Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010 Ukraina Efter den orangea revolutionen nu behövs politisk stadga för ekonomisk återhämtning Ukrainas presidentval den 7 februari synes ha varit en demokratisk framgång. Viktor Janukovitj, som avsattes som president under orangea revolutionen, betraktas som vinnare i valet. Risken är dock stor att den politiska turbulensen består då Julia Timosjenko, den andra kandidaten, fortsatt har stöd i parlamentet. Ukrainas ekonomi har under hösten bottnat på en låg nivå och betydande utmaningar finns kvar. Realekonomin har gynnats av att den globala efterfrågan på råvaror stigit, samtidigt som inflation och växelkurs har stabiliserats. Dock består avgörande obalanser. Budgetunderskottet fortsätter att växa och gassektorn dras med betydande förluster och skulder. Hushållen har drabbats av växande arbetslöshet, reallöneminskningar och ökad real skuldbörda. Nödvändiga ekonomiska reformer kommer att leda till ytterligare försämringar för hushållen på kort sikt. Politisk samverkan kommer därmed att vara avgörande för makroekonomisk stabilisering. Riskerna är emellertid stora. En möjlighet är att parlamentsval utlyses, vilket leder till ytterligare en valkampanj. En mer omfattande turbulens kan inte uteslutas. Samverkan mellan de olika kandidaterna skulle ge bäst förutsättningar att samlas kring ett svårt och impopulärt ekonomiskt stabiliseringsprogram för att mildra krisen. På medellång sikt kommer det dock att krävas mer omfattande reformer och liberaliseringar för att nå en hållbar och högre ekonomisk tillväxt. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), SE-105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1028 e-mail: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Responsible publishers: Cecilia Hermansson 08-5859 1588 Magnus Alvesson 08-5859 3341, Jörgen Kennemar 08-5859 1478 ISSN 1103-4897
Ny president men den politiska turbulensen fortgår Ukraina förefaller att ha genomfört ett i stort sett fritt och rättvist demokratiskt val 1, som leder till att en sittande president röstas bort och en ny tillträder under en period med betydande ekonomisk turbulens och stort omvärldstryck. Om maktskiftet sker enligt reglerna är detta en stor framgång för den demokratiska utvecklingen i Ukraina, i synnerhet jämfört med många andra nationer bland de forna sovjetstaterna. Samtidigt präglas dock politiken i Ukraina av en betydande inblandning från ekonomiskt starka intressen och misstron mot det politiska etablissemanget växer. Valdeltagandet i årets presidentval uppskattas av valkommissionen till 69 %, jämfört med 77 % 2004. Avgörande för att öka förtroendet för det politiska systemet är att korruptionen i allt större utsträckning bekämpas samtidigt som effektiviteten i den offentliga sektorn ökar. Den tidigare oppositionsledaren Viktor Janukovitj ser ut att ha vunnit andra omgången av presidentvalet och är därmed tillbaka i den ukrainska politikens centrum. 2 Han tvingades bort från samma post 2004 genom den orangea revolutionen, efter att ha vunnit ett val som präglades av omfattande manipulationer. Janukovitjs politiska bana inleddes som partifunktionär under den sovjetiska eran och han avancerade efter Ukrainas självständighet till premiärminister under den första presidenten, Leonid Kutjma. Sitt huvudsakliga stöd får Janukovitj i de rysktalande östra delarna av landet som domineras av tung industri. Under valkampanjen har han i allt högre grad markerat sin självständighet gentemot Ryssland, och han har även uttalat stöd för fortsatt ekonomisk stabiliseringspolitik. Julia Timosjenko lyckades inte övertyga tillräckligt många av de väljare som i första valomgången röstade på någon av de andra kandidaterna, och i synnerhet lyckades hon inte mobilisera de väljare som avstod från att rösta. Som sittande premiärminister och dominerande politisk figur under de senaste åren har Timosjenko, tillsammans med avgående president Viktor Jusjtjenko, fallit