RAPPORT Kommuners systemstöd vid hantering av lokala trafikföreskrifter En intervjustudie
TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Utredning av kommuners systemstöd vid framtagande av trafikföreskrifter Författare: Monika Morén och Sanna Eveby, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: 2018-11-27 Version: 0.1 Kontaktperson: Helena Andersson, Trafikverket Sida 2 (20)
Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Uppdrag... 4 2. UPPLÄGG AV STUDIEN... 5 2.1. Genomförande av intervjuer... 7 3. RESULTAT... 8 3.1. Geosecma Trafik (Leverantör Esri S-GROUP Solutions)... 8 3.2. ISY Road Trafikföreskrift (Leverantör Norconsult Astando)... 11 3.3. Sokigo LTF (tidigare tekis) (Leverantör Sokigo)... 13 3.4. Vad i beredningssystemen ger ett bra stöd i arbetet med trafikföreskrifter... 16 3.5. Vad i beredningssystem som eventuellt brister... 16 3.6. Vad i beredningssystemen som skulle kunna ge ett bättre stöd... 17 3.7. Samlad bedömning... 17 4. SLUTSATS... 18 Sida 3 (20)
1. Inledning 1.1. Bakgrund En statlig utredning om självkörande fordon 1 föreslår att Trafikverket tar över Transportstyrelsens ansvar att ta emot, lagra och tillhandahålla trafikföreskrifter (LTF). Utredningen föreslår också att det införs en skyldighet för de myndigheter som beslutar om trafikföreskrifter att ange vilken vägsträcka eller område som regeln avser genom geografiska koordinater eller liknande i en karta. Cirka 130 kommuner samt Trafikverket tar fram trafikföreskrifter i ett beredningssystem och för över dem till Transportstyrelsen via en system-till-system-lösning. Övriga kommuner samt länsstyrelserna saknar i princip IT-stöd för att skapa trafikföreskrifter och levererar en färdig PDF till STFS 2 via en webbtjänst. 1.2. Uppdrag ÅF har fått i uppdrag av Trafikverket att undersöka hur väl kommunerna upplever att deras beredningssystem stödjer dem i framtagning och hantering av trafikföreskrifter. Av undersökningen ska det framgå vad i beredningssystemen som: ger ett bra stöd i arbetet med trafikföreskrifter eventuellt brister skulle kunna ge ett bättre stöd De kommuner som intervjuas ska utgöra ett representativt urval av de som använder på marknaden befintliga beredningssystem. 1 SOU 2018:16 2 Svensk Trafikföreskriftssamling Sida 4 (20)
2. Upplägg av studien Kommunerna har valts utifrån en ambition att representera alla programvaror som används idag. Dessutom har ambitionen varit att få till en spridning både geografiskt och storleksmässigt. Den geografiska och storleksmässiga spridningen har även fungerat för att få till en spridning i antal föreskrifter som skrivs per år. Detta för att täcka in både vana användare och sällananvändare. För att identifiera vilka kommuner som använder sig av beredningssystem samt ta reda på vilket beredningssystem kommunerna har tillhandahöll Trafikverket en lista. Listan innehöll de kommuner som levererar data till NVDB 3 med någon av de programvaror som även kan användas för beredning av lokala trafikföreskrifter. När kommunerna kontaktades visade det sig dock att uppgiften om vilket system de hade för NVDB inte alltid överensstämde med det beredningssystem som används för hantering av lokala trafikföreskrifter. Exempelvs hade flera av de kommuner som i listan uppges ha ISY Road/ISY CASE (Astando) enbart modulen för nätredigering till NVDB men inte för beredning av lokala trafikföreskrifter. Därför har det varit svårt att hitta kommuner med ISY Road/ISY CASE Trafikföreskrift (Astando). Astando kontaktades för att få fram en lista på kommuner som använder deras ISY Road/ISY CASE trafikföreskrift. Tabell 1 visar de kommuner som intervjuats, vilket beredningssystem de använder samt hur många föreskrifter de själva bedömer att de skriver per år. Tabell 1 Intervjuade kommuner Kommun Beredningssystem Uppskattat antal LTF:er /år Rättvik Geosecma 5 Upplands-Bro Geosecma 20-40 Uppsala Geosecma 2 000 Västervik Geosecma 250 Lidingö ISY Road trafikföreskrift 1 000 Sundsvall ISY Road trafikföreskrift 760 Tyresö ISY Road trafikföreskrift 25-75 Avesta Sokigo 5 Göteborg Sokigo 1 800 Håbo Sokigo 30 Luleå Sokigo 200 Malmö Sokigo 2900 Skellefteå Sokigo 50-100 Stockholm Sokigo 8 000 Örebro Sokigo 1 500 3 Nationell Vägdatabas Sida 5 (20)
