Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Relevanta dokument
Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Trycksår - handlingsplan

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Punktprevalensmätning Trycksår och Fall.

PPM-Trycksår Slutenvård, Våren 2015

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Trycksår, prevention och behandling i slutenvård

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Punktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40. Senior alert

Markörbaserad journalgranskning

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Trycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Antidecubitusmadrasser

Antidecubitusmadrasser

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Kvalitetsbokslut Vårdplatsenheten MSE

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

TRYCKSÅR OCH TRYCKSÅRSPREVENTION

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg.

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

- En kartläggning i slutenvården

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Madrasser ALKENBERG AB F -T V YCK, TR AB TE Rehab Development GA 2011,

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013


Trycksår - utredning och prevention

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Bilaga 2: Vårddagskostnader för undvikbara trycksår ett räkneexempel

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Spridning av säkrare praxis

FOKUS PÅ TRYCKSÅR. Ett Six Sigma projekt med målet att minska trycksårsförekomst på KSS

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Markörbaserad Journalgranskning

Resultat Akutkliniken

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior alert. Riskbedömning skyddsåtgärd

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Kvinnor 20 64,5% 8 44,4% 30 78,9% 58 66,7% Äldst 104 år 92 år 96 år 104 år Yngst 67 år 72 år 79 år 67 år

Transkript:

Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder... 6 Trycksår... 7 Tabeller... 9 Psykisk status... 9 Rörelseförmåga... 9 Födointag... 9 Vätskeintag... 10 Inkontinens... 11 Allmäntillstånd... 11 Fysisk aktivitet... 11

Sida 3 (12) Sammanfattande resultat Resultatet av 2017 års PPM-mätning av trycksår visade att trettiofem patienter hade fler än ett trycksår, äldre personer drabbas i större utsträckning. Majoriteten av trycksåren återfanns i kategori 1 (trettionio patienter) vilket tyder på att de uppkommit under sjukhusvistelsen. Hälar och ryggslut var de vanligaste ställen där trycksår fanns och den förebyggande åtgärden hälavlastning har minskat under åren från 39,1 till 24,1 och 2017 till 13,1 procent

Sida 4 (12) Andelen riskpatienter med förebyggande åtgärder har ökat och då framförallt förebyggande/behandlande madrass jämfört med 2014. Landstinget har inte uppnått målet att minst 90 procent av patienterna över 70 år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning Endast 67 procent av riskpatienterna riskbedöms inom 24 timmar. Att identifiera riskpatienter, riskbedöma och dokumentera patienter i ett tidigt skede samt sätta in förebyggande åtgärder i tid är avgörande för det fortsatta arbetet. I det förebyggande arbetet är det av stor vikt att i verksamheten ända ned på enhetsnivå identifiera och analysera alla sjukhusförvärvade trycksår för att ta reda på vad som orsakade trycksåret samt att arbeta vidare med att förebygga och tidigt upptäcka. Viktig är också ledningens engagemang att följa upp och fråga efter resultat samt att skapa utrymmer för förbättringsarbete.

Sida 5 (12) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar lidande för patienten, ökat arbete för vårdpersonal och en stor kostnad för samhället. För att få en uppfattning om andel och kategori av trycksår samt vilka preventiva insatser som utförs, så görs kontinuerligt punktprevalens mätningar (PPM) vid landets slutenvårdsinrättningar. Mätningarna ger en ögonblicksbild som ska användas för fortsatt utvecklingsarbete. Region Norrbotten (RN) började 2009 genomföra mätningar av trycksår och har deltagit i alla nationella mätningarna sedan 2011. Vecka 11, 2017 genomfördes den nationella mätningen av trycksår. I denna mätning deltog 39 av 44 enheter av NLL:s slutenvårdsenheter från när- och länssjukvård. Syftet med PPM-mätning av trycksår är att kartlägga risk för och förekomst av trycksår hos inneliggande patienter. Resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete beträffande riskbedömning, åtgärder och dokumentation. Målet är att ingen patient ska få trycksår under sin vårdtid om det kan undvikas och att sår som finns ska behandlas. Målet är även att förbättra dokumentationen av hudbedömning inklusive trycksår samt riskbedömning för trycksår. I Region Norrbottens handlings plan för trycksår är målen: Minst 90 procent av patienterna över 70 år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning. 100 procent av riskpatienterna ska ha minst två förebyggande åtgärder insatta. Metod Punktprevalensmätningen består av observation, riskbedömning och journalgranskning. Observationerna genomförs i vecka 11 i hela Sverige och på i förväg angivet datum som bestäms av Region Norrbotten. Den metod som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) valt för PPM trycksår baserar sig på den metod som European Pressure Ulcer Advisory Panel utarbetade 2001 samt det amerikanska kvalitetsregistret "Collaborative Alliance for Nursing Outcomes". Riskbedömningen sker enligt Modifierad Nortonskala, en bedömningsskala som har används under många år i Sverige. Personer med Nortonpoäng 20 och lägre löper risk att få trycksår. För dessa personer måste preventiva åtgärder sättas in. I metoden igår att journalgranska samtliga personer som är 18 år och äldre och som har legat inne mer än 24 timmar. I journalgranskningen undersöks om patienten har fått dokumenterad riskbedömning, hudbedömning och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen inklusive akutmottagningen. Resultatet av trycksårsmätningen registreras i ett nationellt webbaserat system.