tillbaka i opinionsundersökningarna i takt med att ekonomin utvecklats allt sämre. Samtidigt har Timosjenko fjärmat sig från en tidigare västlig och europeisk inriktning av politiken. Närmandet till Ryssland genom gasleveransöverenskommelsen i december och nedtoningen av ett eventuellt Natomedlemskap ska ses som ett led i försöken att attrahera fler rysktalande väljare. Dock växte konflikten mellan de forna allierade i den orangea revolutionen, Timosjenko och Jusjtjenko, och urholkade därmed bådas möjligheter att nå presidentposten. Historiskt val ger ny president Nygammal ledare tillbaka i politikens centrum Motsättningarna inom den orangea koalitionen fällde Timosjenko 1 Enligt valobservatörer från OSCE. 2 Röstsammanställningen visar att Janukovitj fått 49,0 % av rösterna mot 45,5 % för Timosjenko. Timosjenko överväger enligt nyhetsrapporteringen att kräva att rösträkningen i vissa distrikt görs om. 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010
Opinionsundersökningar och valresultat i första omgången (Procent av antal röstande) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 8/sep/08 9/apr/09 12/jun/09 4/aug/09 14/aug/09 01-Oct-09 31-Oct-09 25/nov/09 29/nov/09 13/dec/09 1:a valomgången Viktor Janukovytj Julia Tymosjenko Serhij Tihipko Viktor Jusjtjenko Källor: Olika opinionsundersökningar, samt valresultat från första omgången Trots att Janukovitj har en lång, och inte alla gånger så smickrande, historia inom ukrainsk politik finns det också förhoppningar om att valet av honom kan bryta den paralysering som skapats av motsättningarna mellan Timosjenko och Jusjtjenko de senaste åren. Janukovitj har samlat kring sig en grupp rådgivare som betraktas som kompetenta och målinriktade, och han har förnyat sin position med avseende på relationen till Ryssland och omvärlden. Han har dessutom signalerat att han kommer att verka för återupptagandet av förhandlingarna med IMF kring det makroekonomiska stabiliseringsprogrammet. Samtidigt har Janukovitj också tydligt markerat sin position att Ukraina bör stå neutralt mellan Ryssland och Nato. Han har också en avvaktande hållning till medlemskap i EU, men har förespråkat direkta kontakter i form av bilaterala avtal kring t ex gasleveranser. Den parlamentariska situationen är fortsatt komplicerad. Timosjenko är premiärminister och hennes s k block (som består av av tre partier 3 ) har sedan slutet av 2008 stöd av Lytvyn-blocket bestående av två partier 4 samt av sittande president Jusjtjenkos parti, Vårt Ukraina. De politiska manövrarna har varit många de senaste åren. I oktober 2008 upplöste Jusjtjenko parlamentet men ett nyval kunde inte hållas eftersom parlamentet ansåg att ett sådant inte var förenligt med konstitutionen och vägrade att bevilja nödvändiga anslag. Janukovitj, som nyvald president, kan välja att förmå delar av parlamentet att byta sida och stödja en ny regering som är lojal mot honom. Om Timosjenko har fortsatt stöd i parlamentet är riskerna stora att landets ledarskap fortsatt kommer att vara splittrat. Janukovitj har då möjligheten att utlysa nyval för att skapa en majoritet för sin politik (givet att parlamentet accepterar detta), men det innebär också ytterligare en period av valkampanj och politisk obeslutsamhet. Ukraina står inför betydande utmaningar, politiskt såväl som ekonomiskt. Korruptionen inom politiken och den offentliga sektorn är omfattande, och oligarker, mäktiga företagsägare som ofta byggde sina förmögenheter under åren efter självständig- Ny president men osäkerhet kring den nya politikens inriktning Den politiska paralysen riskerar bestå Nytt politiskt läge, men den ekonomiska situationens allvar kräver politiskt mod och kompromiss 3 Faderlands unionen, socialdemokratiska partiet och Reformer och ordnings partiet. 4 Folkpartiet och Arbetarpartiet. Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010 3