Uppgiften om antalet LTF:er per kommun visar på hur ofta kommunen använder beredningssystemet men också på hur antalet skiljer sig beroende på storlek på kommunen. Det kan förklara varför svaren på frågorna varierar mycket i fråga om samma system. Figur 1 Illustration över geografisk spridning för de olika beredningssystemen. Kommuner som saknar IT-stöd för att skapa trafikföreskrifter har exkluderats från undersökningen då de inte kan svara på frågor om själva beredningssystemen. Dessa kommuner levererar sina föreskrifter som en färdig PDF via en webbtjänst till STFS. Sida 6 (20)
2.1. Genomförande av intervjuer Följande frågor ställts till kommunerna: Om systemet Vilket system har kommunen? Hur många lokala trafikföreskrifter beslutas per år? Ingår funktionen att ange vilken vägsträcka eller område som regeln avser genom geografiska koordinater i en karta så kallad vägnätsanknytning? Guidar systemet dig igenom föreskriftsprocessen på ett logiskt sätt? På vilket sätt får man stöd i föreskriftsarbetet? Får du stöd/styrning av systemet att välja t.ex. rätt lagrum (kommer endast valbara alternativ upp när du valt en viss typ av regel)? Finns fritextfunktion och i så fall- när används den? Saknas någon funktion? Finns önskemål om bättre stöd i något avseende? Finns det brister? Upplevelse Finns det något som inte är bra med ert system? Vad är bra med ditt system? Vad är du mest nöjd med? Vad är svårast med att ta fram en LTF? Sida 7 (20)
3. Resultat 3.1. Geosecma Trafik (Leverantör Esri S-GROUP Solutions) Följande kommuner har intervjuats: Uppsala, Upplands-Bro, Rättvik och Västervik. Funktion Ja /nej Användarvänligt Logiskt Stöd att välja lagrum Fritextfunktion Vägnätsanknytning/ kartfunktion Delvis Användarvänlighet Samtliga kommuner tycker att systemet är logiskt och att guidningen genom systemet är bra. Allt fungerar däremot inte bra. Även om det är logiskt så är det svårt och tungt att jobba i eftersom det är uppbyggt med en trädstruktur som innebär många klick för att välja fraser och uttryck. För att välja bort en fras måste användaren klicka fram ett blankt alternativ. Kommunerna upplever att systemet är föråldrat med undermåliga kvalitéer och att programmet inte är lika uppdaterat som andra produkter från Esri. Systemet tar också lång tid att lära sig och det finns få färdiga mallar att använda sig av. Det finns en användarmanual men den uppges inte vara bra vilket betyder att användare får testa sig fram. En fördel med systemet är att användaren kan testa sig fram i systemet och prova att skriva trafikföreskrifter utan att ett löpnummer i kommunens föreskriftssamling förbrukas. Sida 8 (20)
Figur 2 Bild från Geosecma Trafik som visar arbetsfönstret med trädstruktur. Kvalitet Det är lätt att göra fel, främst vad gäller föreskrifter om hastighet kopplat till inomeller utom tättbebyggt område och vilket lagrum som ska väljas. Det uppges att det är svårt att veta skillnad på om det är föreskrifter med stöd av 3 kap. 17 första eller andra stycket trafikförordningen (1998:1276) eller om det är lokala trafikföreskrifter med stöd av 10 kap 1 andra stycket 14 eller 15 samma förordning. Det krävs att användaren har koll på de olika lagrummen och när de ska användas för där finns inget bra stöd i systemet eller mallarna. Första lagrummet är låst till den regel användaren vill besluta om, därefter går det att välja mellan olika lagrum och har användaren inte kunskap om de olika Sida 9 (20)
