Årsrapport från Endokarditregistret 2015

Relevanta dokument
Årsrapport endokarditregistret 2014

Årsrapport endokardit-registret 2012

Årsrapport endokarditregistret 2016

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011

Årsrapport från Endokarditregistret 2018

Rapport endokardit-registret 2009

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Lokal för infektion (ange ett eller flera alternativ) Aorta Mitralis Tricuspidalis Pulmonalis Pacemakerkabel/ICD. Annan lokal...

Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Rapport från Pneumoniregistret 2011

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Rapport från Pneumoniregistret 2012

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Bakteriell endokardit

Kvalitetsregister Endokardit Alla fall som behandlats för misstänkt infektiös endokardit I 33.0 och I 33.9

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer

Neurokirurgiska CNS infektioner

PM Infektiös endokardit (IE)

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Endokardit, bakteriell

Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk. Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit

Ekokardiografisk diagnostik

Ortopediska infektioner Strama

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Resistensrapport Västernorrland 2016

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Tuberkulos Smittskyddsenheten, Karin Strand

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården

Antibiotikaresistens i blododlingar

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Årsrapport 2016: Registret för Ledprotesinfektioner

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige

Multiple choice frågor

Kommentarer till resistensläget 2012

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Strama för sjuksköterskor

Patientenkät Bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation) Infektion Västerås

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014

VÄRDERING AV PERORAL BEHANDLING VID ENDOKARDIT av SILFs arbetsgrupp för infektiös endokardit

Innehåll: Inledning sid 1

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar Infektionsregistret

Klinik, diagnostik och medicinsk behandling vid Infektiös Endokardit. Överläkare Infektionskliniken Helsingborg

VRI Vårdrelaterade infektioner

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

MRSA i Östergötland 2018

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Pneumoni på vårdcentral

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Vårdprogram för infektiös endokardit

Infektionsambassadör. Vad är det?

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Årsrapport 2017 för kvalitetsregistret bakteriell meningit

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Trycksår - handlingsplan

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Användarmöte. Jönköping

Altargo (retapamulin)

Transkript:

1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök efter c:a 3 månader. Övergång från rapportering via blankett till anmälan via internet har skett 28. Parallellt har båda systemen använts av olika kliniker 28-1. Fr o m 21 har samtliga kliniker rapporterat via internetanmälan. Resultat redovisas från båda anmälningssystemen. Under 28 med internetanmälan har 3796 fall anmälts, varav 2785 (73 %) har klassificerats som definitiv endokardit. F/U-anmälan (uppföljning) har gjorts för 217 (56 %) fall. Totalt har 7498 fall anmälts varav 5738 (77 %) har klassificerats som definitiva. F/Uanmälan har gjorts för 3929 (52 %) fall. Figur 1. Rapporterade fall till svenska endokarditregistret -. 6 5 4 3 2 1 Med kännedom att vid en del kliniker göres samlad årsvis rapportering i efterskott förväntas anmälda fall för 214 öka. Detta har skett vid samtliga tidigare år. Rapportering 211 var mycket god och ger en indikator på önskvärd nivå. Rapportering sker nu till det internetbaserade registret vid 3/3 infektionskliniker. Kvalitetsmål Under 21 infördes 4 kvalitetsmål för endokarditbehandling. Dessa är att se som mål och de flesta är ej uppfyllda i nuläget. Enbart definitiva fall inkluderade, förutom transesofagalt ultraljud då denna undersökning kan innebära ändrad klassifikation från möjlig till definitiv endokardit. 1. Mortalitet < 1 % för män och kvinnor under behandling. 21 211 212 213 214 Rapporterat män (%) 12,5 9.3 9.6 8.4 1.1 8.6 Rapporterat kvinnor (%) 14.7 15.1 1.4 1.4 8.8 2. Totalt (%): 13.3 11.3 11.5 9. 9.7 11.9 2. >9% ska ha genomgått transesofagalt ultraljud 21 23 25 27 211 213 Alla fall Definitiva fall F/U anmälan