heten, har ett stort inflytande. Även ekonomiskt står man inför ett avgörande vägval, där reformer till hög politisk kostnad är nödvändiga för att vända utvecklingen och skapa en hållbar och dynamisk utveckling. Detta kommer att kräva betydande vilja till kompromiss hos både den nyvalde presidenten och oppositionen. Att döma av de senaste årens politiska klimat är sannolikheten för ett snabbt och effektivt beslutsfattande inte särskilt hög. Realekonomin har bottnat men det är lång väg tillbaka I slutet av förra året stannade den djupa ekonomiska nedgången av och preliminära data indikerar att BNP föll med ca 14 %. Detta är något bättre än förväntat, men samtidigt var utfallet bland de värsta för större ekonomier under den globala lågkonjunkturen. Beroendet av stålexport och tung industri gjorde Ukraina sårbart för fallet i den globala efterfrågan, samtidigt som det finansiella systemet präglades av stora obalanser efter en rad år med betydande kreditexpansion, i synnerhet av utlåning nominerad i utländsk valuta. Under senare hälften av 2009 bottnade nedgången och särskilt industriproduktionen fick ett uppsving i takt med att efterfrågan från Asien växte. Jordbrukssektorn och livsmedelsproduktionen har klarat sig bättre och utgör en stabiliserande faktor i den inhemska ekonomin. Dock befinner sig den ukrainska ekonomin fortfarande betydligt under kapacitetstaket och stora obalanser kvarstår. I slutet av ett mörkt 2009 ger en växande export ljusglimtar Realekonomisk utveckling, 2006-2009 Procent 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 06-K3 07-K3 08-K3 09-K3 120 110 100 90 80 70 60 Index=100, samma period föregående år BNP (årlig kum. förändring) Jordbruksproduktion (real, hs) Industriell produktion (real, hs) Källa: Ukraina s statliga statistiska kommitté Den inhemska ekonomin fortsätter att utvecklas svagt. Medan exportsektorn stärktes under slutet av 2009, föll detaljhandeln med i drygt 20 % i december 2009 och i genomsnitt under året med 19 %. Den låga nivån som nåtts under 2009 talar för positiva tillväxtsiffror under 2010, men samtidigt befinner sig många hushåll alltjämt i en svår situation och återhämtningen till samma nivåer som innan krisen kommer att dröja. Arbetslösheten växer och beräknas ha nått 9 % under 2009, en ökning med drygt 3 ½ procentenheter jämfört med året dessförinnan. Reallönerna har eroderats och uppskattas ha minskat med nästan 10 % under 2009. Lägg därtill den växande skuldbörda, inte Den inhemska ekonomin är hårt drabbad och osannolik som tillväxtmotor 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010
minst pga den stora andelen lån i utländsk valuta, som många hushåll och företag har. Samtidigt som bytesbalansunderskottet fortsätter att minska ökar kapitalutflödet, och en förnyad betalningsbalanskris kan därför inte uteslutas. Merparten av utflödet utgörs av skuldbetalningar från företag och banker, och eftersom upplåningskostnaderna är så höga minskar möjligheten att refinansiera lånen. Det betyder att landets valutareserv krymper. För tillfället finns tillräckligt för att täcka betalningarna, men de stora utflödena skapar osäkerhet om Ukrainas betalningsförmåga på sikt. Trots bytesbalansförstärkning kvarstår riskerna för en extern betalningskris Bytesbalans och växelkursen, 2005-2009 Procent av BNP 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 05-K1 05-K3 06-K1 06-K3 07-K1 07-K3 08-K1 08-K3 09-K1 09-K3 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 Bytesbalans USD/Hryvnia (hs) Källa: Ukrainas Central bank Hryvnian den ukrainska valutan har, trots turbulensen på de finansiella marknaderna, varit märkbart stabil sedan den kraftiga försvagningen i slutet av 2008 och början av 2009. Det betydande inflödet av kapital från IMF och andra offentliga långivare har fyllt på centralbankens reserver och kan användas för att stödja värdet på hryvnian, samtidigt som växande export och sjunkande import dragit ned efterfrågan på utländsk valuta. Dock betyder det också att hryvnian igen kan komma under förnyad press utan fortsatt