoppling är de vanligaste inslagen i kurserna. h) Inte annat än kursenkäter har används hittills. 8. Kurs- och programrapporter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål a) De kursvärderingar som gjorts har i stor utsträckning gjorts muntligen. Enligt kursledarna på programmet är studenterna oftast nöjda med innehållet i kurserna. Kritiken riktas främst mot programmets organisering. Studenterna uttrycker, enligt lärare och studievägledare, att det är svårt att få en helhetsbild över utbildningen och att de sent får veta på vilka kurser som kommer att ges och när. b) Programmet är uppskattat genom sina kurser och meriterade lärare, men brister i kontinuerlig information och framförhållning. Studenterna har inte lämnat synpunkter på hur programmet lever upp till examensmålen för denna nivå. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd för funktionshindrade d) Studieplatser e) IT-infrastruktur a - e) Ja. 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. 7 (10)

Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Webbinformationen kan förbättras och förtydliga programprogression, studiegångar osv. Mer avvägda strategier kring var informationen bör finnas utöver webbkatalog och IPKL:s egna sidor kan vara behövliga. b) För webbkatalog och liknande sker regelbunden uppdatering, frågan här gäller också vem som ansvarar för information och framtagning av aktuella frågor för programmet, programledare, studierektor eller enskild kurslärare, detta bör tydliggöras. c) GUL har inte används aktivt av studenterna, delvis beroende på att främst program- och inte kursinformation har lagt ut där. Halvfartststudier och seminariebaserad undervisning kan göra GUL mindre attraktiv att använda. E-postlistor har varit den mest använda kommunikationsvägen hittills i programmet. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs. d) Resultat från alumnundersökningar används för utveckling av programmet. a) Det finns ännu ingen formaliserad samverkan för programmet, endast de kontakter som KAMgrupperingarna och de enskilda lärarna har. b) Arbetslivsanknutna moment förekommer i någon utsträckning, men inte stor. c) Det finns ännu inte några regelbundna alumnundersökningar. d) Nej. a) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: b) Alumnernas skattning av utbildningens relevans c) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning a) Alumnundersökningar har inte genomförts. 8 (10)

DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. a) Institutionen erbjuder stöd i skrivande och respons på kursplaneinnehåll, kursplanegubas och information om hur kursplanerevideringar genomförs. b) Översyn och granskning av kursplaner är en del av programrådets ansvarsområden. Kursledaren har dock det främsta ansvaret för att kursplanerna är aktuella, följer riktlinjer och hålls uppdaterade. c) Kursguider har inte funnits i samtliga kurser hittills, däremot har kursplaner, kurslitteraturlistor och kursöversikter/detaljerade kursscheman alltid varit aktiva dokument för planering. 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) Översyn av program, kurser, kurslitteratur, förslag som ska förbättra programmets organisering och strävan efter sammanhållenhet i integrerade kurser. Bättre kontinuitet och progression mellan metodkurs på magisternivå och metodkurs på mastersnivå (Susan Garvis i samarbete med programrådet) b) Programrådet identifierade 2015 fyra punkter som ska förbättra programstrukturen: Bestämda dagar och tider då kursen går Tydliga rutiner för hur information om programmet och enskilda kurser ska förmedlas Att endast anordna ett fåtal valbara kurser för att på så sätt hålla ihop studentgruppen och att faktiskt kunna ge de kurser som erbjuds Att skapa kurser i programmet som fokuserar olika innehållsliga delar av kunskapsområdet barn- och ungdomsvetenskap snarare än kurser endast riktade mot specifika ålderskategorier. Under 2016, nystart för programmet med uppstartsmöten genomförda. Samtliga punkter bearbetas och följs upp under året. Diskussioner kring att minska andel valbara kurser och förändra utbildningsplanen pågår. Det är ett delvis nytt programråd, tre nya ledamöter varar en den nya programledaren, samt ny viceprefekt för utbildning (tre nya ledamöter, Susan Garvis, Anne Kullti och Jan Gustafsson, som också är ny programledare, samt studentrepresentant Jessica Juhlin, viceprefekt Annika Bergviken Rensfeldt). 9 (10)

3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) 1) Den nära förankringen till de två KAM-grupperingarna ECE och BUKL, 2) spetsprofilerna i de vetenskapliga områdena mot Early Childhood Education, barndomssociologi och ungdomskultur som är unik för Göteborgs universitet, samt 3) Behovet av masterutbildning inom området är efterfrågad i regionen. b) Kunskaper om fältet och metodkunskaper, anknytning till aktuella samhälls- och utbildningsfrågor som globalisering, migration, utbildningskvalitet, osv. c) Progression mellan kurser, teorifördjupning, avbrottriskerna med halvfart/stor andel valbarhet d) De mer avancerade kunskapsnivåerna, som 1) forskningsetiska överväganden och 2) studentens förmåga att systematiskt identifiera och hantera kunskapsluckor finns i nuläget inte som ett uttalat mål i någon kursplan, dock kan de ses som en del av kraven i för examensarbetet. 10 (10)