Sida 6 (12) Resultat På nationella nivå ligger trycksåren kvar på samma resultat 13,5 procent För riskpatienter är den betydligt högre, procent.23,1 procent Infoga graf Demografiska data Mätningen i regionen omfattade sluten somatisk och psykiatrisk vård samt länets OBS-platser. Totalt deltog 40 av 43 enheter vilket motsvarar 91 procent av alla slutenvårdens enheter. I mätningen tillfrågades 492 patienter och av dessa deltog 468 patienter (kvinnor 211, män 257). Bortfallet bestod av 15 patienter som avböjde deltagande och 9 föll bort av annan orsak. Ålder Av de patienter som deltog i mätningen var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Största andelen patienter fanns i ålderskategorierna 71-80 år.

Sida 7 (12) Trycksår Totalt identifierades 109 trycksår hos 73patienter. Vanligaste lokalisationen var ryggslut/sacrum och hälar. De allvarligase trycksåren hittades på sittbensknölar, ryggslut, hälar och under kategorin annat.(8,11 ) Värdet har inte förbättrats sen mätningen 2016 35 patienter hade mer än ett trycksår. 39 patienter hade ett trycksår 25 patienter hade två trycksår 7 patienter hade tre trycksår 3 patienter hade fyra trycksår Störst antal trycksår är kategori 1-2 vilket innebär att de troligtvis hade uppstått efter inläggning på sjukhus

Sida 8 (12) Patienter över 80 år drabbas i större utsträckning av trycksår i kategori 3-4. Mest utsatt är ryggslut/sacrum därefter häl. Detta stämmer överens med det nationella resultaten

Sida 9 (12) Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2. Delhudsskada (ytligt sår eller blåsa). Kategori 3. Fullhudsskada (subkutant fett synligt). Kategori 4. Djup fullhudsskada (involverar ben, sena, muskel/nekros) Tabeller Psykisk status Psykisk status Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Stundstal förvirrad 33,78 18,27 20,73 Helt orienterad i tid och rum 47,30 76,90 72,22 Svarar ej adekvat på tilltal 12,16 4,06 5,34 Okontaktbar 6,76 0,76 1,71 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Rörelseförmåga Rörelseförmåga Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Full 25,68 69,54 62,61 Något begränsad 29,73 20,30 21,79 Orörlig 14,86 1,27 3,42 Mycket begränsad 29,73 8,88 12,18 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Födointag Födointag Med trycksår Utan trycksår Totalsumma

Sida 10 (12) Normal portition 25,68 67,51 60,90 Halv portion 24,32 8,63 11,11 Mindre än en halv portion 33,78 8,63 12,61 3/4 portion 16,22 15,23 15,38 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Vätskeintag Vätskeintag Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Mer än 1000 ml/dag 48,65 69,54 66,24 700-1000 ml/dag 21,62 24,37 23,93 500-700 ml/dag 12,16 3,55 4,91 Mindre än 500 ml/dag 17,57 2,54 4,91 Totalsumma 100,00 100,00 100,00

Sida 11 (12) Inkontinens Inkontinens Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Nej 10,81 68,53 59,40 Tillfällig 13,51 9,39 10,04 Urin- och tarminkontinens 37,84 6,09 11,11 Urin- eller tarmkontinent 37,84 15,99 19,44 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Allmäntillstånd Allmäntillstånd Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Gott 25,68 53,30 48,93 Dåligt 27,03 8,88 11,75 Ganska gott 37,84 37,56 37,61 Mycket dåligt 9,46 0,25 1,71 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Går med eller utan hjälpmedel 18,92 69,04 61,11 Rullstolsburen 13,51 8,38 9,19 Sängliggande 35,14 5,08 9,83 Går med personal 32,43 17,51 19,87 Totalsumma 100,00 100,00 100,00

Sida 12 (12) Andel med trycksår Andel med trycksår kategori 2-4 Andel riskpatienter Genomsnitt riskpoängsumma Andel med någon förebyggande åtgärd Andel med lägesändring i säng Andel med tryckreducerande dyna i stol Andel med förebyggande eller behandlande madrass Andel med lägesändring i stol Andel med hälavlastning Axis Title FILTER: Andel med glidlakan/glidmatta Andel med annan utrustning N 492 15,0 7,1 21,1 22, 5 67,3 16,5 2,4 64,8 7,5 13,0 6,1 2,2 PPM-mätningar trycksår NLL och riket 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 v 12 2011 v 10 2012 v 10 2013 v 10 2014 v 10 2015 v 10 2016 v 10 2017 NLL 12 13 11 12 13 15 15 Riket 16 16 15 14 13 13 13