internationellt stöd och en positiv utveckling av utrikeshandeln. Inflationen har sjunkit tillbaka från en årstakt på över 30 % i mitten av 2008 till drygt 10 % i slutet av 2009. Trots den kraftiga deprecieringen av hryvnian som ger inflationsimpulser, överväger den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen. Även centralbankens penningpolitik har varit stram. Penningmängden (M2) minskade med drygt 5 % under 2009 samtidigt som kreditexpansionen föll tillbaka, ledd av främst minskningen av lån i utländsk valuta. Den sjunkande inflationen tillsammans med låga nominella löneökningar leder till en förstärkning av Ukrainas konkurrenskraft då företagens kostnadsläge förbättras snabbare än i omvärlden. Hryvnian har stabiliserats efter kraftig depreciering men är beroende av externt stöd Sjunkande inflation och låga löneökningar stärker Ukrainas internationella konkurrenskraft Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010 5
Inflation, löner och växelkurs, 2006-2009 (Årlig förändring i procent) 50 40 30 20 10 0-10 -20 jan/06 maj/06 sep/06 jan/07 maj/07 sep/07 jan/08 maj/08 sep/08 jan/09 maj/09 sep/09 Reallöner Löner (nominella) Inflation Källa: Ukraina s statliga statistiska kommitté Transithandeln med gas är en nyckelsektor i ukrainsk ekonomi som har stabiliserats under vintern, men där de grundläggande problemen finns kvar. Importerad gas utgör den primära energikällan i Ukraina samtidigt som betydande intäkter genereras av transithandeln. Förra årets gas -kris då Ryssland stängde av leveranserna till Ukraina, med följd att stora delar av Europa stod utan energiförsörjning, har inte upprepats hittills i år. I december slöt premiärminister Timosjenko ett avtal med Ryssland som sträcker över 10 år och ger därmed en ökad förutsägbarhet i gas- och transithandeln. Naftogaz, det statligt ägda energibolaget, har dock fortsatt allvarliga lönsamhetsproblem och en betydande skuldbörda. Regeringen har under hösten i samband med valkampanjen avstått från att höja energipriserna i konsumentledet trots att dessa endast motsvarar ca en tredjedel av importkostnaden. Det betyder att Naftogaz kassaflöde är otillräckligt och att staten måste tillföra resurser för att betalningarna ska kunna genomföras. 5 För att normalisera Naftogaz krävs dels kraftigt höjda energipriser, dels ett stort kapitaltillskott för att reducera skuldbördan. Båda delarna är politiskt kontroversiella. Det växande budgetunderskottet utgör den största utmaningen efter valet. Under valkampanjen har utgifterna tillåtits att växa. Löften som getts stora grupper som t ex pensionärer kommer att vara svåra att genomföra utan att riskera den makroekonomiska stabiliteten. Regeringen förmådde dessutom inte få en budget för 2010 antagen i parlamentet. När det blev uppenbart att de utgiftsökningar som aviserades under hösten var omöjliga att förena med det ekonomiska stabiliseringsprogrammet avbröt IMF i november 2009 utbetalningarna. Det betyder även att många andra externa finansiärer håller tillbaka utbetalningar samtidigt som det ökar osäkerheten bland många privata aktörer. Vår makroekonomiska prognos är försiktig. Trots en något bättre utveckling under slutet av förra året är riskerna betydande. Den politiska osäkerheten har redan redovisats och omvärlds- Finansiella underskott och en växande skuldbörda gör gassektorn till en tickande bomb Budgetunderskottet det största hotet mot makroekonomisk stabilitet Långsam ekonomisk återhämtning förutses för Ukraina 5 I december förra året modifierade IMF det ekonomiska stabilitetsprogrammet och sänkte miniminivån för centralbankens internationella reserver för att möjliggöra att utlandsbetalningarna för bl.a. gasleveranserna ska kunna fortgå. 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010