lagrummens betydelse kan det bli fel i föreskrifterna, systemet varnar inte för att fel lagrum angetts. Sökfunktionen är i sin helhet undermålig. Till exempel när användaren sparar en LTF som inte är beslutad stängs programmet ner och det tar tid att söka upp den igen. För att hitta en beslutad föreskrift måste användaren veta löpnumret på den aktuella föreskriften. För att hitta löpnumret måste de först gå till STFS och söka fram de aktuella föreskrifterna. Därefter kan användaren i nästa steg skriva in det i beredningssystemets sökfunktion och hitta den. När en LTF om parkering med tidsangivelser ska tas fram, är det svårt att få datum och klockslag rätt. Ett bevis på att det inte fungerar bra är att många väljer att kopiera en gammal föreskrift i stället för att göra en ny vilket i sin tur kan leda till att fel går i arv. Vägnätsanknytning Funktion för vägnätsanknytning finns men systemet bedöms som bristfälligt. Alla linjer har samma färg (gult) vilket gör att det inte går att urskilja vilka egenskaper olika delar har, till exempel vilken hastighet/trafikregel som gäller på olika sträckor. Det blir också glapp mellan områden som man har ritat ut på kartan eftersom punkterna inte är kopplade till varandra. Anledningen är att användaren inte kan se vart en annan trafikföreskrift börjar och slutar vilket leder till att vägnätsanknytningen inte blir korrekt. Kartorna saknar mätverktyg, de är ofta otydliga utan möjlighet att tända/släcka olika kartlager som i sin tur visar viktiga parametrar vid vägnästsanknytning. Systemet varnar dessutom inte när vägnätsanknytningen inte stämmer. Allmänt Vid framtagning av trafikföreskrifter måste valet uppdatera förhandsgranskning göras för kunna se hur föreskrifterna ser ut och vilka val som hittills är gjorda. Det går alltså inte att se vartefter hur föreskrifterna skrivs fram. Sida 10 (20)
3.2. ISY Road Trafikföreskrift (Leverantör Norconsult Astando) Följande kommuner har intervjuats: Tyresö, Sundsvall och Lidingö. Funktion Ja /nej Användarvänligt Logiskt Stöd att välja lagrum Fritextfunktion Vägnätsanknytning/ kartfunktion Användarvänlighet Användarna upplever att systemet är väldigt enkelt uppbyggt och de uppger att det är svårt att göra fel. Har användaren väl kunskap om de olika lagrummens betydelse är det användarvänligt och logiskt. Systemet är uppbyggt på mallar där användaren fyller i blåmarkerade fält med valbara uppgifter för det som ska regleras, till exempel gatunamn, beslutsdatum, fordonsslag eller sträcka. Redan från start ser användaren själva föreskrifterna och vartefter fälten fylls i så ser användare hur föreskrifterna utformas. Alla mallar för olika typer av föreskrifter finns, förutom i vissa specialfall. Specialfall kan vara till exempel att en regel under en viss tid inte ska tillämpas. I dessa fall får användaren använda sig av fritextfunktionen. Positivt är att det går att testa sig fram i systemet och prova att skriva trafikföreskrifter utan att ett löpnummer i kommunens föreskriftssamling förbrukas. Sida 11 (20)