2 21 211 212 213 214 Rapporterat män (%) 85 79 85 81 81 85 Rapporterat kvinnor (%) 74 76 78 74 78 81 Totalt (%): 81 78 82 78 8 84 3. > 75% ska ha genomgått tandläkarundersökning under vårdtid 21 211 212 213 214 Rapporterat (%) 36 36 35 43 44 45 4. Tid till korrekt insatt antibiotika på sjukhus 3dagar 21 211 212 213 214 Rapporterat antal/def (%) 66 74 71 71 73 73 Ålder och kön År var medianåldern 69 år. Medianålder för män jämfört med kvinnor var 68 vs 7 4 år. Trenden de senaste 5 7 åren med sjunkande medianålder för kvinnor har detta år brutits. Som alltid föreligger med fler anmälda fall hos män jämfört med kvinnor, sista året mer accentuerad än tidigare (8% vs 2%). Medianålder för kvinnor resp män - 8 75 7 65 6 55 5 45 4 21 23 25 27 211 213 Kvinnor Män Mortalitet År noterades en mortalitet på 11,9 %, vilket är en lätt stegring jämfört med 214, då totalmortalitet under 214-15 för första gången var under målvärde 1%. Mortalitet vid nativ klaffinfektion 11,8 % samt vid protesinfektion 12,3%. Mortalitet för kvinnor var oroande 2% jämfört med 8.6% för män. Förra årets unika resultat med lägre mortalitet för kvinnor än män har således ej upprepats, vilket sannolikt delvis kan förklaras av att medianålder för kvinnor ånyo var klart högre än för män (74 resp 68 år).

3 Mortalitet (%) -. 3 25 2 15 1 5 21 23 25 27 211 213 Nativ klaff Protesklaff Alla Bakteriell etiologi Under har S aureus (41%) en klar förstaplats jämfört med alfa-streptokock-gruppen (25%), enterokocker (1%), hemolytiska streptokocker (grp A, B, C, G, F, pneumokock) (7%), koagulasnegativa stafylokocker (KNS) (6%), HACEK-gruppen (2%), övriga (4%) samt negativ odling (2%). En mycket låg andel med negativ odling får ses som en markör för god kvalitet i diagnostiken. Mikrobiologisk etiologi definitiv endokardit (%) - 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2E+7-22 23-26 27-21 211-214 S aureus Strc viridans Enterokocker Hem strc KNS HACEK Övriga Neg Resistens / annan problematik MRSA Under åren 28 finnes 21 definiva MRSA-fall anmälda, vilket innebär 21 / 111 (1.9%) av alla fall orsakade av S aureus, dvs relativt få fall. Mortalitet för MRSA resp MSSA-fall är 19. % vs 15.1 %.

4 VRE Inga fall med vancomycin-resistent enterokock har rapporterats. Enterococcus faecalis höggradig aminoglykosidresistens Antal fall med Ent faecalis under åren 28 är 24 32 27 43 28 21 43-31. Andel med höggradig aminoglykosidresistens (MIC > 128 mg/l) där resistens har rapporterats är 28% - 5% - 17% - 14% - 11% - 14% - 12% - 21%. Streptokocker grp A Fall orsakade av streptokocker grp A under åren 28 är 2 1 2 3 1-2, jämfört med i medeltal 1,4 fall / år under åren 27. Kardiellt ultraljud År utfördes transesofagalt ultraljud (TEE), en kvalitetsindikator, hos 84 % av alla patienter. Andel pat på vilka TEE utförts har ökat något de senaste åren. Manliga pat får TEE utfört i högre utsträckning jämfört med kvinnor (85% vs 81%), dock har andelen kvinnor med TEE utfört ökat. TEE utfördes hos patienter 7 år i 83 %, 8 år i 74 %, 85 år i 64 % av fallen. I 1,5 % av fallen har typ av UCG-undersökning ej rapporterats. I diagram nedan illustreras utfört transesofagalt ultraljud respektive negativ blododling vid samtliga fall som behandlats för misstänkt endokardit. Bra resultat som är stationära, dock är kvalitetsmålet 9 % för andel TEE ej uppnått. Utfört transesofagalt ultraljud (%) resp negativ blododling (%) beräknas för fall som behandlats för såväl definitiv och sannolik endokardit. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Transesofagalt ultraljud (%) Negativ blododling (%) 21 23 25 27 211 213 Tidsfördröjning till behandling Totalt dröjsmål mellan symptomdebut till adekvat antibiotikaterapi var oförändrat median 8 ( 257) dagar under. Under åren 28-214 var total delay (median) 1 9 6 7 9-8 8 dagar. Ingen förändring över tid kan således noteras. Patientens eget dröjsmål att söka någon form av vård var median 3 dagar, samma som föregående år. Dröjsmål mellan besök hos första doktor till inläggning på sjukhus rapporteras till median dagar även detta år, liksom flera år tidigare, vilket troligen är en falska glädjerapporter beroende på otillräcklig anamnespenetration.