utvecklingen visar inga tecken på en snabb omsvängning. Vi förutser en positiv BNP-tillväxt i Ukraina för 2010 och 2011 på 2-3 %, medan arbetslösheten förväntas stiga upp över 10 % under 2010 för att minska först under senare delen av 2011. Osäkerheten på de finansiella marknaderna kommer att öka trycket på hryvnian och den förväntas depreciera ytterligare något. Den svaga inhemska efterfrågan kommer att hålla tillbaka inflationen, samtidigt som högre energipriser och försvagningen av hryvnian ger inflationsimpulser. Inflationstakten förväntas nå under 10 % först 2011. Den politiska utvecklingen blir avgörande för den ekonomiska krispolitiken Den politiska processen under våren kommer att avgöra i vilken grad Ukraina lyckas vända den ekonomiska stagnationen och få ekonomin att återhämta sig och växa igen. Man kan identifiera tre huvudsakliga mer eller mindre gynnsamma scenarier: (i) Politiskt samarbete mellan president och premiärminister: Janukovitj och Timosjenko kommer överens om att samarbeta kring den ekonomiska stabiliseringspolitiken och lyckas genomföra betydande reformer för att minska budgetunderskottet och reformera energisektorn. I detta scenario återupptar IMF utbetalningarna samtidigt som privata sektorn får förnyat förtroende för Ukraina och ökar sina investeringar. En period av relativt rask återhämtning kan inledas och den ekonomiska tillväxten kan nå 5-6 % årligen med en stabil valuta, sjunkande inflation och arbetslöshet. Med tanke på den politiska kulturen i Ukraina får detta scenario anses som relativt osannolikt. (ii) De politiska slitningarna fortsätter och parlamentsval utlyses: Detta är vårt huvudscenario och anses som det mest sannolika. Det kommer under valkampanjen att vara svårt att återuppta förhandlingarna med IMF, vars viktigaste krav är betydande finanspolitiskt sanering och en anpassning av energipriserna till marknadsnivåer. Även andra internationella organisationer kommer att vara försiktiga med att ge ekonomiskt stöd utöver vad som redan utlovats. Fram tills det att parlamentsvalet är avklarat, sannolikt någon gång i maj, kan inga betydande reformer genomföras och den ekonomiska återhämtningen fördröjs. Den ekonomiska tillväxten förväntas vara svagt positiv medan arbetslöshet och inflation långsamt faller tillbaka, i likhet med vår makroprognos enligt ovan. (iii) Höstens politiska splittring fördjupas. Protester sprider sig bland befolkningen. Med en öppen, utomparlamentarisk konflikt riskerar situationen från 2004 att upprepas fast med mindre legitimitet. Det politiska beslutsfattandet paralyseras, och marknadsaktörer inom och utom Ukraina reagerar genom att minska investeringar och öka kapitalutflödet. Det blir omöjligt för IMF att återuppta förhandlingarna om stödinsat- Tre möjliga scenarier Samarbete kan leda till en snabb stabilisering av ekonomin Nytt parlamentsval förlänger den politiska ovissheten Nya gatuprotester skulle leda till politiskt kaos Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010 7
ser och förtroendet för hryvnian eroderas. Inflationen tar fart genom ofinansierade budgetunderskott och Ukraina kommer ha svårt att upprätthålla utlandsbetalningarna. Förtroendet urholkas och ekonomin riskerar dyka ned i en ny fördjupad lågkonjunktur. Även om Ukrainas regering och president har betydelse för vilken väg stabiliserings- och reformprocessen ska ta, är Ukraina också i hög grad beroende av omvärldsutvecklingen. En robust återhämtning av den globala efterfrågan tillsammans med stabila finansmarknader är avgörande för att den ukrainska ekonomin ska stabiliseras. Det är dock inte tillräckligt för att på lite längre sikt nå en högre och ekonomisk uthållig tillväxt, och därmed en förbättring av flertalets levnadsstandard. För detta kommer att krävas genuina reformer av den offentliga sektorn samt långtgående liberaliseringar av de privata marknaderna. Omvärldsutvecklingen viktig för Ukraina men för uthållig tillväxt krävs reformer och liberaliseringar Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermanssont, 08-5859 1588. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. 8 Swedbank Östersjöanalys Nr 23 10 februari 2010