Figur 3 Bild från ISY Road Trafikföreskrift som visar arbetsfönstret där användaren ser hela föreskriften på en gång Kvalitet Lagrummet är knutet till den mall som valt. Systemet hjälper användaren att komma ihåg att göra viktiga val i och med de blå färgmarkeringarna som anger att här finns val att göra. Till exempel vid föreskrifter om parkering frågar systemet om p-skiva eller motsvarande ska användas. Är det fel lagrum har fel mall valts, efter att lagrummet är valt finns nämligen bara rätt lagrum tillgängliga. Fritext finns men används endast när ingen lämplig mall finns för det som ska regleras. Föreskrifter kan också skrivas helt i fritext. Användarna upplever att supporten och användarmanualen är bra samt att supporten är snabb på att lösa problem och önskemål om funktioner eller mallar. Vägnätsanknytning Användarna upplever att det kan bli fel mellan väglänkarna och placeringen eftersom väglänken görs först och sedan ritas sträckan ut. Önskemål finns om bättre och enklare kartfunktioner. Allmänt Programmet finns tillgängligt både genom att installeras lokalt på datorn och som webbapplikation. Sida 12 (20)
3.3. Sokigo LTF (tidigare tekis) (Leverantör Sokigo) Följande kommuner har intervjuats: Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå, Avesta, Skellefteå, Håbo och Örebro. Funktion Ja /nej Användarvänligt Logiskt Stöd att välja lagrum Fritextfunktion Vägnätsanknytning/ kartfunktion Användarvänlighet Systemet fungerar över lag bra, alla verktyg för att skriva, godkänna och överföra LTF:er finns. Det är svårt att göra fel, systemet upplevs tryggt och pålitligt. I detta system går det inte att testa sig fram och göra LTF:er eftersom det direkt genereras ett löpnummer i kommunens föreskriftssamling när ett föreskriftsarbete startas. Detta nummer är då förbrukat. Figur 4 Bild från Sokigo LTF som visar arbetsfönstret Sida 13 (20)
Kvalitet Flera användare uppger att programmet är segt att jobba i, framförallt kartfunktionen. Det tar tid att ladda filer eftersom det är ett gammalt filformat och grafiken och arbetslayouten är föråldrad. Detta problem verkar dock enbart gälla de användare som har programvaran installerat på egen server samt det faktum att uppdateringar av programvara inte har gjorts kontinuerligt vartefter uppdateringar av programvara har kommit. De användare som har webbversionen har dock inte uppgivit några problem av ovan slag. Vid framtagande av trafikföreskrifter om hastighet kopplat till inom- eller utom tättbebyggt område upplever användarna att systemet inte ger stöd gällande vilket lagrum som ska väljas. Det uppges att det är svårt att veta skillnad på om det är föreskrifter med stöd av 3 kap. 17 första eller andra stycket trafikförordningen (1998:1276) eller om det är lokala trafikföreskrifter med stöd av 10 kap 1 andra stycket 14 eller 15 samma förordning. Det krävs att användaren har koll på de olika lagrummen och när de ska användas för där finns inget bra stöd i systemet eller mallarna. Det saknas möjlighet att lägga till fritext för värdefält, i fritextmallen. Det är dyrt med en egen server för programmet. LTF är inte anpassat efter laptop utan för stor skärm. När användarna jobbar med laptop blir kartbilderna oskarpa. Vägnätsanknytning Det går att backa i historiken för att se vad som har hänt med en föreskrift, på en viss plats och se vilka föreskrifter som har ändrats. Det går också rita ut i kartan vilket område som ska avsökas. Olika färger betyder olika saker. Det är svårt att söka adressnummer i kartan och ibland hoppar rutorna i programmet runt. Förenkling önskas av funktionen att ange sträckor och områden då det finns för många och för starka krav i systemet gällande dessa, det blir mer problem än hjälp. Det behövs lite mer frihet. Det är så så styrt att det är svårt att märka ut exakt. Om utmärkningen inte är exakt försvinner det som är gjort och processen behöver göras om, ibland flera gånger. Allmänt I samband med att föreskrifterna skrivs kommer aktuellt vägmärke upp till höger i bild för det som ska regleras. Det upplevs positivt i det fall användaren önskar en vägmärkesplan för utmärkning av regeln. Det finns önskemål om förfinade sökfunktioner och en ångrafunktion då det inte går att backa när något blivit fel. Även en funktion som vid eventuell felstavning markerar stavfelen är önskvärd. Några användare uppger att supporten inte fungerar optimalt och att det tar lång tid att få svar (ca 1 vecka). De vet inte var de ska vända sig för att få hjälp och har oftast fått lösa problemen själva. Det blir tydliga LTF:er när vägnätsanknytningen är gjord. Sida 14 (20)