5 Dröjsmål på sjukhus till adekvat terapi är oförändrat median 2 dygn. S aureus har ett totalt delay (median) 5 dagar år. Under åren 28 214 var total delay (median) 7 5 4 4 6-7 5 dagar. Alfastreptokocker har ett totalt delay (median) 12 dagar år. Under åren 28 214 var total delay (median) 25 22 2 19 21-27 22 dagar. Kirurgi År utfördes akut klaffkirurgi under behandling hos 96 (28 %) av patienterna med definitiv endokardit, vilket är något lägre än de senaste åren. Nativ endokardit resp protesendokardit opererades i 27 % resp 32 % av de definitiva fallen. Se bifogad figur. Män återgick till att opereras i högre utsträckning jämfört med kvinnor (29% vs 24%). Dessa resultat med lägre operationsfrekvens, speciellt för kvinnor, avspeglar sannolikt den högre medianåldern, speciellt för kvinnor, som patienterna haft under. Den glädjande trenden med ökad operationsfrekvens för protesendokardit-fall som åtföljts av minskad mortalitet för denna grupp är ej lika klar detta år. Operationsfrekvens för patienter 7 år var hög 23 %. För patienter 8 år utfördes operation i 12/77 (16%) fall, dock var 75% enbart pacemakerextraktion/byte. Äldsta patient med klaffkirurgi var 82 år, från Kristianstad, hade mitralendokardit pga S aureus, CNSembolisering, opererad med mitralplastik på indikation emboli-prevention. Utläkning med CNSsequelae med F/U efter 3 månader. Andel patienter med akut hjärtkirurgi (%) - 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Nativ klaff Protesklaff Alla 21 23 25 27 211 213 Processdata - kvalitetsindikatorer De senaste åren har tandläkarbedömning/behandling ökat något vilket är glädjande. Dock är det långt till kvalitetsmålet 75%. Tandläkarkontroll avspeglar en vilja att förebygga framtida endokarditinsjuknanden hos denna uttalade riskgrupp med genomgången endokardit. En strukturerad policy förordas för detta vid resp sjukhus. Poliklinisk behandling vid okomplicerade fall kan säkerligen övervägas vid ytterligare många fall, om vårdstruktur finnes. Antibiotikaprofylax-information har utgått som parameter då ingen rekommendation om detta numera föreligger från Läkemedelsverket.

6 Processdata - kvalitetsindikatorer 6 5 4 3 2 1 Tandläkarekontroll/ behandl under vårdtid (%) Poliklinisk antibiotikabeh (%) 21 23 25 27 211 213 Vårdtid Under var medelvårdtiden för hela sjukdomstiden 34 dagar (median 32 dagar). Detta är exakt samma nivå som det har varit under senaste 5 åren. Ett utbyggt system med poliklinisk behandling skulle kunna utgöra ett alternativ i många fall under sista delen av behandling, vilket sker i flera länder. Det har ännu ej skett i någon större omfattning. Slutsatser En del klara trender kan noteras. - Fortsatt skifte i bakteriell etiologi med ökande andel orsakad av S aureus, och sjunkande andel alfa-streptokocker - Medianålder fortsatt stigande, sista årens sjunkande medianålder för kvinnor har brutits - Mortalitet under behandling senaste åren har sjunkit ned till 1 %, dock under viss ökning, troligen pga högre medianålder. - Andel protesinfektioner med kirurgi under behandling har ökat, samt mortalitet under behandling har minskat Rapportering fortgår från samtliga kliniker i landet. Generellt ses en ökande täckningsgrad efter införd internet-baserad rapportering, vilket delvis är ett resultat av den ökade uppmärksamheten på infektionsläkarföreningens kvalitetsregister. Dock finnes säkerligen ännu ett flertal fall som ej rapporteras. Dröjsmål till registrering förekommer fortfarande. Fullständig rapportering är dock det mest väsentliga. Förslagsvis kan klinikens diagnosregister gås igenom varje halvår år och och en samlad rapportering kan då ske. Återbesöksrapportering bör ske i större utsträckning. Nu finns en enorm databank, troligen störst i världen, som kan användas vid specifika frågeställningar eller ovanliga bakteriella agens. Infektionsläkarföreningens medlemmar är välkomna att ta kontakt. 216-7-1 Lars Olaison Registeransvarig endokarditregistret