En direktkoppling till STFS i systemet gör att användaren direkt får veta om något har gått fel vid överföringen till STFS. Användarmanualen fungerar bra. Programmet finns tillgängligt som webbapplikation. Sida 15 (20)
3.4. Vad i beredningssystemen ger ett bra stöd i arbetet med trafikföreskrifter Beredningssystem är ett bra verktyg när det fungerar men systemen ska dock underlätta arbetet och inte försvåra. För kommunernas del underlättas framtagandet av trafikföreskrifter mycket i och med att det finns mallar som i stort uppfyller Transportstyrelsens krav med fraser att välja mellan. Det som uppges var ett bra stöd i föreskriftsarbetet är bland annat att: det finns färdiga mallar som i stort uppfyller Transportstyrelsens krav användaren får hjälp att välja rätt lagrum det finns färdiga fraser att välja det finns kartor med möjlighet till vägnätsanknytning det är lätt att leverera till STFS (alla systemen hanterar leveransen inom systemet) 3.5. Vad i beredningssystem som eventuellt brister Mallar Sokigos användare tycker bland annat att det är svårt att veta vad som menas med uttrycket på markerad sträcka. I Sokigo uttrycks läget med till exempel på markerad sträcka på Centrumgränd enligt kartbild. Transportstyrelsen menar att denna formulering kan vara missvisande då trafikanten kan uppfatta det som ett ska vara målat ute på asfalten enligt kartbilden. Transportstyrelsens mallar förespråkar uttrycket på den sträcka som anges på kartan/kartan i bilagan till dessa föreskrifter/. Sokigo menar att den skrivning som systemet nu har är den som referensgruppen i kommunerna vill ha. Det går dock att skriva om meningen i fritext men då måste användaren ha vetskap om just denna fras. Ingen användare av de andra systemen har tagit upp problemet enligt ovan och därför finns ingen information om hur det skrivs i dessa system (dvs Geosecma och ISY CASE/ISY Road). Avsaknad av stavningskontroll och ångrafunktion. Trots att mallarna låser lagrummen i första läget och reglerar vilka lagrum som sedan får väljas i nästa steg för den valda regeln finns det risk för att fel lagrum väljs. Användarna önskar att systemet skulle ställa kontrollfrågor. Att inte alltid aktuell version är installerad. Att det är svårt att hitta rätt mall för det som ska regleras eller att det tar lång tid att skapa nya föreskrifter leder till att användarna väljer att använda tidigare LTF:er som mall i stället för att skapa en ny från börja. Det kan resultera i att fel går i arv. Kartfunktion/vägnätsanknytning Laddningstider för programvara installerad på egen server, det tar tid att ladda filer, gammalt filformat och grafiken och arbetslayouten är föråldrad. Det finns för många och för starka krav i vissa av systemen gällande område och sträckor, det blir mer problem än hjälp. Det behövs mer frihet. Det är styrt att det inte går att märka ut exakt. Sida 16 (20)
Det finns för många och för starka krav i vissa av systemen gällande område och sträckor att det blir mer problem än hjälp. Det är så styrt att det är svårt att märka ut exakt. Det blir glapp mellan områden som ritats ut eftersom punkterna inte är kopplade till varandra. Detta leder till att användaren inte kan se vart en trafikföreskrift börjar och slutar. Vissa system saknar mätverktyg. Sokigo har olika färger i kartorna för olika företeelser medan de andra systemen har samma färger. Att ha en färg för alla företeelser gör att det blir svårt att i kartan se t.ex. vilken hastighetsbegränsning som gäller. 3.6. Vad i beredningssystemen som skulle kunna ge ett bättre stöd Ett logiskt, enkelt och användarvänligt system. Mallar som uppfyller Transportstyrelsens krav på utseende och utformning Kontrollfrågor i systemet Förenkling av funktionen att ange sträckor och områden Övningsfunktioner i systemet så att det går att testa sig fram utan att det genereras ett löpnummer i kommunens föreskriftssamling 3.7. Samlad bedömning Frågor har ställts till kommunerna dels om själva systemet och dels om deras upplevelse av systemen. Svaren stämmer därför eventuellt inte överens med vilka funktioner som faktiskt finns i respektive system. Resultatet av intervjustudien visar på stor variation när det gäller upplevelsen av systemen och leverantörernas support. Detta leder till en motsägelsefull bild av systemet då samma fråga får olika svar beroende på vem som frågats. ÅF förstår det som att det är en fråga om hur väl insatt användaren är i systemets funktioner men även det egna intresset att lära samt arbetsbördan för respektive användare. Svaren verkar också bero på vilka moduler kommunen har beställt. Om programmet ligger på egen server och om kommunen själv ansvarar för uppdatering av programvaran eller om det är en webbversion. Det beror även på vilken version kommunen har, vilka resurser och kompetenser kommunens egen IT-avdelning har och om det finns en trafikingenjör (användare) som är engagerad i dessa. Små kommuner som inte beslutar så många lokala trafikföreskrifter verkar ha större problem med systemen än större kommuner som beslutar fler föreskrifter. Gemensamt för alla systemen är att det råder osäkerhet bland användarna kring vilket eller vilka lagrum som ska väljas i de olika stegen. Mallarna är inte, och kan inte, vara så styrda och låsta att det bara finns ett alternativt till lagrum. Det krävs att användaren har kunskap om vad de olika alternativen reglerar. Sida 17 (20)
4. Slutsats Gemensamt för användare av alla tre systemen framkommer det att det vore önskvärt med ett system som är enkelt och logiskt med en bra användarmanual. Det ska bland annat finnas mallar som uppfyller Transportstyrelsens krav på utseende och utformning och kartfunktion baserad på NVDB med utvecklade funktioner som även täcker NVDB:s behov av information. Ett system så att alla lokala trafikföreskrifter och föreskrifter ser lika ut. Systemet ska vara enkelt, logiskt och användarvänligt, ju enklare system desto svårare att göra fel. Webbapplikation som uppdateras automatiskt och alltid är aktuell. Färdiga mallar som uppfyller Transportstyrelsens krav på utseende och utformning. Kontrollfrågor eller informationstext i systemet där det finns flera val att göra vad gäller lagrum. Karta baserad på NVDB med utvecklade funktioner för att enkelt markera på kartan var regeln gäller och med olika färger för olika trafikregler för enkel översikt av vilka trafikregler som gäller på platsen/vägen/gatan. Funktionen ska även visa olika kartlager för att lätt kunna urskilja en viss typ av information genom att tända eller släcka olika kartlager. Krav på utbildning i systemet och certifiering av användare. Sist men inte minst behövs det utbildning i bestämmelser om trafikreglering inom området gällande framtagande av trafikföreskrifter. Sida 18 (20)
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650 www.trafikverket.se Sida 20 (20)